En framtidsbudget för ett växande Stockholms län

En framtidsbudget för ett växande Stockholms län

Mål och budget 2013 och

plan för åren 2014-2015

Innehåll

1. SAMMANFATTNING... 5

2. EN FRAMTIDSBUDGET FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLMS LÄN ... 8

3. STYRNING INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ... 10

3.1 S

... 11

3.2 R

... 11

3.3 S

... 11

3.3.1 Ägarpolicy... 11

3.3.2 Generella ägardirektiv ... 12

3.3.3 Specifika ägardirektiv ... 12

3.3.4 Ägardialog och rapporteringskrav ... 13

3.4 B

... 13

3.5 B

,

,

... 14

4. MÅL OCH STRATEGIER FÖR LANDSTINGET ... 16

4.1 L

... 17

4.2 H

... 17

4.3 K

... 17

4.3.1 Nöjda medborgare ... 18

4.3.2 Nöjda patienter ... 18

4.3.3 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvård ... 18

4.3.4 Likvärdig behandling av alla invånare ... 18

4.3.5 Nöjda medborgare ... 19

4.3.6 Nöjda resenärer ... 19

4.3.7 En ledande tillväxtregion ... 19

4.3.8 God ekonomisk hushållning ... 20

4.3.9 Stolta medarbetare ... 20

4.3.10 Hållbar miljö ... 21

5. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ... 22

5.1 O

... 22

5.1.1 Internationell och nationell ekonomi ... 22

5.1.2 Befolkningsutveckling ... 23

5.1.3 Attraktiv, hållbar, tillgänglig och ledande storstadsregion . 25 5.2 B

... 26

5.2.1 Ekonomiskt utgångsläge ... 26

5.2.2 Skatteintäktsutveckling ... 27

5.2.3 Resultatbudget ... 34

5.2.4 Balansbudget ... 36

5.2.5 Finansieringsbudget ... 36

5.2.6 Landstingsbidrag ... 37

5.2.7 Finansiering ... 38

5.2.8 Planåren 2014-2015 ... 38

5.2.9 Investeringar ... 39

5.2.9.1 Beredning av nya objekt över 100 miljoner kronor ... 41

5.2.9.2 Hälso- och sjukvården ... 42

5.2.9.3 Trafiken ... 47

5.2.9.4 Kapitalkostnadsutveckling över tid ... 51

5.2.9.5 Finansiering ... 52

5.2.9.6 Stockholms läns landstings Investeringsstrategi ... 53

6. SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄMND/STYRELSE ... 56

6.1 L

... 56

6.1.1 Ekonomi i balans ... 57

6.1.2 Stolta medarbetare ... 57

6.1.2.1 Tydligare och förstärkt ledarskap ... 58

6.1.2.2 Mångsidig rekrytering och kompetensförsörjning ... 58

6.1.2.3 Förbättrad arbetsmiljö och hälsa genom förebyggande åtgärder ... 60

6.1.2.4 Medverkan till högre vårdkvalitet ... 61

6.1.2.5 Ökad mångfald, likvärdiga villkor och möjligheter ... 61

6.1.2.6 Individuella och differentierade löner ... 61

6.1.3 Allas lika värde och behandling ... 62

6.1.4 Egenägda vårdproducenter ... 63

6.1.5 Regional utvecklingsplanering ... 65

6.1.6 Forskning och regional utveckling i världsklass ... 65

6.1.7 SLL IT ... 69

6.1.8 Nya Karolinska Solna ... 69

6.1.8.1 OPS-avtalet... 70

6.1.8.2 Nya Karolinska Solna Bygg (NKS-bygg) ... 70

6.1.9 Miljöutmaning 2016 ... 71

6.1.10 Skärgård ... 72

6.1.10.1 Skärgårdsstiftelsen ... 73

6.1.11 Koncernfinansiering ... 73

6.2 H

-

... 73

6.2.1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården (Framtidsplanen) 75

6.2.2 Forskning, utveckling och utbildning i hälso- och

sjukvården ... 77

6.2.3 eHälsa och strategisk IT sjukvård ... 79

6.2.4 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ... 80

6.2.4.1 Lätt att nå vården ... 81

6.2.4.2 Vårdval ska utökas till fler områden inom sjukvården ... 82

6.2.4.3 Invånarna ska kunna jämföra vårdgivarnas resultat ... 84

6.2.4.4 Vårdguiden - Kommunikation för trygg och enkel kontakt med vården ... 84

6.2.4.5 Stärkt patientsäkerhet och nollvision för undvikbara vårdskador ... 85

6.2.4.6 Förbättrad styrning av hälso- och sjukvården... 86

6.2.4.7 Likvärdig behandling av alla invånare ... 89

6.2.4.8 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ... 90

6.2.4.9 Den bästa sjukvården för barn och unga ... 91

6.2.4.10 Stärkt vård för kvinnor ... 93

6.2.4.11 Bättre tillgänglighet inom den psykiatriska vården och beroendevården ... 94

6.2.4.12 Trygg och värdig sjukvård för våra äldre ... 96

6.2.4.13 Sjukhusvård med hög kvalitet och hög tillgänglighet ... 97

6.2.4.14 Rehabilitering i rätt tid och efter behov ... 100

6.2.4.15 Effektiv användning av läkemedel ... 102

6.2.4.16 Utveckling och kvalitet i tandvården ... 103

6.2.4.17 Aktivt miljöarbete inom hälso- och sjukvården ... 104

6.2.5 Tiohundranämnden ... 105

6.3 K

... 106

6.3.1 Trafiknämnden (TN) ... 106

6.3.1.1 Fler resenärer i kollektivtrafiken ... 107

6.3.1.2 När Stockholm växer måste kollektivtrafiken växa ... 107

6.3.1.3 Förbättrad punktlighet och mer nöjda resenärer ... 109

6.3.1.4 Bättre trafik- och störningsinformation ... 109

6.3.1.5 En tryggare, trivsammare och renare kollektivtrafik ... 110

6.3.1.6 En tillgänglig kollektivtrafik ... 111

6.3.1.7 Ett hållbart resande ... 112

6.3.1.8 Bättre biljetter och gemensam finansiering ... 113

6.3.1.9 Färdtjänst ... 114

6.3.1.10 Sjötrafik ... 115

6.3.1.11 Pendelbåtstrafik på Stockholms inre vattenvägar ... 115

6.3.1.12 Effektivare verksamhet och organisation ... 116

6.3.1.13 Trafiknämndens förvaltning ... 116

6.4 Ö

... 117

6.4.1 Kulturnämnden ... 117

6.4.1.1 Barnen först... 117

6.4.1.2 Stockholms konserthus ... 117

6.4.1.3 Film, en kulturell och kreativ näring ... 118

6.4.1.4 Kultur i vården ... 118

6.4.1.5 Landstingets konstsamling ... 119

6.4.1.6 Länsuppdragen och regionalt samarbete ... 119

6.4.1.6.1 Länsuppdragen ... 119

6.4.1.6.2 Regionalt samarbete ... 119

6.4.1.6.3 Kreativa näringar ... 119

6.4.2 Patientnämnden ... 120

6.4.3 Landstingsrevisorerna ... 120

6.4.4 Locum AB ... 121

6.4.5 Landstingsfastigheter ... 122

6.4.6 AB Stockholms Läns Landstings Internfinans ... 122

6.4.7 Skadekontot ... 123

7. BUDGETDIREKTIV ... 124

7.1 L

2016,

2016

2018 ... 124

7.2 T

2014 ... 124

8. BILAGOR ... 125

8.1 R

SLL-

2011-2015 ... 125

8.2 R

2012-2015 ... 126

8.3 L

2012-2015,

2016 ... 127

8.4 B

SLL-

2011-2015 ... 128

8.5 K

SLL-

2011-2015 ... 129

8.6 L

2012-2015 ... 130

8.7 I

2013-2017,

2018 ... 131

8.8 R

L

2011-2015 ... 132

8.9 T

... 133

8.10 Ä

... 139

8.11 U

F

2013

2014-2015... 154

1. Sammanfattning

Alliansen i Stockholms läns landsting presenterar för sjunde året i rad en budget i ekonomisk balans. Med stolthet fortsätter vi utveckla en sjukvård i världsklass till en ännu högre kvalitet och med hög tillgänglighet. Vi säkrar också en förbättrad

tillförlitlighet inom kollektivtrafiken.

