• No results found

Produktion i näringslivet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Produktion i näringslivet"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Produktion i näringslivet

15 13

11 09

07 05

03 01

99 97

95 93

140

120

100

80

60

40

140

120

100

80

60

40 Produktion i näringslivet

Tjänsteproduktion Varuproduktion

Index 2005=100, förädlingsvärde till baspris, fasta priser

(2)

Tjänste- och varuproduktion

14 12

10 08

06 04

02 00

98 96

94 16 12 8 4 0 -4 -8 -12 -16

16 12 8 4 0 -4 -8 -12 -16 Tjänsteproduktion

Genomsnitt 1994-2005 Genomsnitt 2006-2015 Varuproduktion

Genomsnitt 1994-2005 Genomsnitt 2006-2015

Procentuell förändring

(3)

Produktion i tjänstebranscherna

15 13

11 09

07 05

180

160

140

120

100

80

180

160

140

120

100

80

Handeln IKT

Finans/fastighet Företagstjänster Transport/magasinering Hotell/restaurang Vård/utbildning Fritid/service

Index 2005=100

(4)

Bidrag till tillväxten i tjänsteproduktionen

2006-2015 1994-2005

3.6 3.0 2.4 1.8 1.2 0.6 0.0

3.6 3.0 2.4 1.8 1.2 0.6

0.0

Handeln IKT

Finans/fastighet Företagstjänster Transport/magasinering Hotell/restaurang Vård/utbildning Fritid/service

Procentenheter, genomsnitt över perioden

(5)

Bidrag till sysselsättningstillväxten

Procentuell förändring respektive procentenheter

14 12

10 08

06 4

2

0

-2

-4

4

2

0

-2

-4 Näringslivet

Tjänstebranscher Varubranscher

(6)

Sysselsatta i tjänste- respektive varubranscher

15 13

11 09

07 05

03 01

99 97

95 93

70

60

50

40

30

70

60

50

40

30 Tjänstebranscher

Varubranscher

Procent av sysselsatta i näringslivet

(7)

Sysselsättning i tjänstebranscherna

15 13

11 09

07 05

170 160 150 140 130 120 110 100 90

170 160 150 140 130 120 110 100 90

Handeln IKT

Finans/fastighet Företagstjänster Transport/magasinering Hotell/restaurang Vård/utbildning Fritid/service

Index 2005=100

(8)

Bidrag till sysselsättningstillväxten i tjänstebranscherna

2006-2015 1994-2005

2.4 2.0 1.6 1.2 0.8 0.4 0.0

2.4 2.0 1.6 1.2 0.8 0.4

0.0

Handeln IKT

Finans/fastighet Företagstjänster Transport/magasinering Hotell/restaurang Vård/utbildning Fritid/service

Procentenheter, genomsnitt över perioden

(9)

Arbetslöshet och sysselsättningsgrad

15 13

11 09

07 05

03 01

99 97

12 11 10 9 8 7 6 5

68 67 66 65 64 63 62

61 Arbetslöshet

Sysselsättningsgrad (höger)

Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

(10)

Indikatorer för resursutnyttjandet i ekonomin

16 14

12 10

08 06

04 02

00 98

3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5

3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5

Andel företag som kan öka produktionen som mest 10% utan rekrytering

Brist på arbetskraft

Efterfrågeläge, nulägesomdöme

Efterfrågan som främsta hinder för produktionen Kapacitetsutnyttjandet i industrin (SCB)

Kapacitetsutnyttjandet i industrin (KI) Lönsamhet, nulägesomdöme

Uppdragsvolym, nulägesomdöme, privata tjänster

Normaliserade säsongsrensade kvartalsvärden

(11)

PCA-indikatorn

16 14

12 10

08 06

04 02

00 98

3

2

1

0

-1

-2

-3

3

2

1

0

-1

-2

-3

Standardiserade kvartalsvärden

(12)

Skattningar av PCA-indikatorn när tidshorisonten förlängs

Standardiserade kvartalsvärden

- 3 - 2 - 1 0 1 2 3

- 3 - 2 - 1 0 1 2 3

98 00 02 04 06 08 10 12 14

(13)

BNP-gap och PCA-indikatorn

16 14

12 10

08 06

04 02

00 98

6 4 2 0 -2 -4 -6 -8

3 2 1 0 -1 -2 -3

-4 BNP-gap

PCA-indikator

Procent av potentiell BNP och normaliserade

säsongsrensade kvartalsvärden

(14)

Reporänta och bostadsränta i KPI Procent, kvartalsvärden

16 14

12 10

08 06

04 02

00 7 6 5 4 3 2 1 0 -1

7 6 5 4 3 2 1 0 -1 Reporänta

Bostadsränta i KPI

(15)

Reporänta och KPI

16 14

12 10

08 06

04 02

00 5 4 3 2 1 0 -1 -2

5 4 3 2 1 0 -1

-2 Reporänta

KPI

Procent respektive årlig procentuell förändring,

kvartalsvärden

(16)

Konsumentpriser

Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 5 4 3 2 1 0 -1 -2

5 4 3 2 1 0 -1 -2 KPIKPIF

(17)

KPIF och HIKP

14 12

10 08

06 04

02 00

98 96

3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0

3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5

0.0 KPIFHIKP

Procentuell förändring

(18)

