Att möta personen i patienten

Att möta personen i patienten

Exempel på psykiatrisk problematik i slutenvård Ångest, depression, bipolaritet

Josefine Forssell, öl affektiv mottagning

Bodil Huljegård, leg psykolog affektiv mottagning

Vad behöver en människa för att må

bra?

Att fånga patientens basala behov kan gå före vikten av diagnos

Nya DSM-5 –nytt synsätt på funktion och diagnos

Skattningsskalor för funktionsnivå i vardagen

WHODAS 2.0

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/whodas-2.0-36fragor-sjalvadm.pdf

Personlig funktionsnivå

• Identity – identitet självkänsla och självförtroende

• Self-direction- förmåga att ta ut riktning

• Empathy- förmåga till inkänning

• Intimacy- förmåga att ge och ta emot kärlek/värme

Basala behov. Självständighet. Närhet.

• Sömn

• Mat /aptit

• Larmknapp- sätt att förmedla behov av hjälp

• Hjälpmedel- att klara saker själv

• Tid/bemötande

• Omvårdnadsvak i olika former

• Fånga upp ångest, depression, stämningssvängningar och när en person mår så

pass dåligt att man vill dö.

I mötet med patienten- använd kroppen som resurs

• Kroppen signalerar – Att upptäcka – Att tolka

– Att respektera

– Att handla i enlighet med behov

• Skapa mötesplats

– Vad behöver du för att ta hand om dig?

INTRESSE, DRIVE VITALITET

”BETTER SAFE THAN SORRY”

RÄDSLA, ILSKA, AVSKY, SKAM UNDVIKANDE

AGGRESSIVITET

LUGN

GLÄDJE, SAMFÖRSTÅND COMPASSION

SYSTEM OF EXPLORATION

SYSTEM OF THREAT AND PROTECTION

SYSTEM OF SAFETY

Panksepp / P. Gilbert

Ångest

• Stort hotsystem, förkrympt trygghetssystem

Trygghet

Hotsystem Intresse

Psykoedukation-vad är ångest

Ångest

Ett sinnestillstånd som karakteriseras av stark rädsla, nervositet eller oro

beror på faktiska negativa situationer eller föreställda hot

Ångest är en helt normal reaktion och de allra flesta upplever ångest då och då. Ångest är inte farligt även om den kan vara mycket obehaglig.

Är den ångest jag ser hos personen förväntad eller är den oproportionerlig?

• Tex

• Patient med andnöd (KOL, astma, hjärtinfarkt)

• Svår social situation

Är den ångest vi ser här förståelig.

Lita på din egen kliniska erfarenhet.

Och normalisera för patienten.

Det sänker ångestnivån.

KBT vid ångest

Trigger ^Tankar/

känslor

Beteende Konsekvens

på kort sikt Konsekvens

på lång sikt

Alternativt beteende

Konsekvens på kort sikt

Konsekvens på lång sikt

Läkemedel vid ångest

• SSRI (citalopram, escitalopram, sertralin, paroxetin)

• SNRI (venlafaxin, cymbalta)

• Buspiron

• Atarax, lergigan, oxascand (sparsamt, kortvarigt, förebygger PTSD)

Informera om initial ångest- mindre av vid behovsmediciner vid

insättning.

https://www.rvn.se/globalassets/delade-

dokument/behandlingslinjer/psykisk-ohalsa/angestsyndrom- hos-vuxna-bhl.pdf

Vårdnivå- Egenvård-Primärvård-Specialistpsykiatri

Behandlingslinje Ångest

Depression

• Förkrympt drivesystem

Trygghet

Hotsystem

Intresse

Psykoedukation-vad är depression

Depression är en

Depressionen innebär också en sänkning av tillgången till serotonin, noradrenalin och/eller dopamin i CNS.

Även här- är den nedstämdhet jag ser i proportion till det patienten genomlever?

Hur du behandlar din depression

Utifrån och inifrån

Utifrån med beteendeaktivering (aktivitet på avdelningen) Inifrån med mediciner och genom att jobba med dina tankar

KBT vid depression

• Depressionsspiralen – orsaker vs vidmakthållande

Sorgliga och jobbiga

livshändelser

Ledsen, rädd, trött,

besviken, arg

Vila, dra sig undan, älta, grubbla

Glädjeförlust, intresseförlust, mindre

belönande liv

Läkemedel vid depression

Förstahandval: SSRI- Sertralin. Finns viss evidens för att byte mellan två SSRI kan göras innan byte till SNRI.

Andrahandsval: SNRI, VOXRA ( depr utan/mindre ångest, drive-problematik). Mirtazapin ( sömn ångest, depr, beakta aptit/viktuppgång.

Behandlingstid:

1:a gångs-depression: till remission + minst 6 månader.