Stockholms läns landstings budget för 2013 är en massiv satsning på framtiden, för fortsatt utveckling och tillväxt. Sveriges mest dynamiska region växer kraftigt även kommande år, befolkningsmässigt och ekonomiskt. Men den ekonomiska tillväxtmotor som Stockholms län utgör i Sverige måste vårdas för att inte hacka eller stanna.

Landstinget skapar inte tillväxt men väl förutsättningar för det.

De rekordinvesteringar inom såväl sjukvården som kollektivtrafiken som nu beslutas är en mycket viktig del av grundförutsättningarna för en fortsatt stark utveckling av Stockholms län – och därmed också för Sverige. Under perioden investeras bland annat i Nya Karolinska Sjukhuset, samtliga övriga akutsjukhus men också i flera sjukhus. Kollektivtrafiken förstärks genom investeringar bland annat i tvärbana Norr mot Solna, Roslagsbanans upprustning samt fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje och nytt signalsystem och fordon till röda linjen.

Den kraftigt utökade satsningen på forskning och innovation är ett ytterligare sätt som landstinget bidrar till regionens utveckling och attraktionskraft. Samarbetet med forskningsvärlden förstärks. Även viktiga satsningar på

kompetensförsörjningsområdet görs för att bättre kunna fylla behovet av olika nyckelpositioner inom sjukvården.

Det är inte bara budgeten för 2013 som är i balans. De satsningar som görs på kort och lång sikt hålls inom en långsiktigt hållbar ekonomisk ram. Det är i längden ordning och reda i den ekonomiska politiken som möjliggör satsningarna. Detta är en viktig del i alliansens politik.

Nu tas avgörande beslut kring det som fått namnet ”Framtidens Hälso- och Sjukvård.”

Sjukvården står inför en omfattande utbyggnad. Utgångspunkten för denna förändring är att sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot medborgarnas behov och fria val. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk runt patienten med hela sjukvårdsuppdraget, som innehåller förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning.

eHälsa utgör en viktig del i hälso- och sjukvårdsstrukturen. Genom samverkan inom nätverkssjukvården förstärks primärvårdens möjlighet att stödja patientens väg i vården. Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader. Patientsäkerhet är fortsatt av hög prioritet. I samband med Framtidens Hälso- och Sjukvård ges också möjlighet till förbättringar inom såväl arbetsmiljön som vårdmiljön på akutsjukhusen men även exempelvis inom psykiatrin.

Även den öppna specialistsjukvården kommer att byggas ut kraftigt under de

kommande åren. Detta sker genom att vårdval införs inom nya vårdområden. Antalet

vårdval planeras utökas. Exempelvis inom barn- och ungdomsmedicin, avancerad sjukvård i hemmet, ryggkirurgi, urologi, ortopedi, specialiserad palliativ slutenvård och första linjens psykiatri för barn. Flera förbättringar för barnsjukvården kommer också att genomföras, bland annat införande av hepatit b-vaccination, bättre

möjligheter för små barn att få träffa barnläkare och fler jourläkarbilar.

Allt inom kollektivtrafiken handlar inte om investeringar, även om det givetvis är en mycket viktig del. Kollektivtrafiken ska inte bara vara tillförlitlig utan också vara hel, ren, trygg och snygg för att vara ett attraktivt alternativ till att ta bilen. Allt fler väljer att åka kollektivt i vår region och det antalet eftersträvar alliansen att öka. Det är samhällsekonomiskt effektivt och samtidigt den största miljö- och klimatförbättrande åtgärden vi kan genomföra och en viktig del i det antagna miljöprogrammet:

Miljöutmaning 2016.

Det viktiga arbetet med att förbättra tillgängligheten och möjliggöra ett friare resande för personer med funktionsnedsättning fortsätter också. Sjötrafiken upphandlas under 2013 för en bättre skärgårdstrafik som stärker förutsättningarna för en livskraftig skärgård. Bättre trafik- och störningsinformation, förbättrad punktlighet och ett utvecklat SL-accesskort ingår också i planeringen för kommande år.

Budgeten omfattar 79 miljarder kronor som framförallt går till hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för drygt två miljoner invånare i Stockholmsregionen. Förutom

förstärkning av dessa två områden finns också utrymme för en satsning inom

kulturnämnden bland annat på kreativa näringar/film och kultur i vården, men också på patientnämnden. Patientnämnden får en förstärkning för att bland annat förbättra det proaktiva arbetet gentemot vårdgivarna.

Några korta fakta från budgeten:

Budgeten omsluter 79 miljarder kronor.

Sjukvården får 49 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder mer än för 2012.

Kollektivtrafiken får 7,9 miljarder kronor vilket är 431 miljoner mer än för 2012.

Investeringarna uppgår till 65 miljarder för de kommande fem åren, varav 14,5 miljarder 2013.

Landstingsskatten är oförändrad, 12,10 kronor.

Taxorna inom hälso- och sjukvården är i stort sett oförändrade.

Folktandvården föreslås genomföra en prisjustering med +2,8 procent.

Taxorna inom kollektivtrafiken är oförändrade.

De långsiktiga finansiella målen för resultat, finansiering, skuldsättning samt in- och utbetalningsströmmar uppfylls för samtliga år i budgetperioden.

Budgeten är i balans samtliga år med ett överskott på 525 miljoner kronor 2013.

En särskild satsning föreslås avseende Rikssjukvården med 60 miljoner kronor för vart och ett av åren i budgetperioden.

Landstinget satsar 2013 direkt drygt 1,4 miljarder kronor på forskning,

utveckling och utbildning, en ökning jämfört med 2012 med drygt 96 miljoner kronor. Därutöver satsar landstinget ytterligare 1,4 miljarder på forskning och utbildning vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Landstinget står inför stora investeringar både inom sjukvård och kollektivtrafik. Under perioden investeras bland annat i Nya Karolinska Sjukhuset, samtliga övriga akutsjukhus men också i flera andra sjukhus.

Kollektivtrafiken förstärks genom investeringar bland annat i tvärbana Norr mot Solna, Roslagsbanans upprustning, fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje samt nytt signalsystem och fordon till röda linjen.

2. En framtidsbudget för ett växande Stockholms län

Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting fortsätta att utveckla sin huvuduppgift att ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. En vilja till ständig omprövning och förnyelse är därför en nödvändighet och självklarhet. Stockholms läns landsting står fortsatt ekonomiskt starkt med god ordning på finanserna.

