Verksamhetsplan och budget 2012

(1)

Verksamhetsplan och budget 2012

Verksamhetsplan 2012 ... 2

Utveckling under 2011 ... 2

En attraktiv kunskapsmiljö... 3

Universitetsstyrelsens ställningstagande ...5

Framstående forskning ... 5

Samhällelig drivkraft ... 7

Globala värden ... 8

Universitetsgemensamma funktioner 2012 ... 9

Organisationsöversyn...9

Effektivisering av administrativa processer ...9

En ekonomi i balans...10

Intern styrning och kontroll (ISK) ... 10

Budget 2012... 12

Ekonomiska förutsättningar ...12

Budgetprocessen ...12

Resultaträkning samtliga verksamhetsområden - förslag till budget ...13

Externfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå ...15

Investeringar ...16

Universitetsgemensamma funktioner...16

Ekonomiska planeringsförutsättningar 2013 ... 17 Beslut

Universitetsstyrelsen 2011-12-08

D nr 2011/276

(2)

Verksamhetsplan 2012

Linnéuniversitetets strategi fokuserar på fyra områden kring vilka universitetet ska utvecklas, med underliggande mål för respektive område. Målsättningarna är

långsiktiga och prioriteringar måste göras för varje verksamhetsår. Detta sker genom universitetsstyrelsens beslut i juni om Ramar och riktlinjer för verksamhet och budget 2012 och genom verksamhetsplaner inom fakultetsnämnder och institutioner.

Fakultetsnämnderna/NUV har utifrån styrelsens riktlinjer formulerat

verksamhetsplaner som sammanfattas nedan i förhållande till de fyra områdena i strategin. Verksamhetsplanerna kommer att fastställas i respektive nämnd.

Styrelsens har i tidigare beslut bedömt att attraktivt utbildningsutbud/

studentrekrytering, ökad konkurrenskraft inom forskningen samt

kompetensförsörjning är de faktorer som för närvarande är mest kritiska för att universitetet ska kunna utveckla kvaliteten och nå sina strategiska mål.

Utveckling under 2011

Sedan styrelsebeslutet i juni har förutsättningarna inom och utanför universitetet delvis förändrats. Dessa förändringar sammanfattas kortfattat nedan. Styrelsens ställningstaganden med anledning av dessa presenteras under respektive strategiskt område.

Budgetpropositionen i september gav den faktiska fördelningen av anslagen till utbildning respektive forskning, vilka ligger till grund för budgeten. I propositionen presenterades också en del ekonomiska och politiska förutsättningar för de

kommande åren. Ekonomiska planeringsförutsättningar presenteras sist i detta dokument.

Politiska förutsättningar för 2012 och framåt är att regeringen förstärker ersättningen till utbildningar inom humanoira-samhällsvetenskap i syfte att förstärka kvaliteten.

Fr o m 2013 kommer regeringen att omfördela anslag utifrån resultaten av

Högskoleverkets utvärderingar. Regeringen avser också att påbörja omfördelning av utbildningsanslag mellan lärosätena med grund i utbildningarnas attraktivitet mätt i söktryck, samt i förhållande till arbetsmarkandens behov. Dessutom kommer en översyn att göras av resurser för inaktiva studenter, s.k. nollpoängare, med syfte att omfördela medel inom lärosätena och nationellt till utbildningar som leder fram till examen. Sammantaget innebär detta att dimensioneringen av utbildningarna blir mycket mer beroende av kvalitet och attraktivitet.

Regeringen aviserar en Forsknings- och innovationsproposition hösten 2012. Genom propositionen avser man att förstärka inslaget av nationell omfördelning av

forskningsanslag med grund i kvalitetsindikatorer. En utredning har lagt fram förslag på vissa förändringar av det nuvarande omfördelningssystemet. Förslaget innebär att omfördelning även fortsatt ska ske utifrån publiceringar men mätt med en bredare definition än nuvarande system, och att ett annat mått på betydelse än citeringar ska införas. Vidare föreslås externa medel men med en ny definition med fokus på vetenskaplighet. Som tredje omfördelningsgrund föreslås en samverkansfaktor mätt i uppdragsutbildning och -forskning. Däremot föreslås att extern granskning av forskning inte används som en grund för den nationella omfördelningen, i motsats till vad tidigare aviserats.

Rektor har under hösten genomfört ”trialoger” med fakultetsnämnderna/NUV och institutionerna utifrån nämndernas verksamhetsplaner för respektive område. I dessa

(3)

kan konstateras att de strategiska områdena Attraktiv kunskapsmiljö resp.

Framstående forskning utvecklas mycket, medan områdena Samhällelig drivkraft resp. Globala värden behöver utvecklas mer. Rektor beslutade under hösten om resultatindikatorer vilka omfattar samtliga strategiska områden.

Även stödfunktionerna har presenterat verksamhetsplaner med grund i

universitetsstyrelsens riktlinjer. Universitetspedagogiska enheten planerar insatser för att stötta universitetets utveckling, och då i synnerhet området Attraktiv kunskapsmiljö. Universitetsbiblioteket planerar åtgärder bl a för stöd till kunskapsmiljön och för att stötta en ökad publicering.

Universitetets satsning med benämningen ”Det entreprenöriella universitetet” har utvecklats. Universitetsstyrelsen gav i juni ett stöd i frågan och uppdrog till

fakultetsnämnder/NUV och institutioner att inkludera denna i sin planering för 2012.

Detta har gjorts i varierande grad. Olika områden har påbörjat att tolka begreppet till sin egen verksamhet, med resultat att utbildning och forskning kan utvecklas till innehåll och former.

Dialogen med landstingen och andra lärosäten angående universitetets bidrag till en framtida läkarutbildning förlagd till regionen har fortsatt och intensifierats.

Universitetsstyrelsen kommer att följa utvecklingen genom övergripande

kvalitetsindikatorer, avrapporteringar samt genom arbetet med intern styrning och kontroll (ISK).

