1. Var går gränsen för rött kort vid olämpligt uppträdande?

1. Var går gränsen för rött kort vid olämpligt uppträdande?

Svar:

Först vill vi poängtera att rött kort endast får utdelas av överdomare (ÖD) eller annan person med den rollen (t.ex. matchdomare i seriespel, där annan utsedd ÖD saknas).

För det andra så är det en bedömningsfråga och varje situation är unik och ska inte ryckas ur sitt sammanhang. Av denna anledning är det inte lämpligt att lista händelser.

En domarkår ska samtidigt sträva efter likformighet. Spelare har rätt att förvänta sig konsekvens från domarkåren. För att nå dit måste domarkåren vara utbildad och vi har redan idag en del

dokumentation till vår hjälp. På ITTFs hemsida för domare publiceras nyhetsbrev, FAQ och riktlinjer:

https://www.ittf.com/committees/umpires-referees/documents/

Det finns fler exempel i FAQ som kan ge stöd för hur man ska tänka och agera.

FAQ har följande exempel under kapitel 8:

24.

Fråga: Vad klassas som allvarlig förseelse?

Svar: (3.5.2.2 ITTF-handbok) Allvarliga förseelser är förseelser som är allvarligare än i paragraf 3.5.2.1.

Det finns ingen uttömmande lista, men exempel kan vara att "hota motståndaren, funktionärer, förstöra utrustningen, vilket inte gör det möjligt att fortsätta matchen (t.ex. förstöra bordet).

35.

Fråga: Hur ska överdrivet skrik sanktioneras, och när rekommenderas det?

Svar: Att skrika ska inte orättvist påverka motståndaren eller andra spelare i arenan. Beslutet om det ska sanktioneras beror på omständigheterna (ljudstyrka i lokalen, åskådare etc.).

Handbook for Matchofficials (HMO) ger oss vägledning i domarens ansvar rörande olämpligt uppträdande och paragraf 17.1.6 poängterar att det är domarens beslut att avgöra graden av förseelsen.

(HMO 17.1.1)

Medvetet ojuste eller stötande beteende är inte vanligt inom bordtennis och är vanligen begränsad till en liten minoritet av spelare och ledare, men effekterna kan vara mycket skadliga och beteendet är ofta svårt att kontrollera. Eftersom olämpligt uppträdande kan ta många olika former är det praktiskt taget omöjligt att teckna ner exakta regler. Att sätta och tillämpa acceptabla gränser för uppträdandet är snarare en bedömningsfråga och en fråga om sunt förnuft snarare än om faktabaserade beslut.

(HMO 17.1.2)

Domaren måste vara beredd att agera så snart ett dåligt uppträdande hos en spelare eller ledare riskerar bli osportsligt mot en motståndare, förolämpande mot publiken eller riskera att bringa sporten dåligt rykte. Om han eller hon i ett tidigt skede under matchen accepterar mindre avsteg från gott uppträdande utan så mycket som en förebrående blick så kommer han eller hon att finna det mycket svårare att hålla disciplinen om de mindre förseelserna så småningom blir tätt

återkommande eller allvarligare.

(HMO 17.1.3)

Domaren bör dock undvika att överreagera på vad som möjligen kan vara oavsiktliga ögonblick av

dåligt uppträdande, eftersom en sådan reaktion kan leda till förbittring som riskerar underminera domarens auktoritet. När han eller hon agerar ska han eller hon söka göra det på ett sådant sätt att situationen inte förvärras genom att antingen dra uppmärksamheten till en händelse som annars gått spårlöst förbi, eller så att spelare eller ledare förefaller bli offer.

(HMO 17.1.4)

Exempel på uppträdande, som kan föranleda ingripande av domaren är skrik under spelet, i ilska eller glädje. Domaren måste när han eller hon fattar sitt beslut ta hänsyn till omgivningen. Om den allmänna ljudnivån är så hög att spelarens ropande knappast hörs är det rimligare att inte bryta spelet, utan att vänta tills bollen är färdigspelad innan han pratar med den felande spelaren.

(HMO 17.1.5)

Ett annat exempel på dåligt uppträdande är spelares eller ledares påtagligt bristande respekt för matchfunktionärer , ofta genom att demonstrera sitt missnöje med ett domslut. Detta kan visas i form av ihållande protester, ändring av räkneverkets ställning eller t.o.m. hot mot matchfunktionär.

Sådant beteende förringar sportens anseende och matchfunktionärernas auktoritet och måste strängeligen bekämpas.

(HMO 17.1.6)

När dåligt uppträdande uppstår så måste domaren bestämma sig för om förseelsen är så allvarlig att han eller hon måste bryta spelat och omedelbart rapportera till ÖD.

Fastän denna möjlighet alltid finns där och ska användas när så krävs är det mycket sällan

nödvändigt vid första tillfället och i de allra flesta fall är den första åtgärden att ge den felande en varning.

(HMO 17.2.1)

Såvida inte incidenten är så allvarligt ojuste eller anstötlig att en formell varning inte kan undvikas så är det oftast nog med en informell tillsägelse eller signal för att göra den felande uppmärksam på att sådant uppträdande är oacceptabelt. Detta kan göras vid första naturliga tillfälle utan att bryta spelet, genom att utnyttja pausen efter färdigspelad boll eller efter setets slut.

