Kursinformation med litteraturförteckning. Svenska som andraspråk I 30 högskolepoäng

(1)

Kursinformation med litteraturförteckning

Svenska som andraspråk I 30 högskolepoäng

Läsåret 2011/2012

(2)

Översiktlig beskrivning av grundutbildningen i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk är ett eget ämne i skolan och högskolan. Ämnets fokus i

högskoleutbildningen ligger både på svenska språket som ett andraspråk och på inlärning av svenska ur ett andraspråksperspektiv. Härigenom skiljer sig detta kunskapsfält till innehåll och karaktär både från det modersmålsinriktade studiet av svenskan och från studiet av de främmande språken. På universitetet har utbildning och forskning i svenska som andraspråk vuxit fram i gränsområdet mellan ämnesdisciplinerna allmän språkvetenskap, fonetik,

nordiska språk och tvåspråkighetsforskning. Svenska som andraspråk är ett ungt ämne med en fortgående kunskapsutveckling och en såväl internationell som svensk forskningsorientering.

Vid Stockholms universitet ges grundutbildning i svenska som andraspråk i form av fristående kurser upp till 120 högskolepoäng. Möjlighet finns att gå vidare till

forskarutbildning inom allmän språkvetenskap, nordiska språk eller tvåspråkighetsforskning med individuellt vald specialisering mot svenska som andraspråk.

Uppgiften för grundutbildningen är att ge vetenskapligt grundad kunskap om svenska som andraspråk och en ämnesteoretisk grund för undervisning i ämnet i skola och

vuxenutbildning. Egen språkfärdighetsträning i svenska ingår inte i dessa kurser.

Kurserna riktar sig till personer med svenska som modersmål eller jämförbar språkfärdighet i svenska, som i sin yrkesutövning möter personer med svenska som andraspråk, speciellt inom skola och utbildning, men också inom andra samhälleliga förvaltningar och organisationer.

De fristående kurserna är organiserade trappstegsformigt i en grundkurs (I), en

fortsättningskurs (II), en kandidatkurs och en magisterkurs om vardera 30 högskolepoäng. I grundkursen läggs huvudvikten på en ordentlig introduktion i ämnets två karaktärsområden:

svenska språket i andraspråksperspektiv och andraspråksinlärning. Dessutom ges en orientering om samhälls- och utbildningsfrågor i samband med invandringen och

invandrargrupperna i Sverige. I fortsättningskursen vidgas perspektivet till en mer komplett grund i ämnet, där också funktionella aspekter på andraspråksanvändning och bedömning av andraspråkskompetens behandlas ingående. I kandidat- och magisterkurserna är siktet ställt på att den studerande självständigt skall kunna söka ny kunskap i ämnet och utnyttja

forskningslitteraturen. I dessa kurser ingår att utföra en egen undersökning som presenteras i en skriftlig form som fyller uppsatskravet i filosofie kandidat- respektive magisterexamen.

(3)

Välkommen till Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng

I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista för samtliga delkurser. Informationen finns även på vår webbplats www.nordiska.su.se där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning.

Kursens innehåll och uppläggning

Kursen behandlar svenska språket ur ett andraspråksperspektiv och avser att ge en

introduktion i ämnets två karaktärsområden: svenska språket i ett typologiskt och kontrastivt perspektiv och andraspråksinlärning. Dessutom belyses frågor om identitet, tillhörighet och språklig variation. Kursen består av fyra delkurser. I delkurs 1 ges en orientering om de förändringar som det svenska samhället genomgår till följd av migration och flerspråkighet. Delkurs 2 och 3 behandlar svenskans grammatiska och fonologiska struktur i ett inlärarperspektiv, och delkurs 4 ger en orientering om teorier om andraspråksutveckling samt skillnader mellan förstaspråks- och andraspråksinlärning.

