Bidrag för ökad och säker cykling
Rapporten ska skrivas på svenska
Datum
2019-02-21
Slutrapport för projekt som erhållit bidrag för ökad och säker cykling
1 Grunduppgifter
Projektansvarig organisation (ekonomiskt och juridiskt ansvarig) Organisation
NTF
Organisationsnummer
802002-4173
Firmatecknare Marie Nordén
Firmatecknarens e-postadress Marie.norden@ntf.se Utdelningsadress
Skytteholmsvägen 2
Postnr
171 44
Postort
Solna
Plusgirokonto
Bankgirokonto 5784-5018 Projektansvarig
Förnamn- och efternamn
Katarina Bokström
E-postadress
Katarina.bokstrom@ntf.se
Utdelningsadress
Skytteholmsvägen 2
Postnr
171 44
Postort
Solna
Telefon Mobiltelefon
070-584 49 75
2 Projektuppgifter
Projektledare (om annan än projektansvarig) Förnamn- och efternamn
Jenny Norell
E-postadress
Jenny.norell@ntf.se
Utdelningsadress
Skytteholmsvägen 2 Postnr 171 44 Postort Solna
Telefon Mobiltelefon
070 292 79 50 Extern revisor*
Förnamn- och efternamn
Fredrik Sjölander
Titel*
Auktoriserad revisor
Företag/enhet
KPMG
Telefon
08 723 95 26
E-postadress
Fredrik.sjolander@kpmg.se
Mobiltelefon
* Vid bidrag större än fem (5) prisbasbelopp (227 500 kronor för 2018) ska revisorsintyg från auktoriserad eller godkänd revisor lämnas vid slutredovisning. Granskningen ska utföras i enlighet med ISA 800 eller på ett motsvarande sätt.
Projektnamn
Ökad säker cykling för barn och unga
Projektperiod (ååmmdd-ååmmdd)
180101-181231
Diarienummer hos Trafikverket
TRV 2017/94200
Projektet syftade till att bidra till det/de transportpolitiska målet/målen för:
(rangordna 1-4 vid flera)
1 Säkerhet 4Miljö 2Tillgänglighet 3Hälsa
3 Projektgenomförande
3.1 Aktiviteter Val av kommuner
Projektet inleddes med en kontakt med 50 kommuner som satsar på cykling. Efter hand visade det sig svårt att genomföra samtliga skolmöten och delprojekt inom de utvalda kommunerna, och en del aktiviteter har därför skett i andra kommuner.
NTF-rapport
NTF har tagit fram rapporten Insatser för ökad och säker cykling bland barn och unga (2018:6), som beskriver arbetet i projektet. Rapporten finns att ladda ned på https://ntf.se/nyheter/2019/ntf-rapport-20186-insatser-for-okad-och-saker-cykling- bland-barn-och-unga/.
Delprojekt 2: Ökad säker cykling bland barn på mellanstadiet Material
Manual och presentationsmaterial för cykeldagar har tagits fram och publicerats på NTF:s hemsida Trafikeniskolan.se (https://trafikeniskolan.ntf.se/saker-cykling/).
Materialet består av:
Ø Manual för cykeldag, årskurs 4-6 Ø Bildspel Cykeldag för årskurs 4-6
Ø Talmanus till bildspel Cykeldag för årskurs 4-6 Ø Föräldrabrev, förslag
Ø Schema cykeldag, förslag
Ø Checklista, egenbesiktning av cykel
Som stöd till skolan finns även filmen Cykelfeber, där NTF till viss del fick möjlighet att påverka filmens innehåll. NTF har inom ramen för detta projekt tagit fram ett lektionsförslag för åk 5-6 kopplat till filmen.
Information/utbildning skolpersonal
NTF har besökt 160 skolor och hållit presentationer för sammantaget 1 284 lärare och rektorer om hur man kan arbeta med ökad säker cykling på̊ mellanstadiet. Det kan ske till exempel genom att använda #Minskolväg och lektionsförslagen på www.Trafikeniskolan.se samt den framtagna manualen och presentationsmaterialet för cykeldagar. Spelet ”Brainy Bikes” har introducerats vid informationstillfällen efter lanseringen i september. Filmen Cykelfeber och tillhörande lektionsförslag har introducerats. Ett presentationsmaterial har tagits fram som använts av NTF:s informatörer vid möten med lärare och föräldrar.
Vid dessa möten har NTF också lyft frågor om hur skolan kan bidra till ett ökat och säkert cyklande bland eleverna. Skolorna har uppmanats att ta fram en
rekommendation runt cykling. Ungefär hälften av mellanstadieskolorna som NTF har träffat har rekommendationer om cykling, men få skolor ger rekommendationer till föräldrarna om att inte skjutsa sina barn i bil och bara några få skolor har
cyklande/vandrande skolbuss.