(HMO 17.2.2)

Om däremot domaren tror att motståndaren kan ha blivit negativt påverkad eller att uppträdandet kan förarga åskådarna eller på annat sätt skada sporten ska han eller hon omedelbart bryta spelet och formellt varna den felande genom att hålla upp ett gult kort, därmed meddelande att ytterligare disciplinära förseelser kommer att medföra bestraffningar.

(HMO 17.2.3)

Man måste komma ihåg att, så snart en formell varning utdelats, så ska påföljande förseelser automatiskt bestraffas med hjälp av poängutdelning. Domaren ska inte tveka att använda sig av denna procedur när det är befogat, men om en formell varning delas ut alltför lättvindigt kan han eller hon komma i ett läge när han eller hon måste poängbestraffa en spelare vid ett kritiskt skede av en match för en förseelse som många skulle betrakta som försumbar.

Med hjälp av ovanstående skulle man kunna ge följande indikationer:

Rött kort delas ut vid allvarliga förseelser som till exempel om någon:

 uppträder på ett sätt som kan innebära en risk/fara/hot/skada för spelare/funktionär/publik/material.

 uttrycker påhopp som är rasistiska, homofoba eller av annan diskriminerande karaktär.

 avsiktligt och i frustration kastar racket, förstör utrustning, river ner domarbord och/eller kastar barriär.

Bestraffning av olämpligt uppträdande kan även ske i direkt anslutning till avslutad match.

Om olämpligt uppträdande, av liknande art, sker följer man bestraffningsskalan för eskalering, dvs gult kort, gul/rött kort, gul/rött kort.

Första gul/röda kortet: 1 poäng till motståndaren Andra gul/röda kortet: 2 poäng till motståndaren

2. Hur fångar domare upp fördröjning av spel när avbrotten i sig inte känns tillräckligt långa för tillsägning eller varning men att man ändå ser att klockan tickar iväg, spelet är inte av sådan art att det skulle vara rimligt att hamna i slagräkning?

Svar:

Handbook for Matchofficials ger oss vägledning i domarens ansvar rörande spel utan avbrott och paragraf 13.2.1 ger oss regelns avsikt i grund och i paragraf 13.2.3 rörande handdukstorkning indikeras att själva handdukstorkningen i sig inte behöver hindras om handlingen i sig inte är fördröjande av spel.

Slagräkning är den regel som används för att förhindra onödigt utdragna matcher, men tanken är inte att man ska hamna i ett slagräkningsläge i en annars ”offensiv” match.

(HMO 13.2.1)

Kravet är att spelet ska ske fortlöpande genom hela matchen, med undantag för tillåtna pauser, men om t ex bollen lämnar hagen så kan spelet naturligtvis inte återupptas förrän bollen återbördats.

Avsikten med regeln är att förhindra avsiktlig fördröjning, såsom upprepat studsande av bollen.

Långa pauser före serve och långa diskussioner med dubbelpartnern. Sådant beteende ska kraftigt motarbetas.

(HMO 13.2.3)

Avsikten med restriktionerna i samband med handdukstorkning är att förhindra att den används i fördröjande syfte, antingen för att få extra vilotid eller för att störa motståndarens spelrytm. Det finns ingen anledning att förhindra spelarna att använda hand-duken då det inte fördröjer spelet, såsom när bollen återbördas från att ha lämnat spelområdet, men det måste förhindras att spelarna avsiktligen förorsakar sådana pauser.

Agera proaktivt och alert genom hela matchen. Säg till spelaren/spelarna om att påbörja spelet. Det kan vara svårt att bedöma vad som är ”lång tid” och upplevelsen är troligtvis olika beroende på vilken roll (domare/spelare/publik) man spelar.

Fördröjande av spel anses som olämpligt uppträdande och förseelser bestraffas enligt ordinarie skala. Informella tillsägelser kan vara en inledning, men var försiktig med att vid alltför många tillfällen mana till spel utan att agera officiellt med gult kort.

Vi har ingen definierad längd på tid mellan bollar, men får man en känsla av att tiden springer iväg kan det vara bra att hålla ett öga på tidtagningsuret för att se hur många sekunder det rör sig om.

3. Vid kontroll av racketgummin, innan godkännande, ska domaren visuellt stämma av eventuella smärre avvikelser, tjocklek, planhet samt

kontrollera att belaget finns upptaget i aktuell LARC-lista. Hur noga ska domare vara med ”glattheten” (friktion)? En spelare säger att hen använt godkänd rengöringsspray.

Svar:

(Spelregler 2.4.7)

Racketbelaget skall användas utan någon fysisk, kemisk eller annan behandling.

(Spelregler 2.4.7.1)

Smärre avvikelser i ytans enhetlighet eller färgnyans beroende på oavsiktlig skada eller slitage kan tillåtas, förutsatt att ytans karaktär inte påtagligt förändras.

ITTF:s FAQ innehåller även exempel på racket med svar och regelhänvisningar i bedömningar.

Detaljerad teknisk beskrivning finns i ITTFs Technical Leaflet T4: Racket Coverings;

https://documentstore.ittf.com/documents/T4%20RACKET%20COVERINGS%20BOD2020%2014.01.2 021_3.pdf

Som i alla sammanhang bör spelaren kunna förvänta sig en konsekvent bedömning, men domarens hjälpmedel att avgöra grund för rackets godkännande eller ej är begränsade.