Delkurs 1: Det flerspråkiga samhället, 7,5 högskolepoäng Delkurs 2: Grammatik, 7,5 högskolepoäng

Delkurs 3: Fonologi, 7,5 högskolepoäng

Delkurs 4: Andraspråksinlärning, 7,5 högskolepoäng

Kursens lärandemål

Efter genomgången kurs förväntas du kunna

− resonera på vetenskaplig grund kring svenska språkets ställning i ett globalt perspektiv och kring flerspråkiga individers ställning i samhället

− beskriva och analysera svenska språkets uppbyggnad och funktion ur ett andraspråksperspektiv samt ur ett typologiskt perspektiv

− analysera uppbyggnad och utveckling i svenskt inlärarspråk

− diskutera på vetenskaplig grund kring hur olika faktorer påverkar andraspråksinlärning.

Betyg, examination och fortsatta studier

En sjugradig betygsskala används, där betygen A–E är godkända betyg och Fx–F är

underkända betyg. Betygskriterier framgår under de olika delkurserna nedan. Som betyg på helkurs sätts ett medelvärde av delkursernas betyg i förhållande till poängtalet. Efter kursen har du möjlighet att gå vidare till Svenska som andraspråk II, 30 högskolepoäng.

(4)

Kursen regleras av en kursplan

Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats.

Även examinationsformer, betygskriterier och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen.

Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen.

Det här behöver du kunna

För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället, dvs. av annat slag än skönlitteratur.

Observera att godkänt gymnasiebetyg i svenska eller svenska som andraspråk inte är någon garanti för att man uppfyller dessa krav. Om du känner dig osäker bör du kontakta

studievägledaren.

För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och Internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter.

Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2), Lantis och universitetsbiblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto.

Plagiat och otillåtet samarbete vid examination

Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970.

(5)

Delkurs 1: Det flerspråkiga samhället, 7,5 hp

Innehåll

Delkursen syftar till att ge en orientering om de förändringar som det svenska samhället genomgår till följd av migration och flerspråkighet. I delkursen belyses frågor om identitet, tillhörighet och språklig variation. Olika attityder till språkliga varieteter och flerspråkighet lyfts också fram. Vidare behandlas sådana fenomen som språkbyte och språkdöd och i

samband med detta beskrivs situationen för historiska minoritetsspråk och dialekter i Sverige.

Här uppmärksammas också svenskans ställning i Europa.

Arbetsformer

Undervisningen består av seminarier med redovisning av förberedda uppgifter och diskussion kring teman som behandlas i kurslitteraturen.

Närvaro

Närvaron är obligatorisk.

Kurskrav

Vid skriftliga uppgifter ska instruktioner om textens utformning följas. Texten ska vara skriven på korrekt svenska och enligt svenskans skriftkonventioner för att kunna godkännas.

Examination

Lärandemål 1 och 2 examineras med en salstentamen, lärandemål 1 med en tvågradig skala och lärandemål 2 med en sjugradig skala. Lärandemål 3 examineras med en skriftlig inlämningsuppgift och betygsgraderas i en tvågradig skala. Uppgiften genomförs som en introspektiv självstudie av egen språkanvändning.

Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna

1) redogöra för centrala språkvetenskapliga termer och begrepp inom flerspråkighetsforskningen

2) resonera kring svenska språkets ställning i ett globalt perspektiv och kring flerspråkiga individers ställning i samhället

3) reflektera över din egen språkanvändning utifrån relevant litteratur.

(6)

Betygskriterier

Lärandemål 1 och 2 examineras med en salstentamen, lärandemål 1 med en tvågradig skala (G/U) och lärandemål 2 med en sjugradig skala där A-E är godkända betyg och Fx-F är underkända betyg. Lärandemål 3 examineras med en skriftlig inlämningsuppgift och betygsgraderas i en tvågradig skala (G/U).

För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E/G).

A

1. Studenten redogör för centrala språkvetenskapliga termer och begrepp inom flerspråkighetsforskningen på ett i huvudsak korrekt sätt.

2. Studenten resonerar kring svenska språkets ställning i ett globalt perspektiv och kring flerspråkiga individers ställning i samhället på ett genomgående problematiserande sätt med genomgående förankring i relevanta resonemang frånlitteraturen.

