ÄNDRINGSFÖRTECKNING
Version Datum Ändring Beslutat av
1. Nyutgåva
2.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAKGRUND... 3
2 JÄMFÖRELSE AV REVISIONSKOSTNADER MELLAN REGIONER OCH LANDSTING... 3
2.1 Totala kostnader för revision... 3
2.2 Fördelning av revisionskostnader... 6
2.3 Fördelning av kostnader på arvoden, ersättningar till förtroendemannarevisorer respektive sakkunniga revisorer... 8
2.4 Fördelning av kostnader på anställda respektive upphandlade sakkunniga revisorer... 8
2.5 Utveckling av kostnader för revision... 9
3 MÖJLIGA FÖRKLARINGAR TILL SKILLNADER I REVISIONSKOSTNADER... 11
4 SLUTSATSER... 14
5 BILAGA NETTOREVISIONSKOSTNADER 2016 I TUSEN KRONOR LANDSTING OCH REGIONER... 15
1 BAKGRUND
Första versionen av denna rapport gjordes 2016-12-27. Då fanns endast uppgifter tillgängliga om landstingens kostnader för revision år 2014.
Sommaren 2017 offentliggjorde SKL även uppgifter om landstingens revisionskostnader 2016. Denna rapport har kompletterats med en bilaga som innehåller dessa uppgifter.
Regionfullmäktige beslutade 2015-06-16 – 17, § 63 om regler för
fastställande av revisorernas budget med tidsplan att gälla från och med 1 januari 2016 och börja tillämpas inför budgetarbetet 2017. I samband med att reglerna togs fram gjordes en studie om kostnaderna för
revisionen i jämförelse dels med hela landet, dels med norrlandstingen.
Det har gått några år sedan studien gjordes och särskilda
budgetberedningen gav därför samordningskansliet vid sammanträdet 2016-10-04 § 19 i ”Uppdrag att göra en jämförande studie om
kostnaderna för revisionen i Region Jämtland Härjedalen.”
2 JÄMFÖRELSE AV
REVISIONSKOSTNADER MELLAN REGIONER OCH LANDSTING
2.1 Totala kostnader för revision
På Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) hemsida finns en sammanställning över samtliga regioner och landstings kostnader för revision. De senaste siffror som finns tillgängliga avser 2014. Det finns ingen vedertagen miniminivå vad gäller kostnader för revision av ett landstings verksamhet, men oavsett hur litet ett landsting är finns det ett
antal uppgifter som måste göras. Dessutom säger Kommunallagen 9 kap,
§ 2: ”Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst 5 revisorer väljas.” Denna paragraf lägger ett golv för hur låga revisionskostnaderna kan bli, plus kravet på att de valda revisorerna ska ta hjälp av sakkunniga revisorer. Man kan därför förvänta sig att revisions-kostnaderna, om de beräknas per invånare, blir högre för mindre landsting/regioner och lägre för de större landstingen/regionerna. Detta antagande stämmer väl för de tre stora landstingen/regionerna. Stockholm hade 2014 en
nettorevisionskostnad1 per invånare på 13,70 kr, Skåne 13,42 kr och Västra Götaland 11,43 kr (lägst o landet).
Kombinationen kostnad för nettorevision i kronor per invånare och antalet invånare i samma län har plottats in i diagram 1 för att
åskådliggöra eventuella samband mellan ett läns befolkningsstorlek och revisionskostnad per invånare. I diagrammet har de 3 största
landstingen/regionerna (Stockholm, Skåne och Västra Götalandsregionen) tagits bort för att tydliggöra bilden.
1 Med nettorevisionskostnad menas följande enligt SKLs kommentar till sammanställningen av revisionskostnader: ”Kostnader för lekmannarevision i
aktiebolagslagen ingår generellt inte. Men vissa landsting/regioner bär kostnaden även för lekmannarevisionen och då förekommer också att revisorerna fått intäkter.” ( Det är alltså dessa intäkter som dragits av från revisionskostnaderna för att få jämförbara siffror.)
