Omvärldsbevakning – landsting/regioner
Jean Odgaard Februari 2017
Barnkonventionen (SOU 2016:19)/* 1
Budget 2017 inom folkhälso- och sjukvårdsområdet /* 1
Cancervården*/NY 2
Utredningen om hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och
självbestämmande/* 2
En ny hälso- och sjukvårdslag/Ny 2
Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den
högspecialiserade vården 2
Jämlik hälsa/*/NY 3
Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/Ny 3
Kronikersatsningen/*/Ny 3
Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården/* 4
Förlossningsvård och kvinnors hälsa 4
Nationella riktlinjer, */ny 4
Professionsmiljarden/*/Ny 4
Uppdrag Psykisk Hälsa/*/Ny 5
Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige/* 5 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård/Ny 5
Välfärdsutredningen* 6
Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62/* 6
Aktuella rapporter 7
Februari 2017 PwC
1 av 7
Barnkonventionen (SOU 2016:19)/*
1Regeringen beslutade den 27 mars 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. I uppdraget ingick vidare att analysera vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt skulle kunna medföra.
Barnrättighetsutredningen lämnade i betänkandet (Barnkonventionen blir ny lag – SOU 2016:19) förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), samt en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal författningsförslag i övrigt för att stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning.
Bland annat föreslås ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen samt att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att göra den egna verksamheten känd, tillgänglig och anpassad för barn. Författningsförslagen före- slås träda i kraft den 1 januari 2018.
Budget 2017 inom folkhälso- och sjukvårdsområdet /*
Regeringen föreslår i denna proposition en satsning om 10 miljarder kronor per år till kom- muner och landsting från och med 2017. Av dessa medel uppgår tillskottet till landsting till 2,3 miljarder kronor 2017. Därutöver finns ett antal nya och pågående satsningar inom hälso- och sjukvårdspolitiken.
Ökat stöd till vården till följd av flyktingsituationen
Regeringen planerar att vidta åtgärder för att öka tillgängligheten av vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Det stora antalet asylsökande som kom till Sverige hösten 2015 kommer sannolikt öka trycket på traumacenter för krigs- och tortyrska- dade runtom i Sverige. Under 2018–2020 beräknar regeringen att avsätta 40 miljoner kro- nor per år för satsningen.
Höjt tandvårdsbidrag för äldre
Regeringen avser att dubblera det allmänna tandvårdsbidraget för åldersgruppen 65-74 år.
Därmed får gruppen samma nivå på det allmänna tandvårdsbidraget som gruppen 75 år eller äldre. Detta innebär en satsning på totalt 50 miljoner kronor 2017.
Jämlik och tillgänglig cancervård av hög kvalitet
Regeringen satsar fortsatt 500 miljoner kronor årligen 2017–2018, för att korta väntetider- na och skapa en mer jämlik cancervård.
Kvinnors hälsa
Vården till kvinnor behöver förbättras. För regeringen är detta ett priorierat arbete, både ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Regeringen har aviserat att årligen 2016–2019 avsätta 400 miljoner kronor till kvinnors hälsa och förlossningsvård, och 130 miljoner kro- nor för att stärka arbetet med kvinnors hälsa i primärvården. Den 1 juli 2016 trädde sats- ningen på avgiftsfri mammografi i kraft och i denna proposition lämnar regeringen förslag om att preventivmedel inom läkemedelsförmånerna ska vara kostnadsfria för unga under 21 år. Syftet med reformen om kostnadsfria preventivmedel är att värna unga kvinnors rätt till sexuell hälsa utan oönskade graviditeter. För ändamålet avsätter regeringen 27 miljoner kronor per år och det börjar gälla den 1 januari 2017.
1
*
Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad.Cancervården*/NY
Regeringen tillsammans med SKL genomför en rad enade insatser på cancerområdet. Mel- lan 2015 och 2018 är det regeringens avsikt att avsätta 500 miljoner kronor per år för att uppnå en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska regionala skillnader. Överenskommelsen för 2017 omfattar 447 miljoner kronor, varav det mesta är stimulansmedel till landstingen för att införa standardiserade vårdför- lopp.
I första hand gäller det att korta vårdförloppet mellan det att misstanke om cancer föreligger fram till behandlingsstart. För att åstadkomma detta är den viktigaste åtgärden att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Genom att införa sådana standardise- rade vårdförlopp får man en mer sammanhållen vårdprocess kring patienten. Insatserna förväntas förutom kortare väntetider också innebära bättre information, större delaktighet och sammantaget en mer nöjd patient. Det finns standardiserade vårdförlopp för 19 cancer- diagnoser. Under år 2017 planeras för införande av ytterligare 10 cancerdiagnoser.