En attraktiv kunskapsmiljö

Styrelsens riktlinjer för området gavs i juni i Ramar och riktlinjer för verksamhet och budget 2012. Nämnderna har utifrån detta beslut presenterat verksamhetsplaner vilka sammanfattas nedan.

Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap (FHS)

När det gäller utbildningen ser FHS positivt på framtiden, och är förberedd på att göra framtida prioriteringar om detta skulle krävas av ekonomiska eller av andra skäl, exempelvis kvalitetsskäl. Fler gemensamma masterprogram på fakultets- eller institutionsnivå bör etableras för att kunna behålla studenter långsiktigt och säkra rekrytering till forskarutbildningen. Inom utbildningen håller också ett tydligare kvalitetsarbete på att utvecklas. Inom attraktiv kunskapsmiljö betonas särskilt under 2012 ett antal åtgärder som exempelvis fortsatt översyn och kvalitetssäkring av utbildningar, samordning av kurser och program på avancerad nivå, fortsatt behov av såväl program som kurser, utveckling och uppföljning av kurser baserade på valfrihet och flexibilitet, översyn av undervisningstid och kompetens, tydliggörande av fakultetens roll på Lärarutbildningen, genusperspektiv på Linnéuniversitetet, rekrytering av nyckelkompetens samt ökade intäkter för uppdragsutbildning.

Gällande det ekonomiska läget arbetar FHS för att ha en ekonomi i balans, såväl inom utbildning som inom forskning. Den stora utmaningen ligger här främst på institutionsnivå och att få balans inom utbildningen, där resurserna under de senaste åren har urholkats.

Fakultetsnämnden för ekonomi och design (FED)

Program- och kursutbud. Det finns ett behov av en generell översyn av

programutbudet avseende bland annat kvalitet, behov och kompetens. Detta är ett av de viktigaste uppdragen i VP 2012. Ansvariga är Nämnden för grund- och avancerad nivå (NGA), programansvariga och prefekter. NGA ska även utarbeta en

(4)

processmall och handledning som ska fungera som stöd vid kommande utvärderingar av Högskoleverket.

Kompetensförsörjning kopplad till utbildning och forskning. Anställningsnämnden ska i samråd med prefekterna utreda behovet av nyrekrytering på fem års sikt och behovet av kompetensutveckling kopplat till institutionernas strategiska utveckling.

Prefekterna ska ta fram ett förslag på hur lektorer och professorer i högre utsträckning bör delta i undervisningen på alla tre nivåer för att stärka forskningsanknytningen i utbildningen.

Mentorsprogrammet som inrättas omfattar två delar: utbildningsinsatser på institutionerna avseende ansökningsförfarandet och lämpliga sökvägar för extern finansiering, samt utbildningsinsatser för att uppnå ökad publicering. Hänsyn ska tas till verksamheten inom Design och att det sker i samarbete med ”Professorsrådet”.

Universitetsövergripande resultatindikatorer. I rektors beslut av den 10 oktober framgår tidsplan och periodicitet för genomförande. Arbetsutskottet har i uppdrag att ta ställning till hur nämnden skall arbeta i framtiden med indikatorerna och ansvaret för analys och åtgärder.

Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) I verksamhetsplanen finns en hel del betydelsefulla åtgärder som planeras för 2011.

När det gäller attraktiv kunskapsmiljö ser FHSAB positivt på framtiden, och bland annat har det nya Psykologprogrammet satts igång ht 2011. Som för andra fakulteter och institutioner finns det dock en risk att det något minskade takbeloppet kommer att få konsekvenser i framtiden. Emellertid har FHSAB gott söktryck på de flesta utbildningarna på båda campus. En riskanalys, s.k. konsekvensanalys, bör dock genomföras vilken konsekvensen blir om ytterligare neddragningar genomförs av antalet studentplatser. Inom attraktiv kunskapsmiljö betonas särskilt översyn och kvalitetssäkring av utbildningar, och då bl.a. samordning av kurser och program på avancerad nivå samt stöd till studenter med funktionsnedsättning, satsningar på att utveckla ett interprofessionellt synsätt inom utbildningarna, en god arbetsmiljö samt rekryteringsfrågan av kompetent personal.

Avseende det ekonomiska läget arbetar FHSAB för att ha en ekonomi i balans, såväl inom utbildning som forskning.

Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik (FNT)

Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik står inför ett år där ”strategi” är ledordet. Nämnden har ett stort antal prioriterade frågor som kommer att vara i fokus för nämndens arbete det kommande året.

Nämnden hoppas på ett positivt utfall vad gäller ansökan om rättigheter att utfärda civilingenjörsexamen. Vidare kommer Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar innebära att flertalet av fakultetens examensrätter kommer att utvärderas under 2012.

Nämnden kommer under 2012 utveckla system för uppföljning av

utbildningsprogram och examensrätter som komplement till HSVs uppföljningar där även förutsättningar och processer kommer att inkluderas.

Andra prioriterade frågor för nämnden är att se över fördelningsprinciperna för fördelning av anslagsmedel till utbildning samt utvecklande av

kompetensförsörjningsplaner.

(5)

Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV)

Nämnden för utbildningsvetenskap har under 2011 ägnat en stor del av

verksamheten åt utvecklingen av de nya lärarprogrammen, då Linnéuniversitetet fick tillstånd för samtliga lärarexamina. Besluten om examenstillstånd erhölls vid

årsskiftet 2010/2011, vilket ställt krav på ett omfattande förberedelsearbete inför utbildningsstarten ht 2011.

Den övergripande målsättningen inför 2012 är att lärarutbildningen vid

Linnéuniversitet ska tillhöra landets absolut bästa utbildningar. Den forskning som knyter an till lärarutbildningen ska hålla hög kvalitet och utgöra en synlig bas i programutbildningen.