3. Studenten reflekterar över sin egen språkanvändning med förankring i relevanta resonemang från litteraturen.

B

2. Studenten resonerar kring svenska språkets ställning i ett globalt perspektiv och kring flerspråkiga individers ställning i samhället på ett i huvudsak problematiserande sätt med genomgående förankring i relevanta resonemang från litteraturen

C

2. Studenten resonerar kring svenska språkets ställning i ett globalt perspektiv och kring flerspråkiga individers ställning i samhället på ett någorlunda problematiserande sätt med förankring i relevanta resonemang från litteraturen

D

2. Studenten resonerar kring svenska språkets ställning i ett globalt perspektiv och kring flerspråkiga individers ställning i samhället med förankring i relevanta resonemang från litteraturen

(7)

E

2. Studenten resonerar kring svenska språkets ställning i ett globalt perspektiv och kring flerspråkiga individers ställning i samhället med stöd av i huvudsak relevanta resonemang från litteraturen

Fx

Studenten redogör för centrala språkvetenskapliga termer och begrepp inom

flerspråkighetsforskningen och/eller resonerar kring svenska språkets ställning i ett globalt perspektiv samt reflekterar över sin egen språkanvändning på ett sätt som är oförenligt med teoretiska resonemang i litteraturen.

F

Studenten redogör för centrala språkvetenskapliga termer och begrepp inom

flerspråkighetsforskningen, och/eller resonerar kring svenska språkets ställning i ett globalt perspektiv samt reflekterar över sin egen språkanvändning utan anknytning till litteraturen eller redogör inte för centrala språkvetenskapliga termer och/eller diskuterar inte kring svenska språkets ställning och/eller reflekterar inte över sin egen språkanvändning.

Och/eller

Studenten uppfyller inte kurskraven.

Delkurs 2: Grammatik, 7,5 hp Innehåll

Delkursen syftar till att ge ett andraspråksperspektiv på svenskans grammatiska och lexikala struktur. Presentationer ges av grammatikens huvuddelar: morfologi, syntax och semantik.

Dessutom får de studerande praktiskt öva att transkribera och analysera inlärares talspråk.

Även inlärares skriftliga språkproduktion analyseras. Vidare ges en översikt över världens språk samt en introduktion till svenskan i ett kontrastivt och typologiskt perspektiv.

1. analysera frekventa språkspecifika strukturer i svenskans morfologi, syntax och semantik enligt traditionell grammatisk beskrivning samt resonera kring svenskans struktur i ett språkjämförande och typologiskt perspektiv

2. beskriva och analysera uppbyggnad och utveckling av svenskt inlärarspråk, särskilt i fråga om nominalfras, ordföljd och tempus.

(8)

Arbetsformer

Undervisningen består av lektioner, som används till föreläsningar, analysövningar samt redovisning och diskussion av olika uppgifter.

Närvaro

Närvaron är ej obligatorisk men närvaro rekommenderas. Obligatorisk närvaro vid det första och vid de tre sista lektionstillfällena.

Kurskrav

Examination

Lärandemål 1 examineras genom salstentamen och graderas med en sjugradig skala.

Lärandemål 2 examineras genom en gruppuppgift som redovisas skriftligt och graderas endast i Godkänt/Underkänt.

Betygskriterier

Du får betyg enligt en sjugradig skala där A-E är godkända betyg och Fx-F är underkända betyg. För godkänt betyg på delkursen krävs att båda lärandemål är uppfyllda (minst E/G).

Endast lärandemål 1 graderas i sju steg och avgör därmed betygsättningen på delkursen

A

Studenten analyserar språkspecifika strukturer i svenskans morfologi, syntax och semantik på ett genomgående korrekt, utvecklat och exemplifierande sätt enligt traditionell grammatisk beskrivning samt resonerar kring svenskans struktur i ett språkjämförande och typologiskt perspektiv med språkvetenskaplig terminologi från litteraturen. Dessutom beskriver och analyserar studenten uppbyggnad och utvecklingsnivå i inlärarspråket med grammatisk terminologi och med ett resonemang som anknyter till relevanta teorier om inlärarspråkets utveckling i litteraturen.