Stockholms län sjuder av växtkraft och utveckling. Den positiva ekonomiska utvecklingen fortsätter. Stockholmsregionens roll som Sveriges ekonomiska motor förstärks därmed ytterligare. När det gäller ekonomisk utveckling överträffar den alla förväntningar. Sysselsättningen är den högsta i landet och arbetslösheten den lägsta.

Samtidigt fortsätter befolkningsökningen kraftigt.

Det är storstadsregionen med dess möjligheter och utmaningar, med myllrande liv inom kultur, handel och vetenskap som skapar framgång. Här finns kreativitet, utvecklingskraft och en internationell puls som syresätter hela landet. När andra ser globaliseringen som ett hot ser invånarna här en möjlighet för Sverige att än en gång ta sig upp till toppen av välståndsligan. Ett fortlöpande inflöde av nya människor, nya företag och nya idéer gör att vår region ständigt känns intressant, dynamisk och attraktiv.

Stockholms läns landstings uppgift är inte i första hand att skapa tillväxt men väl att bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, god miljö och framtidstro i hela regionen. Såväl de mycket stora investeringarna inom sjukvård och kollektivtrafik som arbetet för att öka mångfald och förbättra förutsättningarna för företagande inom sjukvården är exempel på hur landstinget arbetar med detta även i denna budget.

Den positiva utvecklingen till trots kan man konstatera att skatteutjämningen

långsiktigt utgör ett hot mot utvecklingen i Stockholms län. Stockholms läns landstings uppfattning är att skatteutjämningen borde förändras i grunden. Kraftig tillväxt är givetvis något i grunden positivt. Men den ställer också ökande krav på investeringar och service. Det är i längden inte rimligt att Stockholms läns landstings invånare både bidrar med över 40 procent av statens skatteintäkter och dessutom är de enda

nettobidragsgivarna till ett orättvist skatteutjämningssystem. För den enskilde individen och familjen bidrar skatteutjämningen till att det man har kvar efter skatt, boendekostnad, försäkring och annat nödvändigt är lägre än för många i övriga landet – trots ett något högre löneläge här.

Nu faller de sista bitarna på plats för det som fått namnet ”Framtidens Hälso- och Sjukvård.” Utgångspunkten för denna förändring är att sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot

medborgarnas behov och fria val. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk runt patienten med hela sjukvårdsuppdraget, som innehåller

förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning. Även eHälsa utgör en tydlig del i hälso- och sjukvårdsstrukturen. Genom samverkan inom nätverkssjukvården förstärks primärvårdens möjlighet att stödja patientens väg i

vården. Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader.

Stockholms läns landsting genomför nu en historiskt stor investeringssatsning inom såväl sjukvård som kollektivtrafik. Sjuttiofem miljarder kronor ska investeras på tio år.

Behoven hos en växande befolkning måste tillfredsställas samtidigt som tidigare eftersatt utbyggnad och underhåll nu åtgärdas. Inom ramen för Investeringsstrategins fortsatta implementering har en ansvars- och beslutordning tagits fram. Mot bakgrund av de stora investeringar som landstinget står inför har en översyn av det framtida investeringsutrymmet gjorts.

Inom sjukvården blir det satsningar på akutsjukhusen, på övriga sjukhus samt på Nya Karolinska Universitetssjukhuset. Den positiva befolkningsutvecklingen gör att antalet patienter ökar, vilket skapar ett behov av nya moderna akutmottagningar. Samtidigt ställer den nya medicinsktekniska utvecklingen krav på moderniserade

operationslokaler. Även flera mindre sjukhus kommer att byggas ut, bland annat Sollentuna, Sabbatsberg och Dalen. Det blir också stora investeringar på länets närsjukhus för att tillfredsställa ett ökat behov av vårdplatser.

När det gäller kollektivtrafiken görs de största satsningarna på spårtrafiken. Nya spår och vagnar men också nödvändiga reinvesteringar för att möjliggöra en säkrare och utökad trafik. Bland stora investeringar kan nämnas Tvärbana Norr mot Solna, ny tunnelbandepå i Hammarby samt fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje och nytt signalsystem och fordon till röda linjen. Övriga investeringar omfattar

huvudsakligen fortsatt upprustning och modernisering av infrastruktur,

tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder.

3. Styrning inom Stockholms läns landsting

Landstinget styrs ytterst av landstingsfullmäktige. Länets invånare väljer de 149 ledamöterna i allmänna val var fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur.

Landstingsfullmäktiges ansvar och grundläggande roll regleras i kommunallagens nionde paragraf (KL 3 kapitlet §9). Endast landstingsfullmäktige får besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för landstinget, bland annat ska landstingsfullmäktige fastställa budget och skattesats, besluta om den politiska organisationen och fastställa reglementen för landstingets nämnder.

Landstingsstyrelsens grundläggande roll, så som den är reglerad i kommunallagens sjätte kapitel (KL 6 kap), är att leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Uppsiktsansvaret gäller även den verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform. landstingsstyrelsen utövar också ägar- och huvudmannaskapsfunktionen i de företag och andra juridiska personer som landstinget helt eller delvis äger eller på annat sätt har intressen i.

Utskotten inom landstingsstyrelsen har till uppgift att arbeta med frågor som utgår från styrelsens ansvar. Dessa utskott utgörs av ett arbetsutskott (AU), ett tillväxt- och regionplaneringsutskott (TRU), ett produktionsutskott (PU) och ett arvodesutskott.

Utskottens närmare uppgifter anges i paragraferna 33 – 39 §§ i reglementet för landstinget.

Arbetsutskottet (AU) bereder övergripande styrnings-, system och strukturfrågor, frågor om landstingets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat samt utarbetar förslag till generella och specifika ägardirektiv. Utskottet beslutar även inom ramen för landtingsfullmäktiges beslut om fördelning av medel för forskning, utveckling och utbildning (FoUU).

Det åligger TRU

utöver vad landstingsstyrelsen särskilt beslutar,

beredning av förslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen samt besluta om miljö, skärgårds- och fraktbidrag i den utsträckning som landstingsstyrelsen

bestämmer. Utskottet bevakar och initierar strukturfrågor som avser landstinget och landstingets samarbeten inom Mälardalsregionen. Utskottet har också till uppgift att bland annat lämna landstingets yttrande över kommunernas fysiska planer.

Produktionsutskottet (PU) ansvarar för den egenägda sjukvårdsproduktionens ekonomi- och verksamhetsresultat. Utskottet ansvarar för att följa upp att den egna sjukvårdsproduktionen fullgör sina i enlighet med avtalen med hälso- och

sjukvårdsnämnden (HSN) och andra uppdragsgivare samt de reglementen, ägardirektiv, policyer och riktlinjer som landstingsfullmäktige fastställt. Vidare ansvarar PU för att bereda frågor om ägarstyrning för de sjukvårdsproducerande enheterna inom landstinget.

Arvodesutskottet ansvarar för tolkning och tillämpning av bestämmelserna om

arvoden, andra ersättningar och pension för förtroendevalda.

Under landstingsstyrelsen ska, vid sidan av landstingsrådsberedning (LRB) (som anges i 23 §), finnas en beredning för Nya Karolinska Solna (NKSB), en fastighets- och

investeringsberedning (FIB), en miljö- och skärgårdsberedning (MSB), en

forskningsberedning (FOUB), en arvodesberedning (ArvUB) samt inför allmänt val en valkretsberedning. Beredningarnas närmare uppgifter framgår i paragraferna 40-44 av reglementet för landstinget.