För att klara ovanstående målsättning ska ett kvalitetsprogram införas utifrån NUV:s fastställda vägledande kvalitetsdimensioner och universitetets resultatindikatorer, liksom en utveckling av lärarutbildningens styrformer, där de nya programrådens uppdrag ska ses över och förtydligas. En generell kommunikationsstrategi ska också införas inom nämndens verksamhet, som spänner över flera fakulteter, sju

institutioner samt två campi. Vidare ska en riskanalys genomföras av universitetets organisatoriska och verksamhetsrelaterade förutsättningar inom NUV:s

ansvarsområde.

I arbetet med att utveckla attraktiva kunskapsmiljöer ska betydelsefulla miljöer för lärarprogrammen och dess forskningsbas stärkas. Lärarutbildningsprogrammen ska bygga på tydlig progression i fråga om professionskunnande och vetenskaplighet.

Examensarbeten kommer att ägnas särskild uppmärksamhet i så måtto att

förhållandet mellan examensmål och examensarbetets utformning ska utredas och säkras. Inom utbildningen ska kvalitet inom den verksamhetsbaserade utbildningen (VFU) bli ett signum, bland annat genom att former för bedömning och examination av VFU utvecklas, och möjligheten att använda fältskolor förbereds.

Universitetsstyrelsens ställningstagande

Universitetsstyrelsens uppdrag till verksamheten anges i Ramar och riktlinjer för verksamhet och budget 2012. Utöver detta gäller särskilt:

 Fortsatt utveckling av utbildningsutbudet med en medveten dimensionering utifrån kvalitet och attraktivitet, samt en ökad uppdragsutbildning.

 Ett intensifierat arbete med att utveckla entreprenöriella förhållningssätt i utbildningar inom alla områden, anpassat till områdenas olika

förutsättningar.

 Fortsatt arbete med att inom utbildning, forskning och samverkan skapa förutsättningar för en framtida läkarutbildning i regionen.

 Strategisk kompetensförsörjning.

Framstående forskning

Styrelsens riktlinjer för området gavs i juni i Ramar och riktlinjer för verksamhet och budget 2012. Nämnderna har utifrån detta beslut presenterat verksamhetsplaner vilka sammanfattas nedan.

Inom forskningen är utmaningen främst att öka andelen externa medel samt antalet publikationer i bättre tidskrifter. Med den incitamentsstruktur som finns för tilldelning av forskningsmedel till docenter och professorer torde ge resultat, men om så blir fallet får framtiden utvisa. Gällande forskarutbildningen som får kosta ca en-tredje-del av budgeten är utmaningen främst att hantera om nya

(6)

forskarutbildningsämnen tillkommer. I övrigt satsar fakulteten stort under 2012 på yngre lektorer, bl.a. genom docentprogram samt rekrytering av biträdande lektorer.

Framstående forskning och miljöbygge. Dekan och prodekan ska se över och lämna förslag till hur miljöbyggande bör utvecklas och stärkas i relation till

utbildningsutbudet. Underlag finns i form av olika strategidokument, beslut och NGA:s översyn av program- och kursutbud.

Utbildning på forskarnivå. Fakulteten bör nu utvärdera organisationen för de egna forskarutbildningsämnena mot bakgrund av att nämnden har valt att inte inrätta någon undernämnd för forskarnivåProdekan får i uppdrag att genomföra en utvärdering av organisationen för FED:s egna forskarutbildningsämnen samt utredning avseende doktorander antagna vid andra fakulteter/lärosäten.

Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Inom framstående forskning betonas i synnerhet utmaningen att fortsätta arbetet med att etablera en rimlig balans mellan resurser för utbildning på forskarnivå och forskning, insatser för att öka den externa forskningsfinansieringen, satsning på att utveckla ett antal tematiska forskningsområden samt att väcka frågan om ett särskilt professionsstöd. Den främsta utmaningen för fakulteteten finns inom forskningen, där de bundna kostnaderna i forskarutbildningen riskerar att göra att fakulteteten inte kan få externa medel eller publicera lika mycket som om det funnits tillräckligt med fakultetsmedel för professorsforskning eller till andra åtgärder för att stimulera ansökningar av externa medel och publicering. Samtidigt har fakulteten varit i behov av en omfattande forskarutbildning för att kunna säkra tillväxten i av lärare med doktorsexamen i ett antal ämnen. Detta är emellertid ett dilemma som måste hanteras i framtiden.

Under 2012 är nämndens målsättning att kartlägga fakultetens forskningsmiljöer för att på så sätt kunna dra upp en forskningsstrategi för fakulteten i ett långsiktigt och hållbart perspektiv. Vidare ser fakulteten ett stort behov av att öka andelen externa medel, här ser nämnden ett behov av att införa incitament för att uppnå målet.

Fakultetsnämnden kommer under 2012 att implementera en justerad modell för fördelning av forskningsanslaget.

Avseende utbildning på forskarnivå kommer nämnden att revidera samtliga allmänna studieplaner. Fakultetsnämndens målsättning är att nya antagna forskarstuderande ska samfinansieras av externa medel.

Forskning inom ansvarsområdet ska kännetecknas av stimulans av såväl en framstående forskning inom det utbildningsvetenskapliga fältet som en väl integrerad vetenskaplig bas för lärarutbildningen. Rekrytering av kvalificerad kompetens samt åtgärder för att behålla duktiga forskare är här centrala faktorer.

Utbildningsstrukturer inom det utbildningsvetenskapliga fältet ska utvecklas så att tydliga utbildningsvägar skapas från grund- till avancerad nivå, vidare till

forskarnivå.

 Öka forskningens konkurrenskraft genom ökat antal publikationer och ökad externfinansiering, i jämförelse över tid och med motsvarande områden vid andra lärosäten.

(7)

 Genomföra extern granskning av all forskning inom universitet under 2013, dvs en senareläggning mot tidigare planering.

 Strategisk kompetensförsörjning.

