Verksamhetsplan 2015 för Abrahamsbergsskolan

(1)

Abrahamsbergsskolan

Verksamhetsplan 2015 för Abrahamsbergsskolan

Förslag till beslut

Abrahamsbergsskolan Telefon:

(2)

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Prioriterade åtgärder för utveckling ...4

1. Ett Stockholm som håller samman ...4

1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande ...4

1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan ...6

2. Ett klimatsmart Stockholm ...10

2.1 Stockholm är klimatneutralt ...10

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm ...10

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar ...10

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ...12

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ...12

4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen ...13

Övriga frågor ... 13

(3)

Inledning

Abrahamsbergsskolan byggdes 1946 tillsammans med bostadsområdet Abrahamsberg.

Skolbyggnaden smälter väl in i den tegelgula tidsenliga bebyggelsen och ligger ett par minuters promenad från Abrahamsbergs T-banestation.

Paul Hedquist var arkitekt.

Abrahamsbergsskolan är en kommunal grundskola för elever i årskurs 1-9 indelat i stadier (låg-mellan-hög) samt förskoleklass. Här finns också skolbarnsomsorg för förskoleklass till årskurs 3, en öppen fritidsverksamhet för elever i årskurserna 4-6 och en bemannad

rastverksamhet för årskurs 7-9.

Läsåret 2014/2015 har skolan cirka 670 elever och 92 medarbetare. Eleverna kommer i första hand från bebyggelsen i närområdet som är relativt blandad, här finns såväl villor som

hyreshus och bostadsrätter

Skolans restaurang tillagar egen mat från grunden och levererar även till närliggande skola.

Skolgården består av flera områden som utnyttjas på olika sätt för lek och rörelse. Vi har en omtyckt bollplan med konstgräs samt basketplan som även används av boende i området.

Våra idrottshallar nyttjas flitigt under kvällstid och helger av idrottsföreningar vilket gör skolan till en mötesyta för hela området.

Den sista paviljongen har tagits bort och vi har planer för att under året genomföra ytterligare åtgärder för den pedagogiska utemiljön.

Till skolan hör också den populära parkleken Dragontorpet. Där har vi varierande verksamhet för F-9 samt fritids och fritidsklubben.

Abrahamsbergsskolan är en väl fungerande skola. Här råder ett bra arbetsklimat där de allra flesta elever och vuxna trivs och känner trygghet. I skolans olika verksamheter finns många engagerade och skickliga pedagoger som är säkra och tydliga ledare samt intresserade av en fortsatt skolutveckling.

Kunskapsresultaten är mycket goda och högt över stadens genomsnitt. Skolan har ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete med bland annat en heltäckande bild av samtliga elevers

(4)

trygghets- och kunskapsresultat från åk 1-9 i alla ämnen.

Prioriterade åtgärder för utveckling

Prioriterade åtgärder för utveckling

 Öka elevernas inflytande över arbetssätt och innehåll i undervisningen (reelt inflytande)

 Varierad undervisning genom till exempel ökat IT-användande och formativ undervisning och bedömning

 Utveckla dialogen med elever och föräldrar hur vi definierar begreppet studiero KF:s inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande

Indikator Årsmål KF:s

årsmål

Periodicit et

Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 81% År

Ogiltig frånvaro i grundskolan 2 % År

Nämndmål:

Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Förväntat resultat Grundskola

Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra

undervisningen.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

Gymnasieskola

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från

examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i

(5)

förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

årsmål

Periodicit et Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i

matematik i åk 3

95 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3

95 % År

Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 90 % År

Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 95 % År Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i

matematik i åk 6

90 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9

90 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9

96 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6

96 % År

Andel legitimerade lärare i grundskolan 95 % År

Meritvärde i årskurs 9 250 Poäng År

Åtagande:

Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Förväntat resultat

- Eleverna upplever att undervisningen är varierad

- Alla lärare har kunskap om och kan använda formativ bedömning som strategi i sin undervisning.

- Ökad IKT-användning.

Arbetssätt Genom att

- låta eleverna använda olika uttrycksformer, lärstilar och redovisningsformer.

- diskutera i kollegiet och med eleverna för att tydliggöra och ge exempel på vad varierad undervisning kan innebära i praktiken.

- öka tillgängligheten och förtrogenheten av IT till exempel bärbara datorer, Smart Boards och IPads för att öka variationen i undervisningen.

- alla lärare planerar, genomför och bedömer minst ett arbetsområde tillsammans med en kollega i syfte att öka variationen i undervisningen och bedömarövernsstämmelsen.