Landstingets verksamheter organiseras med nämnder och styrelser. Det sker i förvaltningsform och i bolagsform. Landstingsstyrelsen har till uppgift att styra, leda och samordna landstingets verksamheter.

3.1 Styrdokument och uppföljning

Det finns två principer för hur landstingets olika verksamheter styrs. Förvaltningar styrs via reglementen i enlighet med kommunallagens styrmekanismer och bolag styrs via de styrmekanismer som regleras genom aktiebolagslagen i kombination med kommunallagen. I allmänhet har landstingets verksamheter därutöver att följa olika former av speciallagstiftning eller annan form av reglering.

3.2 Reglementen

Detta medför att det finns reglementen för landstingsstyrelsen, dess utskott och dess beredningar. Reglementen omfattar även övriga nämnder och styrelser inom

förvaltningen: trafiknämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, patientnämnden, kulturnämnden, revisorerna samt Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska) och Stockholms läns sjukvårdsområdes (SLSO).

Efterlevnaden av reglementen följs upp i de internkontrollsystem som respektive nämnd eller styrelse ansvarar för. Landstingsstyrelsen har uppsiktsplikt över att detta sker.

3.3 Styrning av bolag

Mycket av landstingets verksamhet sker i bolags- och bolagsliknande form. Bolagens styrmekanismer är delvis annorlunda än i verksamheter som sker i förvaltningsform.

Styrningen sker genom ägardirektiv, policyer och ägardialoger av olika form.

Ägarstyrning ska på ett resurseffektivt sätt utgöra ett kraftfullt instrument för förverkligande av de mål som politiskt fastställts inom olika verksamhetsområden.

3.3.1 Ägarpolicy

Ägarpolicyn beskriver översiktligt landstingets syn på ägarstyrningen i de

landstingsägda aktiebolagen och hur denna ska utformas. Detta sker genom några grundläggande bolagsstyrningsprinciper:

Ägarrollen ska utövas av landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen, arbetsutskottet, bolagens styrelser samt, gentemot de egenägda vårdproducenterna, även av produktionsutskottet.

Landstingsfullmäktige beslutar alltid i frågor av principiell eller annan viktig karaktär.

Landstingsstyrelsen utövar ägar- och huvudmannaskapsfunktionen.

Landstingsstyrelsen och av den utsedda utskott ansvarar för att bereda frågor om ägarstyrning bland annat i form av specifika ägardirektiv.

Moderbolagsstyrelserna ansvarar för de operativa frågorna.

Bolagsstämman är ett forum för bolagets ägare att utöva formell ägarstyrning.

Styrelsen skall fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot landstingets mål

Verkställande direktören ska se till att styrelsen får saklig, utförlig och relevant information som underlag för att kunna fatta väl underbyggda beslut.

3.3.2 Generella ägardirektiv

De generella ägardirektiven anger vilka generella regler som gäller i frågor som ägaren definierat som strategiska.

Mål och ekonomiska krav

Styrelsen och ledningen i de landstingsägda bolagen ansvarar för att de fastställda målen uppnås inom ramen för de ekonomiska kraven.

Styrelse och ledning ansvarar också för att genomföra övriga uppdrag.

Uppföljning och rapportering

Styrelse och ledning ansvarar för att verksamheten följs upp avseende ekonomi, kvalitets- och produktivitetsutveckling samt övriga fastställda mål.

Efterlevnad av lagar och policyer

Styrelse och ledning ansvarar för att verksamheten följer lagar, regler och beslutade policyer samt att efterlevnaden av policyer och riktlinjer följs upp och misstänkta eller konstaterade överträdelser rapporteras.

Principiellt viktiga beslut

Beslut av principiell eller annars större vikt ska hänskjutas till landstingsfullmäktige.

Samverkan med andra delar av landstinget

Enheterna ska söka bästa möjliga samverkan och är ansvariga för att följa ägarens riktlinjer för samverkan och samarbete.

3.3.3 Specifika ägardirektiv

De specifika ägardirektiven syftar till att tydliggöra ägarens förväntningar på den specifika verksamhetens uppdrag. Landstinget har i dag ägardirektiv för:

Vårdproducenterna: SLSO, Karolinska, Södersjukhuset AB (SÖS), Danderyds Sjukhus AB (DS), TioHundra AB, Södertälje Sjukhus AB, S:t

Eriks Ögonsjukhus AB, Ambulanssjukvården i Stockholms län AB (AISAB), Stockholm Care AB, Folktandvården Stockholms län AB (FTV) och MediCarrier AB

Trafiken: AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB)

Övriga: AB Stockholms Läns Landstings Internfinans, AB Landstingshuset i Stockholm och Locum AB

Ägardirektiv för enskilda verksamheter ses över och revideras utifrån hur

verksamheternas uppdrag förändras i omfattning och innehåll. Förslag till reviderade ägardirektiv för Locum AB, Stockholm Care AB samt Folktandvården Stockholms läns AB har utarbetats och biläggs budgetärendet, LS 1201-0164, LS 0810-0904 respektive LS 1203-0403.

3.3.4 Ägardialog och rapporteringskrav

De formella styrdokumenten kompletteras och följs upp genom olika former av dialog och återrapportering.

Förutom den kontinuerliga återrapporteringen av ekonomi, verksamhet samt mål och uppdrag ska de landstingsägda bolagen komplettera årsredovisningen med en särskild bolagsstyrningsrapport och där lämna följande information:

Hur styrelsearbetet bedrivits samt om hur utvärdering av styrelse och verkställande direktören genomförts.

Hur den interna kontrollen är organiserad och hur väl den fungerat under räkenskapsåret.

Hur bolagets risker bedömts och följts upp.

Hur bolaget kommunicerar med revisorerna och lekmannarevisorerna.

3.4 Beställarstyrning Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN)

Nämnden ska förutom i de avseenden där ansvaret enligt 5 § eller 11 § av reglementet för landstinget åvilar landstingsstyrelsen utöva ledning av landstinget hälso- och sjukvård i enlighet med 10 § Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Nämnden ska utöva ledningen av folktandvården i enlighet med 11 § Tandvårdslagen (1985:125) samt ledningen av landstingets samlade insatser enligt 22 § Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387).

Nämnden finansierar och styr vården genom avtal och överenskommelser med vårdgivarna. Nämnden ska med dessa utgångspunkter ansvara för att all hälso- och sjukvård, tandvård och insatser enligt LSS i landstinget styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet.

Nämnden planerar för och följer upp befolkningens sjukvårdsbehov och utifrån det beställer samt följer upp beställningar av sjukvård från utförarna.

Under HSN ska finnas tre sjukvårdsutskott, tre lokala sjukvårdsstyrelser och sex programberedningar för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor.

Trafiknämnden (TN)

TN fullgör landstingets uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och ansvarar för kollektivtrafiken på land, till sjöss samt för personer med funktionsnedsättning.

Nämnden har ansvaret för strategiska och övergripande frågor hänförliga till den regionala kollektivtrafiken och uppföljningen av verksamheten. Nämnden ansvarar för landstingets trafikplanering och för att förslag till regionala trafikförsörjningsprogram utarbetas. Nämnden ska säkerställa samverkan med närliggande kommuner och landsting, angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen.