B

Studenten analyserar språkspecifika strukturer i svenskans morfologi, syntax och semantik på ett genomgående korrekt och delvis utvecklat och exemplifierande sätt enligt traditionell grammatisk beskrivning samt resonerar kring svenskans struktur i ett språkjämförande och typologiskt perspektiv med språkvetenskaplig terminologi från litteraturen. Dessutom beskriver och analyserar studenten uppbyggnad och utvecklingsnivå i inlärarspråket med grammatisk terminologi och med ett resonemang som anknyter till relevanta teorier om inlärarspråkets utveckling i litteraturen.

. C

Studenten analyserar språkspecifika strukturer i svenskans morfologi, syntax och semantik på ett i huvudsak korrekt, och delvis utvecklat och exemplifierande sätt enligt traditionell

grammatisk beskrivning samt resonerar kring svenskans struktur i ett språkjämförande och

(9)

typologiskt perspektiv med språkvetenskaplig terminologi från litteraturen. Dessutom beskriver och analyserar studenten uppbyggnad och utvecklingsnivå i inlärarspråket med grammatisk terminologi och med ett resonemang som anknyter till relevanta teorier om inlärarspråkets utveckling i litteraturen.

D

Studenten analyserar språkspecifika strukturer i svenskans morfologi, syntax och semantik på ett i huvudsak korrekt och någorlunda utvecklat och exemplifierande sätt enligt traditionell grammatisk beskrivning samt resonerar kring svenskans struktur i ett språkjämförande och typologiskt perspektiv med språkvetenskaplig terminologi från litteraturen. Dessutom beskriver och analyserar studenten uppbyggnad och utvecklingsnivå i inlärarspråket med grammatisk terminologi och med ett resonemang som anknyter till relevanta teorier om inlärarspråkets utveckling i litteraturen.

E

Studenten analyserar språkspecifika strukturer i svenskans morfologi, syntax och semantik på ett i huvudsak korrekt sätt enligt traditionell grammatisk beskrivning samt resonerar kring svenskans struktur i ett språkjämförande och typologiskt perspektiv med språkvetenskaplig terminologi från litteraturen. Dessutom beskriver och analyserar studenten uppbyggnad och utvecklingsnivå i inlärarspråket med grammatisk terminologi och med ett resonemang som anknyter till relevanta teorier om inlärarspråkets utveckling i litteraturen.

Fx

Studenten analyserar språkspecifika strukturer i svenskans morfologi, syntax och semantik och/eller resonerar kring svenskans struktur i ett språkjämförande och typologiskt perspektiv på ett sätt som till största delen avviker från traditionell grammatisk beskrivning.

Och/eller

Studentens beskrivning av uppbyggnad och utvecklingsnivå i inlärarspråket innehåller många fel.

F

Studenten analyserar språkspecifika strukturer i svenskans morfologi, syntax och semantik och/eller resonerar kring svenskans struktur i ett språkjämförande och typologiskt perspektiv på ett sätt som allt igenom avviker från traditionell grammatisk beskrivning.

Och/eller

Studenten analyserar inte uppbyggnad och utveckling i inlärarspråk.

Eller

Studenten har inte lämnat tillräckligt underlag för bedömning och/eller uppfyller inte kurskraven.

(10)

Delkurs 3: Fonologi, 7,5 hp Innehåll

Delkursen syftar till att ge ett kontrastivt och funktionellt perspektiv på svenskans ljudstruktur och prosodi med särskild tonvikt på sådant som har relevans för inlärare av svenska som andraspråk. I delkursen ingår övningar där de studerande får analysera inlärares uttal.