Diagram 1 Nettorevisionskostnad i kronor per invånare i 2014
0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00 45,00
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
Kr
Befolkningsstorlek
Nettorevisionskostnad per invånare
Netto revisionskostnad/invånare kr Genomsnitt landet Genomsnitt Norrland
Diagrammet uppvisar en stor spridning kring snittlinjen. De två
landsting/regioner, som i likhet med Region Jämtland Härjedalen har en befolkning på mindre än 200 000 invånare – Blekinge (154157 invånare 2014) och Kronoberg (189128) – har trots sin ringa befolkningsstorlek en revisionskostnad per invånare som tillhör de lägsta i landet.
I diagrammet framgår också att Region Jämtland Härjedalen år 2014 fortfarande hade den högsta nettorevisionskostnaden per invånare av alla landsting och regioner. Den var då 21 procent högre än det landsting (Norrbotten) som hade näst högst kostnad, 28 procent högre än snittet bland norrlandstingen och 244 procent högre än Västra
Götalandsregionen, som hade den lägsta kostnaden av alla.
Norrbotten Jämtland Härjedalen
Kalmar Blekinge
Kronoberg
Västerbotten Västernorrland
Tabell 1 Jämförelser av total kostnad för revision per invånare år 2014
Jämförelseposter
Region Jämtland Härjedalens
revisionskostnad per invånare var 2014 så här många procent högre:
Revisionskostnad per invånare i kr Landsting/region med näst
högsta kostnaden - Norrbotten + 21 % 32,39
Genomsnitt norrlandstingen + 38 % 28,50
Genomsnitt landet + 153 % 15,56
Landsting/region med lägsta
kostnaden- Västra Götaland + 244 % 11,43
Om Region Jämtland Härjedalen hade haft revisionskostnader som låg på genomsnittet i Norrland skulle de ha uppgått till 3,6 miljoner kronor, vilket är 1,4 miljoner kronor lägre än de ca 5 miljoner kronor som var utfallet 2014. Motsvarande räkneövning med genomsnittskostnaden för
Norrbotten ger en kostnad på 4,1 miljoner kronor, vilket är 0,9 miljoner kronor lägre än regionens kostnader.
Diagram 2 visar de totala nettorevisionskostnaderna per landsting/region plottat mot respektive befolkningsstorlek. I diagrammet är även inritat en graf som visar vilken nivå nettorevisionskostnaderna skulle ha legat på om de hade motsvarat den genomsnittliga nettorevisionskostnaden per invånare i Sverige.
Diagram 2 Total nettorevisionskostnad per landsting/region samt befolkningsstorlek per landsting/region 2014
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
I tusen kronor
Summa nettorevisionskostnader i tkr 2014 per landsting/region
Summa nettorevisionskostnader tkr Genomsnitt
Diagrammet visar att Region Jämtland Härjedalen hade höga nettorevisionskostnader även i absoluta tal. Regionens totala
nettorevisionskostnader var högre än kostnaderna i nio av de övriga 19 landstingen/regionerna, trots att de har större befolkning och därmed även en större verksamhet.
2.2 Fördelning av revisionskostnader
Kostnaderna i statistiken från SKL är indelade i flera kostnadsslag.
Diagram 3 visar kostnadsfördelningen för landstingen/ regionerna exkl de tre största och diagram 4 visar motsvarande kostnadsfördelning för
Region Jämtland Härjedalen.