Användning av ”referensgummi” är ingen godkänd metod och är något vi avråder.

Det kan vara ett ”för” gammalt racket, men som domare bör man hellre fria än fälla vid tveksamheter samtidigt som man inte ska tveka att döma bort en racket när det är uppenbart att ett belag är för

"glatt" eller behandlat av kemiska medel. Det finns ingen officiell godkännandeprocess av rengöringsmedel på marknaden.

Exempel:

- Sprayat, oljig yta; använt hårspray.

- Har ett antigummi – rengöring av belaget.

Det behövs inte så mycket för att göra rent ett racket. Rengöringsmedel innehåller kemikalier.

Egenskaperna hos belaget får inte förändras.

Se Spelregler 2.4.7. Racketbelaget skall användas utan någon fysisk, kemisk eller annan behandling.

Thomas Wadstens (IR) kommentar: Om man som ÖD är hyfsat säker på att gummit inte är av samma standard (för låg friktion) och att egenskaperna har förändrats från när gummit var nytt kan man agera. Att en racket är gammalt är ingen ursäkt! Ett välspelat gummi, som har mist sina ursprungliga egenskaper, ska underkännas. Ofta blir skruvegenskaperna olika på olika delar av spelytan på ett gammalt gummi. Våga var tuff.

4. Det kommer en svettdroppe på racket eller bord under pågående spel.

Ska jag som domare bryta bollen?

Svar:

I praktiken ser man som domare eventuell svettdroppe på racket mellan bollduellerna, i

servemomentet, och det är självklart att man säger till spelaren. Chansen att se svettdroppar på racketen under spel är minimal.

Rekommendation:

Enstaka svettdroppe på bordet:

Praxis är att bollen inte ska brytas eftersom sannolikheten att bollen träffar just där är minimal.

Bordet ska torkas innan nästa boll startas.

Uppenbar svettfläck på bordet:

Bryt bollen.

Tydliga svettdroppar på racketen:

Bryt bollen. De tydliga svettdropparna kan påverka utgången av bollen och ska brytas.

Regelstöd:

(Spelregler 2.9.2.4)

Spelet kan brytas om spelförhållandena störs på ett sätt som kan påverka utgången av pågående boll.

5. Angående servar;

a. Jag, som domare, behöver stöd angående bedömning av servar. Hur ska jag praktiskt tolka reglerna och när ska domaren döma bort serven? Hur ska man tänka kring yttre påverkan från vad gäller som när regler ska följas?

b. En spelare servar regelvidrigt, får en tillsägelse och skärper till sig en aning. Hur hittar jag modet att döma bort en felaktig serve?

c. Jag tycker att det är en utmaning när man dömer själv att avgöra om bollen i serven är synlig för mottagaren under hela serven eller inte. Hur ska man tänka?

Svar:

Döm utifrån vad du ser. Om felaktig serve, ta tag i situationen direkt och var tidigt ute i matchen (det kan ju bli en nackdel för mottagaren om hen ser att serven är fel).

I ITTFs Handbook for Matchofficials har man god hjälp att förklara den bakomliggande orsaken till servereglerna uppkomst. Se nedan exempel på dokumentation som stöttar domarens beslut.

Som ÖD kan man prata med matchdomaren under en match, oftast vid setbyten, och förklara någon serveregel och be matchdomaren döma bort servar som bryter mot denna regel. Det kan sägas så att spelarna hör detta. Ofta handlar det om snett uppkast eller att serven påbörjas med bollen över bordsytan, det senare är ett förekommande fel även i högre divisioner och elittävlingar.

I de fall där spelare och matchdomare känner varandra kan det upplevas extra svårt att döma bort en serve, men domarens roll är att göra en rättvis bedömning och att vara neutral i sin roll. Känner man att man inte kan vara neutral bör man inte döma matchen.

Vi kan notera praxis och är medvetna om att olika domare dömer olika även internationellt. Det är ett ständigt arbete att skapa likriktning och där är domarbedömningar ett led i arbetet.

Mod

Mod är ett av det viktigaste kännetecknet hos en bra domare. Mod är förmåga att övervinna sin rädsla och handla i en riskfylld situation för att nå ett viktigt mål. Skapa dig en trygghet för att enklare finna modet. Ta stöd från domarkollegor. Öva! Övning ger färdighet. Vi, som domarkår, bör vara mer konsekventa och döma bort felaktiga servar.

Regelstöd:

(Spelregler 3.3.2.3)

Domaren skall ansvara för…

3.3.2.3.6 att avgöra varje spelad bolls utgång, antingen som poäng eller omspel;

(HMO 10 Serve)

(HMO 10.1 Konsekvens)

Att tillämpa serveregeln konsekvent medför alltid svårigheter, troligen som en följd av att den blivit så komplicerad och det finns ofta en tendens att domarna lägger mest vikt vid de aspekter de har lättast för att kontrollera. För att motverka denna tendens bör domaren beakta avsikten med de olika kraven och försöka säkerställa att de tillämpas på ett sätt som säkerställer dess syften.