1. redogöra för svenskans fonemsystem och prosodi i ett typologiskt perspektiv samt transkribera enklare centralsvenska yttranden enligt IPA:s teckensystem

2. analysera brytningen hos en inspelad andraspråkstalare genom att segmentera uttalsavvikelser och i möjligaste mån identifiera källorna till avvikelserna samt föreslå pedagogiska åtgärder för de aktuella uttalsavvikelserna inom ramen för en

undervisningssituation.

Arbetsformer

Undervisningen består av lektioner som ägnas åt föreläsningar, analysövningar av ljud, betoning, längd och tonaccent samt redovisning och diskussion av olika uppgifter.

Närvaro

Kurskrav

Examination

Lärandemål 1 examineras genom salstentamen och graderas med en sjugradig skala.

Lärandemål 2 examineras genom en gruppuppgift som redovisas muntligt med hjälp av uppspelning och stordior. Lärandemål 2 graderas med en tregradig skala.

Betygskriterier

Lärandemål 1 väger tyngre än lärandemål 2. För att uppnå ett betygssteg krävs betygsstegets omdöme på lärandemål 1. För att uppnå de två högsta betygsstegen (A och B) på delkursen krävs högsta betygssteg även på lärandemål 2 (VG).

A

Studenten redogör med hjälp av fonetisk terminologi på ett genomgående korrekt och resonerande sätt för svenskans fonemsystem och prosodi i ett typologiskt perspektiv.

Studenten transkriberar felfritt enligt IPA när det gäller allofoner, längdangivelser, betonade

(11)

stavelser och tonaccent. Studenten kan dessutom ange möjlig variation hos centralsvenska talare.

Studenten analyserar med fokus på relevanta detaljer uttalsavvikelserna hos en inspelad andraspråkstalare, identifierar trolig källa till felen och skiljer mer allvarliga avvikelser från fel som inte stör begripligheten. Studenten kan resonera om och föreslå pedagogiska åtgärder för att öka begripligheten.

B

Studenten redogör med hjälp av fonetisk terminologi på ett huvudskaligen korrekt och resonerande sätt för svenskans fonemsystem och prosodi i ett typologiskt perspektiv.

Studenten transkriberar i det närmaste felfritt enligt IPA när det gäller allofoner,

längdangivelser, betonade stavelser och tonaccent. Studenten kan dessutom ange möjlig variation hos centralsvenska talare.

C.

Studenten redogör med hjälp av fonetisk terminologi på ett huvudsakligen korrekt och resonerande sätt för svenskans fonemsystem och prosodi i ett typologiskt perspektiv.

Studenten transkriberar enligt IPA med huvudsakligen rätt allofon, rätt längd, rätt angiven betoning och rätt tonaccent.

D.

Studenten redogör med hjälp av fonetisk terminologi på ett huvudsakligen korrekt sätt för svenskans fonemsystem och prosodi i ett typologiskt perspektiv. Studenten transkriberar enligt IPA med huvudsakligen rätt allofon, rätt längd och rätt angiven betoning.

Studenten klarar av att identifiera uttalsavvikelserna hos en inspelad andraspråkstalare, resonerar om möjlig källa till felen, och tar hänsyn till begripligheten. Studenten kan resonera om och föreslå pedagogiska åtgärder för att öka begripligheten.

E.

Studenten redogör med hjälp av fonetisk terminologi på ett någorlunda korrekt sätt för svenskans fonemsystem och prosodi i ett typologiskt perspektiv. Studenten transkriberar enligt IPA med huvudsakligen rätt fonem, rätt längd och rätt angiven betoning.

Studenten klarar av att identifiera uttalsavvikelserna hos en inspelad andraspråkstalare, resonerar om möjlig källa till felen, och tar hänsyn till begripligheten. Studenten kan resonera om och föreslå pedagogiska åtgärder för att öka begripligheten.

(12)

Fx

Studenten redogör för svenskans fonemsystem och prosodi på ett sätt som till största delen visar på bristande förståelse för resonemang i litteraturen och transkriberar inte enligt IPA:s transkriptionssystem.

Studenten identifierar inte uttalsavvikelserna hos en inspelad andraspråkstalare på ett sätt som överensstämmer med litteraturen. Studenten resonerar inte kring pedagogiska åtgärder.