Det åligger vidare nämnden att ansvara för

landstinget beslut om allmän trafikplikt

att fullgöra landstingets uppgifter enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och gällande avtal mellan landstinget och länets kommuner om

överlåtelse av sagda uppgifter samt enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik vad avser färdtjänstresor

att ansvara för den strategiska samordningen i de landstingsägda trafikbolagen SL och WÅAB.

Inom TN ska finnas ett färdtjänstutskott, en färdtjänst- och tillgänglighetsberedning samt en beredning för sjötrafik.

3.5 Budget, policy, riktlinjer och styrande beslut Det mest centrala styrverktyget för landstinget är den budget med de två kommande planåren som fastställs årligen av landstingsfullmäktige. Budgetbeslutet avser styrning av den samlade verksamheten inom landstinget.

Vidare finns nedanstående policydokument, antagna av landstingsfullmäktige, vilka beskriver grundläggande värderingar, vart landstinget vill nå med sin verksamhet och hur den ska bedrivas.

Arbetsgivarpolicy mot alkohol och droger i landstinget Finanspolicy

Folkhälsopolicy HBT-policy

Hjälpmedelspolicy

Informationssäkerhetspolicy IT-policy

Jämställdhetspolicy Kommunikationspolicy Miljöpolicy

Personalpolicy

Policy för att förebygga, tidigt upptäcka och behandla missbruk Policy internkontroll

Rese- och representationspolicy Sponsringspolicy

Säkerhetspolicy Upphandlingspolicy Vård i dialog

Ägarpolicy

Därutöver arbetar landstinget med framtagande av riktlinjer, planer och program samt regler och strategier för att uppnå en optimal styrning. Landstingsfullmäktige har sedan tidigare beslutat om en översyn och reducering av antalet styrande dokument.

För närvarande pågår ett arbete med att skapa en bättre process för framtagande, revidering och uppföljning av styrdokument vilket beräknas bli klart under 2012. I samband med detta kommer ett förslag på vilka styrdokument som kan tas bort för att uppnå budgetuppdraget att minst halvera antalet riktlinjer och policyer att

presenteras.

Ekonomistyrningen inom landstinget utgår i första hand från det årliga budgetbeslutet men består även av ett antal formella beslut tagna över tid, anvisningar, regler och rutiner, som sinsemellan inte alltid ärkonsistenta. Sedan tidigare har enskilda uppdrag givits bland annat avseende översyn av resultatkrav,soliditetsmål och

långsiktiga finansiella mål. Dessa frågeställningar bör beaktas i ett sammanhang och i relation till redan befintliga ekonomistyrningsbeslut. En översyn föreslås av befintliga ekonomistyrningsbeslut med målet att utarbeta en samlad ekonomistyrningsstrategi för landstinget.

4. Mål och strategier för landstinget

Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell natur. I

landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur mål ska uppnås, det vill säga hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet.

Målstyrning ger ett brett fokus på styrning och utveckling av landstingets verksamheter och syftar till att åstadkomma en långsiktig hållbar utveckling.

Målstyrningen syftar till att påverka organisationen genom att lyfta fram betydelsen av att de långsiktiga målen uppnås. Med hjälp av strategier och mer verksamhetsnära indikatorer kan måluppfyllelsen för verksamheten följas upp.

Målen ska leda till att det lagstadgade kravet om god ekonomisk hushållning uppnås.

God ekonomisk hushållning kan anses uppfyllt när en viss andel av de samlade målen är uppnådda. En översyn föreslås av de kortsiktiga målens indikatorer och att detta redovisas för landstingsfullmäktige i samband med nästkommande budget.

1. Nöjda medborgare

2. Nöjda patienter

3. Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården

4. Likvärdig behandling av alla invånare

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården

7. En ledande tillväxtregion

8. God ekonomisk hushållning

9. Stolta medarbetare

10. Hållbar miljö

Långsiktiga mål

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken

En ekonomi i balans

Kortsiktiga mål Indikatorer

• Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka (1)

• Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka (2)

• Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka (3)

• Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett

verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas (4)

• Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning (4)

• Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras (5)

• Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom ”Kunder i tid” (6)

• Skatteunderlagets årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket (7)

• Resultat, Finansiering, Skuldsättning, In- och utbetalningsströmmar (8)

• Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka (9)

• Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram.

• (10)

STYRNING

EFFEKTIVITET

UTVECKLING

DIALOG Huvud strategier

5. Nöjda medborgare

6. Nöjda resenärer

4.1 Långsiktiga mål De långsiktiga målen för landstinget är:

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården.

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken.

En ekonomi i balans.

För att nå målen har ett antal huvudstrategier utarbetats och dessa beskrivs nedan.

4.2 Huvudstrategier

För att nå de långsiktiga målen har fyra huvudstrategier fastställts. Strategierna beskriver hur målen ska nås. De är verktygen för att nå målen.

Styrning – Tydliga mål och uppdrag som bygger på förtroende och ansvar.

Effektivitet – Fokus på ständiga förbättringar, forskning och utveckling för att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet.

Utveckling – Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft.

Dialog – Rak och tydlig dialog för att skapa delaktighet och förtroende.

4.3 Kortsiktiga mål

För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns fastställda kortsiktiga mål. De kortsiktiga målen har en tydlig koppling till respektive långsiktigt mål och visar på prioriterade områden vilka bedöms leda till måluppfyllnad under respektive långsiktigt mål.

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården.

- Nöjda medborgare - Nöjda patienter

- Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården - Likvärdig behandling av alla invånare

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken.

- Nöjda medborgare - Nöjda resenärer

En ekonomi i balans.

- En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning

- Stolta medarbetare - Hållbar miljö

Målen följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse och budgetmålet ska ställas i relation till uppnått värde året innan det år budgeten avser.

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården 4.3.1 Nöjda medborgare

Ett av de långsiktiga målen för landstinget är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Om medborgarna i landstinget är nöjda är det ett tecken på att rätt vård uppnåtts.

Nöjd medborgare inom vården mäts genom indikatorn:

Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka¹. 4.3.2 Nöjda patienter

Ett av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. När landstingets kunder är nöjda är det ett tecken på att rätt vård uppnåtts.

Nöjda patienter mäts genom indikatorn:

Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka.

4.3.3 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvård

Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården.

Ökad valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården mäts genom indikatorn:

Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka.

4.3.4 Likvärdig behandling av alla invånare

Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt och att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell

1Vårdbarometern 2011. Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? = 62 % Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i ditt landsting/region? = 72 %

läggning, könsidentitet, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller andra individuella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas

likvärdigt ska samtliga verksamheter analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k.

mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter.

Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv.

Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas.

Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering från

verksamheternas genomlysningar eller som uppmärksammas på annat sätt ska leda till åtgärder och uppföljning.

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 4.3.5 Nöjda medborgare

Ett av de långsiktiga målen för landstinget är att medborgarna ska erbjudas en

förbättrad kvalitet i kollektivtrafiken. Om medborgarna i landstinget är nöjda är det ett mått på att rätt trafik uppnåtts.

Nöjd medborgare avseende kollektivtrafiken mäts genom indikatorn:

Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras².

4.3.6 Nöjda resenärer

Ett av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillförlitlighet inom kollektivtrafiken.

Nöjd resenär mäts genom indikatorn:

Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet – tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom ”Kunder i tid”³ En ekonomi i balans

4.3.7 En ledande tillväxtregion

Landstinget ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, i enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010. Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva

2Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts. Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken var 53 procent 2011.