Föräldramöten/föräldraråd
NTF har träffat föräldrar på föräldramöten och föräldraråd för att ha en dialog om barnens skolväg, fördelarna med cykling och varför föräldrarna inte ska skjutsa sina barn till skolan. Totalt har vi träffat 1 377 föräldrar på 46 skolor. På två tredjedelar av skolorna tycker inte föräldragrupperna att vägen till skola och fritidsintressen håller en fullgod säkerhetsstandard. Föräldrarna har beskrivit vilka specifika platser som är problematiska och NTF har återkopplat denna information till respektive kommun. NTF har därigenom i flera kommuner bidragit till att förändringar ska komma till stånd.
Tävling #Minskolväg
Årets omgång av tävlingen #Minskolväg startade i början av september och pågick till december. Efter att verktyget uppdaterats är det i år möjligt för användaren att använda verktyget som cyklist. Det har även skett en viss utveckling av verktyget för att öka användarvänligheten.
Dialog med kommuner
NTF har fört en återkopplande dialog med 50 kommuner i slutet av projektet. Vi har förmedlat hur skolpersonal och föräldrar ser på trafikmiljö, drift och underhåll.
Kommunerna är många gånger medvetna om de problem i trafikmiljön som NTF har förmedlat. Ibland finns redan planer på åtgärder. Andra gånger har ärendet fastnat någonstans på vägen, till exempel i dialogen med fastighetsbolaget som äger skolan, eller med Trafikverket som ansvarar för vägen. NTF:s möte med kommunen
aktualiserar då frågan på nytt.
Vi har även lyft fördelarna med sopsaltning av gång- och cykelbanor vintertid. De flesta kommunerna känner till metoden med sopsaltning, men små kommuner uppger att den är för dyr för dem. Vi har resonerat med kommunerna om de kan prioritera andra cykelvägar än de stora cykelstråken, som elevernas skolvägar. Ungefär en tredjedel av kommunerna uppger att de kan prioritera fler vägar än de stora cykelstråken.
I följande kommuner har vi besökt skolor och haft en återkopplande dialog med kommunen: Arboga, Boden, Bollnäs, Borlänge, Essunga, Fagersta, Gislaved,
Gnosjö, Gotland, Grums, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalix, Karlshamn, Karlstad, Kramfors, Leksand, Lidingö, Lidköping, Luleå, Lycksele, Mariestad, Mullsjö, Hallstahammar, Nynäshamn, Olofström, Piteå, Sala, Sandviken, Skellefteå, Skurup, Skövde, Sollefteå, Solna, Sunne, Surahammar, Söderhamn, Sölvesborg, Trelleborg, Täby, Umeå, Uppsala, Vänersborg, Vännäs, Västerås, Växjö, Ängelholm,
Örnsköldsvik och Östhammar.
Vi har även besökt mellanstadieskolor och träffat lärare i: Aneby, Falköping, Falun, Habo, Kristinehamn, Kungsör, Köping, Lidingö, Lund, Mjölby, Mölndal, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Storfors, Årjäng och Älvdalen.
Delprojekt 4 Ökad säker cykling bland gymnasieungdomar, pilotprojekt NTF valde för detta delprojekt ut tre kommuner utifrån att de satsar på ökad och säker cykling, nämligen Jönköping, Köping och Mariestad. Deltagande skolor var Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, Ullvigymnasiet i Köping och
Vänersgymnasiet i Mariestad (friskola). Under våren och försommaren skedde dialog med skolorna om vad som kan få eleverna att börja cykla mer. NTF har därefter i samverkan med skolorna och andra aktörer genomfört aktiviteter på skolorna.
Föremätning
Då inte alla skolorna accepterade en enkätundersökning, genomfördes istället före- och eftermätning genom hjälm- och cykelmätning på Ullvigymnasiet och Erik Dahlbergsgymnasiet. På Vänersgymnasiet i Mariestad genomfördes föremätning genom handuppräckning i åk 1 och 2, det vill säga de klasser som även går kvar på skolan under höstterminen. Kompletterande hjälmmätning genomfördes.
skola Antal elever Andel
cyklande Andel
hjälmanvändning
Ullvigymnasiet 1 040 5,7 % 5 %
Erik
Dahlbergsgymnasiet 1 522 2 % 10 %
Vänersgymnasiet 62 21 % 0 %
Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping
I Jönköping har dialogen förts med skolledning och elevråd. Tillsammans har de bland annat kommit fram till att de ville ha en tävling mellan lärare och elever och att arrangera en pop-up-cykelverkstad på skolgården. Pop-up-verkstaden genomfördes i maj i samarbete med Länsförsäkringar och Haralds cykel och reparation. Eleverna fick möjlighet att få sina cyklar servade, NTF delade ut ringklockor och informerade om ökad säker cykling och höstens tävling. Efter sommaren har NTF haft nära kontakt med skolan, som har spridit information om tävlingen och uppmuntrat
eleverna att delta. Lärarna har varit engagerade i projektet och ställde upp med ett lag i tävlingen för att utmana eleverna. Länsförsäkringar har engagerat sig i projektet och bidragit med priser (cykelhjälm och cykelsäkerhetskit) till skolans fem bästa elever.