(HMO 10.2 Fri hand) (HMO 10.2.1)

Kravet på att servarens fria hand ska vara öppen har tillkommit för att säkerställa att bollen inte på något sätt greppas, så att bollen kan få skruv när han kastar upp den. Vid tillämpandet av denna regel bör domaren vara mindre koncentrerad på detaljer som den exakta graden av flathet för servarens fria hand, utan mera tillse att bollen vilar fritt i handflatan.

(HMO 10.2.2)

För att säkerställa att bollen kan ses vila fritt på handflatan krävs det att den ska ligga orörlig ovanför spelytans nivå. Fria handen får inte hållas stilla, tillåtas sjunka under bordsytan och sedan föras uppåt med en kontinuerlig armrörelse och sedan kastas uppåt. Om handen inte hålls stilla igen över

bordsytans nivå så är serven olaglig.

(HMO 10.2.3)

Bollen, men inte nödvändigtvis hela den fria handen, måste också befinna sig bakom servarens kortlinje från servens början tills dess att den kastas uppåt. Sålunda kan en spelare påbörja serven med armen och en del av den fria handen över spelytan utan att bestraffas, förutsatt att bollen själv är klart bakom kortlinjen.

(HMO 10.3 Att kasta bollen) (HMO 10.3.1)

Servaren måste kasta bollen ”nästan rakt” uppåt och den måste stiga minst 16 cm efter att ha lämnat handen. Detta innebär att den måste stiga inom några få grader, till skillnad från den 45 graders vinkel som tidigare tilläts. Den måste också kastas så högt att domaren kan vara säker på att den kastas uppåt och inte sidledes eller diagonalt.

…

(HMO 10.3.2)

Gränsvärdet 16 cm är ett mått något högre än nätet, vilket kan tjäna som jämförelseobjekt.

(HMO 10.4 Att slå bollen) (HMO 10.4.1)

Bollen får inte slås förrän den faller från den högsta punkten i dess bana. Under det ögonblick den har kontakt med racketen måste bollen befinna sig över spelytans nivå och bakom servarens kortlinje.

(HMO 10.5 Synlighet) (HMO 10.5.3)

Från sina positioner i linje med nätet, speciellt i fallet med en domare per bord i kvalificeringsstadiet, kan det vara omöjligt för domaren och/eller biträdande domaren att avgöra huruvida bollen slås olagligt om den slås nära kortlinjen eller vid sidan av spelarens kropp. Det är emellertid spelarens krav att serva på ett sätt att det framgår att kraven på en regelrätt serve är uppfyllda. Skulle detta vara svårt att följa som en följd av att han eller hon servar nära marginalerna för olaglighet löper han eller hon således risk för bestraffning.

(HMO 10.6.3)

Domaren eller assisterande domaren saknar befogenhet att ignorera en överträdelse mot serveregeln därför att han inte tror att förseelsen ger servaren någon fördel. Det är heller inte försvarbart att överse med en första förseelse i hopp om att det var en tillfällig blunder. Felet kan

upprepas vid ett kritiskt skede i matchen och om spelare då bestraffas kan han med fog invända att han inte tidigare fått någon indikation på att denna serve var felaktig.

(HMO 12. Poäng) (HMO 12.3 Tvivel) (HMO 12.3.1)

En domare som är osäker på om han eller hon fattat ett korrekt beslut ska inte ändra det enbart för att spelarna tycker att han eller hon har fel, men han eller hon kan förefalla nitisk i överkant om han eller hon vidhåller ett beslut som båda spelarna eller paren kraftigt motsätter sig. Det finns också en risk att den spelare som drog fördel av beslutet kommer att avsiktligt missa följande serve eller retur och detta kommer att undergräva domarens auktoritet.

(HMO 12.3.2)

Ett beslut ska aldrig ändras enbart på begäran av den spelare som skulle dra fördel av en ändring, även om hans eller hennes motståndare inte har någon invändning. En begäran om en ändring ska ignoreras så snart nästa boll påbörjats. Undantagsvis, när båda spelarna eller paren är säkra på att ett beslut är felaktigt och domaren kan acceptera att han eller hon kan ha misstagit sig, bör han eller hon rekommenderas att ändra sitt beslut.

(HMO 12.3.3)

Om domaren är verkligt osäker bör han eller hon ge den spelare som eventuellt felade fördelen av sitt tvivel, förutsatt att han eller hon är säker på att motståndaren inte har påtagligt missgynnats. Om det, emellertid, finns risk att en spelares uppmärksamhet har störts under spelet därför att han eller hon misstänker att motståndaren har överträtt en regel utan att ha bestraffats, ska spelet brytas och bollen spelas om.

6. När ska man underkänna ett racket med nabbgummi, som har några nabbar borta?

Svar:

Om nabbar är borta på ett nabbgummi (där bollen ofta träffar) ska domaren underkänna racketen om avvikelsen påverkar spelet. Ett racketgummi med nabbar som saknas i kanten av racketen kan oftast godkännas eftersom det inte påverkar spelet. Det gäller även när nabbar är borta där spelaren så gott som alltid håller sitt finger, när spelaren spelar med denna sida av racketen.

Ett racketgummi med ett större antal nabbar som saknas och där dessa är utspridda över hela racketbladet kan godkännas om avvikelsen inte påverkar spelet.

Notera att antalet saknade nabbar inte är det viktigaste, utan ytan/”hålet” de utgör samt ytans placering.