- lärarna provar nya arbetsmetoder utifrån sin personliga handlingsplan i formativ bedömning.

- efter en lektion, arbetsområde, dag reflektera över sitt eget lärande genom formativa

(6)

arbetsmetoder till exempel "Two stars and a wish" (åk F-3).

- fritidshemmen arbetar med en utforskande, laborativ och praktisk metodik. Till exempel koppla ett planerat skoltema till fritidshemmets pedagogiska planering.

Resursanvändning

- Förstelärarna har ett pedagogiskat uppdrag att under året stödja och utveckla arbetet med varierad undervisning och formativ bedömning.

- Budgetera för fler Smart Boards, IPads och datorer ger vi lärarna ökade förutsättningar att variera sin undervisning, därmed får eleverna också mer möjligheter att använda modern teknik.

- Kompetensinsatser utifrån UtbF IT-självskattningen och arbetslagens handlingsplaner.

Skolans IKT-plan.

- IT-pedagog på 100%.

- Samverkan med olika yrkeskategorier.

- Skolans olika lokaler finns tillgängliga för skolans alla verksamheter till exempel bibliotek, datasal, idrotts- och hemkunskapsalar. Matsalen vid uppträdanden och sångsamlingar.

Uppföljning

- Webbenkät till eleverna i samband med utvärdering av likabehandlingsplan 2015.

- Lektionsobservationer.

- Medarbetarsamtalen.

- Resultatdialoger inkl bertyg, NP, LUS, RUFS med mera.

- Lärarna följer upp och reviderar sina personliga handlingsplaner.

- UtbF IT-självskattning.

- Vårt systematiska kvalitetsarbete (årshjulet).

Utveckling

- Skolan tar fram en modell för hur lärarna kan arbeta med kollegialt lärande.

- Skolan och fritidshemmet utvecklar nuvarande samverkansmodell.

1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan

Nämndmål:

Alla elever har en god lärmiljö

Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis.

Gymnasieskola

Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där

(7)

bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och

arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis.

årsmål

Periodicit et Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i

skolan

90 % År

Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

80 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

80 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på

lektionerna

60 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på

lektionerna

60 % År

Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År

Åtagande:

Alla elever har en god lärmiljö Förväntat resultat

Ökat resultat på frågan: "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna".

Arbetssätt Genom att

- samtala med elever och föräldrar om hur vi definierar begreppet studiero för att öka samsynen

- varje lärare har en tydlig struktur för sin lektion, till exempel med en tydlig början och avslut på lektionen (se Skolinspektionens observationsschema).

- arbetsklimatet konkretiseras för de yngre eleverna genom en så kallad "ljudbarometer".

- fritidshemmets pedagoger stödjer elever som är i behov av särskilt stöd, är trygghetspersoner i idrottens omklädningsrum samt driver rastverksamhet "Kul på rasten".

- fritidshemmens lokaler erbjuder möjligheter för barnen att dra sig tillbaka för vila och rekreation.

- regelbundet samtala om gemensamma trygghets- och trivselregler.

- kontinuierligt arbeta med att konkretisera de olika delarna i skolans likabehandlingsplan 2015.

- Förstelärare har fått i uppdrag att stödja arbetet med att ta fram en gemensam struktur för

(8)

lektionsupplägg till exempel uppstart och avslut.

- Rekrytering av en ny specialpedagog riktad mot åk 7-9.

- Olika yrkeskompetenser samverkar under skoltid och på raster utifrån tydlig schemaläggning.

- Skolans elevhälsoteams- och speciallärares nära samarbete med elever, vårdnadshavare och arbetslag.

- Skolans likabehandlingsplan 2015.

Uppföljning

- Elevenkäter: lokal trygghetsundersökning "Hur mår du nu" samt Skolundersökning.

- Hälsoundersökning (åk 4 och 8) via skolhälsovården.

- Utvärdering av likabehandlingsplanen.

- Resultatdialoger.

Nämndmål:

Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar

Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som

betydelsefull.

Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

Gymnasieskola

Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin

kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

årsmål

Periodicit et Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna

för att nå målen i de olika ämnena

80 % År

Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena

70 % År

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

75 % År

Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande 75 % År

(9)

Indikator Årsmål KF:s årsmål

Periodicit et mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter

Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

80 % År

Åtagande:

Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar

Förväntat resultat

- Eleverna har varit med och påverkat val av arbetssätt (till exempel individuellt, parvis, grupp och arbete i helklass), val av arbetsform (till exempel muntliga, skriftliga, undersökande, problemlösande etc.) samt val av examinationsform.

