• No results found

Lidingö köpings kommunala stall

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Lidingö köpings kommunala stall"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lidingö köpings kommunala stall

Ytterligare information om Lidingö stadsarkiv finns på stadens hemsida, www.lidingo.se.

Arkivet har inga fasta öppettider men kan besökas efter överenskommelse.

Besöksadress: Lidingö stadshus, Stockholmsvägen 50 Postadress: 181 82 Lidingö

Telefon: 731 31 45

E-post: stadsarkivet@lidingo.se

Stallet läggs ner

1922 gick stallet med förlust och i november detta år beslutade fullmäk- tige om nedläggning vid årsskiftet. De fyra hästarna och övriga inventarier såldes till åkaren E S Eriksson för 2500 kr, vilket föranledde at man kunde köpa en Chevrolet för 3350 kr, Lidingö köpings första lastbil. Den 21 december 1923 utfördes de sista körslorna; Lord, Frej, Rapp och Balder selades för var sitt lass vid Islinge gård för en färd till något kommunalt förråd. Därmed var Lidingö köpings saga all.

Rolf Söderqvist.

Kommunala stallet i stadsarkivet

Stallets hela historia 1919-23 går utmärkt att följa i stuyrelsen för allmänna arbetens protokoll A1:1-2.

Samtliga körningar under stallets existens 1919-23 finns noggrant anteck- nade i nio ”stallböcker”, det vi säga vad vi idag skulle kalla körjournaler.

Dessutom finns en bevarad inventarieförteckning från 1921.

Därutöver finns även diverse räkenskaper från spridda år. Allt material, utom protokollen, är i ksrivande stund ännu oförtecknade. efter monter- utställningens slut kommer detta att ordnas och förtecknas för att göras tillgängligt för framtida forskning.

Välsignad dryck.

Ur Hästen Grålles kortdikter,

Allround Kommunikation, Stockholm 2008-2009

Foto: Kätie Strandberg

Faktablad av Lidingö stadsarkiv

(2)

Styrelsen för allmänna arbeten

Det konstituerande styrelsesammanträdet för ”Styrelsen för Lidingö köpings allmänna arbeten” ägde rum den 24 oktober 1914 och man ansvarade främst för allmänna byggen, vägunderhåll, utbyggnaden av vatten och avloppsnätet samt att kontakt hölls med entreprenörer för belysning och telefoni. Under lågkonjunkturen åren efter första världskriget hade man även ansvaret för or- ganisationen av nödhjälpsarbeten. Under åren 1919 till 1923 skötte man även förvaltningen av ”Det kommunala stallet” på Lidingö.

Kommunala stallet inrättas

Det kommunala stallets början låter sig inte exakt dateras; det tycks ha varit något som har växt fram efter hand. Första gången hästtransporter i köping- ens egen regi diskuteras är på ett sammanträde den 5 juni 1916 då det under

§ 8 står: ”Fattigvårdsstyrelsen hade / bil. 4 / hemställt att styrelsen ville utse en person för att gemensamt med representanter för Fattigvårdsstyrelsen och Livsmedelsnämnden utreda lämpligheten av att anskaffa en häst för utförande av kommunala körslor. Med anledning härav beslöt styrelsen utse byggnads- chefen Hasselqvist som sin representant vid den föreslagna utredningen.”

Byggnadschefen Löjtnant Nils Hasselqvists utredning tycks inte ha lett till något hästinköp; det står i alla fall inget noterat om det i protokollen, men den 18 februari 1918 kan man läsa under § 4 ”Antogs till kuskar vid kommunens stall, förutom redan antagne fördrängen M Jönsson, G.T. Lang och C.W. Jons- son. (Bil 6) Dessvärre saknas bilagorna till protokollen för berörda år.

Man får anta att inhyrda hästar användes den första tiden för inte förrän den 12 augusti 1918 finns det någon notering om egna hästar. Då kan man under

§ 2 läsa följande:

”Upptogs till behandling fråga rörande ordnandet av hästtransporterna för nu pågående arbeten.