2:a skovet: Ca 2 år återfallsrisk 75% utan medicin.

3:e skovet: 5 år eller längre, återfallsrisk ca 90% utan medicin.

Det är av stor vikt att undvika fler skov än tre, då detta är prognostiskt väldigt ogynnsamt.

Vid depression hos unga, med debut < 30 år, görs med fördel en bedömning göras avseende ärftlighet och tecken på bipolaritet.

Bipolär- från mani till depression

• Hyperaktivt drivesystem Hypoaktivt drivesystem

Trygghet

Hotsystem Intresse

Intresse

Hotsystem

Psykoedukation

https://www.youtube.com/watch?v=HWB0wQWJTew

Bipolaritet och svängningssjukdomar

Bipolär

ADHD

Emotionell instabilitet

Olika typer

• Typ 1 : djupa depressioner och manier

• Typ 2: depressioner och hypomanier

Depression Mani Hypomani Eutym

Nedstämd Ångest Aptit/sömn Koncentration Initiativ

Känslor för omgivning Framtidstro

Livslust

Överaktivitet/

Irritation Minskat sömnbehov Tycker jag är bäst/eufori Snabbt tal

>7dagar

Samma symtom fast mindre

Omgivningen märker det med det ställer inte till lika mycket

>4 dagar

Det är detta vi mäter med MADRS http://www.viss.nu/Global/Blanketter/MADRS- M.pdf

och

YMRS http://media.psykab.se/2011/01/ymrs.pdf

Slutenvård kan påverka sjukdomen

• Trigga till depression eller mani

• Sömnen viktig

• Läkemedel som tex cortison kan trigga till uppvarvning

• De slutna miljön kan också vara lugnande.

Balans och reglering av tempo

Bipolaritet och fysioterapi

• Reglering av tempo

• Hållbarhet för kroppen på sikt: balans aktivitet/återhämtning

• Vanlig utmaning: acceptans – Förlust

– Identitet

• Vanlig utmaning: aktivering – Depressivt tankeinnehåll – Ork

• Kroppskännedom, spänningsreglering, anpassad fysisk aktivitet

Stämningsdagbok

Dots

charge-app

Namn: Stödjande personer:

Jag planerar att fortsätta må bra genom följande:

Måltider Sömn Fysisk aktivitet

Medicin/behandling Alkohol/droger Annat (relationer, hobbies, nöjen, meditation)

Saker som kan orsaka att jag påverkas mot att bli: Tidiga symtom på förändrat mående kan vara:

Vid nedstämdhet: Vid uppvarvning:

”Nedåt” ”Uppåt”

Om jag får tidiga symtom ska jag:

Nedstämdhet Uppvarvning

Göra: Göra:

Undvika: Undvika:

Mottagningstelefon Affektiv mottagning 060-181904 Om mina stödjande personer märker av tidiga symtom ska de:

1._______________________________________________________________

2._______________________________________________________________

3._______________________________________________________________

Bipolärt team

Signatur:……….. Datum:………

Så verkar medicinerna

LITIUM

LAMICTAL

ERGENYL ZYPREXA, HALDOL, CISORDINOL

SEROQUEL DEPOT, ABILIFY

VALDOXAN

ÅNGEST ECT

SSRI

MANI

DEPRESSION

Suicidrisk-huvudbudskap

VÅGA FRÅGA

SAMVERKA MED NÄRSTÅENDE

DOKUMENTERA SUICIDRISKBEDÖMNINGEN REMITTERA/AKUTBESÖK

Traditionellt - Suicidstegen

Nedstämdhet/Hopplöshet—Dödstankar---Dödsönskan—Suicidtankar—Suicidönskan—Tidigare suicidförsök—Suicidplaner—Suicidförberedelser—Suicidavsikt.

Suicidalitet – skyddsfaktorer

• Gott stöd/socialt nätverk

• Förmåga att skapa och bevara relationer

• Värderingar och moral

• Förmåga att uthärda psykisk smärta

• Rädsla för fysisk smärta/kroppsskada

När behövs konsult eller remiss?

Ångest: När basala åtgärder inte räcker till och när ångestnivån är så svår att den försvårar vården. Tänk på att icke-akut ångest kan remitteras till hälsocentralen efter vårdförloppet.

Depression: När basala åtgärder inte räcker till och när depressionen är så svår att den försvårar vården. Samt förstås vid suicidrisk.

Bipolaritet: Vid skov (mani, depression) där basala åtgärder inte räcker till och medicineringen behöver ses över.

Suicidalitet: Undersök med suicidstegen och remittera vid förhöjd risk.

AKUT eller behov av uppföljning? Konsultremiss eller för kännedom till psykiatrisk mottagning.

Att möta personen i patienten