Kursinformation med litteraturförteckning
Semantik och terminologi för språkkonsulter
10 högskolepoäng
Höstterminen 2011
2 (7)
Välkommen till Semantik och terminologi för språkkonsulter, 10 högskolepoäng!
I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista.
Informationen finns även på vår webbplats <www.nordiska.su.se> där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning.
Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen
För att vara behörig för kursen krävs en examen från Språkkonsultprogrammet eller motsvarande.Kursens innehåll och uppläggning
Kursen består av två delar, en med fokus på allmänspråkets semantik och en med inriktning mot fackspråkets terminologi. I den första delen fördjupas kunskaperna i lexikal semantik.
Olika typer av flertydighet och betydelseutvecklingar analyseras, med viss tyngdpunkt på sådana som brukar vålla språkvårdsdiskussioner. Samtidigt diskuteras också det språkliga meningsskapandets villkor mer övergripande.
I terminologidelen får du en bakgrund i terminologins teori, då du bland annat får lära dig hur terminologisk begreppsanalys går till. I den här delen av delkursen får du också lära dig hur ett terminologiprojekt läggs upp – från problemanalys till definitionsskrivande. Du får även en orientering i hur terminologins teori kan vara till hjälp vid analys av texter, oavsett om de är skrivna på svenska eller översatta från andra språk.
Båda delarna anknyter dessutom på olika sätt till lexikografi och förmedlar viss förtrogenhet med olika lexikala resurser, som ordböcker och nätbaserade termdatabaser.
Kursen är avsedd för språkkonsulter som vill fortbilda sig inom semantik och terminologi. Du läser tillsammans med Kull 16 som under höstterminen går på Språkkonsultprogrammet.
Kursens lärandemål
Vid kursens slut ska du kunna• redogöra för centrala semantiska begrepp och metoder för att beskriva språkets betydelsedimensioner
• med hjälp av semantiska begrepp analysera språkbruk och värdera språkvårdsproblem med visst fokus på betydelseförändringar
• använda terminologiska begrepp och demonstrera ett terminologiskt medvetet synsätt vid textgranskning.
3 (7)
Plagiat och otillåtet samarbete vid examination
Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet.
Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och före- skrifter för examination vid Stockholms universitet:
http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970.
Kursen regleras av en kursplan
Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats.
Även examinationsformer, betygskriterier och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen.
Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra i slutet av kursen.
Arbetsformer
Föreläsningar och seminarier
Närvaro
Närvaron är obligatorisk.
Examination
Skriftliga inlämningsuppgifter och hemtentamen
Betygskriterier
Du får betyg enligt en sjugradig betygsskala: A-F. För godkänt betyg krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Som totalbetyg på kursen sätts ett medelvärde av betygen på de olika lärandemålen.
Betyg A
Studenten redogör tydligt och korrekt och samtidigt problematiserande för centrala semantiska begrepp och metoder, och visar god förståelse för den underliggande språksyn som finns kopplad till vissa begrepp och metoder.
4 (7) Studenten utgår genomgående från relevant litteratur och använder på ett tydligt och
insiktsfullt sätt relevanta begrepp vid analyser av språkvårdsproblem och kopplar alltigenom värderingen av problemen till analysen.
Studenten utgår vid textgranskning genomgående från relevant litteratur och tillämpar relevanta terminologiska begrepp på ett tydligt och insiktsfullt sätt.
Betyg B
Studenten redogör tydligt och korrekt och delvis problematiserande för centrala semantiska begrepp och metoder.
Studenten utgår genomgående från relevant litteratur och använder på ett tydligt sätt relevanta begrepp vid analyser av språkvårdsproblem och kopplar huvudsakligen värderingen av
problemen till analysen.
Studenten utgår vid textgranskning genomgående från relevant litteratur och tillämpar relevanta terminologiska begrepp och metoder på ett tydligt sätt.
Betyg C
Studenten redogör tydligt och korrekt för centrala semantiska begrepp och metoder.
Studenten utgår huvudsakligen från relevant litteratur och använder mestadels relevanta begrepp vid analyser av språkvårdsproblem och kopplar huvudsakligen värderingen av problemen till analysen.
Studenten utgår vid textgranskning huvudsakligen från relevant litteratur och tillämpar mestadels relevanta terminologiska begrepp och metoder på ett huvudsakligen tydligt sätt.
Betyg D
Studenten redogör huvudsakligen korrekt för centrala semantiska begrepp och metoder.
Studenten utgår huvudsakligen från relevant litteratur och använder delvis relevanta begrepp vid analyser av språkvårdsproblem och kopplar delvis värderingen av problemen till analysen.
Studenten utgår vid textgranskning huvudsakligen från relevant litteratur och tillämpar till viss del relevanta terminologiska begrepp och metoder på ett delvis tydligt sätt.
Betyg E
Studenten redogör delvis knapphändigt men huvudsakligen korrekt för flera centrala semantiska begrepp och metoder.
Studenten utgår till viss del från relevant litteratur och använder delvis relevanta begrepp vid analyser av språkvårdsproblem medan kopplingen mellan analysen och värderingen ofta blir otydlig.