Utredningen om hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande/*
Regeringen beslutade den 10 december 2015 att en särskild utredare ska se över tillgången till och användningen av hjälpmedel och lämna förslag i syfte att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk samt därvid se över frågan om nation- ell reglering och ett samlat huvudmannaskap. Utredaren ska vidare lämna förslag som skap- ar förutsättningar för att hjälpmedelsverksamheten hos berörda myndigheter och huvud- män bedrivs effektivt.Utredaren ska även analysera om kompetensen hos förskrivare och andra relevanta yrkesgrupper i fråga om hjälpmedel är adekvat och tillräcklig. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017.
En ny hälso- och sjukvårdslag/Ny
I propositionen föreslås att en ny hälso- och sjukvårdslag ska ersätta den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen. Den nya lagen syftar till att göra regelverket överskådligare, tydligare och mer lättillgängligt samt mer i enlighet med intentionen om en målinriktad ramlag. De flesta av paragraferna är utformade helt i överensstämmelse med motsvarande bestämmel- ser i gällande hälso- och sjukvårdslag, eller skiljer sig från dessa bestämmelser enbart i språkligt eller redaktionellt hänseende. Lagförslag föreslås träda i kraft den 1 april 2017.
Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en arbetspro- cess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vår- den
Sedan 2007 koncentreras högspecialiserad vård i Sverige genom systemet för rikssjukvård.
Det är Socialstyrelsen som beslutar om vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjuk- vård och var den ska bedrivas. Systemet med rikssjukvård har bl.a. kritiserats för att riks- sjukvården har kommit att utgöra en alltför begränsad del av den högspecialiserade vården.
Det har även kritiserats för att berednings- och beslutsprocessen är för tidskrävande och ineffektiv i förhållande till antalet beslutade tillstånd. En ökad samordning av specialiserade sjukvårdsinsatser utöver ökad kvalitet och patientsäkerhet ger bättre förutsättningar för en jämlik vård i hela landet. Regeringen ger därför Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en ar- betsprocess för att nivåstrukturera den nationella högspecialiserade vården och för att fasa ut dagens system för rikssjukvård.
Februari 2017 PwC
3 av 7
Jämlik hälsa/*/NY
En kommitté – en kommission för jämlik hälsa – ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskill- nader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Hälsoskillnader mellan könen ska genomgående uppmärksammas i kom-missionens arbete. Kommissionen ska i sitt arbete även förhålla sig till det strategiska arbetet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.
I ett andra delbetänkande (SOU 2017:4) diskuteras och analyseras styrningen och uppfölj- ningen av folkhälsopolitiken. Ett väl fungerande ramverk för folkhälsopolitiken är en viktig förutsättning för att ett brett och tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa ska kunna bedrivas löpande, långsiktigt och dynamiskt i förhållande till ett föränderligt samhälle.
Kommissionen lägger därför här en rad förslag för att förtydliga och utveckla det folkhälso- politiska ramverket i syfte att förstärka arbetet med en god och jämlik hälsa.
Olle Lundberg leder arbetet. Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj 2017.
Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/Ny
I lagrådsremiss föreslår regeringen ett mer ändamålsenligt system för hantering av klago- mål mot hälso- och sjukvården och dess personal. En viktig utgångspunkt för regeringens förslag är att skapa ett mer ändamålsenligt klagomålssystem som bidrar till att utveckla vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete. Syftet med förslagen är att effektivisera klagomålshanteringen så att patienter snabbare kan få sina klagomål bemötta och att åtgär- der kan vidtas för att förebygga vårdskador i ett tidigt skede.
Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, ska vara vårdgivarna som tar emot och bemöter klagomål från patienter och deras närstående. Vårdgivarna ska förklara vad som har inträffat och vid behov vidta åtgärder för att händelsen inte ska ske på nytt.
Regeringen föreslår även att en ny lag ska reglera patientnämndernas verksamhet. I lagen förtydligas att nämndernas huvuduppgift är att hjälpa och stödja patienter med att få sina klagomål bemötta av vårdgivarna.
Patientnämnderna ska tillsammans med vårdgivarna utgöra första linjen i det föreslagna klagomålssystemet. Patientnämnderna ska också bidra till kvalitetsutveckling, hög patient- säkerhet och till att verksamheterna i hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar.