Jämtland Härjedalen
Norrbotten
Västernorrland
Blekinge
Kronoberg Kalmar
Halland
Diagram 3 Kostnadsfördelning landstingen exkl Stockholm, Skåne, VGR
15%
24%
55%
6%
Revisionskostnader alla landsting exkl Stockholm, Skåne, Västra Götaland
Arvoden, ersättningar m.m.
tkr
Sakkunniga anställda tkr Sakkunniga upphandlade tkr
Övrigt (uttbildn, konferenser, adm mm)
Diagram 4 Kostnadsfördelning Region Jämtland Härjedalen
9%
68%
12%
11%
Revisionskostnader Region Jämtland Härjedalen
Arvoden, ersättningar m.m.
tkr
Sakkunniga anställda tkr Sakkunniga upphandlade tkr Övrigt (uttbildn, konferenser, adm mm)
Diagrammen visar på stora skillnader i fördelning av kostnaden på olika kostnadsslag. Region Jämtland Härjedalen lägger en mindre andel, 9 procent, på de förtroendevalda revisorerna än genomsnittet på 15
procent. Men som en följd av höga totala kostnader innebär det ändå att regionen har en kostnad för de förtroendevalda revisorerna per invånare som är på plats tre i landet, vilket visas i diagram 5 nedan.
Den största skillnaden är dock att Region Jämtland Härjedalen lägger en avsevärt mycket större andel, 68 procent, av kostnaderna på anställda sakkunniga revisorer, jämfört med snittet i landet på 24 procent. Hur mycket varje landsting/region lägger på anställda respektive
upphandlade sakkunniga varierar emellertid kraftigt mellan enskilda landsting/regioner, vilket kommer att visas i diagram 6.
2.3 Fördelning av kostnader på arvoden, ersättningar till förtroendemannarevisorer respektive sakkunniga revisorer
Antalet förtroendevalda revisorer varierade mellan 5 (Dalarna) och 14 (Stockholm) stycken. Region Jämtland Härjedalen hade 6 förtroendevalda revisorer 2014. Efter valet hösten 2014 utökades antalet till 8.
Diagram 5 Arvode, ersättning till förtroendevalda revisorer per invånare 2014
0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00
Kr per invånare
Arvode, ersättning till revisorer per invånare 2014
2.4 Fördelning av kostnader på anställda respektive upphandlade sakkunniga revisorer.
De förtroendevalda revisorerna måste enligt Kommunallagen kapitel 9 § 8 ”biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den
omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god
revisionssed.”. Landstingen och regionerna i landet har gjort väldigt olika val när det gäller att ta anställda respektive upphandlade revisorer till sin hjälp.
Diagram 6 Fördelning av kostnaden per invånare för sakkunniga revisorer på upphandlade respektive anställda
0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00
Kr per invånare
Kostnad för sakkunniga revisorer per invånare 2014
Andel upphandlade av kostnad för sakkunniga per invånare Andel anställda av kostnad för sakkunniga per invånare
Av 20 landsting/regioner har 8 stycken (40 procent) valt att upphandla hela tjänsten. Övriga landsting/regioner använder sig av både anställda och upphandlade sakkunniga revisorer. Region Jämtland Härjedalen har den största kostnaden för anställda sakkunniga revisorer, medan
Norrbottens läns landsting har den största kostnaden för upphandlade sakkunniga revisorer. Norrbottens läns landsting lägger ned 27,51 kr per invånare på upphandlade revisorer jämfört med de 26,80 kr per invånare som Region Jämtland Härjedalen har som kostnader för anställda
revisorer.
2.5 Utveckling av kostnader för revision
Vid en analys av skälen till varför enskilda regioner och landsting lägger ner olika mycket på revision nämns ofta storlek, och därmed förmodad komplexitet, fler revisionsobjekt, samt dålig ekonomi som faktorer som
brukar medföra ett större behov av revision. Ett skäl som nämndes i ett yttrande från landstingets revisorer LS/806/2014 inför upprättande av regler för fastställande av budgeten för revisionen, var att dåvarande Jämtlands Läns Landstings stora ekonomiska underskott ställer krav på mer revision: ”Rådande ekonomiska förhållande i JLL som fullmäktige påtalar är just de förhållanden som kan medföra behov av ökade resurser för revisionen, inte minskade.” Vid en jämförelse av revisionskostnaderna tio år tidigare - år 2004 - med 2004 års resultat, som för Jämtlands läns landstings del var positivt, kan konstateras att även då hade Jämtlands läns landsting högst nettorevisionskostnader per invånare av alla landsting/regioner.