F

Studenten redogör för svenskans fonemsystem och prosodi på ett sätt som allt igenom visar på bristande förståelse för resonemang i litteraturen och transkriberar inte enligt IPA:s

transkriptionssystem.

Studenten identifierar inte uttalsavvikelserna hos en inspelad andraspråkstalare på ett sätt som överensstämmer med litteraturen. Studenten resonerar inte kring pedagogiska åtgärder.

Eller

Delkurs 4: Andraspråksinlärning, 7,5 hp Innehåll

Delkursen syftar till att ge en orientering om framträdande teorier om andraspråksinlärning med särskild tonvikt på svenska som andraspråk. Aspekter som belyses är skillnader och likheter mellan inlärning av förstaspråk, andraspråk och främmande språk, formell och

informell språkinlärning, barns och vuxnas andraspråksinlärning, den språkliga omgivningens betydelse samt sociala och psykologiska faktorer som påverkar språktillägnandet. Praktisk övning ges att analysera inlärarspråk och inlärares strategier vid tillägnandet av andraspråket.

Lärandemål för kursen Vid delkursens slut ska du kunna

1) redogöra för de mest kända likheter och skillnader mellan förstaspråks- och andraspråksinlärning samt mellan barns och vuxnas andraspråksinlärning samt utifrån fallstudier av inlärares sociala och språkliga situation

2) diskutera hur olika faktorer påverkar andraspråksinlärningen

3) beskriva inlärares kommunikationsstrategier och utveckling av inlärarspråk utifrån muntliga och skriftliga språkexempel med hjälp av relevanta begrepp från litteraturen.

Arbetsformer

Undervisningen består av lektioner som huvudsakligen ägnas åt diskussioner kring kurslitteraturen samt redovisning och diskussion av olika uppgifter.

Närvaro

(13)

Kurskrav

Examination

Lärandemål 1 och 2 examineras genom hemtentamen och graderas med en sjugradig skala.

Lärandemål 3 examineras genom en gruppuppgift som redovisas muntligt och skriftligt och graderas med en tvågradig skala.

Betygskriterier

Lärandemål 1 och 2 väger lika och det lägsta betyget avgör betyget på delkursen.

A

1. Studenten redogör med hjälp av centrala begrepp inom andraspråksinlärningsforskningen på ett genomgående vetenskapligt anknutet och resonerande sätt för de mest kända likheterna och skillnaderna mellan förstaspråks- och andraspråksinlärning samt mellan barns och vuxnas andraspråksinlärning.

2. Utifrån exempel diskuterar dessutom studenten med stöd i litteraturen olika faktorer som påverkar andraspråksinlärning på ett allt igenom självständigt och problematiserande sätt.

3. Studenten beskriver inlärares kommunikationsstrategier och utveckling på ett någorlunda problematiserande sätt med hjälp av relevanta begrepp från litteraturen.

B

1. Studenten redogör med hjälp av centrala begrepp inom andraspråksinlärningsforskningen på ett huvudsakligen vetenskapligt och resonerande sätt för de mest kända likheterna och skillnaderna mellan förstaspråks- och andraspråksinlärning samt mellan barns och vuxnas andraspråksinlärning.

2. Utifrån exempel diskuterar dessutom studenten med stöd i litteraturen olika faktorer som påverkar andraspråksinlärning på ett i huvudsak självständigt och problematiserande sätt.

C

1. Studenten redogör med hjälp av centrala begrepp inom andraspråksinlärningsforskningen på ett huvudsakligen vetenskapligt anknutet och delvis resonerande sätt för de mest kända likheterna och skillnaderna mellan förstaspråks- och andraspråksinlärning samt mellan barns och vuxnas andraspråksinlärning.

2. Utifrån exempel diskuterar dessutom studenten med stöd i litteraturen olika faktorer som påverkar andraspråksinlärning på ett delvis självständigt sätt.