Eftersom vårdgivarnas ansvar för klagomålhanteringen förtydligas förändras även ansvaret för Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I lagsrådsremissen föreslås därför en begräns- ning av IVO:s utredningsskyldighet i klagomålsärenden.
Kronikersatsningen/*/Ny
Insatserna för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar innefattar arbetet med nationellt kliniskt kunskapsstöd, uppföljningssystemet PrimärvårdsKvalitet, utveckl- ingen av nya arbetssätt i projektet Flippen i primärvården, utvecklingsinsatser kopplade till de nationella programråden samt stöd till ledarskapet vad gäller att leda utifrån patientre- sultat.
Övriga områden är patientsäkerhetsarbete, tillgänglighetsarbete, arbete med uppföljning och öppna jämförelser samt vissa aktiviteter inom läkemedelsområdet. Överenskommelsen
omfattar 124,75 miljoner kronor varav 53 miljoner kronor fördelas till landstingen för insat- serna inom ramen för kronisk sjukdom i primärvården.
Utredningen om ökad följsamhet till nationella kun- skapsstöd i hälso- och sjukvården/*
För att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbase- rad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män, tillsätter regeringen en utre- dare, Sofia Wallström, som ska överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås.
Utredaren ska bl.a.
− kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet till nationella kunskaps- stöd som pågår på olika nivåer inom hälso- och sjukvården,
− utreda förutsättningarna för samt behovet och lämpligheten av att göra nationella riktlin- jer inom hälso- och sjukvård i någon form obligatoriska eller mer bindande, samt
− lämna de förslag som bedöms vara ändamålsenliga för att uppnå en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2017.
Förlossningsvård och kvinnors hälsa
SKL har tillsammans med regeringen träffat en överenskommelse som rör förbättrad för- lossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Satsningen pågår mellan 2015-2019. Den omfattar 511 miljoner kronor 2017, varav 490 miljoner fördelas till landstingen utifrån be- folkningsmängd (373 till förlossningsvården och 117 till primärvården).
Målen är att uppnå en mer tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, och jämlik vård inom för- lossningssjukvården, primärvården och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa.
Nationella riktlinjer, */ny
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resur- ser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för astma/KOL, bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård, diabetes, hjärtsjukvård, lungcancer, missbruk och beroende, MS och Parkinsons sjukdom, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, schizofreni – antipsy- kotisk läkemedelsbehandling samt psykosociala insatser, sjukdomsförebyggande metoder, stroke och tandvård. Det finns remissversion för demens (slutlig version klar hösten 2017) och depression och ångest demens (slutlig version klar hösten 2017). Pågående riktlinjepro- jekt för endometrios (remissversion klar våren 2018), epilepsi (våren 2018) psoriasis (våren 2018), schizofreni (hösten 2017), sjukdomsförebyggande metoder (hösten 2017) och stroke (våren 2017).
Socialstyrelsen utvärderar vården och omsorgen med utgångspunkt i rekommendationerna i nationella riktlinjer. Utvärderingarna fungerar som ett stöd för prioriteringar och beslut samt ger vägledning om vilka områden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som behöver förbättras.
Professionsmiljarden/*/Ny
Regeringen avsätter en miljard kronor för att stimulera bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården bl.a. genom bättre administrativa stöd för hälso- och sjukvårdens professioner. Sedan januari 2016 finns det en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Överenskommelsen omfattar IT-stöd
Februari 2017 PwC
5 av 7 och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare, smartare användning av medarbetarnas kompetens och stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning.
Överenskommelsen omfattar totalt 976 miljoner kronor för 2017 respektive 2018.
Av dessa är 655 miljoner kronor avsedda som stimulansmedel till landstingen. Syftet med medlen är att de ska användas inom de tre områdena ovan. 300 miljoner kronor avsätts för att erbjuda möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Medel ges även till SKL för att stödja landsting och regioner inom vissa specificerade områden.
Professionsmiljarden ersätter de tidigare satsningarna Samordnings- och tillgänglighetsmil- jarden och Kömiljarden.
Uppdrag Psykisk Hälsa/*/Ny
Staten och SKL hade genom årliga överenskommelser mellan åren 2012 och 2014 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psy- kisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problema- tik.
Syftet med överenskommelsen som startade 2015 är att skapa förutsättningar för ett lång- siktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Arbetet utgår från de övergripande målsättningar som anges i regeringens ”Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012–2016” (PRIO psykisk ohälsa) och SKLs långsiktiga handlingsplan för Psykisk hälsa kongressperioden 2012-16.