Enligt föredragningen förelåg dels anbud från åkare inom Lidingö köping / bil. 38/ å anbudspriser å vissa slag av materialkörningar, dels ett erbjudande från åkerifirman Wahlström & Andersson /bil. 39/ att till styrelsen för 15 700:-- kronor överlåta sin rörelse med levande och döda inventarier samt inneliggande och växande foderpartier och dels ett ytterligare erbjudande från samma firma /bil. 40/ med förbindelse att under förutsättning av ett 8 000:- kr.

stort förskott ställa till styrelsens ensamma disposition 3 st. hästar.

Efter i ärendet förd diskussion (...) beslöt styrelsen antaga Wahlström & An- derssons erbjudande om inlösen av dess rörelse för kronor 15.700:--”

Det formella övertagandet skedde troligtvis vid årsskiftet 1918 – 19, då det från och med januari finns körjournaler bevarade för tiden under hela stallets fem- åriga existens. De fyra hästarna Frej, Lord, Rapp och Balder stallades upp på Islinge gård.

Stallet arbetar vidare

Sedan dyker det kommunala stallet upp i protokollen med jämna mellanrum.

Bland annat ekiperades kuskarna på köpingens bekostnad: Den 7 oktober 1918 kan man under § 4 läsa: Förelåg skrivelse från Byggnadschefen /bil. 46/ med förslag att Styrelsen behagade besluta att för en sammanlagd kostnad av kro- nor 1.100:-- inköpa diverse beklädnadsartiklar till köpingens ordinarie kuskar.

Styrelsen beslöt godkänna detta Byggnadschefens förslag.

Den styrande i den unga köpingen var mån om att dess personal såg proper ut.

Sedan dyker notiser om större och mindre händelser i stallets historia upp med jämna mellanrum i Styrelsen för allmänna arbetens protokoll, alltid på en knas- tertorr kanslisvenska där ett absolut förbud mot rak ordföljd tycks råda.

Den 19 april kan man under § 60 läsa: Anmälde byggnadschefen, att han för kommunala stallets räkning inköpt c:a 4.000 kg. hö till pris av 20 öre pr. Kg., vilket av styrelsen godkändes och erhöll ingeniörskontoret i uppdrag att inköpa ytterligare 2.000 kg.

Det är inte för inte som man talar om ”att äta som en häst”.

En intressant detalj är att man på modernt vis strävade efter att vara ett vinst- drivande företag och därmed interndebiterade de olika myndigheter som man utförde körslor för. Man ägde ett antal olika typer av vagnar och slädar för person- och godstransport. Det kommunala stallet utförde även uppdrag åt privatpersoner i mån av tid. Även de debiterades efter gällande taxa. Vid sammanträdet den 9 september 1921 konstaterar man att det kommunala stallet kommer att gå med en förlust på 5 940 kronor. Det föranledde en diskussion om det kommunala stallets vara eller icke vara den 31 oktober 1921 då man i § 190 konstaterar att verksamheten måste omorganiseras; ovisst hur.

References

Related documents

Man skulle kunna beskriva det som att den information Johan Norman förmedlar till de andra är ofullständig (om detta sker medvetet eller omedvetet kan inte jag ta ställning

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Men public service skiljer sig från de kommersiella kanalerna när det gäller tittarsiffror som en variabel för utbudet på så sätt att det inte behöver vara styrande

Utifrån en förändrad demografi med äldre befolkning och en ansträngd kommunal ekonomi kommer det att ställas ökade krav på kommunerna att dra nytta av tekniska möjligheter

Under rubrik 5.1 diskuteras hur eleverna använder uppgiftsinstruktionerna och källtexterna när de skriver sina egna texter och under rubrik 5.2 diskuteras hur

De beskrivna gudasalarna är alltså hus m e d tak eller takdetaljer av guld, där finns också det evigt gröna, vida trädet (vars art ingen känner, som i fallet m e d Mimameid),

Regeringen anser att ett nationellt kompetenscentrum för anhörigstöd samt ett nationellt kompetenscentrum inom demensområdet fyller en viktig funktion för ökad kunskap inom