Samhällelig drivkraft

Styrelsens riktlinjer för området gavs i Ramar och riktlinjer för verksamhet och budget 2012. Nämnderna har utifrån detta beslut presenterat verksamhetsplaner vilka sammanfattas nedan.

Avseende samhällelig drivkraft och globala värden kommer institutionerna att få uppdrag som är relaterade till universitetsstyrelsens och fakultetens övergripande strategier. Fakulteten kommer att följa upp uppdragen i slutet av åren.

Samverkan och samhällelig drivkraft. FED har valt att skapa ett gränssnitt mellan nämnden och det omgivande samhället, ett Advisory Board, för att hitta nya vägar till olika samverkansprojekt och samverkansformer. Arbetsutskottet ska i samråd med Advisory Board utveckla ett antal konkreta förslag till uppdragsutbildningar som kan utvecklas av parter inom fakultetsnämndens verksamhetsområde.

Entreprenörskap. NGA-nämnden får i uppdrag att göra en genomlysning av samtliga program avseende hur entreprenörskap finns med i utbildningen och i vilken form. Detta sker samtidigt som genomgång av samtliga program och kurser görs under våren 2012.

Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Avseende samhällelig drivkraft och globala värden kommer institutionerna att få uppdrag som är relaterade till universitetsstyrelsens och fakultetens övergripande strategier. Fakulteteten kommer att följa upp uppdragen i slutet av åren. Under 2012 avser fakultetsnämnden att prioritera tre sakområden inom samhällelig drivkraft –

”projekt inom entreprenörskap”, ”samordning av institutionerna och

professionsutbildningars samverkan med kommuner och landsting” inom frågor som uppdragsutbildning, behov av Masterutbildningar, verksamhetsförlagd utbildning, forskning samt finansiering av s.k. ”landstings-/kommundoktorander” samt

”mötesplats hälsa”, som är en viktig kanal som öppnar upp för också andra möjligheter till samarbete.

Fakulteten ser ett behov av att synliggöra fakultetens utbildning och forskning både internt och externt. Potentialen för att öka andelen uppdragsutbildning är hög inom regionen och det omgivande samhället.

Linnéuniversitetet har ambitionen att fortsätta den anslagna vägen att genom RUC vara nationellt ledande inom skolutveckling och en aktiv part i lärares

kompetensutveckling.

(8)

 Ett intensifierat arbete med att utveckla entreprenöriella förhållningssätt i utbildningar inom alla områden, anpassat till områdenas olika

förutsättningar.

 Ökad uppdragsutbildning

Globala värden

Styrelsens riktlinjer för området gavs i Ramar och riktlinjer för verksamhet och budget 2012. Nämnderna har utifrån detta beslut presenterat verksamhetsplaner vilka sammanfattas nedan.

Avseende samhällelig drivkraft och globala värden kommer institutionerna att få uppdrag som är relaterade till universitetsstyrelsens och fakultetens övergripande strategier. Fakulteten kommer att följa upp uppdragen i slutet av åren.

Prefekterna ska utforma en övergripande plan för utveckling av institutionens strategiska internationaliseringsarbete. Prodekan tillsammans med en arbetsgrupp får i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta för doktorander att tillbringa en del av sin utbildningstid på ett utländskt universitet.

Fakultetsnämnden ska utse en arbetsgrupp som i samråd med prefekterna ska beskriva vad begreppen mångfald, genus och hållbarhet står för och redovisa var dessa begrepp tas upp inom program och kurser. Arbetsgruppen ska se över vad fakultetsnämnden har för ansvar och föreslå åtgärder med anledning av planerna och behoven i verksamheten.

Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Avseende samhällelig drivkraft och globala värden kommer institutionerna att få uppdrag som är relaterade till universitetsstyrelsens och fakultetens övergripande strategier. Fakulteteten kommer att följa upp uppdragen i slutet av åren. Under 2012 avser fakultetsnämnden att prioritera tre sakområden inom samhällelig drivkraft –

”projekt inom entreprenörskap”, ”samordning av institutionerna och

professionsutbildningars samverkan med kommuner och landsting” inom frågor som uppdragsutbildning, behov av Masterutbildningar, verksamhetsförlagd utbildning, forskning samt finansiering av s.k. ”landstings-/kommundoktorander” samt

”mötesplats hälsa”, som är en viktig kanal som öppnar upp för också andra möjligheter till samarbete.

Internationaliseringsarbetet är inom vissa institutioner mycket stort och inom andra är det inte lika utbrett. Dock är det angeläget att stimulera det internationella utbytet av lärare och studenter inom alla områden och nivåer – dels genom finansiella åtgärder, men även genom att ha viss framförhållning så att det är praktiskt genomförbart. Nämnden ser också ett behov från studenter att kunna genomföra kortare internationella vistelser inom utbildningen.

Globala värden ska genomsyra utbildningen och forskningen, där en internationaliseringsstrategi för lärarutbildningens område ska tas fram.

Grundlärarutbildningen kommer också att utvecklas genom en ny profil med

(9)

särskild betoning på mångfaldsperspektiv vilket förväntas leda till en förändrad rekryteringsbild för lärarutbildningen genom fler studenter med invandrarbakgrund.

 Intensifierat internationaliseringsarbete utifrån en kommande Internationaliseringspolicy.

 Ökat antal utresande lärare och studenter

 Fortsatt utveckling på strategisk och operativ nivå med ”Lika villkor”.

 Fortsatt utveckling på strategisk och operativ nivå med Hållbar utveckling.

Universitetsgemensamma funktioner 2012

De universitetsgemensamma funktionerna består av ledning (styrelse, rektor, internrevision) fakultetsnämnder/NUV, Universitetsbiblioteket, Universitets- pedagogiska enheten (UPE), universitetsförvaltningen samt stöd till studentkår.

Huvuduppgiften för central funktioner, förutom den del som leder verksamheten, är att stödja kärnverksamheten genom väl anpassade och effektiva stödprocesser.

