Karriär efter 50. Behandling av djup karies. Utvärdering av tandvården SID 34. Kirurgen som opererar i. Tandläkarkunskap sedan 1909 SID 24 SID 66

TANDLÄKARTIDNINGENNR6 2013 VETENSKAP & KLINIK REPARATION AV KOMPOSITFYLLNINGAR ■ BEHANDLING AV DJUP KARIES

www.tandlakartidningen.se

VETENSKAP & KLINIK: Reparation av kompositfyllningar ^■ Behandling av djup karies – baserad på evidens från nya kliniska studier

3D 3D

Kirurgen

som opererar i

Karriär efter 50

SID 24

Behandling

av djup karies

SID 66

Utvärdering av tandvården ^{SID 34}

■ INTERVJUN: GUNILLA HULT-BACKLUND

Tillsynen frikopplas

^{SID 42}

■ STUDENT:

Önskar göra AT i Sverige

^{SID 46}

Tandläkarkunskap sedan 1909

Nummer 6 2013 ^■ Årgång 105

SID 18

AIR-FLOW ^® MASTER PIEZON

W&H Nordic AB, Tillverkarvägen 6, 187 66 TÄBY t: 08-445 88 30, e: office@whnordic.se

PERIIMPLANTIT & PARODONTIT

> NYTT! Ett pulver för både supra- och subgingival AIR-FLOW

^®

behandling

> Inget byte av pulverbehållare

> Effektivt och samtidigt skonsamt och smärtfritt ...kontakta oss så berättar vi gärna mer!

OR IGINAL M ETHOD

NYHET

AIR-FLOW ^® POWDER PLUS

N ^° 1

AL L-IN-ONE P RO PHYLAX IS

SID 12

VI SKRYTER INTE !

ATT BERÄTTA SANNINGEN RÄCKER MER ÄN VÄL!

VÄLUTBILDAD PERSONAL FÖR BÄSTA ^SERVICE

ÄKTA ISO 9001:2008 CERTIFIERAT KVALITET ^SYSTEM

VI ÄR MILJÖCERTIFIERADE ENL ISO 14001 OCH HAR AAA-RATING ENL SOLIDITET VI HAR LÅGA OMKOSTNADER

JÄMFÖR VÅRA PRISER DET LÖNAR SIG DP BLÅ INGÅR I VERKSAMHETEN SEDAN JANUARI 2012

STÄNDIG TILLVÄXT FRÅN 2006 OCH FORTSATT FRAMGÅNGSRIKT!

VAD VÄNTAR DU PÅ?

KONTAKTA OSS FÖR ATT FÅ MER INFO!

GLOBAL QUALITY LAB

Vi har öVer 25 års erfarenhet av implantat- behandling och har installerat över 30 000 implantat på nära 8 000 patienter. Vi tar emot remisser för, förutom implantatbehandlingar, protetisk rehabilitering, behandling av parodontit och dento-alveolär kirurgi.

Remisser mottas även för datortomografi och övriga röntgenutredningar.

All behandling kan utföras under narkos. En långsiktig kvalitetskontroll med ständig tillgänglighet för patienten och för den remitterande kollegan hör till klinikens vikti- gaste målsättningar. Specialistkliniken i Nacka är godkänd av Socialstyrelsen som utbildningsklinik för erhållande av specialistbehörighet i oral protetik.

VÄLKOMMEN

MEd diN rEMiss tiLL Oss!

A GLOBAL HEALTH PARTNER

sPeCiaListKLiniKen

för DentaLa iMLantat

specialistkliniken för Dentala implantat Värmdövägen 121, 131 37 Nacka

Tel 08-718 30 50, Fax 08-718 00 13 Mail info@specialistkliniken-implantat.se Mer information på

www.specialistkliniken-implantat.se

Våra sPeCiaLister

sPeCiaLister OraL PrOtetiK Pär Almqvist

Christer Bessing Jakob Christensen Per Ekenbäck Claes Ellgar

sPeCiaList ParODOntOLOgi Juhani Fischer

sPeCiaList KäKKirurgi Sten Holm

sPeCiaList OraL raDiOLOgi Inger Eklund

sPeCiaList anestesiOLOgi Gunilla Caneman

3

LEDARE

gunilla klingberg Ordförande gunilla.klingberg@

tandlakarforbundet.se

tandläkartidningen årg 105 nr 6 2013

Nu gäller det vår

gemensamma framtid

E

n av motionärerna vid förbundsmötet 2011 ville att förbundsstyrelsen skulle skapa förutsättningar för ett starkt Sveriges Tandläkarförbund där alla tandläkare och tandläkarstudenter kan vara medlemmar. Egentligen en självklar­

het, men – i det organisatoriska kaos tandläkar­

na befann sig – en högst relevant förväntan och motion. 2012 var på många sätt ett förlorat år för vårt förbund. Alldeles för mycket tid, energi och pengar fick läggas på interna frågor, något som alla tandläkare förlorade på. Först efter många och långa sittningar enades vi om en organisatorisk struktur som gjorde det möjligt för våra privatpraktiserande kolleger att få en egen hemvist i Tandläkarförbundet.