3Resultat 2011: SL, WÅAB, FtjV: 86, 87, respektive 93. Mål 2012: 91, 83 respektive 94.

storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen har sedan tidigare antagits av landstingsfullmäktige. En positiv tillväxt i regionen är på många sätt en grund för att de långsiktiga målen ska kunna nås.

Tillväxten i regionen mäts genom indikatorn:

Skatteunderlagets⁴ årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket.

4.3.8 God ekonomisk hushållning

Det tredje långsiktiga målet är att landstinget ska ha en ekonomi i balans. För att uppnå detta över tid krävs en god ekonomisk hushållning. Följande fyra finansiella mål har fastslagits av landstingsfullmäktige för att landstinget tillsammans med övriga verksamhetsmässiga mål ska nå det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning mäts genom följande fyra indikatorer:

Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls.

Finansiering: Ersättningsinvesteringar självfinansieras till 100 procent.

Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera övriga investeringar.

In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader.

4.3.9 Stolta medarbetare

Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det personalstrategiska arbetet har sin grund i och utgår från värderingar som anges i landstingets övergripande styrdokument. Stolta, delaktiga och ansvarstagande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. I det långsiktiga arbetet för att utveckla det personalstrategiska arbetet i ett verksamhetsperspektiv är landstingets medarbetarundersökning ett av flera verktyg.

Stolta medarbetare följs upp med följande indikator:

Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka ⁵.

4Skatteunderlag innebär de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställts vid taxeringen. Enligt Sveriges kommuner och Landsting, SKL, är prognosen för 2012 års skatteunderlagsutveckling i länet 4,3 procent vilket visar på en högre årstaktsutveckling än i riket då prognosen för riket är 3,2 procent.

5 Enligt SLLs Medarbetarenkät 2011 var medarbetarindex 75.

4.3.10 Hållbar miljö

Miljön påverkar invånarna, och därmed medarbetarna samt landstingets ekonomi och är därmed av betydelse för att de långsiktiga målen ska uppnås. För miljöarbetet inom landstinget finns mätbara mål i det av landstingsfullmäktige beslutade miljöpolitiska programmet, Miljöpolitiskt program 2012 – 2016. Enligt miljöprogrammet ska landstinget vara klimateffektivt och resurseffektivt samt bedriva ett hälsofrämjande miljöarbete.

Hållbar miljö mäts genom indikatorn:

Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram.

5. Ekonomiska förutsättningar

I det följande avsnittet presenteras en övergripande bild av omvärlden med fokus på ekonomi och befolkningsutveckling. Därefter följer en beskrivning av budgetens finansiering, skatteunderlagets sammansättning och en prognos för de samlade skatteintäkternas utveckling de kommande åren. Avslutningsvis behandlas landstingets samlade budget 2013-2015.

Fokus ligger genomgående på budgetåret 2013 samt planeringsåren 2014 och 2015.

5.1 Omvärld

5.1.1 Internationell och nationell ekonomi

Landstingets ekonomiska förutsättningar styrs till stora delar av den svenska

ekonomiska utvecklingen, som i sin tur är beroende av de internationella ekonomiska skeendena. Här följer en kort beskrivning av den internationella och den svenska ekonomin:

Världsekonomin präglades 2011 av stor osäkerhet. Konflikter i Nordafrika och

Mellanöstern med stigande oljepriser som följd, jordbävningen i Japan samt att EU:s ledare inte kunde enas om utökat stöd åt Grekland är händelser som haft stor negativ inverkan på världens investerare.

Efter sommaren 2011 försämrades de globala och inhemska utsikterna påtagligt, samtidigt som världens börser föll kraftigt, trots goda företagsrapporter. Marknaden var orolig för en kraftigt försämrad konjunktursituation kopplad till ökad politisk risk.

Problemen i Europa skapade finansiell oro världen över och det kommer säkert att ta lång tid innan långsiktiga hållbara lösningar nås.

Ekonomisk statistik pekar på en inbromsning av tillväxten för flera länder. Den förtroendekris marknaden i dag upplever beror på växande statsskulder i framförallt Sydeuropa men också i USA. Osäkerheten om utvecklingen kring skuldkrisen i Euroländerna kvarstår. De åtgärder som vidtagits av politiker och myndigheter i början på året har stabiliserat konjunkturen och minskat osäkerheten på

finansmarknaden. Det som temporärt har säkerställt det finansiella systemet är att den Europeiska Investeringsbanken (ECB) i två omgångar, lånat ut drygt 1 000 miljarder euro till de europeiska bankerna i treårslån till 1 procents ränta.

Problemen är långsiktiga och levnadsstandarden kommer under många år att pressas ner i många västeuropeiska länder. I de länder som har störst problem med de offentliga finanserna förväntas sanering av statsfinanser och genomförande av

reformer. Med ansträngda statsfinanser och en centralbanksränta som ligger nära noll finns det i många länder nästan ingen möjlighet att bedriva en mer stimulerande ekonomisk politik även om det skulle behövas. Euroområdets problem kommer att hålla tillbaka tillväxten.

USA:s ekonomi har de senaste månaderna utvecklats bättre än väntat och riskerna för recession har minskat. Marknaden räknar för 2012 med en tillväxt mellan 1,5 - 2,5 procent och en husmarknad som återhämtar sig parallellt med en fortsatt hög

arbetslöshet mellan 8 - 9 procent. Trots det ljusare läget kommer det under 2012 att bli en del fokus på USA, där många svåra finanspolitiska beslut ännu inte tagits. De finanspolitiska riskerna är stora, alltjämt finns risk för fortsatta nedgraderingar av kreditvärdighetsbetygen. Bedömare anser att om kongressen inte förlänger

ersättningen till långtidsarbetslösa och inte beslutar om skattesänkningar till hushållen blir åtstramningseffekten i form av tillbakahållen konsumtion och investeringar

betydande och kommer att ha stor påverkan på USA:s BNP. Ytterligare osäkerhet i USA är höstens kommande presidentval 2012.

Svensk BNP-utveckling var exceptionellt stark under de tre första kvartalen 2011, för att fjärde kvartalet kraftigt bromsa in. En stark svensk krona och sämre utveckling i omvärlden, framförallt i euroområdet, leder till lägre efterfrågan på svenska

exportvaror. De sämre konjunkturutsikterna medför också en svagare arbetsmarknad.

Under 2012 väntas arbetslösheten stiga till 7,8 procent och för 2013 ligger

genomsnittsprognoserna på 8,1 procent. Den underliggande inflationen är i dagsläget låg och den svagare inhemska efterfrågan tillsammans med sämre omvärldsutsikter bidrar till att inflationstrycket förblir lågt. Det är däremot inte tydligt hur djup konjunkturnedgången blir. Med det stora utlandsberoendet i svensk ekonomi är det troligt att problemen i Europa också bidrar till att bromsa svensk ekonomi under ytterligare en tid.

Avmattningen i Europa i kombination med den svenska ekonomins exportberoende talar för en låg reporänta under 2013. Riksbankens reproränteprognos ligger i genomsnitt på 1,7 procent för 2013 medan motsvarande prognos från Konjunktur- institutet är 1,5 procent. Förväntningarna hos räntemarknadens aktörer är i dagsläget på 1,4 procent för samma period. Reporäntan är bara en av många referensräntor.