Ullvigymnasiet, Köping
I Köping har NTF haft dialog med kommunens miljökontor och tekniska kontor, elevrådet, skolans elev- och fritidssamordnare, skolsköterska och rektor.
Utgångspunkten har varit att lägga ett cykelperspektiv på kommunens och skolans befintliga aktiviteter, till exempel i samband med kommunens arrangemang på bilfria veckan, eller på skolans idrottsdagar. Engagemanget för projektet har varit stort och både skolan och miljökontoret har gått in med extra priser i tävlingen (biobiljetter, samt utlottning av en cykel). Rektorn har tillsett att all personal har fått information om tävlingen både före och efter sommarlovet, och att lärarna har informerat sina klasser. Lärarna har också ställt upp med ett lag i tävlingen för att utmana eleverna.
NTF har varit på skolan och informerat eleverna vid storsamlingar. Under den Europeiska Trafikantveckan, v 37, genomfördes en fredagshappening på skolan, där eleverna fick ta emot cykelkartor och NTF visade nya snygga och moderna hjälmar,
”tunga huvudet” etc. Miljökontoret informerade om cykling ur ett miljöperspektiv och visade upp cykeln som de lottade ut. Skolan visade filmen Bikes vs. Cars i undervisningen. Lärarna har uppmuntrat eleverna att cykla och att testa kommunens nyanlagda MTB-spår.
Vänersgymnasiet, Mariestad
I Mariestad ställdes frågan till eleverna om vad som skulle kunna få dem att börja cykla, en tredjedel av eleverna svarade på enkäten. Av enkäten framgick att eleverna trodde att det skulle vara svårt att få dem att börja cykla, men att en tävling med ett individuellt pris skulle kunna vara en metod. Dialog har framför allt förts med
idrottsläraren och rektorn på skolan. OS-cyklisten Bernt Johansson som kommer från Mariestad bjöds in och höll ett föredrag för eleverna för att motivera dem att cykla
mer. Vid samma tillfälle informerade NTF om tävlingen och Länsförsäkringar sponsrade med ett tiotal hjälmar som delades ut till de elever som var först med att registrera sig i tävlingen.
Tävlingen #cyklamer
Under september genomfördes tävlingen #cyklamer. Eleverna uppmanades att cykla och registrera hur långt de cyklat genom appen Strava. Strava är en väletablerad gratis-app för cyklister, som också ger möjlighet för eleverna att interagera med och peppa varandra, och för NTF som administratör att kommunicera med de tävlande.
Valet av en väletablerad app grundades dels på att den bedömdes vara tekniskt pålitlig, men också att eleverna skulle kunna använda den även efter tävlingens slut.
Totalt deltog 78 elever från 21 klasser i tävlingen. I prispotten låg 3 300 kr per skola.
Priset var tänkt som ett individuellt pris till den elev som presterat bäst. Utifrån önskemål på Erik Dahlbergsgymnasiet och Ullvigymnasiet delades priset istället ut till klasskassan.
Kommunikationsmaterial
• En kampanjhemsida (cyklamer.ntf.se) har tagits fram där instruktioner, regler, frågor och svar och information om priser har samlats.
• En affisch har tagits fram och distribuerats på skolorna.
• Delningsbilder för sociala medier har tagits fram och distribuerats till skolorna.
• Ett pressmeddelande togs fram och sändes under v. 36 till lokala redaktioner i de tre städerna.
Eftermätning
Efter att tävlingen var slut mätte NTF hur många elever som cyklade till skolan för att se om projektet haft effekt. Samma metod som vid föremätningen, vi fick alltså inte möjlighet till att genomföra någon enkätundersökning.
skola Antal
elever Andel cyklande, före
Andel cyklande, efter
Andel hjälman- vändning, före
Andel hjälman- vändning, efter
Ullvigymnasiet 1 040 5,7 % 8,9 % 5 % 4 %
Erik
Dahlbergsgymnasiet 1 522 2 % 2 % 10 % 10 %
Vänersgymnasiet 62 21 % 15 % 0 % 0 %
Läs mer om resultatet under projektmål.
Återkoppling och utvärdering med skolorna
Projektet avslutades med en utvärderande dialog med respektive skola. Skolorna uppger att de har haft stor användning av projektet i arbetet med vardagsmotion, där cykling har lyfts fram som något roligt och positivt. Projektet har gett skolorna uppmärksamhet som skolor som satsar på cykling och hälsa. I Köping har projektet resulterat i att skolan, miljökontoret, tekniska kontoret och NTF har utvecklat ett fint samarbete. På frågan varför inte projektet fått större genomslag bland eleverna har skolorna bland annat lyft att projektperioden bröts av i och med sommarlovet.