Mot den bakgrunden är det berättigat att våra enskilda medlemmar ställer frågor om vad som nu gäller i organisationen och också om hur arbetet fungerar. Förbundsstyrelsen har hittills i år sammanträtt tre gånger. I styrelsen finns från årsskiftet representanter från alla delar av svensk tandvård. Det är inte bara en styrka utan också en förutsättning för att kunna leverera det motionären ville se för två år sedan – ett förbund där alla kan vara med och där alla behövs.

Det är på sin plats att här passa på att särskilt välkomna våra nya ledamöter i styrelsen och speciellt dem som representerar vår nya riks­

förening tev (Tandläkare – Egen Verksamhet).

Det är ett styvt jobb att komma in i en styrelse som helt ny och dessutom samtidigt arbeta upp en ny förening från grunden med allt vad det innebär. Men det viktiga är att detta tillskott av nya ledamöter har varit både efterlängtat och väldigt positivt; nu har vi en fullbesatt styrelse med kompetenta ledamöter som kan ha fokus på våra gemensamma frågor.

Hur förvaltar då styrelsen detta läge? Vi har äntligen kunnat starta ett efterlängtat visionsarbete. Frågan har fått stå tillbaka

under alldeles för många år men nu arbetar förbundet med full kraft med hela kedjan från omvärldsanalys, intern och extern bild av vår verksamhet, utvärdering av vårt varumärke med mera. Ett spännande arbete som syftar till att stärka vårt förbund och därmed tydligare kunna kommunicera med såväl medlemmar som omvärld. Vi behöver bli bättre på att berätta om vårt arbete och särskilt om de verksamhetsområden som medlemmarna i flera sammanhang lyft fram som viktiga.

Så finns då den där frågan som fortfarande hänger i luften. Har vi en fungerande organisa­

tion för våra medlemmar? Frågan ska kanske inte besvaras av oss i förbundsstyrelsen eller av andra förtroendevalda. Men det är viktigt att frågan ställs. Förbundsstyrelsen måste vara öp­

pen för den. Och ännu viktigare är att våra en­

skilda medlemmar ute i landet, tandläkare och tandläkarstudenter, också måste förhålla sig till frågan. För en sak är helt säker: Om man vill ha ett starkt förbund som driver de gemensamma odontologiska frågorna, måste medlemmarna engagera sig och föra fram sina åsikter till oss förtroendevalda. En modern organisation får aldrig stå still, den måste alltid planera för framtiden. En organisation kan aldrig bli bättre eller starkare än det mandat den får av sina medlemmar.

Framtidsfrågorna står högt på styrelsens dagordning och kommer att vara åter kom man­

de framöver. Styrelsens ansvar är att se till att det finns en fortsättning även när man som enskilda ledamöter har lämnat sina uppdrag.

Förtroendeuppdrag handlar inte om här och nu eller om en själv, utan om att se till att det finns en stark och attraktiv organisation, ett Sveriges Tandläkarförbund, även i framtiden och för dem som är medlemmar om fem och om femtio år.ⁿ

»En modern organisation får aldrig stå still, den måste alltid planera för framtiden.«

KRÖNIKA KRÖNIKA

CHRISTINA MÖRK Det fi nns en

Facebookgrupp för varje opi- nions yttring, också för dem som anser att munnen är en del av krop- pen. Motsatsen – att kroppen är en del av munnen – är inte otänkbar men kräver ett fördomsfritt byte av perspektiv. För att hävda den skrattretande tanken att mun- nen inte skulle vara en del av kroppen måste man vara en rik- tigt stor komiker, kanske verksam i regeringskvarte- ren i Stockholm. ^■

SVERIGES TANDLÄKARFÖRBUND THE JOURNAL OF THE SDA (SWEDISH DENTAL ASSOCIATION)

Årgång 105 Grundad 1909

Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: 08-666 15 00 Fax: 08-666 15 95

Hemsida: www.tandlakartidningen.se E-post:

redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person:

fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se CHEFREDAKTÖR:

Christina Mörk 08-666 15 06 Ansvarig utgivare REDAKTION:

Anita Hagstedt 08-666 15 29 Korrektur, registrering Thomas Jacobsen 08-666 15 00 Vetenskaplig redaktör Mats Karlsson 08-666 15 17 Reporter

Björn Klinge 08-666 15 57 Vetenskaplig redaktör

Carina Lööf Frohm 08-666 15 16 Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist 08-666 15 28 Layout

Linda Persson 08-666 15 19 Webbredaktör

Janet Suslick 08-666 15 26 Reporter

ANNONSER:

Elisabeth Frisk 08-666 15 13 Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser

Christer Johansson 08-666 15 27 Produkt- & platsannonser Inger Kåberg 0708-44 33 83 Platsannonser

platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se PRENUMERATION:

Sverige privat 1 450 kronor + 6 % moms Sverige företag 1 950 kronor + 6 % moms Norden 1 550 kronor + 6 % moms övriga länder 1 700 kronor TS-kontrollerad upplaga: 8 700 Medlem av

Tryck:

Ljungbergs Tryckeri AB 264 22 Klippan ISSN 0039-6982

All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar

Speciellt för dig

som är tandläkare

 N 

är vi på redaktionen planerar ett nytt nummer av Tandläkartidningen gör vi det med tanke på att tand- läkarens behov ska vara i centrum i varje artikel.