Sedan finanskrisen bröt ut 2008 har faktorer som likviditet, förtroende och utbud (lånebehov) spelat en större roll än tidigare för räntesättning av lån. Ökade lånebehov för en enskild låntagare har lett till ökade riskpremier och ökade räntor för den

enskilde. Bedömningen är att relativa lånebehov även fortsättningsvis kommer att vara en viktig faktor för räntesättningen. Flera, för landstinget viktiga, referensräntor är på historiskt låga nivåer. Det är därmed inte orimligt anta att dessa inte sjunker

ytterligare, utan snarare stiger även i ett scenario där reporäntan sänks.

5.1.2 Befolkningsutveckling

Sveriges befolkning ökade under 2011 med 67 285 personer motsvarande 0,7 procent. I Stockholms län ökade befolkningen med 37 130 personer motsvarande 1,8 procent och stod därmed för 55 procent av landets befolkningsökning. Ökningen i Stockholms län var större än under 2010 då den var 35 161 personer. Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) på 23 778 fördelar sig på 6 093 personer från övriga Sverige och 17 685 personer från utlandet. Födelseöverskottet (födda minus döda) var 13 079 personer.

Befolkningsutvecklingen de närmaste åren både i riket och i Stockholms län pekar mot en något avtagande tillväxt. Under 2011 har den varit historiskt hög i Stockholms län och utvecklingen är avsevärt högre än i riket. Mellan 2011 och 2015 prognostiseras Stockholms andel av Sveriges befolkning att öka från 22 procent till 23 procent.

Att befolkningen för Stockholms län i prognoserna inte ökar lika kraftigt framöver antas bero på

antaganden om lägre invandring, en effekt av att EU:s befolkning förväntas minska

lägre inrikes flyttnetto till följd av en äldre befolkning i övriga Sverige som inte är lika flyttbenägen

ett lägre födelseöverskott

Den höga befolkningstillväxten tillsammans med en åldrande befolkning ökar behovet av och kraven på hälso- och sjukvården. En ökad befolkning och en hög konsumtion av vård leder till ökade utmaningar för att nå målen om tillgänglighet i form av

2 091 473 2 123 300 2 157 355 2 190 318 2 222 899 2 255 316

9 482 855 9 540 801 9 603 291 9 663 725 9 720 934 9 774 468

2011 Utfall 2012 2013 2014 2015 2016

Befolkningsutveckling i länet och riket, utfall 2011 samt prognos 2012-2016, antal

Prognos total befolkning Stockholms län Prognos total befolkning Riket

1,8%

1,5% 1,6%

1,5% 1,5% 1,5%

0,7% 0,6% 0,7% 0,6% 0,6% 0,6%

2011 Utfall 2012 2013 2014 2015 2016

Befolkningsutveckling i länet och riket, utfall 2011 samt prognos 2012-2016, procent

Prognos tillväxttakt (%) Stockholms län Prognos tillväxttakt (%) Riket

vårdgarantin och Kömiljarden och samtidigt upprätthålla och förbättra kvaliteten i vården.

Befolkningsutvecklingen leder till ökade krav på kollektivtrafik. Ett behov av ökat utbud och utbyggnad av kollektivtrafiken och därmed utmaningar för att nå målet med förbättrad tillförlitlighet.

En ökande befolkning leder till ökade skatteintäkter såväl genom att skatteunderlaget ökar som genom att bidraget för befolkningsutveckling i den kommunalekonomiska utjämningen utvecklas positivt.

5.1.3 Attraktiv, hållbar, tillgänglig och ledande storstadsregion Stockholms län står inför fortsatt höga befolkningsökningar under kommande år.

Under 2011 ökade befolkningen med närmare 37 000 nya Stockholmare vilket vittnar om den dragkraft och attraktivitet som finns i regionen. Att allt fler väljer att jobba, bo och leva i Stockholmsregionen bidrar positivt till utvecklingen i länet och skapar ökad tillväxt såväl i närtid som långsiktigt, samtidigt som det medför nya utmaningar och ställer krav på en tydlig och sammanhållen utvecklingsplan.

Visionen om en attraktiv, hållbar, ledande och tillgänglig storstadsregion utgår från dagens och morgondagens behov för fortsatt tillväxt i regionen, social sammanhållning och en fortsatt ekonomi i balans. Stockholms läns landsting ska bidra till att länet ska utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö för alla invånare. Till grund för landstingets planering och arbete ligger den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) som antogs av landstingsfullmäktige under våren 2010.

Det regionala utvecklingsarbetet är omfattande och berör många olika områden och aktörer. Utifrån ett perspektiv om långsiktig och hållbar utveckling och planering har landstinget en förstärkt roll i att identifiera och prioritera inriktningar och

målsättningar för länets regionala tillväxt- och utvecklingsarbete och driva

utvecklingsarbetet vidare. Inriktningen ska huvudsakligen fokuseras på kärnfrågorna bostäder, transporter/infrastruktur, miljö och hållbar utveckling, samt utbildning och kompetensförsörjning.

De stora investeringsbehoven i regionen ställer stora krav på landstinget och medför också en stor ekonomisk ansträngning. I det läget är det viktigt att se över såväl kostnader som intäkter för investeringarna. Landstinget ser ett ökat behov av statlig och kommunal medfinansiering. Samtidigt är det viktigt att slå fast att

kollektivtrafiksatsningar som riskerar att fördyras på grund av krav från kommuner utan att samtidigt kommunerna bidrar till merkostnaderna kan komma att försenas eller utgå.

Landstinget skapar inte tillväxt men likväl förutsättningar för den. Som grund för fortsatt positiv tillväxt i stockholmsregionen är en ekonomiskt sund, framtidsinriktad och socialt hållbar plan för Stockholmsregionens utveckling en förutsättning. Den

regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion och kommer att tjäna som ett stöd för det fortsatta regionplaneringsarbetet såväl under 2013 som framöver.

I arbetet ingår bland annat att skapa ökad insikt i och förståelse för storstadsregioners särskilda förutsättningar, bidra till regional samling, stärka forsknings- och

utvecklingsmöjligheterna i regionen samt engagemang i miljö- klimat- och energifrågor. Ett nära samarbete mellan landstinget och länets kommuner är av fundamental betydelse för att hela regionen tillsammans ska utvecklas i önskvärd riktning. Lika viktigt är att säkerställa att samarbetet med olika statliga myndigheter kan ske på ett effektivare sätt än i dag. En utvärdering av den särlagstiftning som gäller för Stockholms läns landsting ligger till grund för hur den regionala nivån bäst kan formas inför framtiden.

5.2 Budgetens finansiering 5.2.1 Ekonomiskt utgångsläge

Årsbokslutet 2011 visar på ett överskott på 512 miljoner kronor, vilket är 219 miljoner kronor lägre än det budgeterade överskottet på 731 miljoner kronor. Orsaken är i första hand ökade pensionskostnader av engångskaraktär som i viss mån uppvägs av högre skatteintäkter än förväntat.

Skatteintäkterna 2011 uppgick till 57 965 miljoner kronor, en ökning jämfört med 2010 med 5,2 procent. Intäkter i verksamheterna uppgick till 15 838 miljoner kronor. De samlade intäkterna, 73 803 miljoner kronor, innebar en ökning jämfört med föregående år på 5,8 procent.

Verksamhetens kostnader ökade med 4,5 procent exklusive jämförelsestörande poster avseende pensioner.