Diagram 7
-300 -250 -200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
10L Blekinge läns landsting 07L Kronobergs läns landsting 23L Jämtlands läns landsting
Årets resultat i miljoner kronor
Miljoner kronor
Åren 2001-2007 uppvisade landstinget positiva resultat sex år av sju, dock uppnåddes inte god ekonomisk hushållning. Nuvarande höga
revisionskostnader kan således inte enkelt kopplas enbart till de senaste årens allt sämre ekonomiska resultat, eftersom revisionskostnaderna var högst i landet redan innan ekonomin började försämras kraftigt. Övriga två mindre landsting Blekinge och Kronoberg har också under den senaste 15-årsperioden haft ett antal år med svaga eller negativa resultat.
Tabell 2 Revisionskostnad per invånare 2004 och 2014 respektive årets resultat 2004och 2014 samt genomsnittlig procentuell förändring per år 2004-2014
Landsting/region Revisions- kostnader per invånare 2004
Årets resultat per invånare
2004
Revisions- kostnader per invånare 2014
Årets resultat per invånare
2014
Årlig förändring revisions- kostnader per invånare
2004-2014
Årlig förändring revisionskostnader
totalt 2004-2014
Jämtland Härjedalen 32,46 441 39,41 -1278 1,96% 1,88%
Norrbotten 25,55 -214 32,42 -148 2,41% 2,28%
Västerbotten 19,50 -265 23,00 671 1,67% 1,90%
Östergötland 18,31 603 16,56 1450 -1,00% -0,38%
Dalarna 16,75 -301 17,59 -627 0,49% 0,56%
Västernorrland 16,02 213 24,81 -916 4,47% 4,42%
Gävleborg 15,78 -597 19,17 521 1,96% 2,07%
Stockholm 14,70 407 13,71 298 -0,70% 0,97%
Uppsala 14,46 26 16,68 4600 1,44% 2,97%
Blekinge 14,37 148 14,11 319 -0,18% 0,08%
Västmanland 13,63 73 16,04 321 1,64% 1,70%
Kronoberg 13,04 -634 17,06 825 2,73% 3,36%
Skåne 12,81 -366 13,44 -100 0,48% 1,61%
Jönköping 12,78 715 17,12 511 2,97% 3,44%
Värmland 12,42 -91 17,47 284 3,47% 3,51%
Västra Götaland 12,41 -252 11,44 -124 -0,81% -0,07%
Örebro 11,79 62 14,19 854 1,87% 2,37%
Halland 11,38 -28 14,88 -626 2,71% 3,73%
Kalmar 10,25 -627 13,32 683 2,65% 2,67%
Södermanland 9,60 -632 14,41 869 4,15% 4,93%
Genomsnitt 14,32 15,57 0,84% 1,63%
Kostnaden för revision ökade med i genomsnitt 0,84 procent per år under perioden 2004-2014. Under denna period ökade dock landets befolkning med 725 000 personer. Ökningen av de totala kostnaderna blev 1,63 procent per år i genomsnitt. Variationen mellan olika landsting/regioner vad gäller kostnadsförändring är mycket stor. Östergötland och Västra Götaland minskade till och med kostnaden för revision och Blekinge lät kostnaden ligga nästan oförändrad. Ökningen av revisionskostnaderna för Jämtlands läns landsting låg marginellt högre än genomsnittet för landet.