Sedan Linnéuniversitetets start 2010 har ett kontinuerligt arbete pågått med anpassningar av den organisation som formades under fusionsarbetet och med att utveckla stödprocesserna. Under 2010 och 2011 har de främsta förändringarna varit att stärka stödet till fakultetsnämnderna/NUV genom inrättandet av ett

nämndskansli, samordning av ledningsansvaret för avdelningar inom förvaltningen samt förändringar i modellen för att fördela indirekta kostnader i syfte att öka transparensen och ge kärnverksamheten möjlighet att påverka såväl service- som kostnadsnivå. Under 2012 kommer arbetet att fokuseras kring två huvudområden;

En organisationsöversyn som en följd av den förslagna översynen av universitetets övergripande organisation samt ett organisationsövergripande projekt med syfte att effektivisera de administrativa processerna.

Organisationsöversyn

Inom universitetet och i universitetsstyrelsen har diskussioner förts om behovet av en eventuell förändring av Linnéuniversitets organisation. Bakgrunden är dels den sk autonomireformen men även att det efter universitetets inledande verksamhetsår visat sig att den organisationsform som fusionsarbetet ledde fram till inte i alla avseenden är optimal. Universitetsstyrelsen ska i december ta ställning till principerna för en ny organisation och i det sammanhanget är det viktig att även organisationen av de universitetsgemensamma funktionerna ses över.

Effektivisering av administrativa processer

Alltsedan Linnéuniversitet startade har arbete pågått med att utveckla och

effektivisera de administrativa processerna. Under 2010 fokuserades arbetet främst på att få alla processer etablerade. Under senare delen av 2010 och under 2011 har fokus allt mer övergått till att effektivisera processerna och hitta rätt mix av servicenivå och kostnad. Detta arbete kommer att fortsätta under 2012.

För att få stöd i utvecklingsarbetet genomfördes under hösten ett benchmarking- projekt tillsammans med Karlstads universitet och Mittuniversitetet. Under projektet har data för ett antal processer tagits fram avseende både service- och kostnadsnivå, vilka presenterades i slutet av november.

(10)

Ett syfte med projektet är att få jämförelsedata över vad olika processer kostar eftersom tydliga referenspunkter hittills har saknats. Ett ytterligare syfte är att genom ”best practice” inom de undersökta processerna få underlag för utvecklingsarbetet.

Det fortsatta utvecklingsarbetet kommer att genomföras genom att ett antal arbetsgrupper bildas som arbetar med olika processer. Benchmarking-projektet kommer att vara utgångspunkt när det gäller att prioritera vilka processer som vi i första hand ska arbeta med.

Det är viktigt att framhålla att arbetet med att effektivisera de administrativa processerna kommer att omfatta hela processer oavsett inom vilken eller vilka delar av organisationen som arbetet inom resp. process utförs. Det handlar alltså inte bara om de delar som utförs inom de universitetsgemensamma funktionerna. Det är då också viktigt att de ansvariga för utvecklingsarbetet har mandat att driva arbetet och genomföra processförändringar inom hela universitetet.

Arbetet med att utveckla processerna måste drivas samordnat med organisations- översynen, eftersom det i vissa fall kan vara så att organisationen behöver ändras för att nå effektivare arbetssätt.

En ekonomi i balans

Universitetsstyrelsen har i sina riktlinjer och ramar för budgetarbetet inför 2012 uttryckt krav på att kostnaderna för central funktioner ska minska. Bakgrunden är att universitetet när väl fusionen är genomförd borde kunna göra vissa samordnings- vinster när två administrativa organisationer blivit en. Dessutom kommer anslagen för utbildningsverksamheten att minska de närmaste åren vilket också ställer krav på en anpassning av kostnadsnivån. Genom det fortsatta arbetet med att utveckla verksamheten, som kortfattat beskrivits ovan, ska vi uppnå den balans mellan servicenivå och kostnader som bedöms vara optimal för Linnéuniversitetet.

Intern styrning och kontroll (ISK)

Arbetet med intern styrning och kontroll syftar till att säkerställa att Linnéuniversitetet

 når målen i En resa in i framtiden, Strategi 2010-2015, och andra av universitetsstyrelsen fastställda mål

 följer de krav som ställs av regering och riksdag

Intern styrning och kontroll innebär att Linnéuniversitetet skall

 identifiera, kartlägga och värdera risker som utgör hot mot att myndigheten når önskat resultat samt bedöma vilken risknivå som är acceptabel (riskaptit).

Riskerna skall analyseras utifrån en vald riskvärderingsmodell.

 bedöma om riskerna ska accepteras, elimineras eller hanteras genom kontrollåtgärder. Exempel på kontrollåtgärder är kompetensutveckling, ansvarsfördelning och avstämningar

 följa upp arbetet med intern styrning och kontroll

 dokumentera arbetet med intern styrning och kontroll

Under 2010 beslutade universitetsstyrelsen om policy, riskvärderingsmodell och dess kriterier för bedömning av risker.

(11)

Under 2011 har arbetet påbörjats med att integrera ISK-arbetet i verksamhetsprocessen i enlighet med kvalitetspolicyn. I riktlinjerna för verksamhetsplanerna har frågor ställs kring riskidentifiering och eventuella åtgärder. Information om ISK- arbetet har presenterats för rektorsgruppen, prefekt- och dekanrådet samt

chefsgruppen inom gemensamma funktioner. Universitetsövergripande risker har tagits fram utifrån den sammanställning som presenterades i verksamhetsplan och budget 2010. Värdering av universitetsövergripande risker sker i rektorsgruppen, prefekt- och dekanrådet respektive chefgruppen. Utifrån resultatet av

riskvärderingen skall kontrollåtgärder identifieras. Riskanalysen med

kontrollåtgärder kommer att beslutas av universitetsstyrelsen i februari 2012.

Höstens arbete kan också ses om en lärprocess för hur Linnéuniversitetet skall arbeta med intern styrning för universitetet som helhet och på olika nivåer.