Samtidigt lyfts att det krävs god framförhållning om aktiviteter ska kunna integreras med skolans ordinarie aktiviteter. Många elever tyckte att appen var för krånglig och orkade inte registrera sig. En del elever uppgav att de tränar så mycket ändå, andra
att de inte orkar, att det är skönare att ta bussen, att det är kallt/ svettigt att cykla och så vidare. En del klasser har svag klassammanhållning och eleverna i de klasserna har inte känt sig motiverade att tävla för att vinna pengar till klasskassan.
Gymnasieskolorna har stora upptagningsområden och många elever bor så långt från skolan att de har busskort. Alla elever har inte heller tillgång till en cykel, framför allt nyanlända. Många elever kör moped, bil eller A-traktor till skolan och elever som nyligen tagit körkort vill köra bil. Eleverna hade gärna velat välja mellan att gå eller cykla i tävlingen. Flera av skolorna ligger så att det inte är optimalt att ta sig dit med cykel. Skolorna beskriver att många utomstående organisationer vill bedriva projekt och tävlingar för deras elever och att skolorna inte har möjlighet att delta i allt.
Eleverna beskriver också att de är trötta på att tävla. I det här fallet var projektet intressant för skolan för att det fanns en lokal samverkan med kommunen och NTF.
Samtidigt menar åtminstone en skola att det är svårt att nå fram till målgruppen och engagera dem i en tävling inom ramen för ett så här litet projekt. Upprepning och långsiktighet krävs för att förändra resvanor.
Delprojekt 5: Ökad säker cykling bland universitets- och högskolestudenter Kontakt med universitet
NTF inledde i början av året ett samarbete med Lunds universitet. Universitetet har varit behjälpliga med tillstånd och en mindre förrådslokal, samt med att sprida information tills studenterna genom sina kanaler.
Kommunikationsplan och kommunikationsmaterial
Under försommaren utformades kampanjens utseende, kampanjlogga, tält och affischer beställdes och vi tog fram delningsbilder för sociala medier som distribuerades till universitetet. Till butiken togs även fram information om rotationsskydd. Universitetet har spridit information om kampanjen i sina sociala mediekanaler. Ett pressmeddelande skickades ut i slutet av v. 36 och kontakt med studentradion togs i v. 37. NTF publicerade inlägg om kampanjen på sina sociala mediekanaler.
Inköp av cykelhjälmar
NTF började med att undersöka vilken typ av hjälm med rotationsskydd som var lämplig för projektet. Därefter kontaktade vi tre butiker i Lund som bedömdes vara tillräckligt stora för att kunna hantera den stora kvantiteten hjälmar. Vi valde att köpa från Team Sportia, eftersom de erbjöd lägst pris, kunde leverera den önskade
kvantiteten och tillhandahöll lagerutrymme under försäljningsveckan.
Föremätning
Mätningen genomfördes den 4 september på två platser nära LUX (humanist- och teologifakulteten), kl. 7.30-10 och kl. 14- 16.30. Totalt iakttogs 915 cyklister, 386 av dem hade hjälm (42 procent).
Försäljning
Under v. 37 slog NTF upp en pop up butik vid entrén till LUX i Lund, dit många studenter kommer med cykel. Intresset bland studenter och allmänheten var stort och alla 500 hjälmar såldes. Studenterna mötte kampanjen med kommentarer som ”Bra initiativ”, ”Tack!” och ”Ni gör ett jättebra jobb!”. Kampanjen genomfördes i
samarbete med Lunds universitet. Ett par studenter arvoderades för att hjälpa till vid försäljningen.
Eftermätning
Mätningen genomfördes den 2–3 oktober på två platser nära LUX, kl. 8-10.30 och kl.
14-16.30. Totalt iakttogs 1 057 cyklister, 428 av dem hade hjälm (40 procent). På cykelbanorna passerade många cyklister och det var omöjligt att skilja ut vilka som var studenter och ej. Målgruppen för projektet var sannolikt för liten för att det skulle gå att se en förändring hos den större gruppen cyklister som observerades vid före- och eftermätningen.
Uppföljning
En första sms-uppföljning skickades ut till totalt 472 telefonnummer tre veckor efter försäljningstillfället. En andra uppföljning genomfördes två månader efter
försäljningstillfället.
Antal
sms Antal svar Använder fortfarande sin hjälm
Kommer fortsätta använda hjälm
Använt hjälm före Hjälp en hjälmlös*
Uppföljning 1 472 310 (66%) 88% 90% ja
Uppföljning 2 472 280 (59%) 85% 86% ja 52% nej
* Frågan ställdes bara vid uppföljning 2
Av de som tidigare inte använt hjälm (146 personer) svarade 75 % att de använder sin nya hjälm. Det innebär att 39 procent av svarspersonerna har gått från att inte använda hjälm till att göra det.
4 Målgrupp
Barn och unga på mellanstadiet, gymnasiet och universitetet.