- Ökat resultat på frågan: "På lektionerna är vi elever med och bestsämmer på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter".

- Barnen i förskoleklass och på fritidshemmen har haft inflytande över de aktiviter som erbjuds och genomförs.

Arbetssätt Genom att:

- inför varje terminsstart eller arbetsområde diskuterar läraren med eleverna vilka undervisningsmetoder och examinationsformer som kan tillämpas.

- i den pedagogiska planeringen beskriver läraren på vilket sätt eleverna kan ha inflytande över undervisningen.

- lärarna diskuterar och lyfter fram goda exempel i arbetslag och ämneslag.

- fritidshemmen och förskoleklasserna inventerar behov och intressen får pedagogerna bättre förutsättningar att erbjuda en meningsfull och varierad verksamhet.

- Förstelärarna har fått ett pedagogiskt uppdrag att stödja och utveckla arbetet med elevdemokrati och elevinflytande

- Använda kollegor som en resurs för kollegialt lärande.

- Använda klassråd, elevråd och vårt stora ABA-råd för att diskutera olika former av eleveinflytande.

- Skolans olika lokaler och närmiljö kan utnyttjas av alla verksamheter för varierade aktiviterer.

Uppföljning

- Webbenkät till eleverna i samband med utvärdering av likabehandlingsplan 2015.

- Fritidshemmens lokala utvärdering med barnen.

- Medarbetarsamtalen.

- Resultatdialoger inkl Skolundersökning 2015.

(10)

KF:s inriktningsmål:

2. Ett klimatsmart Stockholm

2.1 Stockholm är klimatneutralt

Nämndmål:

Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö

Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

årsmål

Periodicit et

Andel ekologiska livsmedel 25 % År

Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar

Abrahamsbergsskolan har en god ekonomi i balans. Ingående fond ligger på plus. Skolan har ett lågt tilldelat socio- ekonomiskt anslag vilket gör att noggrannhet i månadsuppföljningar är viktiga.

Det tilldelade socio- ekonomiska anslaget används till resurspedagoger, grupptimmar, stödinsatser för barn i behov av särskilt stöd samt extra insatser för nyinvandrade elever.

Budgeten ska följa de inriktningsmål vi har för året. I årets budget prioriterar vi därför bl a inköp av IKT, förstärkning av special pedagogik samt utelek på skolgården.

Budget 2015

Externa intäkter

Taxor och avgifter 300 0 0

Hyresintäkter 310 -125 -125

Bidrag 320 -258 -258

Försäljning av verksamhet och tjänst

330 -440 -440

Övriga intäkter 390 -70 -70

(11)

Externa intäkter

Summa -893 -893

Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng

933 -49 381 -49 381

Förvaltningsinterna intäkter anslag

934 -3 647 -3 647

Övriga förvaltningsinterna intäkter

935 -3 800 -3 800

Summa -56 828 -56 828

Intäkter totalt summa -57 721 -57 721

Externa kostnader Löner inkl.

personalförsäkring

500 44 660 44 660

Övriga

personalkostnader

505 1 100 1 100

Lokalkostnader 510 1 517 1 517

Köp av verksamhet och konsulttjänster

520 325 325

Inventarier, leasing och underhåll

530 1 090 1 090

Förbrukningsmaterial 535 1 368 1 368

Kosthåll 540 2 800 2 800

IT, tele och kommunikation

550 2 183 2 183

Kostnader för transporter, frakt och resor

560 116 116

Avskrivningar och internränta

570 94 94

Övriga kostnader 590 112 112

Summa 55 365 55 365

Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga

955 2 356 2 356

Summa 2 356 2 356

Kostnader totalt summa 57 721 57 721

Netto 0 0

Resultatfond 1 246

(12)

Externa intäkter Överskott (+), underskott (-)

Investeringsbudget 344

(konto 4023 projekt 9)

Nyckeltal

Lönekostnad (bas3 500)/

totala intäkter

77,4%

Övriga personalkostn (bas3 505)/ totala intäkter

1,9%

Övriga externa och interna kostn /totala intäkter

20,7%

KF:s inriktningsmål:

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor

årsmål

Periodicit et

Aktivt Medskapandeindex 82 82 År

Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År

Sjukfrånvaro 4,4 % 4,4 % Tertial

Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av

nämnden

Tertial

(13)

4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen

Nämndmål:

I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv

Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på

utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik.

Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier.

Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer.

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter.

2015-01-01 2015-12-31