(12)

Budget 2012

Ekonomiska förutsättningar

Universitetsstyrelsen beslutade 2011-06-09 om Riktlinjer och ramar för

verksamhetsplan och budget 2012. I beslutet angavs att omfördelning kommer att ske efter att budgetpropositionen lämnats. Budgetpropositionen innebar att anslagen ökade något jämfört med beräkningarna i junibeslutet. Sedan junibeslutet har även en omräkning av ersättningsnivåerna för ämnen som kräver respektive inte kräver laboratorieutrustning skett. Förändringarna i budgetpropositionen framgår av tabellerna nedan. Omfördelningarna och övriga beräkningar har dokumenterats i Planeringsförutsättningar för budget 2012, som rektor beslutade om 2011-09-24. Se bilaga.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr

Fördelning till Planeringsförutsättningar 2012

(Enl. Riktlinjer och ramar…)

Budget 2012

Ram per nämnd 928 740 937 838

Strategiska satsningar 33 800 33 800

Ianspråktagande av myndighetskapital -24 708 -26 148

937 832 945 490

Anslaget för utbildningsområdet ökade med 7,7 Mkr till 945,5 Mkr vilket i stort sett motsvarar pris- och löneomräkningen. Övriga förändringar mot anslaget för 2011 blev som förväntat.

Forskning och utbildning på forskarnivå, tkr

Fördelning till Planeringsförutsättningar 2012

(Enl. Riktlinjer och ramar…)

Budget 2012

Ram per nämnd 228 452 230 530

Strategiska satsningar 34 200 34 200

Medel att fördelas senare 4 000 4 000

IKM enligt budgetpropositionen¹, PPI 800

Ökning enligt budgetpropositionen 4 779

266 652 274 309

1 Avser Institutet för kunskaps- och metodutveckling, IKM

Anslaget för forskningsområdet ökade med 7,6 Mkr till 274,3 Mkr. Ökningen består främst av pris- och löneuppräkning, 2,4 Mkr och en förstärkning av basresursen med 4 Mkr.

Budgetprocessen

Budgetprocessen inför 2012 har bedrivits inom verksamhetsprocessen som den beskrivs i universitetets kvalitetspolicy. Styrelsen fattade beslut om riktlinjer och ramar vid sitt möte i juni. Under hösten arbetade nämnderna fram förslag till verksamhetsplaner för 2012 inkl förlag till fördelning av anslagsmedel och andra budgetförutsättningar. Under oktober möttes rektor, nämnderna och institutionerna för att diskutera planerna. Efter trialogerna har förslagen uppdaterats och

institutionerna färdigställt sina förslag till verksamhetsplaner och budgetar. Parallellt har universitetsgemensamma funktioner arbetat med sina verksamhetsplaner och budgetar. Dialoger har genomförts med styrelserna för universitetsbiblioteket respektive universitetspedagogiska enheten (UPE) samt med universitetsdirektören för förvaltningens avdelningar.

(13)

Baserat på de förslag till verksamhetsplaner och budgetar som föreligger, föreslås styrelsen besluta om följande budget för Linnéuniversitetet som helhet. Efter att styrelsen tagit sitt beslut kommer rektor att fastställa budgetar för institutioner och universitetsgemensamma enheter.

Budgeten innebär ett underskott på 30 Mkr. Det beror dels på att i beslutet om riktlinjer och ramar bestämdes att ca 26 Mkr av myndighetskapitalet skulle utnyttjas för att plana ut effekten av att antagningen av studenter kommer att minska under de närmaste åren. Därutöver föreslås nu att ytterligare 4 Mkr av myndighetskapitalet utnyttjas för att genomföra angelägna projekt med avseende på den föreslagna översynen av universitetets organisation och genomlysningen av de administrativa processerna för att kostnadseffektivisera dem.

Förslaget om att utnyttja myndighetskapitalet ska ses mot bakgrund av tidigare bedömningar om att myndighetskapitalet till viss del kan användas för att genomföra förändringar i en rimlig takt. Dock har myndighetskapitalet hittills inte behövt utnyttjas. 2010 gav ett överskott på 40 Mkr och enligt senaste prognos bör även 2011 ge ett överskott, eller åtminstone nollresultat, vilket innebär att

handlingsutrymmet kvarstår. Universitetets myndighetskapital uppgår till 138 Mkr.

Resultaträkning samtliga verksamhetsområden - budget

Resultaträkning Lnu Utfall

2010

Prognos 2011

Budget 2012 Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 256,9 1 269,2 1 233,8

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 121,8 116,5 134,6

Intäkter av bidrag 153,6 122,7 145,4

Finansiella intäkter 3,0 7,0 9,0

Summa intäkter 1 535,3 1 515,4 1 522,8

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 984,1 992,7 1 020,0

Kostnader för lokaler 181,6 202,7 205,0

Kostnader för övrig drift 292,1 280,1 283,8

Finansiella kostnader 1,0 3,0 4,0

Avskrivningar 36,5 36,9 40,0

Summa kostnader 1 495,3 1 515,4 1 552,8

Verksamhetsutfall 40,0 0,0 -30,0

Jämfört med prognosen för 2011 minskar anslagen med 35 Mkr. Anslagen för utbildningsområdet minskar med 43 Mkr medan forskningsanslaget ökar med 8 Mkr. Minskningen av utbildningsanslagen beror på att 2011 använder universitetet resterande sparade anslagsmedel och intäkten 2012 motsvarar då enbart takbeloppet.

Externa intäkter ökar med 40 Mkr. Av detta faller ca 5 Mkr på polisutbildningen som har ökat antagningen av studenter. Fojo räknar med en ökning av

uppdragsverksamheten från den av främst konjunkturskäl låga nivån 2011, vilket motsvarar ca 10 Mkr. Institutionerna svarar för en ökning på ca 25 Mkr vilket ska ses mot bakgrund av att behovet av ökade externa intäkter är ett prioriterat mål för universitetet.