Överenskommelsen gäller för 2017 men målsättningen finns att träffa en överenskommelse även 2018 och 2019. Överenskommelsen omfattar 780 miljoner kronor som fördelas till kommuner och landsting, 60 miljoner kronor till utvecklingsarbete samt ytterligare 45 mil- joner för inrättandet av regionala resurscenter.
Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige/*
I en proposition (2016/17:15) läggs förslag som syftar till att förbättra tillgången i hela lan- det till sprututbyten för personer som injicerar droger. Sprututbyten har bedömts vara ett effektivt redskap i bekämpningen av smittsamma sjukdomar i världen och rekommenderas av myndigheter i Sverige och internationellt. Förslagen innebär att ansvaret för sprututby- tesverksamheterna renodlas till landstinget som blir ensam huvudman för att ansöka om och att driva verksamheten.
Det föreslås att personer som injicerar droger och har fyllt 18 år ska kunna delta i verksam- heten. Den tidigare åldersgränsen på 20 år sänks alltså till 18 år. Vidare föreslås att det sär- skilda kravet på märkning av kanyler och sprutor utdelade via sprututbyten tas bort.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2017.
Regeringen gav i samband med beslutet om propositionen Socialstyrelsen i uppdrag följa upp konsekvenserna av de förändringar som föreslås i den under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 december 2019.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjuk- vård/Ny
I utredningen ”Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård”, SOU 2015:20, föreslogs att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Regeringen föreslår i lagrådsremiss att en ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, införs. Samtidigt upphävs lagen om kommunernas betalningsan- svar för viss hälso- och sjukvård. Förslaget tydliggör att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från slu- ten vård. Den slutna vården ska därför i vissa fall underrätta berörda enheter om inskriv- ningen inom 24 timmar från det att patienten skrivits in i sluten vård.
Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Hu- vudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan enligt den nya lagen och förväntas ingå överenskommelser med varandra om tidpunkt för kommunens betalningsansvar samt vilka belopp som ska betalas.
Lagen innehåller också bestämmelser om vad som ska gälla för kommuners betalningsan- svar i vissa fall för patienter som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara och när överenskommelse mellan landsting och kommun inte har kommit till stånd.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Den upphävda lagen ska dock fort- sätta att gälla fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psy- kiatrisk vård.
Välfärdsutredningen*
Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förut- sättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärds- tjänster bör regleras (dir. 2015:22).
Utredaren får nu i uppdrag att utreda utökad tillståndsplikt inom socialtjänstens område samt hur de register som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för över verksamhet inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården kan förbättras. Utredaren ska även vidareutveckla Ägarprövningsutredningens förslag om krav på ekonomisk långsiktighet, insikt, erfarenhet och lämplighet samt bedöma om någon motsvarande prövning bör göras av anställda i of- fentlig verksamhet som befinner sig i ledande ställning. Utredarens befintliga uppdrag i fråga om ekonomisk redovisning vidgas och förändras delvis. Utredaren får även ett vidgat uppdrag i de delar som rör kvalitet och uppföljning samt tillstånds- och auktorisationssy- stem och andra alternativ till upphandling.
Enligt de tidigare direktiven skulle utredningens uppdrag redovisas senast den 1 november 2016. Uppdraget i de delar som rör ett nytt regelverk för utförande av välfärdstjänster för att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet som de är avsedda för ska fortfarande redovisas senast den 1 november 2016. För uppdraget i övrigt förlängs utred- ningstiden och uppdraget i den delen ska redovisas senast den 2 maj 2017.
Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62/*
Utredningen om ökad insyn i välfärden lämnar i sitt betänkande förslag om hur offentlig- hetsprincipen i praktiken kan införas i privat utförd, offentligt finansierad vård och omsorg.
Regeringen beslutade 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att utarbeta ett förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i privat utförd, offentligt finansierad vård och omsorg, fristående förskolor och fritidshem samt vuxenutbildning med flera, till den del de erbjuds av privata anordnare.
Införandet av offentlighetsprincipen i offentligt finansierade, privat utförda välfärdsverk- samheter för med sig ett antal nya krav på privata aktörer. De blir då bland annat skyldiga att registrera sina handlingar och att skyndsamt handlägga framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt samma principer som gäller för myndigheter.
Februari 2017 PwC
7 av 7 I sitt betänkande skriver utredningen att förslaget kommer att medföra vissa konsekvenser för privata aktörer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet, eftersom det kommer att leda till en ökad administration och vissa kostnader. Införandet av offentlig- hetsprincipen bedöms inte medföra någon märkbar skillnad för brukare i fråga om skydd för deras integritet.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