3 MÖJLIGA FÖRKLARINGAR TILL SKILLNADER I
REVISIONSKOSTNADER
I rapporten Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna, Faktabas revision 2012 SKL ges förslag på ett antal faktorer som varje
landsting/region kan diskutera utifrån ”sina lokala förutsättningar”,
underförstått för att komma fram till hur mycket resurser som revisionen i det egna landstinget/den egna regionen kräver. Där nämns:
Verksamhet, kvalitet, ekonomi och befolkningsutveckling
Organisation, antal revisionsobjekt, andel externa utförare
Riskbedömning
Antal utsedda revisorer och hur de arbetar, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte
Omfattning och användning av sakkunniga, fördelning anställda/konsulter
Vilken inriktning, omfattning och fördjupning har revisorernas granskning i förhållande till uppdraget att:
o granska all verksamhet årligen,
o pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt,
o granska och pröva om räkenskaperna är rättvisande samt, o granska och pröva om den interna kontrollen som görs inom
nämnderna är tillräcklig.
Hur ser landstingets/regionens egen revision ut i förhållande till revisionen i andra landsting/regioner (organisation, arbetssätt, arvoden mm)?
Ifall resultaten från en statistisk undersökning som gjordes på
kommunsektorn2 går att överföra på landstingssektorn, är dålig ekonomi, svag skattekraft och hög skattesats faktorer som medför högre
revisionskostnader. Vidare finns ett samband som visar att högre andel kommunala bolag bidrar till lägre revisionskostnader, troligen genom en minskad komplexitet i kvarvarande kärnverksamhet. Likaså många nämnder i en kommun bidrar till lägre revisionskostnad, vilket skulle kunna förklaras av att varje nämnd då kan bestå av en mer renodlad verksamhet. ”De styrande i nämnderna har möjlighet till en bättre kontroll över just sin typiska verksamhet vilket kan leda till att revisionen tar mindre resurser i anspråk.” Hög grad av politisk konkurrens kan leda till önskemål om högre grad av övervakning och kontroll och därmed högre revisionskostnader.
Vid en analys av hur dessa faktorer ser ut för Region Jämtland Härjedalen blir slutsatsen att Region Jämtland Härjedalen uppfyller flertalet kriterier, med undantag för skattesatsen, som ligger på en genomsnittlig nivå i landet. Regionen har under de senaste åtta åren (år 2016 inkluderad) haft underskott under sju år – underskott som dessutom blivit allt större.
Regionen har en förhållandevis liten andel nämnder i verksamheten.
Faktorn hög grad av politisk konkurrens torde inte vara lätt att avgöra.
Denna har sannolikt varierat över tiden.
Sammanfattningsvis har man i den ovan nämnda statistiska
undersökningen försökt hitta strukturfaktorer som kan kopplas ihop med krav på utökad revision. Men, som visades i diagram 1 finns det andra
2 Kommunalrevision – Vad påverkar kostnaden för revisionen i Sveriges kommuner, kandidatuppsats Veronica Blank, Instiutionen för ekonomi, Högskolan Kristianstad 2006.
landsting/regioner som trots att även de är relativt små, har svag
skattekraft och dålig ekonomi, ändå har haft en väsentligt lägre kostnad för sin revision.
Med hänsyn till det finns stora skillnaderna i nettorevisionskostnader per invånare, som inte kan förklaras enbart av skillnader i komplexitet,
ekonomisk styrka mm, ligger det nära till hands att fundera över om kostnadsskillnaderna speglar olika ambitionsnivåer eller olika tolkningar av kommunallagen.
De tre landsting som ligger närmast i befolkningsstorlek med Region Jämtland Härjedalen tillhörde också de landsting/regioner som hade lägst kostnad per invånare för revisionsverksamheten 2014.
Befolkningsstorlek och därmed verksamhetens omfattning hör ihop. Man kan anta att dessa fyra landsting/regioner – Region Jämtland Härjedalen, Region Kronoberg, Blekinge läns landsting och Kalmar läns landsting – har en likartad komplexitet i sin verksamhet. En förenklad jämförelse av de granskningar, som kortfattat beskrivs i
revisionsberättelser/revisionsplaner på dessa regioners/ landstings hemsidor ger vid handen att Region Jämtland Härjedalen granskar betydligt fler funktioner/områden än övriga tre landsting/regioner.