7. Kan man som huvuddomare, i exempelvis en seriematch, på något sätt

”plocka bort” den assisterande domaren om denne absolut inte håller måttet för att döma? Eller bör man låta denne slutföra uppdraget?

Svar:

Försök att ta reda på vad orsaken är till att domaren inte håller måttet.

 Osäkerhet på grund av oerfarenhet, nervositet, stress, press. Domaren behöver stöd och hjälp för att bli trygg i sitt uppdrag (från huvuddomare och/eller ÖD).

 Olämpligt uppträdande, ofokuserad (lägger fokus och intresse i egen mobiltelefon). Domaren behöver konstruktiv kritik för att förstå vikten av att vara fokuserad på domaruppgiften i match (från huvuddomare och/eller ÖD).

 Dömt för länge utan ordentlig paus. Domaren behöver bytas ut (ansvar på tävlingsledare i samverkan med huvuddomare och/eller ÖD).

 Alkohol och droger. Domaren behöver bytas ut (ansvar på huvuddomare, ÖD och tävlingsledare i samverkan).

Det är ÖD som ersätter domare, men i Pingisligorna och Superettan saknas ÖD. Det är huvuddomaren som bestämmer domslut i aktuell match och han eller hon kan ändra den assisterande domarens bedömning om den är uppenbart fel.

Vad är ”felet”?

Har vi någon ersättare redo att hoppa in?

Kan man fortsätta spela matchen med endomarsystem?

8. Hur kan man som domare skilja mellan dåligt beteende och känslor och när/hur ska man agera?

Svar:

Det finns regelstöd för svaret.

Avvägning och bedömning behöver ske i varje enskilt fall där bedömningen uppstår. Det är självklart att man som spelare ska få visa känslor utan att bli bestraffad för det. Känslor är naturligt och ska få visas till viss del, men man får inte spela ut hela registret på bekostnad av andra.

Regelstöd

ITTF Frequently Asked Questions / Case Studies

Originaltext: Positive emotions are an important part of the sport and shall not be avoided. However, behaviour, which unfairly affects an opponent, offends spectators, or brings the sport into disrepute is not allowed.

... Throwing racket: decision depends on the specific situation. Throwing into the surroundings is not acceptable and is treated as misbehaviour.

Svensk översättning: Positiva känslor är en viktig del av sporten och ska inte undvikas. Det är dock inte tillåtet att uppvisa beteenden, som orättvist påverkar en motståndare, förolämpar åskådare eller vanhedrar idrotten.

Spelregler

3.5.2 Olämpligt uppträdande

3.5.2.1 Spelare, ledare eller andra rådgivare ska avhålla sig från ett beteende som kan påverka en motståndare på ett ojust sätt, förolämpa publik eller ge sporten dåligt rykte. Som exempel på sådant kan nämnas smädande, att avsiktligt ha sönder bollen eller slå den utanför spelområdet, att sparka på bord eller barriärer, samt att visa bristande respekt för matchfunktionärer.

HMO:

17 UPPTRÄDANDE 17.1 Domarens ansvar 17.1.1

Medvetet ojuste eller stötande beteende är inte vanligt inom bordtennis och är vanligen begränsad till en liten minoritet av spelare och ledare, men effekterna kan vara mycket skadliga och beteendet är ofta svårt att kontrollera. Eftersom olämpligt upp-trädande kan ta många olika former är det praktiskt taget omöj-ligt att teckna ner exakta regler. Att sätta och tillämpa accep-tabla gränser för uppträdandet är snarare en bedömningsfråga och en fråga om sunt förnuft snarare än om

faktabaserade be-slut.

17.1.2

Domaren måste vara beredd att agera så snart ett dåligt uppträ-dande hos en spelare eller ledare riskerar bli osportsligt mot en motståndare, förolämpande mot publiken eller riskera att bi-bringa sporten dåligt rykte. Om han eller hon i ett tidigt skede under mat-chen accepterar mindre avsteg från gott uppträdande utan så mycket som en förebrående blick så kommer han eller hon att finna det mycket svårare att hålla disciplinen om de mindre förseelserna så småningom blir tätt

återkommande eller allvarligare.

17.1.3

Domaren dock undvika att överreagera på vad som möjligen kan vara oavsiktliga ögonblick av dåligt uppträdande, eftersom en sådan reaktion kan leda till förbittring som riskerar under-minera

domarens auktoritet. När han eller hon agerar ska han eller hon söka göra det på ett sådant sätt att han eller hon inte förvärrar situationen genom att antingen dra uppmärksamheten till en händelse som annars gått spårlöst förbi, eller så att spelare eller ledare förefaller bli offer.

17.1.4

Exempel på uppträdande, som kan föranleda ingripande av do-maren är skrik under spelet, i ilska eller glädje. Domaren måste när han fattar sitt beslut ta hänsyn till omgivningen. Om den allmänna ljudnivån är så hög att spelarens ropande knappast hörs är det rimligare att inte bryta spelet, utan att vänta tills bollen är färdigspelad innan han pratar med den felande spe-laren.

17.1.5

Ett annat exempel på dåligt uppträdande är spelares eller leda-res påtagligt bristande respekt för matchfunktionärer, ofta ge-nom att demonstrera sitt missnöje med ett domslut. Detta kan visas i form av ihållande protester, ändring av räkneverkets ställning eller t o m hot mot matchfunktionär.