(14)

D

1. Studenten redogör med hjälp av centrala begrepp inom andraspråksinlärningsforskningen på ett huvudsakligen vetenskapligt anknutet sätt för de mest kända likheterna och skillnaderna mellan förstaspråks- och andraspråksinlärning samt mellan barns och vuxnas

andraspråksinlärning.

2. Utifrån exempel diskuterar dessutom studenten med stöd i litteraturen olika faktorer som påverkar andraspråksinlärning på ett någorlunda självständigt sätt.

E

1. Studenten redogör med hjälp av centrala begrepp inom andraspråksinlärningsforskningen på ett någorlunda vetenskapligt anknutet sätt för de mest kända likheterna och skillnaderna mellan förstaspråks- och andraspråksinlärning samt mellan barns och vuxnas

andraspråksinlärning.

2. Utifrån exempel diskuterar dessutom studenten med stöd i litteraturen olika faktorer som påverkar andraspråksinlärning.

Fx

Studenten redogör för likheter och skillnader mellan förstaspråks- och andraspråksinlärning samt mellan barns och vuxnas andraspråksinlärning på ett sätt som till största delen är oförenligt med teoretiska resonemang i litteraturen. Studenten beskriver inlärares kommunikationsstrategier och utveckling på ett sådant sätt som till största delen visar på bristande förståelse för hur andraspråksinlärning går till.

F

Studenten redogör för likheter och skillnader mellan förstaspråks- och andraspråksinlärning samt mellan barns och vuxnas andraspråksinlärning och beskriver inlärares

kommunikationsstrategier och utveckling på ett sätt som allt igenom är oförenligt med resonemang i litteraturen.

Eller

(15)

Kurslitteratur

Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2010-05-04. Med reservation för ev.

ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d.

Delkurs 1: Det flerspråkiga samhället, 7,5 hp

Carlson, Marie. 2001. ”Kunskap är inget entydigt begrepp…” Reflektioner kring kunskap, språk och lärande i sfi-utbildningen. I: K. Nauclér (red.), Symposium 2000. Ett

andraperspektiv på lärande. Nationellt centrum. Stockholm. S. 304-323. Tillgänglig på http://www.sfi.su.se/publikationer.html (19 s.)

Einarsson, Jan. 2009. Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. 2 uppl. Kap 1-8 och 13. (201 s.) Evaldsson, Ann-Carita. 2001. Språkbruk och alternativa kamratkulturer bland barn i

miljonprogramförorter. I: S. Lindblad & F. Sahlström (red.), Interaktion i pedagogiska sammanhang. Stockholm: Liber. S. 74-90. (16 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Hene, Birgitta. 1997. Ett språks värde. I: A-B. Andersson et al. (red.), Svenska som andraspråk och andra språk. Festskrift till Gunnar Tingbjörn. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. (16 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Håkansson, Gisela 2003 (2009). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Kap 1-2, 5-8 (116 s.).

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red), 2004. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar:

- Boyd, Sally. Utländska lärare i Sverige – attityder till brytning. S. 419-436.

- Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen. Multietniskt ungdomssspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. S. 389-417.

- Haglund, Charlotte. Flerspråkighet och identitet. S. 359-387.

- Stroud, Christopher. Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. S.

329-357. (104 s.)

Josephson, Olle, 2010. Det svenska språksamhället. Institutionen för nordiska språk.

Stockholms universitet. (38 s.) (Tillgänglig på kursplattformen.)

Rönnberg, Irene & Sjögren, Annick. 2001. Matematik som sociokulturell konstruktion. I: K.

Nauclér (red.), Symposium 2000. Ett andraperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum. S. 225-240. (15 s.)

Sveriges officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddish och teckenspråk. En kort presentation. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden 2003.

http://www.sfi.su.se/publikationer.html (73 s.)

(16)

Delkurs 2: Grammatik, 7,5 hp

Andersson, Lars-Gunnar. 2001: Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber. S. 7-53.

(46 s)

Bergman, Pirkko & Abrahamsson, Tua, 2004: Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 597-625 (28 s.)