Skillnad mellan HIKP- och KPIF-inflation

14 12

10 08

06 04

02 00

98 96

1.0

0.5

0.0

-0.5

-1.0

1.0

0.5

0.0

-0.5

-1.0

Procentenheter

(19)

HIKP och KPIF

15 13

11 09

07 05

03 01

99 97

95 135 130 125 120 115 110 105 100 95

135 130 125 120 115 110 105 100 95 KPIFHIKP

Index 1995=100

(20)

Offentliga sektorns sparande

14 12

10 08

06 04

02 00

4

3

2

1

0

-1

-2

4

3

2

1

0

-1

-2 Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Genomsnitt, finansiellt sparande 2000-2015

Procent av BNP respektive potentiell BNP

(21)

BNP-gap och arbetsmarknadsgap i Sverige

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 4

2

0

-2

-4

-6

-8

4

2

0

-2

-4

-6

-8 BNP-gap

Arbetsmarknadsgap

Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade

timmar

(22)

Strukturellt sparande i offentlig sektor

20 18

16 14

12 10

2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5

2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5 Strukturellt sparande, huvudscenario

Strukturellt sparande, alternativscenario J usterat strukturellt sparande, huvudscenario J usterat strukturellt sparande, alternativscenario

Procent av potentiell BNP

(23)

BNP-gap

20 18

16 14

12 10

1.0

0.0

-1.0

-2.0

-3.0

1.0

0.0

-1.0

-2.0

-3.0 Huvudscenario

Alternativscenario

Procent av potentiell BNP

(24)

Arbetslöshet

20 18

16 14

12 10

9.0

8.5

8.0

7.5

7.0

6.5

6.0

9.0

8.5

8.0

7.5

7.0

6.5

6.0 Arbetslöshet, huvudscenario

Arbetslöshet, alternativscenario J ämviktsarbetslöshet

Procent av arbetskraft respektive potentiell arbetskraft,

15–74 år

(25)

KPIF

20 18

16 14

12 10

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0 Huvudscenario

Alternativscenario

Procentuell förändring

(26)

Reporänta

20 18

16 14

12 10

2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0

2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5

-1.0 Huvudscenario

Alternativscenario

Procent, årsmedelvärden

(27)

Offentliga sektorns sparande

20 18

16 14

12 10

1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5 -2.0

1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5 -2.0 Finansiellt sparande, huvudscenario

Finansiellt sparande, alternativscenario Strukturellt sparande, huvudscenario Strukturellt sparande, alternativscenario

Procent av BNP respektive potentiell BNP

(28)

Bostadsrelaterade skatter

25 23

21 19

17 15

13 11

09 07

1.0

0.5

0.0

-0.5

-1.0

-1.5

1.0

0.5

0.0

-0.5

-1.0

-1.5 Offentligfinansiell effekt (netto)

Köp och försäljning av bostad Ägande av bostad

Procent av BNP

(29)

Realisationsvinster, netto från försäljning av småhus och bostadsrätter

13 11

09 07

300

250

200

150

100

50

0

300

250

200

150

100

50

0 Miljarder kronor

Tusental personer

Realisationsvinster, miljarder kronor respektive antal personer med

realisationsvinst, tusental

(30)

Fastighetsskatter i några länder

14 12 10 08 06 04 02 00 98 96 94 92 90 2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

Danmark Tyskland

Norge Finland

Nederländerna Sverige OECD (genomsnitt)

Procent av BNP i respektive land

(31)

Fastighetsskatter i några länder

14 12

10 08

06 04

02 00

98 96

94 92

90 5

4

3

2

1

0

5

4

3

2

1

0 Storbritannien USA

Kanada J apan

OECD (genomsnitt)

Procent av BNP i respektive land

(32)

Bostadsrelaterade skatter i Sverige

13 11

09 07

1.6 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0

1.6 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 Svenska fastighetsskatter enligt OECD

Svenska bostadsrelaterade skatter OECD (genomsnitt)

Procent av BNP

References

Related documents

Teoriavsnittet som berörs i arbetet grundar sig på tidigare behandling i facklitteratur av ämnena logistik och organisationsteori. Den empiriska datan som publiceras i denna uppsats

Blev det bra eller dåligt, vad gör vi till nästa gång, och så testar man det istället för att följa de fasta mallarna i det konventionella skogsbruket, säger Simon Halling

De sociala kanalerna gör det möjligt för företag att både attrahera aktiva samt passiva kandidater då det är företaget som kontaktar olika personer istället för

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för vilka kompetenser och egenskaper som ur ägarens synvinkel anses viktiga för ett litet snabbväxande ägarlett

Fördelning av individuella grundlöneförändringar för de som har samma arbetsgivare som året innan, privat

Illustrerar tydligare vilka hållbarhetsmål som nämns mest hos de högst rankade företagen inom branschen: kläder och mode (handelsplatser) företag presenterade i SBI:s

Peab bör även bli bättre på att informera medarbetare om vilka hjälpmedel som finns tillgängliga och för vidare utveckling av arbetsberedning bör Peab satsa på användandet av

Jag tyckte att det var den lösningen som löste problemet absolut bäst och när jag och Peter diskuterade om lösningar och detta togs fram tyckte han att det var en väldigt