Sådant beteende förringar sportens anseende och matchfunktionärernas auktori-tet och måste strängeligen bekämpas.

17.1.6

När dåligt uppträdande uppstår så måste domaren bestämma sig för om förseelsen är så allvarlig att han måste bryta spelet och omedelbart rapportera till ÖD. Fastän denna möjlighet alltid finns där och ska användas när så krävs är det mycket sällan nödvändigt vid första tillfället och i de allra flesta fall är den för-sta åtgärdande att ge den felande en varning.

9. Vad kan man göra som domare eller överdomare när det gäller en spelare med dåligt beteende efter matchen?

Svar:

Börja med dialog med spelaren, informera om risken att få gult kort. Otrevliga/hotfulla åskådare får hanteras av arrangören.

Har spelaren fått tillsägelse tidigare i matchen eller om det är situation av allvarligare art kan det leda till gult kort direkt också.

Yngre spelare kan ibland vara bra att hantera pedagogiskt efter match och när de lugnat sig något så kan du som domare ta ett samtal om uppträdande och beteende.

Regelstöd

Spelregler 3.3.2.8 Spelare står under domarens domsrätt från det ögonblick då de anländer till spelområdet till dess att de lämnar det.

3.3.1.6 Spelare står under överdomarens domsrätt från det att de anländer till spelhallen till dess att de lämnar den.

HMO:

17 UPPTRÄDANDE 17.2 Varning 17.2.1

Såvida inte incidenten är så allvarligt ojuste eller anstötlig att en formell varning inte kan undvikas så är det oftast nog med en informell tillsägelse eller signal för att göra den felande upp-märksam på att sådant uppträdande är oacceptabelt. Detta kan göras vid första naturliga tillfälle utan att bryta spelet, genom att utnyttja pausen efter färdigspelad boll eller efter setets slut.

17.2.2

Om däremot domaren tror att motståndaren kan ha blivit nega-tivt påverkad eller att uppträdandet kan förarga åskådarna eller på annat sätt skada sporten ska han omedelbart bryta spelet och formellt varna den felande genom att hålla upp ett gult kort, därmed meddelande att ytterligare disciplinära förseelser kom-mer att medföra bestraffningar.

17.2.4

Man måste komma ihåg att, så snart en formell varning utde-lats, så ska påföljande förseelser automatiskt bestraffas med hjälp av poängutdelning. Domaren ska inte tveka att använda sig av denna procedur när det är befogat, men om en formell varning delas ut alltför lättvindigt kan han komma i ett läge när han måste poängbestraffa en spelare vid ett kritiskt skede av en match för en förseelse som många skulle betrakta som försum-bar.

ITTF Frequently Asked Questions / Case Studies

3.8. Very serious misbehaviour after the end of a match

After losing the match a player insults the umpire or referee, destroys equipment or seriously misbehaves in any other manner. In addition to including the incident in the Referee Report, in cases of serious misbehaviour the referee has to;

a) Send a report to the offender’s Association (Spelregler 3.5.2.12)

b) Immediately send a separate report to the ITTF Competition Director with a copy to the ITTF URC

and the CM of the event. The ITTF will convene a Disciplinary Panel as necessary (Spelregler 3.5.2.13).

There will be no disqualification (red card) in this situation.

Domaren måste agera enligt Spelregler 3.5.2 - Olämpligt uppträdande. Därför kan ett gult kort också visas efter matchens slut och kommer att registreras. Överdomaren måste agera enligt Spelregler 3.5.2.8.

Se även FAQ 3.8

3.5.2 Olämpligt uppträdande

3.5.2.1 Spelare, ledare eller andra rådgivare ska avhålla sig från ett beteende som kan påverka en motståndare på ett ojust sätt, förolämpa publik eller ge sporten dåligt rykte. Som exempel på sådant kan nämnas smädande, att avsiktligt ha sönder bollen eller slå den utanför spelområdet, att sparka på bord eller barriärer, samt att visa bristande respekt för matchfunktionärer.

10. Vilka är reglerna om en spelare kastar sitt racket på bordet i slutet av spelet när matchen är färdigspelad?

Svar:

Följande agerande påverkar bedömningen:

 Hur spelaren kastar sitt racket (avstånd, hårdhet, styrka, kraft - risk att bordet skadas?)

 Slänger i nät eller barriär - renderar i gult kort

 “Lite” känslor ska tillåtas

 Dåligt anseende för sporten

Regelstöd

Se kommentarer i föregående frågor -->3.5.2 Olämpligt uppträdande.

11. Hur ska man tolka regeln angående spelares skrik under match? Var går gränsen? Vilka rekommendationer finns, exempel?

Svar:

Några grundregler:

- Könsord: Alltid varning

- Svordomar, någorlunda högt: Ge först tillsägelse.

- Skrik, som stör spel på andra bord: Ge först tillsägelse och varning vid upprepning.

- Skrik konstant efter varje boll, internationellt: Harimoto från Japan brukar inte få tillsägelse för sina "glädjeyttringar" efter varje boll.

- Stamp vid serve: Numera normalt OK.

- Skrik eller klagande beteende på “hur dåligt/vad kasst jag spelar” vid upprepade tillfällen kan leda till tillsägelse för att spelets störs av beteendet.

