Det allmännas roll i utvecklingen av flexibel utbildning. Mikael Andersson

(1)

S V E R I G E

Det allmännas roll i utvecklingen av flexibel utbildning

Mikael Andersson

Inledning

Orden vi använder för att beskriva olika historiska samhällen reflekterar ofta den dominerande ekonomiska faktorn i det samhället. Bondgårdar dominerade jordbrukarsamhället, industrin industri- samhället och så vidare. När vi nu går in i vad vi brukar kalla informations- eller kunskapssamhäl- let, pekar namnet på det faktum att information och kunskap kommer att vara de dominerande ekonomiska faktorerna i detta samhälle. I detta samhälle kommer kunskap att spela en lika viktig roll som marken gjorde i jordbrukarsamhället.

Effekten av denna samhällsförändring kommer att påverka ett antal aktörer, framför allt bland utbildningsanordnarna. Men det kommer också att ändra det allmännas, eller statens, roll både i relation till utbildningsanordnarna och till medborgaren/den studerande.

Livslångt lärande

Kraven på utbildning kommer att förändras dramatiskt i detta samhälle. Utbildningssystemen för industrisamhället kommer inte längre att vara tillräckliga. Nya system måste byggas upp. För några år sedan lanserades livslångt lärande som ett uttryck för utbildningsbehoven i det nya samhället.

Utbildning var inte längre något som man fick i unga år för att senare användas i anställning. I stäl- let kräver det nya samhället att man kontinuerligt uppgraderar och ett breddar sina kunskaper och sin kompetens, både inom ramen för en anställning och inom en mer flexibel arbetssituation.

Många stöder synen om ett behov av livslångt lärande. Men hur ska man bemöta dessa behov?

De nuvarande utbildningssystemen är inte utformade för det. Hur ska en människa som bor långt ifrån utbildningsanordnarna kunna delta i livslångt lärande? Ett system som kräver att person läm- nar sitt hem längre och kortare perioder för att ta del av utbildningsresurser uppfyller inte behoven av livslångt lärande.

Distansundervisning

I Sverige presenterades distansundervisning som lösningen på detta problem under ett par år.

Sverige har en lång (om inte obruten) tradition av distansutbildning. Många familjer har någon medlem som deltagit i en kurs på Hermods (som firade sitt hundraårsjubileum ). Under senare år har folk också studerat på distans inom ramen för universiteten, Statens skolor för vuxna och Utbildningsradion ().

Informationsteknik

Distansutbildningens potential som en bred modell för livslångt lärande betonades ännu mer när den nya informations- och kommunikationstekniken gjorde sin entré på den pedagogiska arenan.

Några av de sedvanliga problemen med distansundervisningen, framförallt bristen på tillfredstäl- lande dialog mellan student och lärare och interaktion mellan studenter, kunde nu lösas med hjälp av datorer, elektroniska konferenssystem och videokonferenser. Tredje generationens distansutbild- ning utvecklades. För att ta reda på hur kombinationen distansutbildning och ny  kan befrämja livslångt lärande tillkallade Utbildningsdepartementet en kommitté, Distansundervisnings- kommittén, , .

DUKOM

I :s rapport står det dock att enbart kombinationen distansundervisning och  inte räcker för att erbjuda livslångt lärande till en bredare målgrupp. Distansutbildning, med eller utan  är en studieform som ställer höga krav. Den kräver starkt motiverade och disciplinerade studenter och även om den nya tekniken erbjuder några lösningar till gamla pedagogiska problem så är tekniken i sig ett problem för många. Vid sidan av det faktum att tekniken ibland är svår att använda, är den

e x empel på god tillämpning

sv er ige

De t allmännas roll i utv ecklingen av fle xibel

utbildning

1

(2)

heller inte tillgänglig i alla hem. Risken finns också att hemtekniken sackar efter i förhållande till utbildningsanordnarnas teknik. Den senaste tekniken löser ännu fler problem, men anordnarna frestas att använda den allra senaste versionerna av mjuk- och hårdvara som inte motsvarar vad man finner hemma hos folk.