(14)

Resultaträkning Lnu - utbildningsområdet Utfall 2010

Prognos 2011

Intäkter av anslag 994,7 1 002,6 959,5

Intäkter av bidrag 35,7 13,7 201

Summa intäkter 1 136,6 1 125,9 1 107,1

Kostnader för personal 688,1 711,2 726,0

Summa kostnader 1 082,5 1 120,9 1 137,1

Verksamhetsutfall 54,1 5,0 -30,0

Anslagsintäkterna motsvarar årets av regeringen tilldelade takbelopp eftersom tidigare sparade anslag förbrukas under 2011. Produktionen av utbildning beräknas dock vara högre, motsvarande en intäkt på 972 Mkr, vilket innebär att prestationer till ett värde av 26 Mkr kommer att sparas 2012 för avräkning under senare år. För att anpassningen av resurser för den minskade utbildningsvolymen ska kunna genomföras under planerade former föreslås att 30 Mkr av myndighetskapitalet utnyttjas 2012, dvs verksamheten tillåts gå med underskott 2012.

Takbelopp per nämnd, tkr

2010 2011 2011 2012 2012

Utfall Budget Prognos

Planerad

ram Budget

Hälsa, socialt arbete och

beteendevetenskap (FHSAB) 192 625 190 870 190 870 191 484 193 215 Humaniora och samhällsvetenskap (FHS) 162 375 169 718 169 718 168 433 171 045

Ekonomi och design (FED) 155 973 156 413 156 413 150 858 150 476

Naturvetenskap och teknik (FNT) 274 405 269 897 269 897 266 239 271 036 Utbildningsvetenskap (NUV) 142 557 140 617 140 617 151 726 152 066

927 935 927 515 927 515 928 740 937 838

Takbelopp, anslagssparande och sparade prestationer, tkr

2010 2011 2011 2012

Utfall Budget Prognos Budget Takbelopp enligt regleringsbrev/budgetproposition 945 588 944 833 944 833 945 490

Avräknat anslagssparande 35 352 17 762 43 765 0

Intäkt av anslag 980 940 962 595 988 598 945 490

Utbildning till ett värde av 980 940 962 595 989 560 971 638

Utgående balans (UB) anslagssparande¹ 43 765 12 249 0 0

Utgående balans sparade prestationer² 0 0 0 26 148

1Anslagssparande utgörs av anslag som tidigare år inte har avräknats, då utbildningens värde understeg tilldelat takbelopp 2Sparade prestationer uppstår när utbildningens värde överstiger tilldelat takbelopp. Dessa kan avräknas i framtiden om

Lnu bedriver utbildning till ett värde som understiger takbeloppet

(15)

Resultaträkning Lnu - forskningsområdet Utfall 2010

Prognos 2011

Intäkter av anslag 262,2 266,6 274,3

Intäkter av bidrag 117,9 109,0 125,4

Summa intäkter 398,7 389,5 415,7

Kostnader för personal 296,0 281,5 294,0

Summa kostnader 412,8 394,5 415,7

Verksamhetsutfall -14,1 -5,0 0,0

Anslagsram per nämnd, tkr

Externfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå

Styrelsens målsättning är att de externfinansierade intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå ska på sikt utgöra minst lika mycket som anslaget enligt regleringsbrev. Följande mål beträffande externfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå föreslås för 2012.

Utfall och budget i Tkr för externfinansiering forskning och utbildning på forskarnivå Utfall

2010¹

Prognos 2011

Budget 2012

Budget i % av anslag 2012 ² Hälsa, socialt arbete och beteendevet.

(FHSAB)

19 357 18 000 18 100 48 %

Humaniora och samhällsvetenskap (FHS) 13 642 15 700 15 800 33 % Ekonomi och design (FED) 17 516 16 000 15 700 63 % Naturvetenskap och teknik (FNT) 73 095 66 500 81 000 68 % Utbildningsvetenskap (NUV)³ – – 5 700 31 %

1 Exklusive fusionsmedel och bidrag från Kammarkollegiet.

2 Det långsiktiga målet är 100 %.

3 2010 och 2011 särredovisades inte NUV.

2010 2011 2011 2012 2012

Utfall Budget Prognos Plan. ram Budget

Hälsa, socialt arbete och

beteendevetenskap (FHSAB) 36 530 33 890 33 890 33 258 33 560

Humaniora och

samhällsvetenskap (FHS) 55 611 51 250 51 250 48 162 48 600

Ekonomi och design (FED) 25 380 23 670 23 670 24 217 24 440

Naturvetenskap och teknik (FNT) 119 990 109 820 109 820 104 612 105 560 Utbildningsvetenskap (NUV) 21 659 19 370 19 370 18 203 18 370

259 170 238 000 238 000 228 452 230 530

(16)

För universitetet som helhet innebär ovanstående att budget för externfinansieringen 2012 är 50 % av årets anslag.

Investeringar

Investeringsvolymen 2012 beräknas uppgå till 45 Mkr vilket är i nivå med 2011.

Bland större enskilda investeringar kan nämnas:

Uppgradering/utbyte av navigationssimulatorer (SJÖ) 5,4 Mkr Byte tillgemensam trådlös IT-lösning (IT) 1,0 Mkr

Videoteknik (SV) 1,3 Mkr

Virtuell labsal (SV) 1,8 Mkr

Utrustning lokaler (LOS) 1,5 Mkr

Ombyggnader av lokaler (LOS) 13,8 Mkr

Universitetsgemensamma funktioner

De universitetsgemensamma funktionerna består av ledning (styrelse, rektor, internrevision) fakultetsnämnder/NUV, Universitetsbiblioteket, Universitets- pedagogiska enheten (UPE), universitetsförvaltningen samt stöd till studentkår.