Kapitalkostnaderna rensat för jämförelsestörande pensionskostnader uppgick till 4 210 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,2 procent av verksamhetens kostnader.

Genomsnittlig räntekostnad 2011 uppgick till drygt 3,2 procent.

Den prognostiserade skatteintäktsutvecklingen samt utvecklingen av kapitalkostnader under budgetperioden 2013 – 2015 indikerar tydligt behovet av god kostnadskontroll och vikten av att bryta den nuvarande kostnadsutvecklingstakten.

Den genomsnittliga årliga prognostiserade skatteintäktsutvecklingen uppgår under perioden 2013 – 2015 till cirka 4,4 procent medan kapitalkostnaderna bedöms öka med drygt 11 procent årligen.

Landstingets egna kapital uppgick den sista december 2011 till 3,9 miljarder kronor, vilket är en ökning sedan föregående år med drygt 0,5 miljarder kronor. Soliditeten uppgick till 5,7 procent. Vid årsskiftet uppgick landstingets pensionsförpliktelse till drygt 24 miljarder kronor och redovisas som ansvarsförbindelse. Skulle denna post

skuldföras krävs det stora överskott under många år för att det egna kapitalet ska vara positivt.

Möjligheter att finansiera framtida satsningar inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik kommer att avgöras av den effektiviseringsgrad som kan uppnås i verksamheten samt den framtida utvecklingen av skatteintäkterna. Det är utvecklingen av skatteunderlaget i hela riket som blir avgörande för utvecklingen av landstingets framtida skatteintäkter. Inflyttningen till Stockholms län var under 2011 ca 37 000 personer och prognosen för de närmaste 10 åren visar en inflyttning på ca 300 000 personer. Det ger ett större skatteunderlag samtidigt som det ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken.

5.2.2 Skatteintäktsutveckling

Den ekonomiska bedömningen har sin utgångspunkt i Konjunkturinstitutets rapport.

”Konjunkturläget Mars 2012” som publicerades den 28 mars i år. Regeringen presenterar sin makroekonomiska prognos i vårpropositionen den 16 april och

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar sin nästa prognos den 26 april. I tabellen nedan redovisas utvalda nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Konjunkturinstitutet har reviderat ner sina prognoser för BNP-tillväxten i Sverige de närmaste åren jämfört med sin senaste prognos i december i fjol. Nedjusteringen uppgår till 0,2 respektive 0,5 procentenheter för åren 2012 och 2013. Det beror mycket på den svaga utvecklingen av fjärde kvartalet 2011. Som framgår av tabellen ovan ligger Konjunkturinstitutets prognos överlag lägre än vad SKL presenterade i sin prognos i februari i år.

Trots detta uttrycker sig Konjunkturinstitutet relativt optimistiskt om framtiden. Faran för en recession i Sverige betraktas som överstånden. Efter den svaga avslutningen på 2011 har det kommit flera tecken på en snar konjunkturuppgång. Börskurser har stigit och flertalet förtroendeindikatorer tycks ha bottnat. Riskerna för en oordnad

upplösning av statsskuldskrisen i euroområdet har minskat. Återhämtningen i omvärlden blir dock trög. Arbetslösheten i Sverige väntas ligga över jämviktsnivån ända fram till 2016. Penningpolitiken blir expansiv och reporäntan väntas ligga still på 1,5 procent till början av 2014.

Den tröga återhämtningen i omvärlden och behoven av ökat sparande i flera stora EU- länder innebär att Sverige inte kommer att få lika stark draghjälp från exporten som

2012 2013 2014 2015

BNP 0,8 (1,3) 2,5 (2,5) 2,9 (3,5) 2,7 (4,0) Sysselsättning,timmar 0,2 (-0,5) 0,5 (0,1) 1,1 (1,4) 1,0 (1,8) Timlön 3,4 (3,0) 2,9 (3,1) 3,0 (3,2) 3,2 (3,6) Arbetslöshet (nivå) 7,7 (7,9) 7,7 (8,1) 7,3 (7,4) 6,7 (6,5) Konsumentprisindex 1,5 (1,9) 1,4 (1,4) 1,9 (2,0) 2,4 (2,2) Källa: KI, SKL. (Procentuell förändring från föregående år)

KI-prognos mars 2012 (SKL-prognos feb. 2012 inom parentes)

vid de senaste konjunkturuppgångarna. Inhemsk efterfrågan blir en viktigare drivkraft än vanligt och det finns goda förutsättningar för att så sker.

Hushållens reala disponibla inkomster ökar med i genomsnitt 2,2 procent per år 2012–

2016, vilket är lika med den genomsnittliga ökningstakten sedan 1994. Tillsammans med de senaste årens höga sparkvot ger inkomstökningen utrymme för en snabb ökning av hushållens konsumtion när framtidstron återvänder.

Ett orosmoln är utvecklingen på arbetsmarknaden. Trots en ökad tillväxt 2013 bedöms arbetslösheten minska endast långsamt och ligger kvar på över 7 procent även 2014.

Långtidsarbetslösheten stiger och riskerar att kvarstå på höga nivåer. Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar skatteunderlag och skatteintäkter.

Skatteunderlaget

Skatteunderlaget följer den samhällsekonomiska utvecklingen och utgörs av individernas beskattningsbara arbetsrelaterade inkomster. Större delen av

skatteunderlaget består av löneinkomster. Dessa kan antingen öka genom att antalet arbetade timmar (sysselsättning) ökar och/eller genom höjda löner (timlön).

Landstinget använder sig i sina skatteintäktsprognoser av SKL:s

skatteunderlagsprognoser. Den prognos som redogörs för i detta avsnitt grundar sig på SKL:s ”Planeringsförutsättningar 2012-2016”.

Skatteunderlaget växte under år 2011 i relativt måttlig takt. Konjunkturavmattningen leder till att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden slår om till minskande sysselsättning och lägre löneökningstakt år 2012. Effekten på skatteunderlaget motverkas dock av två faktorer. Dels ökar pensionsinkomsterna betydligt när den automatiska balanseringens ”broms” år 2011 förbyts i ”gas” år 2012. Dels ökar inte grundavdragen i samma omfattning 2012 som de gjorde 2011, då grundavdragen för personer som fyllt 65 år höjdes. Skatteunderlaget växer därför något mer 2012 än 2011.

År 2013 väntas sysselsättningen åter öka något. Det är huvudorsaken till att

skatteunderlagets tillväxttakt tilltar. När konjunkturåterhämtningen därefter tar fart ökar sysselsättningen i raskare takt och löneökningarna blir större, med god

skatteunderlagstillväxt som följd. Dock blir ökningen av pensionsinkomsterna lägre dessa år.

I tabellen nedan redovisas olika prognosinstituts skatteunderlagsprognoser. Jämfört med SKL:s förra prognos har utvecklingen justerats upp något år 2011. Prognosen för år 2012 är nedreviderad på grund av att sysselsättningen förutses minska mer under året medan utvecklingen 2013 är uppreviderad, främst på grund av att man nu räknar med större ökning av pensionsinkomster och inkomst av arbetsmarknadsersättningar.

Efter 2013 prognostiseras nu en lägre ökningstakt för skatteunderlaget än i december.

SKL gör bedömningen att det tar något längre tid innan balans uppnås på

arbetsmarknaden, med mindre sysselsättningstillväxt och lägre löneökningstakt som följd.