I andra hand lärare mellanstadie- och gymnasieskolor samt kommuner.
5 Tidplan
Delprojekt 2 Enligt ansökan:
Jan-mar kontakt med kommuner och skolor Feb-apr ta fram manual för cykeldagar Jan-mar utveckla #Minskolväg
Maj-aug utbildning av skolpersonal kring säker cykling Aug-sep föräldramöten i åk 4–6
Sep-dec tävling #Minskolväg
Nov Återkoppling till kommuner
Genomförd tidsplan:
Jan-sep kontakt med kommuner och skolor
Feb-apr ta fram manual för cykeldagar Jan-aug utveckla #Minskolväg
Maj-nov utbildning av skolpersonal kring säker cykling Aug-nov föräldramöten i åk 4–6
Sep-dec tävling #Minskolväg
Nov-dec Återkoppling till kommuner
På grund av svårigheten att boka möten med skolor och föräldrar har kontakt med skolor sträckt sig från januari till september och möten har genomförts till och med november. Återkopplingen till kommunerna genomfördes fram till december.
Utvecklingen av #Minskolväg pågick fram till augusti.
Delprojekt 4 Enligt ansökan:
Jan-mars kontakt med kommuner Mar (apr) föremätning
Apr-okt kommunikation och samverkan med gymnasieskolor Aug-sep tävling
Okt eftermätning
Nov återkoppling till kommuner och skolor
Genomförd tidsplan:
Jan-mars kontakt med kommuner Maj föremätning
Apr-okt kommunikation och samverkan med gymnasieskolor Sep tävling
Okt eftermätning
Nov återkoppling till kommuner och skolor
Delprojektet har i huvudsak följt tidsplanen. Föremätningen senarelades, se avvikelse.
Delprojekt 5
Enligt ansökan och genomförd tidsplan:
Jan-mar kontakt med universitet, institution
Mars-apr ta fram kommunikationsplan, kommunikationsmaterial Apr-maj inköp av hjälmar
Sept föremätning första veckan i månaden eller andra veckan på terminen
Sept försäljning
Okt eftermätning, tre veckor efter försäljningen dock före uppföljning 1 Okt uppföljning 1 via SMS, tre veckor efter försäljningen
Nov uppföljning 2 via SMS, två månader efter försäljningen Nov återkoppling till universitet, institution
Delprojektet har följt tidsplanen.
6 Geografisk omfattning
Projektet har genomförts över hela landet, i följande kommuner:
Aneby, Arboga, Boden, Bollnäs, Borlänge, Essunga, Fagersta, Falköping, Falun, Gislaved, Gnosjö, Gotland, Grums, Gävle, Habo, Hallstahammar, Härnösand, Jönköping, Kalix, Karlshamn, Karlstad, Kramfors, Kristinehamn, Kungsör, Köping, Leksand, Lidingö, Lidköping, Luleå, Lund, Lycksele, Mariestad, Mjölby, Mullsjö, Mölndal, Norberg, Nynäshamn, Olofström, Piteå, Sala, Sandviken, Skellefteå, Skinnskatteberg, Skurup, Skövde, Sollefteå, Solna, Storfors, Sunne, Surahammar, Söderhamn, Sölvesborg, Trelleborg, Täby, Umeå, Uppsala, Vänersborg, Vännäs, Västerås, Växjö, Årjäng, Älvdalen, Ängelholm, Örnsköldsvik och Östhammar.
7 Projektorganisation
Jenny Norell har varit nationell projektledare, lokala kontaktpersoner har funnits i respektive NTF-förbund.
8 Avvikelser
Delprojekt 2
Trots att såväl kommuntjänstemän som enskilda skolor var positiva till projektet, var det inte alltid praktiskt möjligt att genomföra lärarmöten och föräldramöten i de utvalda kommunerna. Skolorna hade inte tid att ta emot besök. Efter hand erbjöds även skolor utanför dessa kommuner besök.
Delprojekt 4
Enligt projektplanen skulle en före- och eftermätning genomföras med hjälp av en enkät. Efter kontakt med skolorna visade det sig att det inte var möjligt att genomföra en enkät på alla skolor eftersom gymnasieskolan i Köping har enkätstopp. Istället genomfördes en hjälm- och cykelmätning. På så vis kan vi se hur många elever som cyklar till skolan och följa upp om projektet har fått avsedd effekt. Föremätningen senarelades till början av maj, eftersom snön låg kvar i april. Om mätningen
genomförts tidigare är risken att färre hade börjat cykla för säsongen och skillnaden mellan före- och eftermätningen hade därmed blivit missvisande.
Enligt projektplanen skulle priset i tävlingen delas ut till en enskild elev. Elevrådet på̊ Erik Dahlbergsgymnasiet och elevrepresentanterna på Ullvigymnasiet hade önskemål om att det istället skulle delas ut till elevens klasskassa. Eftersom dialogen är en bärande del av delprojektet gjorde NTF bedömningen att det är viktigt att tillmötesgå elevernas önskemål.