Regelstöd

ITTF Frequently Asked Questions / Case Studies

Originaltext: Shouting is not specifically mentioned but “Spelregler 3.5.2.1” is valid: Behaviour, which unfairly affects an opponent, offends spectators, or brings the sport into disrepute are not allowed.

(3.5.2.1).

Svensk översättning: Skrika nämns inte specifikt men Spelregler 3.5.2.1 är giltigt: Beteende, som orättvist påverkar en motståndare, förolämpar åskådare eller vanhedrar sportens anseende är inte tillåtet.

12. När det gäller lagtröjor. Vilken bedömning ska man göra när det kommer till t.ex. division-2-nivå?

Svar:

Ha en dialog med spelare/lag för att skapa förbättring framåt i tiden. Var smidig och notera i matchprotokollet. Om en spelare återkommande i sammandrag efter sammandrag inte spelar med rätt lagtröja kan spelaren diskvalificeras. ÖD ska även meddela ÖD, vid kommande sammandrag, om att spelaren har blivit tillsagd. Att spela i rätt tävlingsdräkt (klubbtröjor, inte sponsortröjor) är viktigt för sportens anseende och status, viktigt att poängtera och påvisa likheter i annan lagsport där alla bär samma klädsel, t.ex. fotboll. Vi vill komma bort ifrån begreppet “källarsport” och önskar att regelverket följs.

Regelstöd

Överdomaren ska ansvara för:

Spelregler 3.2.1.9 tillstånd att spela i träningsoverall

3.2.1.10 beslut i regeltolkningsfrågor, inklusive frågor om tävlingsdräkt, utrustning och spelförhållanden.

13. Hur kan vi i Sverige arbeta för att få in vikten av rent spel ännu mer?

Jag tycker att pingisens stora gissel är att spelare boostrar, det finns ett inbyggt fuskmoment som många ungdomar anammar och de har ingen tanke på att det är fusk. Jag vet inte hur det ser ut i eliten, måste man göra det för att hänga med? Vi som tränare, domare, föräldrar ska lyfta fram vikten av ”Fair play” och inte uppmuntra till boostring. Det finns en risk att vi tappar de spelare som vill spela rent och schysst för att de inte hänger med spelmässigt. Om liknande fusk hade förekommit inom fotboll eller friidrott hade det varit ett gigantiskt problem.

Svar:

Svenska Bordtennisförbundets värdegrund består av olika delar, där “Rent spel” är en av delarna. Det är självklart att vi spelar och tävlar på lika villkor och följer de regler som vi satt upp för vår tränings- och tävlingsverksamhet. Vi tar tillsammans avstånd från och jobbar förebyggande mot all form av doping och fusk genom att t.ex. belysa det i våra olika utbildningar.

Frågan behöver hanteras av alla inom svensk pingis. Ledare av olika slag har ett stort ansvar, det är viktigt med tydlig information till föräldrar och spelare. Även försäljare av pingismaterial har ett ansvar.

Regelstöd:

Spelregler 2.4.7 Racketbelaget ska användas utan någon fysisk, kemisk eller annan behandling.

Frågor för domarträff onsdag 3 mars 2021 1.

I pausen mellan två set går Bernie bort till sin iPad och pratar med sin coach Hunor. Motståndaren protesterar och säger att hon tror att Hunor har 4-5 medhjälpare hos sig, och dessutom har tillgång till elektroniska analyser av placering, fart och skruv. Man får bara ha en coach säger motståndaren! - -

”Hon har 10 000 coacher och ett artificiellt intelligens-program!”

Vad gör du?

Svar:

En person får coacha, förvissa dig om vem som är coach genom ackrediteringen och förvissa dig om att det är rätt person.

Variation:

a. Hunor sitter på bänken och har med sin egen iPad b. Hunor sitter på bänken och har med en anteckningsbok

c. Hunor sitter på bänken, men går ut mitt i setet och kommer in igen a) Tillåter det, iPad kan vara nya tidens anteckningsbok

b) Tillåter det

c) Tillåter det. Han kanske fyller en vattenflaska eller coacher två matcher samtidigt.

2.

https://www.facebook.com/coachpingsunday/videos/1773544546285967/

Uppdrag:

Titta på videon och notera: A servar. B returnerar i nätet. B klagar på att bollen var blöt.

Vad gör du? Varför?

Svar:

Om du är säker på att bollen är blöt, spela om bollen, till exempel genom blött märke på gummit där bollen träffade.

Variation:

Miss på tredje boll. A returnerar i nätet osv.

Mycket svårt att säkerställa att bollen var blöt. Om man kan säkerställa spelaren missar för att bollen är blöt kan man åberopa spelförhållandena har störts så att de påverkar utgången av bollen.

3.

https://youtu.be/SXZQm95agtk?t=490

Uppdrag

Titta från ställningen 9-6 (08:20-> i videon). Paret i gult (HH) returnerar tredje boll med en nätrullare. Hon säger "sorry".

Paret i blått (EL) klarar mirakulöst att returnera bollen. Han lyfter händerna och säger "Hey, hey, no, no, no, ..no talking!!".

Paret i gult (TH) returnerar bollen obarmhärtigt och otagbart för paret i blått (YJN).