Flexibel utbildning

För att kunna erbjuda livslångt lärande till större delen av befolkningen behövs det något nytt, fastslog : ett system för flexibel utbildning. Flexibel utbildning kännetecknas först och främst av en inriktning på studenternas möjligheter att anamma studiemodeller, innehåll och studiemiljö enligt personliga förutsättningar. I flexibel utbildning finns det ingen skillnad mellan distans- och klassrumsutbildning, utan dessa former kan föras samman beroende på studentens behov och preferenser. Teknisk support till individuell anpassning används. Samarbete mellan utbildningsanordnare över de traditionella gränserna ökar för att anpassa kursinnehållet enligt studenternas behov.

Ett system för flexibel utbildning måste kunna ge studenten svar på tre frågor, tre förutsättning- ar:

– När och var kan jag studera?

– Vad kan jag studera?

– Hur kan jag studera?

Kortfattat kan modellen beskrivas som följer: för det första används all modern teknologi och utvecklade metoder för distansutbildning för att förvissa sig om studenternas möjligheter att studera självständigt beträffande tid och rum. Studenten ges möjlighet att studera varifrån som helst;

hemma, eller på jobbet om så önskas och om det finns tid, eller en kombination av båda.

För det andra används en ny kursmodell. Kursen måste byggas upp av moduler som kan kom- bineras på olika sätt för att tillåta studenten utforma kursen efter de aktuella studiebehoven. För att uppnå maximal individualisering måste också studenten ges möjlighet att kombinera moduler från olika kursanordnare. Sålunda behöver frågan ”Vad?” inte bara innehålla behovet av att studera vilket ämne som helst utan behovet av ett mer individuellt kursinnehåll och en mer individuell kur- sutformning.

Slutligen ska virtuella och fysiska studiemiljöer konstrueras på ett sätt som tillåter ett antal möj- ligheter i relation till studenternas preferenser och förutsättningar. Ett antal utvecklingsprojekt i Sverige har pekat på det stora behovet av olika sorters lokala studiecentra där studenten kan få både pedagogiskt och tekniskt stöd. Men också studenter som bestämt sig för att studera ensamma hemma måste få lika möjligheter till framgångsrika studier. Här är nyckeln till frågan också en individuell situation på basis av preferenser och förutsättningar.

Huvudmålet för den flexibla undervisningen är att förstärka livslångt lärande för alla oavsett bak- grund eller tidigare studieerfarenheter. Utvecklingen av ett system för flexibel utbildning är lika mycket en fråga om jämställdhetspolitik som utbildningspolitik.

Regeringsinitiativ efter DUKOM

Ett av :s viktigaste yttrande var att det svenska sättet att närma sig distansundervisning och flexibel undervisning var att fortsätta enligt det dualistiska systemet. Dualistiskt system i detta sammanhang innebär att distansutbildning och flexibel utbildning ska ges av samma utbildnings- organisationer som erbjuder traditionell undervisning. Det motsatt kan hittas i bl.a. Storbritannien med Open University eller i Tyskland med Fehrnuniversität.

:s huvudargument för det yttrandet var att flexibel utbildning sker bäst när klassrumsutbildning möter distansutbildning i samklang med studentens önskemål.

Samtidigt uppstod frågan om det allmännas roll i utvecklingen av flexibel utbildning. Först pla- nerade man att organisera ett nationellt institut för utveckling och framställning av flexibla kurser och kursmaterial. Senare ändrade organiseringskommittén planerna. I stället skulle Distansutbild- ningsmyndigheten (Distum) ha till huvuduppgift att stödja utvecklingen av flexibel utbildning genom att stödja projekt ordnade av utbildningsanordnarna. Fokus byttes från framställnings- till utvecklingsstöd, på grund av att den traditionella svenska kurs- och materialframställningen sker regionalt hos kursanordnarna själva.

Distums mål är att stödja utvecklingen av -stödd flexibel utbildning inom högre och icke-formell utbildning. För detta ändamål gavs Distum ett antal verktyg, först och främst en liten men högt kvalificerad stab av rådgivare, samt en budget för att ekonomiskt stödja olika utvecklingsprojekt. Distums strategi var att identifiera ett antal nyckelelement i förverkligandet av flexibel utbild-

sv er ige

utbildning

2

(3)

ning. Om fakta om ett eller flera av dessa element är otillräckliga ska Distum implementera forsk- ningsprojekt i det aktuella området. Det är viktigt att betona att Distum självt inte utför forsk- ningsprojekt. Projekten ska genomföras av de organisationer som faktiskt erbjuder utbildning. Det går i linje med det ovan nämnda dualistiska system.