För att tillmötesgå Trafikverkets önskemål om en friskola valdes Vänersgymnasiet i Mariestad. På skolan finns fordon- och restauranglinje. Många elever bor så långt ifrån skolan att det inte var troligt att de skulle cykla hela vägen till skolan. Målet blev istället att fler ska cykla till skolskjutsen.
Delprojekt 5
Försäljningen av hjälmar gick ned i mitten av veckan och det fanns en oro för att vi inte skulle sälja alla hjälmar. För att bli av med alla hjälmar såldes därför under torsdagen och fredagen även hjälmar till universitetsanställda, totalt cirka 45 hjälmar.
9 Projekt- och effektmål
9.1 Projektmål Delprojekt 2
Þ Tagit fram manual och material för cykeldagar.
Þ Utbildat lärare vid 150 möten.
Þ Deltagit vid 50 möten med föräldrar.
NTF har tagit fram manual och material för cykeldagar och utbildat lärare vid 160 möten, samt deltagit vid 46 möten med föräldrar. Det blev svårt att nå målet om föräldramöten fullt ut eftersom mötena vanligtvis sker i början av terminen. Några skolor avbokade i sista stund och då var det svårt att få en tid på en annan skola. Två av tre mål är uppnådda, det tredje är nästan uppnått.
Delprojekt 4
Þ 25% fler cyklar till skolan.
Þ 10% ökad cykelhjälmsanvändning.
På Ullvigymnasiet i Köping såg man en förändring. Där cyklade 93 elever, jämfört med 59 elever vid föremätningen. På Erik Dahlbergsgymnasiet och Vänersgymnasiet kunde inte eftermätningen visa på någon förändring i cyklandet. Hjälmanvändningen var på en låg nivå både vid före- och eftermätning på samtliga skolor, det rör sig om 0–6 elever med hjälm på respektive skola.
Räknat i procent så uppfyller projektet de uppsatta målen, eftersom utgångsläget var på en så låg nivå. Det kan dock diskuteras om satta målnivåer är adekvata och om det går att fastställa en förändring i cyklande och hjälmanvändning när det handlar om så få individer. Sammantaget har cyklingen ökat med 28 procent bland eleverna (från 103 till 132 elever som cyklar). Av de som cyklade bar sex procent (6 elever) hjälm vid föremätningen och åtta procent (10 elever) vid eftermätningen, vilket ger en ökning av hjälmanvändningen med 25 procent.
Delprojekt 5
Þ 75% av de sålda hjälmarna används tre veckor senare.
Þ 50% av de sålda hjälmarna används två månader senare.
Þ Cykelhjälmsanvändningen har ökat med 25 % i den observerade målgruppen.
Vid sms-uppföljningen tre veckor efter försäljningstillfället uppgav 88 % att de använde sin hjälm. Målet är uppnått.
Vid uppföljningen två månader efter försäljningstillfället var det totalt 85 % som uppgav att de fortfarande använde sin hjälm. Målet är uppnått.
Det var inte möjligt att skilja ut målgruppen vid en observationsmätning. För att ändå följa upp om projektet bidragit till en ökad hjälmanvändning kompletterades därför den andra sms-uppföljningen med en fråga om svarspersonen brukade använda hjälm innan hen köpte sin nya hjälm. Av 280 svarande uppgav 146 personer (52 procent) att de inte brukade använda hjälm. Av de svarade 109 personer att de använder sin nya hjälm. Det innebär att 39 procent av svarspersonerna har gått från att inte använda hjälm till att göra det. I gruppen som svarat att de brukade använda hjälm ibland uppger 51 personer att de nu använder sin hjälm och tre personer att de inte gör det. Målet kan därmed bedömas som uppnått.
9.2 Vilka effekter uppnåddes?
Þ Fler barn i mellanstadiet cyklar säkert till skolan.
Vi har träffat 1 284 lärare och rektorer och 1 377 föräldrar. Tillsammans kommer de att påverka många barn. Vi vet inte hur många av de skolor som vi har träffat som arbetar vidare på egen hand. Erfarenheter från andra nordiska länder visar att
beteendepåverkande arbete i skolorna kräver långsiktighet. Först då kan vi följa upp, påminna och se till att säker cykling blir ett självklart inslag i skolan.
Þ Fler ungdomar cyklar säkert till skolan.
Något fler elever cyklade till skolan efter projektets slut. Ungdomarna har fått information om ökad och säker cykling och skolorna har visat att de satsar på cykling/ hälsa. Pilotprojektet har gett viktig information inför framtida insatser gentemot målgruppen, som t.ex. hur få elever som cyklar på gymnasiet, hur låg hjälmanvändningen är och hur stor konkurrens det är från utomstående
organisationer om gymnasieelevernas engagemang i tävlingar och projekt som detta.