Under 2012 genomförs en förändring i redovisningen så att nämnderna själva budgeterar sina kostnader vilka påförs institutionerna som ett pålägg skilt från pålägget för övriga universitetsgemensamma funktioner. Respektive nämnd kan då ta ansvar för sina kostnader och hantera eventuella över- eller underskott.

Universitetsstyrelsen angav i juni i Riktlinjer och ramar för verksamhetsplan och budget 2012 en ram för övriga gemensamma funktioner på 300 Mkr. Beräkningen byggde på prognos 1 för 2011 års ekonomiska utfall samt en preliminär beräkning av effekterna av den nya modellen för att debitera servicetjänster. Vidare förutsattes att det skulle vara möjligt att generellt minska kostnaderna med fem procent.

Med prognos 2 som grund kan årets kostnad för gemensamma funktioner exklusive nämnderna beräknas till ca 325 Mkr. Då har korrigering för ändringen av modellen för debitering av servicetjänster räknats in. Korrigering har även skett för större poster av engångskaraktär som påverkar utfallet 2011. Motsvarande belopp för 2010, dvs efter korrigeringar av engångsbelopp och modellförändring, var ca 320 Mkr.

För budget 2012 måste även hänsyn tas till att det finns vissa områden där stödet är otillräckligt och måste förstärkas. Det gäller främst stöd till funktionshindrade studenter och resurserna för studenthälsovården. Därtill kommer vissa angelägna projekt som behöver genomföras 2012. Alla myndigheter är ålagda att från 2013 kunna upphandla och beställa varor och tjänster elektroniskt, E-handel, vilket på sikt kommer att minska kostnaderna. Det är också angeläget att öka stödet med

karriärvägledning till studenterna för att universitetet även i framtiden ska kunna attrahera blivande studenter och bibehålla ett högt söktryck. Vidare finns vissa

”automatiska” kostnadshöjningar beroende på lönerevisioner och prisökningar på köpta tjänster som är nödvändiga för verksamheten, som t ex avgifterna till LADOK-konsortiet.

Utrymmet för tillkommande kostnader måste med hänsyn till kravet på besparingar skapas genom kostnadssänkningar inom övriga delar av gemensamma funktioner.

För att möjliggöra detta behövs ett aktivt arbete under samordnad ledning som driver utvecklingen utifrån tydliga målbilder över optimal servicenivå och utformning av

(17)

universitetets administrativa processer. Detta arbete har påbörjats och har kortfattat beskrivit ovan under avsnittet ”Universitetsgemensamma funktioner”.

Den sammanlagda bedömningen är att kostnaden för gemensamma funktioner kan läggas på samma nivå som för 2010, dvs 320 Mkr. Detta förutsätter att arbetet med de administrativa processerna får effekt redan under 2012. Kostnadsramen 320 Mkr ryms inom förslaget till totalbudget för universitetet.

Ekonomiska planeringsförutsättningar 2013

Enligt budgetpropositionen för 2012 är de ekonomiska planeringsförutsättningarna avseende 2013-2015 följande:

Ekonomiska planeringsförutsättningar 2013-2015 (2012 års prisnivå), tkr

2011 2012 2013 2014 2015

Anslag för utbildning på grundnivå

och avancerad nivå: 958 670 959 327 959 505 959 605 952 615

Takbelopp 944 833 945 490 945 668 945 768 938 778

Fortbildning av journalister (Fojo) 9 637 9 637 9 637 9 637 9 637 Utrustning till sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 4 200 4 200 4 200 4 200 4 200

Anslag för forskning och utbildning

på forskarnivå: 266 652 274 309 274 308 273 936 273 937

Summa tilldelade anslag 1 225 322 1 233 636 1 233 813 1 233 541 1 226 552

Beloppen enligt planeringsförutsättningarna kan förändras genom omfördelning av medel med anledning av Högskoleverkets utvärderingar som påbörjas 2013. I budgetpropositionen aviseras även omfördelningar baserade bland annat på underlag för söktryck, arbetsmarknadens behov och utbildningar som leder fram till examen.

På forskningssidan kommer beloppet enligt planeringsförutsättningarna att förändras genom omfördelningar på grund av prestation.

Beträffande anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå påverkar följande poster de ekonomiska planeringsförutsättningarna för 2013:

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Specifikation av förändring mellan 2012 och 2013 Tkr

Kvalitetsförstärkning - höjda ersättningsbelopp avseende hum/sam prislapp 30 329

Omfördelning till lärar- och förskollärarutbildning 2 438

Reducering pga inaktiva studenter -21 314

Reducering pga införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter -10 146 Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen¹ -1 035 272

1En ny lärarutbildning om minskade kostnader för lärar- och förskollärarutbildning

(18)

Inaktiva studenter finns sannolikt i de utbildningar där prestationsgraden är låg.

Prestationsgrader för respektive nämnd redovisas nedan:

Prestationsgrader¹2010 års utfall per nämnd

FHSAB FHS FED FNT NUV

Helårs- Presta- Helårs- Presta- Helårs- Presta- Helårs- Presta- Helårs- Presta- student tionsgrad student tionsgrad student tionsgrad student tionsgrad student tionsgrad Programutbildning

Campus 1 570 93% 1 197 82% 2 053 81% 1 954 79% 1 546 89%

Distans 92 96% 122 65% 157 40% 269 61% 708 95%

1 662 93% 1 319 80% 2 210 78% 2 223 76% 2 254 91%

Fristående kurser

Campus 465 78% 976 70% 537 70% 649 75%

Distans 546 52% 1 333 50% 681 40% 738 57%

1 011 64% 2 309 58% 1 218 53% 1 387 65%

Totalt 2 673 82% 3 628 66% 3 428 69% 3 610 72% 2 254 91%

1Förhållande mellan helårsstudenter och helårsprestationer

FHSAB: Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap FHS: Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

FED: Fakultetsnämnden för ekonomi och design FNT: Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik NUV: Nämnden för utbildningsvetenskap