Bild 1 Översikt över några mindre landstings/regioners
revisionsåtgärder 2014 Kronobergs läns landsting 2014 Blekinge läns landsting 2014
4 SLUTSATSER
Region Jämtland Härjedalen under en mycket lång tid haft
revisionskostnader per invånare som varit avsevärt högre än övriga landsting och regioner, även under perioder när dåvarande Jämtlands läns landsting uppvisade positiva ekonomiska resultat.
Faktorer som visat sig ha koppling till högre revisionskostnader inom kommunsektorn har även funnits för Jämtlands läns landsting, varför en högre revisionskostnad än genomsnittet inte är oväntad.
Jämtlands läns landsting 2014
Huvudstudie
Styrel s en s a rb ete, a n s va r o c h u p p fö l j n i n g Fo l kta n d vå rd en
P ri m ä rvå rd en Vå rd p l a ts p l a n eri n g P s yki a tri n
Go d eko n o m i s k h u s h å l l n i n g Avta l s h a n teri n g
M ö ten
O ffen tl i gh et o c h s ekretes s , Förstudie
M å l o c h m å l vä rd en Led n i n gs s ys tem et Fo l kta n d vå rd en m K va l i teten i vå rd en H j ä l p m ed el s verks a m h eten Stä d fu n kti o n en
K o s ten h eten
M ed i c i n tekn i s k u tru s tn i n g Fo l kh ä l s o a rb etet
IT-s tö d He aring LEX M a ri a
O p era ti o n s p ro c es s en O rto p ed p ro j ektet Jä m l i k vå rd
K o m p eten s fö rs ö rj n i n g Sj u kfrå n va ro n EU-m ed el Bi s ys s l o r Fi n a n s fö rva l tn i n g
Kalmar läns landsting 2014
Granskning/ärende/skrivelse
Intern kontroll vid region-, utomläns- och utlandsvård Regionsjukvårdsnämnden
Samordningsförbundet i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Landstingets betalningsrutiner Landstingets informationssäkerhet
Intern kontroll avseende vissa kostnadsslag (representation mm)
Tillämpning av FNs barnkonvention
Bland dessa punkter har inte revision av landstings/regionägda bolag tagits med då revisionskostnaden för dem inte ingår i nettokostnaden för revision.
I listorna över granskning ingår inte de fortlöpande granskningar som görs av delårsbokslut och liknande.
Enligt God Revisionssed3, sägs följande: ”Resursbehovet för revisionen varierar mellan kommuner men också över tiden i den enskilda
kommunen. Förutsättningar i verksamhet, organisation och ekonomi är olika, liksom behoven av revision i olika utvecklingsskeden. Utformning och kvalitet i den interna kontrollen eller bedömda risker i verksamheten har stor betydelse för bedömning av behovet.”
Med hänsyn till att budgeten för revision utgår från den storlek som fastslogs för många år sedan och därefter gradvis skrivits upp, är det svårt att se att resurstilldelningen över tiden skulle ha påverkats av sådana förändringar av behovet som avses i citatet. Ekonomin uppvisade tidigare positiva resultat. Den interna kontrollverksamheten har under senare år byggts ut. Förutom att Region Jämtland Härjedalen har
avsevärt mycket högre kostnader för revision per invånare, är den stora skillnaden mot hur övriga landsting och regioner organiserat sin
revisionsverksamhet, att en så stor andel som 68 procent av budgeten läggs på anställda sakkunniga revisorer, jämfört med 24 procent i övriga landet exklusive Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Om en relativt liten andel av kostnaderna läggs på upphandlade sakkunniga4 blir det också betydligt svårare att variera kostnaderna mellan åren, utifrån skiftande behov. Justeringar av budgeten nedåt kan i praktiken endast ske vid naturliga avgångar, medan ökningar lättare kan göras genom att mer pengar läggs på upphandlade sakkunniga.