Þ Fler studenter cyklar säkert.
SMS-uppföljningen visar att de sålda hjälmarna i mycket hög grad används. Drygt en femtedel av alla hjälmar som såldes används idag av en person som inte tidigare använde hjälm. Det bidrar till en ökad hjälmanvändning i målgruppen. De studenter som även tidigare använt hjälm har fått en väl utprovad, rätt inställd hjälm med rotationsskydd.
9.3 Hur har projektet bidragit till ökad och säker cykling?
Genom att inspirera och ge mellanstadielärare verktyg för att arbeta med ökad och säker cykling med eleverna och genomföra cykeldagar på egen hand.
Genom att föra en dialog med skolorna om hur de kan bidra till ett ökat och säkert cyklande bland eleverna.
Genom att föra en dialog med föräldrar om barnens skolväg, fördelarna med cykling och varför föräldrarna inte ska skjutsa sina barn till skolan.
Genom att återkoppla de synpunkter skolorna och föräldrarna har lyft angående barnens skolväg till respektive kommun och därigenom bidragit till att förändringar ska komma till stånd.
Genom att föra en dialog med kommunerna om hur de kan främja ökad och säker cykling för barn och unga.
Genom att i samverkan med gymnasieskolor och andra aktörer informera om och uppmuntra till ökad och säker cykling.
Genom att förse studenter med väl utprovade och rätt inställda hjälmar med rotationsskydd.
Genom att sälja hjälmar till studenter som inte tidigare har använt hjälm. Det bidrar till en ökad hjälmanvändning i målgruppen.
Genom att uppmärksamma och sprida information om vikten av att bära hjälm under positiva former.
10 Uppföljning och utvärdering
Hela projektet har beskrivits i en NTF-rapport som publicerats på NTF:s hemsida;
https://ntf.se/nyheter/2019/ntf-rapport-20186-insatser-for-okad-och-saker-cykling- bland-barn-och-unga/.
Delprojekt 2
Projektet har utvärderats avseende på antal möten med lärare och föräldrar, samt kommuner.
Delprojekt 4
Projektet har utvärderats genom före- och eftermätning, samt fördjupad utvärdering med skolor och elever.
Delprojekt 5
Projektet har utvärderats genom före- och eftermätning samt sms-uppföljning vid två tillfällen.
11 Samarbetsparter i projektet
Samarbetade ni med andra aktörer i projektet? x Ja ☐ Nej
Om JA, ange med vilka och på vilket sätt samarbetet var utformat
Kommuner, skolor, universitet.
Länsförsäkringar har bidragit till delprojekt 4.
12 Ekonomiredovisning
INTÄKTER Planerat, kr Verkligt, kr
Ekonomiskt bidrag från Trafikverket 3 290 000 1 630 000
ANDRA INTÄKTER
Ekonomiskt stöd från andra (ange myndighet, stiftelse, förening el dylikt) Ekonomiskt stöd från den egna organisationen
Projektintäkter (hjälmförsäljning) 50 000
Lönebidrag Övriga intäkter
SUMMA INTÄKTER 3 290 000 1 680 000
Specificering av kostnader som finansierats av bidraget från Trafikverket Planerat, kr Verkligt, kr Personalkostnader (inkl sociala avgifter mm) Beskriv kortfattat vad budgeten
baserats på (projektanställda, anställda inom projektansvarig organisation eller annan organisation, arvode till extern personal mm)
Projektledning, planering, redovisning på nationell och lokal nivå 438 000 210 000
Utförande på nationell och lokal nivå 2 056 000 1 065 000
Administrationskostnader (material, tryckkostnader mm) 163 000 65 000
Resor 145 000 65 000
Aktivitetskostnader (beskriv kortfattat vad dessa bestod av) 488 000 275 000
Investeringar (större inköp)
Övriga kostnader
SUMMA KOSTNADER 3 290 000 1 680 000
IDEELLA TIMMAR Planerat Verkligt
Antal ideella timmar
13 Användning och spridning av resultatet
13.1 Internt er organisation
Resultatet av projektet har presenterats och diskuterats på ett internt möte för anställda, samt på ett möte för styrelseordföranden i NTF-förbunden.
NTF-rapporten har spridits internt via NTF:s intranät.
13.2 Externt
Resultatet har presenterats för respektive kommun.
NTF-rapporten har publicerats på NTF:s hemsida för nedladdning.
Information om projektet har spridits i NTF:s kanaler på sociala medier.
13.3 Massmediala aktiviteter
NTF-rapporten har spridits i NTF:s kanal på My Newsdesk.
Pressmeddelanden har tagits fram för att uppmärksamma aktiviteter i projektet.