Traditionellt delas vuxenutbildningen in i tre grenar:

●högre utbildning (universitet och högskolor)

●vuxenutbildning (gymnasier och yrkesskolor)

●icke-formell utbildning (studieförbund och folkhögskolor)

Med denna lista som grund är det lätt att se att Distums uppgifter bara täcker två av dessa grenar.

Vuxenutbildningen (här råder det en semantisk sammanblandning av den allmänna termen som täcker alla tre grenar och den specifika som täcker vuxengymnasier) är inte en del av Distums uppgifter.

Ansvaret för utvecklingen av flexibel utbildning inom vuxenutbildning är en angelägenhet för en specialistgrupp vid Utbildningsdepartementet. Denna grupp har funnits sedan  och använder de två skolorna ”Statens skolor för vuxna” för att genomföra utvecklingsprojekt vars mål är att stöd- ja de över  vuxengymnasierna. Tanken är dock att överföra detta ansvar till Distum för att uppnå en sammanhängande utvecklingsstrategi.

Vad man ser här är en klar förändring av regeringens roll inom distansutbildning och flexibel utbildning. Det allmänna (staten) ska inte erbjuda utbildning, men ska stödja utvecklingen av distansutbildning och flexibel utbildning; en konsekvens av den dualistiska strategin.

Förväntningarna hos skaparna av Distum och specialgruppen, dvs. regering och riksdag, är inte helt överensstämmande med de uppgifter dessa organ fått. Distum och specialgruppen ska skapa förutsättningar för flexibel utbildning och livslångt lärande för vuxna. Dessa förväntningar kan dock inte infrias enbart genom ansträngningar som syftar till att stimulera utbildningsanordnarna för att de ska erbjuda mer flexibla kurser.

Kärnan i detta argument är att det inte är möjlig att uppnå målet, ett system för flexibel utbildning, enbart genom att stödja redan existerande anordnare. Servicen riktas direkt till studenterna och de som söker utbildning. Flexibel utbildning växer inte fram enbart genom förändring eller utveckling av pedagogik och metodik, utan främst genom förändringar på systemnivån, och genom utvecklingen av ett samhälleligt stödsystem. I dessa förändringar har staten en viktig roll att spela.

Public service i utbildning

Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att stödsystemet som behöver utvecklas skulle kunna genomföras genom en public service-organisation i utbildningen. Det är logiskt att kalla det public service eftersom den service som erbjuds på många sätt liknar public service-bolag inom media. De karaktäristiska dragen och motiven för denna åsikt ligger i kravet på en opartisk stöd- funktion utan anknytning till kommersiella intressen. Det bästa sättet att säkerställa detta är genom en samhällsfinansierad bas för denna service, med stränga regler som förbjuder inblandning från kommersiella intressen. Alla organisationer och företag ska kunna utnyttja servicen på samma villkor.

Servicen som erbjuds ska på ett opartiskt sätt erbjudas utbildningsanordnare (inkl. kommersiella sådana), studerande som söker utbildning, förlag och andra producenter inom utbildningsområ- det. Kortsiktigt ska servicen fokuseras på företags utbildningsbehov, och långsiktigt också fylla behovet av en mer allmän ”medborgarutbildning”.

I resonemanget kring flexibel utbildning har jag försökt beskriva vilka möjligheter som måste ges studerande för att kunna erbjuda livslångt lärande åt en bredare målgrupp. Dessa möjligheter kommer att ha en inverkan på systemnivå och resultatet av denna inverkan är också public service-orga- nisationens uppdrag. Grovt räknat är det fyra områden där organisationen borde utveckla servicen:

●studievägledning

●kompetens- och kunskapsvalidering

●förlag för läromedel och kurser

●plattform för flexibelt och informellt lärande Studievägledning

I ett system för flexibel utbildning måste man kunna välja friare mellan olika kurser, kursmoduler och utbildningsanordnare. Detta för att göra utbildningens eller lärandets innehåll relevantare och mer precist. Ett problem som kommer att dyka upp som ett resultat av detta är att många kurser

sv er ige

utbildning

3

(4)

och moduler kommer att se sina sista dagar. Frågan är hur den studerande ska kunna hitta rätt i denna snårskog av kursutbud.