3 som det citeras i landstingsrevisorernas yttrande DNR LS/806/2014
4 12 procent för Region Jämtland Härjedalen jämfört med 55 procent i övriga landsting och regioner exkl Stockholm, Skåne och Västra Götaland
Bedömningen av behov av resurser för revision baseras på en risk- och väsentlighetsbedömning, i vilken kvaliteten på den interna kontrollen ingår som en faktor att ta hänsyn till. Att jämföra hur dessa bedömningar ser ut i olika landsting/regioner är omöjligt att någorlunda enkelt göra, men däri torde en del av förklaringen till de stora kostnadsskillnaderna kunna återfinnas.
Landsting/Regioner 2016-12-31 2016 m.m. tkr konferenser tkr anställda tkr tkr tkr brutto tkr tkr netto tkr tkr promille inv kr
Stockholm Lt 2 269 060 21 2 363 649 19 592 7 634 4 240 34 478 2 700 31 778 78 101 000 0,41 14,00
Västra Götaland R 1 671 783 11 2 207 239 10 551 2 256 2 209 17 462 0 17 462 52 909 000 0,33 10,45
Skåne R 1 324 565 13 2 130 270 6 821 5 324 702 15 248 170 15 078 43 055 000 0,35 11,38
Östergötland R 452 105 10 1 089 240 0 6 741 919 8 989 93 8 896 14 996 000 0,59 19,68
Norrbotten R 250 570 9 813 382 0 6 970 330 8 495 0 8 495 8 647 000 0,98 33,90
Västerbotten Lt 265 881 7 843 282 3 629 1 570 60 6 384 82 6 302 9 811 000 0,64 23,70
Västernorrland Lt 245 572 9 1 336 290 3 560 404 502 6 092 200 5 892 7 983 300 0,74 23,99
Gävleborg R 284 586 7 1 085 197 0 4 419 59 5 760 0 5 760 9 673 000 0,60 20,24
Värmland Lt 279 334 7 650 79 2 651 2 103 11 5 494 0 5 494 8 400 000 0,65 19,67
Jönköping R 352 735 9 998 193 2 313 1 807 141 5 452 0 5 452 11 536 400 0,47 15,46
Dalarna Lt 284 531 5 1 300 60 1 300 2 690 170 5 520 71 5 449 8 985 000 0,61 19,15
Uppsala R 361 373 6 780 167 1 120 3 135 5 5 207 0 5 207 14 434 000 0,36 14,41
Jämtland Härjedalen R 128 673 8 536 242 3 796 484 196 5 254 133 5 121 4 580 000 1,12 39,80
Halland R 320 333 5 959 93 0 3 791 2 4 845 0 4 845 9 783 315 0,50 15,13
Västmanland R 267 629 9 495 72 0 3 992 41 4 600 0 4 600 8 750 000 0,53 17,19
Örebro R 294 941 9 1 079 0 0 3 146 0 4 225 0 4 225 10 423 000 0,41 14,32
Sörmland Lt 288 097 11 810 109 2 192 888 202 4 201 130 4 071 9 004 000 0,45 14,13
Kronoberg R 194 628 9 810 223 1 136 1 291 39 3 499 0 3 499 6 701 000 0,52 17,98
Kalmar Lt 242 301 7 430 162 1 153 1 456 165 3 366 57 3 309 8 222 000 0,40 13,66
Blekinge Lt 158 453 5 581 79 0 1 600 4 2 264 0 2 264 5 245 300 0,43 14,29
Summa 9 937 150 177 21 294 4 028 59 814 61 701 9 997 156 835 3 636 153 199 331 239 315
Genomsnitt ovägt 0,55 18,63
Genomsnitt vägt 8,85 0,46 15,42