Vad gör du och varför?

Svar:

Man har två alternativ som domare, antingen att låta spelet fortgå och döma poäng till paret i gult, eller att bryta spelet eftersom spelförhållanden störs för paret i blått när spelaren pratar. Det finns inget stöd i reglerna för att döma poäng till paret i blått. Muntlig tillsägelse till det spelaren som pratar, gult kort om det upprepas. Rekommenderad åtgärd är att bryta spelet och ge spelaren som pratar en tillsägelse.

Regelstöd:

Handbook 2.9.2.4

4.

https://www.instagram.com/p/B1_ZBsqnI4R/?igshid=1mlxry6nbdut&fbclid=IwAR3tEJqUZzbIJKCytFJb 0STsfP9ZZAK1FETIXeAr-YNWq5Rekxc6HFphLcs

Uppdrag:

Titta på videon och notera: Karakasevic är plötsligt på fel sida av bordet. Han lägger hela den fria armen på bordet för att stötta sig, och knöt näven. Han når bollen och gör en retur.

Får man det?

Svar:

Den fria armen får vidröra spelytan. Avgörande om den fria handen vidrör spelytan eller ej. Om den fria handen inte vidrör spelytan, är det OK. I det här fallet ser det ut som om den fria handen initialt vidrör spelytan.

Regelstöd:

Handbook 2.5.6, 2.10.1.11

Frågor från ITTF - se FAQ:

5.5. ITTF

Spelare A gör ett backspin-slag och bollbanan går över nät och landar på motståndarens, X:s, bordshalva och studsar sen tillbaka över nät. X springer vid sidan av bordet och, när han är vid A:s sida av bordet, slår han bollen medan den fortfarande är i luften. Bollen tar på A:s sida av bordet och bollen blir otagbar för A, som alltså inte kan returnera bollen.

Vilket beslut ska domaren ta?

Svar:

Poäng till X eftersom hen gjorde en godkänd retur och vann bollen.

Regelstöd:

Handbook 2.7.1

5.6. ITTF

En boll går sönder mitt under en kraftig bollduell.

Vad gör du som domare?

Svar:

Domaren dömer att bollen ska spelas om - “let” (oavsett vilket håll bollbanan blir efter att bollen går sönder). Om bollen går sönder har spelförhållanden störts. Efter bollduellen kan inte spelaren hävda att bollen var trasig i den tidigare bollduellen.

Regelstöd:

Handbook 2.9.2.4

5.11. ITTF

En spelare flyttar sig till motståndarens sida av bordet under en slagväxling.

Se video.

Vid 00:32 och 4-2 till Assar, kan man se att Assars slag resulterar i en kantboll och att Assar hoppar undan för att undvika bollen. Motståndaren, Qiu, kan inte ta bollen och blir störd av Assar.

Hur dömer du som domare?

Svar:

Domarens beslut blir “let” - omspel av bollen.

Regelstöd:

Handbook: 2.9.1.3 - “disturbance outside the control of the player”. Observera: Det finns ingen regel som ger vid handen att poängen ska gå till Qiu.

Utrustning

Kamera och/eller mikrofoner sitter fast mot nätet. Se bild nedan.

Vad är det som räknas som del av nätet? Varför?

Svar:

Domaren ska informera spelare och coacher i samband med (internationellt) “jury meeting” om utrustningen är del av nätet eller inte. Om det är en liten teknisk utrusning bedöms den vara en del av nätet enligt Handbook 3.2.3.9. I det ovanstående exemplet är kameran inte del av nätet.

Stödben sitter ihop med nätet. Se bild nedan.

Vad är det som räknas som del av nätet? Varför?

Svar:

Stödbenet är inte del av ihopsättningen med nätet utan hänförs till ben/stöd för bordet.

Olika typer av racket, skador på gummi och stomme Vad är godkänt eller underkänt?

Generellt gäller skrivningen i Handbook for Match officials: 7.1.2

In competitions played under international regulations, the covering must be of a type authorised by ITTF. Coverings authorised in this way carry the ITTF logo, the ITTF number (when present), and the supplier’s logo or trademark, and players are required to attach the rubber to the blade so that these identifying features are clearly visible near the handle of the striking surface so that they can be checked by the umpire.

Svar:

Tillåtet, förutsatt att ITTF:s logga, ITTF:s nummer (när det finns tillgängligt) och producent- /märkesnamnet klart synligt nära handtaget.

Svar:

Inte tillåtet - se blå pil. Bladet är inte kontinuerligt och enhetligt.

Svar:

Inte tillåtet, se blå pil. Bladet är inte kontinuerligt och enhetligt.

Svar:

Tillåtet, eftersom avvikelsen är täckt av fingrarna under spel.

‘ Svar:

Tillåtet, eftersom avvikelsen är täckt av fingrarna under spel.

2.9.6.Slight deviations (2.4.7.1)

Svar:

A) Tillåtet, om sprickan är upp till 1 cm från kanten. Sprickor i mitten av gummit/belaget är inte tillåtet.

B) Den skarpa färgskiftningen är inte tillåten.

Svar:

Inte tillåtet, eftersom det svarta lyser igenom gummit.

Svar:

Tillåtet

2.9.1. Lack på stomme

Det finns ingen regel mot det, tillåtet i nuläget.