Ekerot, Lars-Johan, 2011: Ordföljd, tempus, bestämdhet. 2 uppl. Malmö: Gleerups. (187 s)

Hammarberg, Björn & Viberg, Åke, 1976: Anaforiska processer i svenska i

invandrarperspektiv - några utgångspunkter. SSM Report 3. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (Kompendium, säljs på institutionen) (13 s)

Josefsson, Gunlög, 2009. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur.

252 s.

Josefsson, Gunlög, 2009. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare - Övningar med facit och kommentarer. Lund: Studentlitteratur. 205 s.

Malmgren, Sven-Göran, 1994: Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-4. (77 s)

Tingbjörn, Gunnar, 1979: Kontrastiv minigrammatik. I: Svenska i invandrarperspektiv. K.

Hyltenstam (utg.). Lund: Liber Läromedel. S. 41-78. (Stencil, säljs på institutionen) (37 s)

Viberg, Åke, Ballardini, Kerstin & Stjärnlöf, Sune. 1986. Svensk grammatik på svenska.

Stockholm. 171 s.

Delkurs 3: Fonetik och fonologi, 7,5 hp

Bannert, Robert. 1990. På väg mot svenskt uttal. Lund: Studentlitteratur. (Stencil, säljs på institutionen.) 65 s

Engstrand, Olle. 2007. Fonetik light. Kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur. (135

Garlén, Claes. 1988. Svenskans fonologi. Lund: Studentlitteratur. (232 s.)

Kjellin, Olle. 1992. Svensk prosodi i praktiken. Handledning i uttalsinlärning. Uppsala:

Hallgren & Fallgren. (159 s.)

Rosenqvist, Håkan. 2007. Uttalsboken. Svenskt uttal i praktik och teori. Stockholm: Natur och kultur. (93 s.) Enligt lärarens anvisningar.

(17)

Schulman, Richard & Wingstedt, Maria. 1984. Förståelse av utländsk brytning – en kryptisk undersökning. I: Nordens språk som målspråk - forskning och undervisning. Utg. av

Hyltenstam, K. & Maandi, K. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (10 s.) , säljs på institutionen)

Delkurs 4: Andraspråksinlärning, 7,5 hp

Abrahamsson, Niclas, 2009: Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. 252 s.

Axelsson, Monica, Lennartsson-Hokkanen, Ingrid & Sellgren, Mariana, 2002: Den röda tråden. Utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning - målområde språkutveckling och skolresultat. Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. Kap. 4. S. 19-60. (39 s.)

Ekberg, Lena, 1997: Diskursiva och syntaktiska mönster i återberättelser hos invandarabarn i Rosengård. I: Håkansson, G., Lötmarker, L., Santesson, L., Svensson, J. o Viberg, Å. (red.) Svenskans beskrivning 22. Förhandlingar vid Tjugoandra sammankomsten för svenskans beskrivning i Lund 1996. S. 97-110. (13 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), 2004. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar:

- Abrahamsson, Niclas. Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. S. 79- 116.

- Håkansson, Gisela. Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetsteorin. S. 153- 169.

- Viberg, Åke. Lexikal utveckling i ett andraspråk. S. 197-220. (76 s.)

Lindberg, Inger, 1995: I tur och ordning – om inlärningsgångar i andraspråksinlärning ur ett skandinaviskt perspektiv. I: Hannesdóttir, A-H (red.), Nordens språk i Östereuropa. Nordisk språksekretariat. Oslo. S. 95-105. (10 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Lindberg, Inger. 2005. Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisningen.

Stockholm: Natur och kultur. (238 s.)

Viberg, Åke, 1993: Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: E. Cerú (red.) Svenska som

andraspråk. Lärarbok 2. Stockholm: Utbildningsradion och Bokförlaget Natur och Kultur. S.

13-83. (70 s.)

Viberg, Åke, 2004: Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S.

197-220 (23 s)

(18)

Högskolelagen

Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

− förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

− förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt

− beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,

utveckla förmåga att

− söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,

− följa kunskapsutvecklingen, och

− utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.