Viktig basservice for ett system för flexibel utbildning innefattar ett vägledningssystem, en sorts medlare mellan utbud och efterfrågan i utbildningsområdet. Denna service måste gå i två riktning- ar, dvs. leda studerande till rätt kurs samt peka ut för anordnarna när eftersökta kurser saknas. Den senare rollen kan utvecklas till ett beställningssystem där kurser som eftersöks inte framställs till- räckligt snabbt.

Kompetens- och kunskapsvalidering

Ett fenomen som kommer att växa fram i ett system där den studerande själv kan kompilera sina studier behöver en fristående validering. En kurs som den studerande anser vara relevant och som matchar behoven kan bestå av en omöjlig blandning av moduler från utbildningsanordnarnas syn- vinkel. Eftersom utvärderingen i dagens system sker hos anordnaren, kommer det att vara mycket svårt om inte omöjligt att få en anordnare att utvärdera en kurs som satts samman av en mängd mer eller mindre sammanhängande bitar. Det kommer att bli ännu besvärligare när moduler kombine- rade av flera olika anordnare kan utforma kursen tillsammans.

Eftersom valideringen är tätt knuten till utbildningsanordnaren är det också svårt att utvärdera kunskap som inhämtats utanför kursplanen. Kunskap som inhämtats genom praktik eller i alternativa studier är mycket besvärlig att utvärdera.

Det är därför nödvändigt att en servicefunktion finns som ger självständig validering av kompetens och kunskap. Kärnan i servicefunktionen består av att utveckla verktyg för validering av kunskap och kompetens som inhämtats på alternativa sätt. En annan grundläggande faktor i detta arbe- te är att ganska snabbt etablera ett ”marknadsvärde” på det utfärdade betyget.

Kurs- och kursmaterialförlag

I Sverige råder för närvarande en Moment -situation i vuxenutbildningen och den företagsan- passade utbildningen. Utvecklingen av kursmodeller och läromedel sker långsamt. Det beror huvudsakligen på det faktum att efterfrågan på flexibla kurser inte är så stor. När man undersöker orsakerna till den låga efterfrågan finner man att orsaken är just bristen på kurser och läromedel.

Public service-organisationen borde ta ansvar för att samla in, beställa och publicera en bank för kursmoduler och kursmaterial inom flexibel utbildning. Innehållet i denna bank bör inte vara hela kurser utan snarast vitala moduler som skulle tillåta användningen av olika grundmaterial.

Användningen av material från denna bank bör vara avgiftsfri för de inblandade parterna, inklu- sive företag.

Plattform för flexibelt och informellt lärande

En väldigt delikat men intressant fråga är den om tekniska plattformar för flexibelt lärande. I Sverige är detta ett av de områden där man hittar den största kommersiella aktiviteten. Det offent- ligas inblandning i detta område är därför mycket känsligt. Inom den icke-formella utbildningen har det allmänna trätt in.  grundades Folkbildningsnätet av  och -stiftelsen. Orsaken till detta var att ett stort antal studieförbund och folkhögskolor var beredda att investera stora summor pengar för inköp av olika tekniska plattformar, en för varje organisation. Dessa plattformar kan inte kommunicera med varandra, vilket skulle göra att den icke-formella utbildningen skulle delas i ett otal ensamma öar inom den flexibla utbildningen. Ovannämnda parter grep in för att undvi- ka denna situation och skapade en gemensam plattform för alla icke-formella utbildningsorganisa- tioner.

Nu står samma situation för handen, men denna gång i det större vuxenutbildningsområdet. Ett stort antal kommuner är villiga att investera stora summor i olika plattformar, och osäkerheten växer. Därför behöver det offentliga gripa in igen. Kanske inte för att ge en slutgiltig lösning, men för att erbjuda en plattform för vuxenutbildning att öva på, medan man bygger upp tillräcklig kunskap för att välja rätt plattform enligt behov. Det finns en orsak till för en offentligfinansierad plattform. En redan priviligierad målgrupp konsumerar en stor del av de resurser som kursanordnarna pumpar in för att utveckla fler möjligheter till flexibelt lärande. Majoriteten av studenterna i flexibelt lärande är personer som är högt kvalificerade för självstudiekurser. På grund av att det bara finns ett begränsat utbud flexibla kurser, ockuperar dessa studenter flertalet av dessa kurser.

Personerna i fråga hävdar också att de är mindre intresserade av möjligheterna till kollaborativt lärande som de nya utbildningsmetoderna ger.