En mediesökning visar att media publicerat 11 artiklar om projektet. De har nått cirka 540 000 läsare till ett annonsvärde motsvarande 195 000 kronor. Här är några av artiklarna:
Västgötabladet, Miniverkstad ska locka fler att cykla, 2018-05-17
https://www.vastgotabladet.se/article/miniverkstad-ska-locka-fler-att-cykla/
Mariestadstidningen, OS-cyklist inspirerade, 2018-08-29
https://mariestadstidningen.se/mariestad/2018/08/29/os-cyklist-inspirerade
Bergslagsbladet, Köpingskola tävlar för ökad cykling, 2018-09-05
https://www.bblat.se/artikel/vastmanland/koping/kopingsskola-tavlar-for-okad- cykling
Skånska Dagbladet, Cykelhjälmen huvudsaken i NTF-kampanj, 2018-09-11(se Bilaga 1)
Sydsvenskan, Cykelhjälmar till studenter gick åt som smör, 2018-09-16
https://www.sydsvenskan.se/2018-09-16/cykelhjalmar-till-studenter-gick-at-som- smor
Jnytt, Kampanj ska få fler att cykla, 2018-09-17
https://www.jnytt.se/article/kampanj-ska-fa-fler-att-cykla/
14 Vidmakthållande av projektet
Manualen för cykeldagen, teorilektionen och lektionsförslaget kopplat till filmen Cykelfeber finns att ladda ned utan kostnad på trafikeniskolan.se. Det innebär att både de skolor som NTF har haft kontakt med i projektet och andra skolor kan använda materialet framöver.
Några enstaka kommuner har beställt cykeldagar och cykelkurser från NTF efter projektet.
Hjälp en hjälmlös genomförs under 2019 på tre universitet/ högskolor och resultatet följs upp. De studenter som köpte en hjälm 2018 har fortsatt användning för den och bland nya hjälmanvändare har vi förhoppningsvis grundlagt en ny vana.
15 Erfarenheter och lärdomar
Delprojekt 2
• På flera håll i landet är det svårt att få komma in på skolorna och vi har lagt mer tid än beräknat på att få kontakt med intresserade skolor. När vi väl är där visar lärarna och föräldrarna stor uppskattning. Planeringen behöver vara långsiktig och ligga så att man kan komma in i ett skede innan skolorna har planerat in vad som ska hända på våren.
• Lärarna är obekanta med ämnet och det kan vara svårt för dem att genomföra en egen lektion. Många efterfrågar att NTF ska genomföra en första cykeldag som stöd så att de kommer igång.
• Det har varit bra att kunna ha diskussion/ dialog om materialet med lärarna i den här formen, men man skulle också kunna titta på andra former för att nå fler lärare vid samma tillfälle.
• Ingången genom kommuner som satsar på cykling underlättade inte märkbart för möjligheterna att komma in på skolorna. Många förbund har behövt erbjuda skolor besök utanför de valda kommunerna.
• Kommunerna har varit positiva till projektet, i synnerhet för att de har fått vetskap om föräldrarnas önskemål.
Delprojekt 4
• En bred förankring med kommun, rektor, elevråd, elev- och fritidssamordnare med flera är en framgångsfaktor i den här typen av projekt. Det förutsätter en lång planeringsperiod.
• För att påverka gymnasieungdomar behöver tröskeln till en
beteendeförändring vara låg. I det här fallet hade skolorna behövt ha ett optimalt läge för cykling och fler elever hade behövt ha kortare cykelavstånd till skolan.
• En tävling kan vara ett bra sätt att uppmuntra elever att cykla, men priset bör vara individuellt och det ska vara så enkelt att tävla som det bara går. Även budskap om fördelarna med att cykla bör fokusera på fördelar för individen.
Delprojekt 5
• Det är viktigt att ha tydlig information om att de som vill köpa en hjälm behöver kunna uppvisa studentlegitimation.
• Det är bra att förlägga försäljningstillfället samtidigt som CSN-utbetalning.
• Studenter cyklar mycket. Många har nyligen flyttat hemifrån och cyklar i en ny stad. Kanske gör det att de också är mer öppna för en beteendeförändring.
16 Förbättringsförslag
Längre planeringstid och mer långsiktighet i projekt som förutsätter samarbete med skolor.
17 Övrigt
Bilaga 1 Skånska Dagbladet, Cykelhjälmen huvudsaken i NTF-kampanj, 2018-09-11
Riktigheten i lämnade uppgifter intygas härmed:
Underskrift projektansvarig Ort och datum
Solna, 2019-02-21
Namnförtydligande
Katarina Bokström Telefon
070 – 584 49 75
Underskrift firmatecknare Ort och datum
Solna, 2019-02-21
Namnförtydligande
Marie Nordén Telefon
070 – 221 59 65
Upplysningar
Slutrapporten skickas till:
E-post: trafikverket@trafikverket.se samt stod.ideella@trafikverket.se eller
Postadress: Trafikverket
Ärendemottagningen Ideella organisationer Box 810
781 28 Borlänge
Eventuella frågor ställs till e-post: stod.ideella@trafikverket.se