Studenten utgår vid textgranskning något från relevant litteratur och tillämpar till en mindre del terminologiska begrepp och metoder på ett ofta otydligt sätt.
5 (7) Betyg Fx
Studentens redogörelse för centrala begrepp och metoder är mycket knapphändig och/eller innehåller flera missuppfattningar.
och/eller:
Studenten utgår endast i liten utsträckning från relevant litteratur och använder endast i liten utsträckning relevanta begrepp vid analyser av språkvårdsproblem och/eller använder dem till stora delar felaktigt.
och/eller:
Studenten utgår vid textgranskning endast i liten utsträckning från relevant litteratur och tillämpar endast i någon mån terminologiska begrepp och metoder på ett huvudsakligen felaktigt eller otillfredsställande sätt
Betyg F
Studentens redogörelse för centrala begrepp och metoder är fragmentarisk och/eller innehåller många missuppfattningar.
och/eller:
Studenten utgår inte från relevant litteratur och använder inte relevanta begrepp vid analyser av språkvårdsproblem och/eller använder dem helt felaktigt.
och/eller:
Studenten utgår vid textgranskning inte alls från relevant litteratur och tillämpar inte terminologiska begrepp och metoder eller tillämpar dessa på ett fullständigt felaktigt sätt.
Kurslitteratur
Den allmänspråkliga delen:
Christensen, Lisa. 2002. Universitetssemantik och ordbokssemantik. I: Alla ord är lika roliga.
Festskrift till Lars Svensson 28 februari 2002. Stockholm: Svenska Akademien, Norstedts. S. 24–39. [16 s]
Linell, Per & Norén, Kerstin. 2005. Ny och ny - en dialogisk analys av meningspotentialen hos lexemet ny i svenskan. I: B. Melander (red.), Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 67. S. 231–242. [12 s] (Stencil, säljs på instituionen.)
Lundbladh, Carl-Erik. 1992. Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm:
Norstedts [94 s]
Malmgren, Sven-Göran 2005. Betydelseförändring i svenskan. Två empiriska
undersökningar. I: C. Falk & L-O. Delsing (red.): Studier i svensk språkhistoria 8.
Lundastudier i nordisk språkvetenskap, serie A 63. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. s. 29-44. [16 s] (Stencil, säljs på institutionen.)
Riemer, Nick. 2010. Introducing semantics. Cambridge: Cambridge University Press. Kap. 1- 5, 7, 10. (260 s.)
Rudebeck, Lisa. 2006. Ordförklaringar som betydelserepresentationer eller yttranden. Språk och stil 16. S. 112–147. [34 s] (e-resurs via
http://su.diva−portal.org/smash/get/diva2:196949/FULLTEXT01)
Sjöström, Sören. 2001. Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser. Lund:
Studentlitteratur. [181 s.]
Svanlund, Jan. 2001. Metaforen som konvention. Graden av bildlighet i svenskans vikt- och tyngdmetaforer. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Kap 1–4 [160 s]
Svanlund, Jan. 2006. Hur man etablerar sig som curlingförälder och stafettläkare. Svenskans beskrivning 28. Örebro universitet, Humanistiska institutionen. S. 359–368. [9 s]
6 (7) Viberg, Åke. 2005. The lexical typological profile of Swedish mental verbs. Languages in
Contrast 5:1. S. 121–157. (e-resurs vid SUB.)
Wellander, Erik. 1968. Betydelseutvecklingens mekanik. Nysvenska studier 48:71–192. [120 s] (Stencil, säljs på institutionen.)
Terminologidelen:
Bucher, Anna-Lena & Holmér, Åsa. 2004. Termer – viktiga, uppmärksammade, förbisedda. I:
U. Hellsten m.fl. (red.), Språkets vård och värden. En festskrift till Catharina Grünbaum.
Stockholm: Norstedts ordbok. S. 81–86.
Laurén, Christer & Nordman, Marianne. 1998. Från kunskapens frukt till Babels torn. Vasa universitet. [Finns att ladda ned på http://www.tritonia.fi/vanha/ov/frukt/]
Nuopponen, Anita & Pilke, Nina. 2010. Ordning och reda. Terminologilära i teori och praktik. Stockholm: Norstedts. S. 17-105.
Spri-rapport 481. Metoder och principer i terminologiarbetet. [Finns att ladda ned på http://www.sos.se/epc/klassifi/filer/Terminologi/rap481.pdf]
Suonuuti, Heidi. 2004. Terminologiguiden - en introduktion till terminologiarbete i teori och praktik. Heidi Suonuuti och Solna: Terminologicentrum TNC.
4 valfria artiklar ur:
Nilsson, Henrik (red.) 2008. Med tydlig intension. En festskrift till Anna-Lena Bucher på 60- årsdagen. Solna: Terminologicentrum TNC. (Ca 20 s.)
Artiklar om ca 50 sidor tillkommer enligt lärarens anvisningar.
Totalt ca 1 150 s.
7 (7) Högskolelagen
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna
− förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
− förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
− beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
− söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
− följa kunskapsutvecklingen, och
− utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