Denna målgrupp skulle kunna dra nytta av en plattform för informellt lärande. På den här platt-

sv er ige

utbildning

4

(5)

formen skulle det vara möjligt för alla att kommunicera, öppna diskussionsgrupper osv.

Kursmaterial från ovannämnda kursbank skulle finnas tillgängligt gratis. På det här sättet skulle denna grupp kunna skapa sin egen självstudiemiljö. Efter att ha avslutat studierna skulle de kunna få en utvärdering från ovannämnda valideringsfunktion.

Sålunda skulle även den här gruppen kunna dra fördelar, främst genom ökad flexibilitet. Mindre studievana studenter skulle också kunna få nytta av detta, alltefter mer resurser sätts in för deras behov.

Andra intresseområden för det allmänna

Det är tydligt att utvecklingen av flexibel utbildning är komplex. För att få mer klarhet i ämnet skulle det vara av vikt att presentera andra intresseområden för det allmänna, från en annan vinkel.

Ett sätt att göra det på är ett ”poetiskt” vis. I detta sammanhang använder det poetiska sättet para- metrarna Pedagogik, Organisation, Ekonomi och Teknik () som utgångspunkt.

Pedagogik

Utvecklingen av moderna metoder för distansutbildning är en av nyckelfaktorerna i att uppnå ett system för flexibel utbildning. Kombinationen av modern pedagogik och olika sorters tekniskt stöd erbjuder en grund till ett effektivt system för flexibel utbildning. Det är därför av intresse att regeringen garanterar finansieringen av en rad projekt.

Organisation

Systemet i Sverige uppvisar en strikt uppdelning mellan olika vuxenutbildningsorganisationer. Det bromsar den flexibla utbildningens tillväxt. Ökat samarbete över de traditionella gränserna mellan utbildningsanordnarna är en absolut nödvändighet. Nuvarande regler liksom attityder mellan orga- nisationerna utgör praktiska hinder för samarbetet. En viktig uppgift för regeringen är att revidera nuvarande regler för att kunna skapa en bättre grund för utvecklingen av flexibel utbildning.

Ekonomi

Det nuvarande ekonomiska systemet hindrar också utvecklingen av flexibel utbildning. Det är mer inriktat på att ge utbildningsanordnarna möjligheter att erbjuda bra utbildning än att ge studenterna bra inlärningsmöjligheter.

Teknik

Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken går väldigt snabbt. Ett stort antal nya möjligheter för ökat lärande har utvecklats och kommer att utvecklas. Ett problem med den snab- ba tillväxten är dock att den inte rimmar väl med utvecklingen av de nya pedagogiska metoderna.

Uttrycket ” är svaret, men vad var frågan?” är aktuellt inom flexibel utbildning. En av den offentliga sektorns stora ansvar är att skapa goda förutsättningar för ökat samarbete mellan pedagoger och tekniker. Annars kan man riskera att tekniken kommer att styra pedagogikens utveckling och inte tvärtom.

Sammanfattning

Det vi kan se är att utvecklingen av ett system för flexibel utbildning är en grundförutsättning för livslångt lärande för alla. Systemet måste erbjuda kompetensmöjligheter för företag liksom för indi- vidernas behov av kunskap för ett aktivt medborgarskap. Flexibel utbildning kan däremot inte ska- pas genom enstaka insatser i specifika områden. Den bygger på en kedja av händelser där den ena påverkar den andra. Utveckling är nödvändigt, från systemnivå ner till kursnivå. Det allmännas roll är avgörande, eftersom vi talar om ett paradigmskifte. Därför är det viktigt att definiera den offentliga rollen i utvecklingen. Ett antal krafter och intressen är aktiva i den pågående utvecklingen och det är av största vikt att regeringen agerar på ett sådant sätt att dessa krafter stimuleras och inte undertrycks. Stora ansträngningar måste därför göras för att definiera när det allmänna ska stå för lösningarna eller skapa goda förutsättningar för utveckling av lösningar.

sv er ige

utbildning

5

(6)

www.distum.se (Distansundervisningsmyndigheten) Lista över förkortningar:

Distum Distansundervisningsmyndigheten

 Distansundervisningskommittén

1a generationens distansundervisning: korrespondenskurser 2a generationens distansundervisning: teknologi

3e generationens distansundervisning: kombination av båda, dualistiskt system + handledning

sv er ige

utbildning

6