Självklart i en tandläkartidning, kan man tycka, men det skulle vara fullt möjligt att också lägga till ämnen som är mer allmänna och varken tandläkar- eller tandvårdsspecifi ka.

Det skulle exempelvis kunna handla om akademiker i allmän- het, om utbildningspolitik och vårdpolitik generellt, om patient- perspektiv på tandvården.

Men sådana i och för sig intressanta ämnen har vi avstått från för att i stället satsa på det som ingen annan gör: Vi koncentre- rar oss på dig som tandläkare och den vård som du ger.

Här ska du få möta andra tandläkare som delar med sig av sina erfarenheter av metoder, tekniker eller material. Här ska också fi nnas artiklar om myndigheternas regler för och utvärde- ring av tandvård liksom bedömning av anmälningar om misstag

i vården, viktigt för varje tandläkare att känna till. Din egen yrkesutövning och yr- kesutveckling speglar vi förstås. Att vi ska orientera, i första hand dig som är allmän- tandläkare, om den odontologiska forsk- ningen är självklart liksom att tandläkar- studenternas vardag ska skildras i varje nummer. Ett lite mer udda inslag är »Bil- den« där poängen är att tandläkaren ibland är fotografen.

I det här numret fi nns alla dessa ingredi- enser: Här beskriver vi bland annat 3D- teknikens betydelse för käkoperationer, Socialstyrelsens nationella utvärdering av och råd till tandvården, tandläkaren som utvecklas i yrket genom att bli specialist vid 55+ och studenten som utbildar sig i Polen och börjar bli osäker på om hon ska återvända till Sverige. Vi intervjuar den nya tillsynsmyndighetens chef och visar bilder tagna av en fotograf som numera är student på tandvårdshögskolan i Malmö. Här fi nns en artikel om forskning på probiotika och en om behandling av djup karies – och mycket mer.

Kort sagt: Tandläkartidningens material

»… tand- läkarens behov ska vara i centrum i varje artikel.«

5

INNEHÅLL

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 6 2013

3 LEDARE Nu gäller det vår gemensamma framtid. Gunilla Klingberg

6 AKTUELLT

12 VIRTUELL KIRURGI 17 LEX MARIA 21 SOCIALSTYRELSEN/

KLAGOMÅL

24 NY KARRIÄR VID 50 + 30 VAD HÄNDE SEN?

Anna Hartwig går en certifi e- ringsutbildning för sjukhus- tandläkare. I februari började hon ett nytt jobb på universi- tetssjukhuset i Örebro.

34 UTVÄRDERING AV TANDVÅRDEN

39 GRÄNSLÖST SAMARBETE

Rekrytering och teamtandvård är två viktiga områden i det svensk-norska samarbetet mel- lan Folktandvården Väster- botten och motsvarigheten i Nordlands fylke.

42 TILLSYNEN BLIR TUFFARE MED NYA MYNDIGHETEN

Snart slår IVO upp portarna.

46 INTE SJÄLVKLART ATT ÅTERVÄNDA TILL SVERIGE

Efter tandläkarutbildning i Polen är Diba Payandeh redo att fl ytta hem. Men att återvända till Sverige är inte lika lätt som hon tidigare trott.

49 SIST SLÄCKER …

André Rennstam, tandläkar- studerande i Malmö, samman- fattar första läsåret i bilder.

53 PROBIOTIKA – KAN HA EFFEKT EFTER NÅGRA VECKOR

OMSLAG: Professor emeritus Jan Michaél Hirsch är redo för virtuell operation. Foto: Anders Tukler

VETENSKAP & KLINIK 57KRÖNIKA Ett brev från framtiden. Thomas Jacobsen 59FACKPRESS

64 FRÅGA NIOM:

ÄR DET LÄMPLIGT ATT REPARERA GAMLA KOMPOSITFYLLNINGAR?

Dahl & Staxrud

66 BEHANDLING AV DJUP KARIES – BASERAD PÅ EVIDENS FRÅN NYA KLINISKA STUDIER

Bruun & Bjørndal

75 FÖRBUNDSNYTT 76 PLATSANNONSER 79 RADANNONSER 82 FÖDELSEDAGAR 84 VIKTIGA ADRESSER 86 KALENDARIUM

tandläkartidningen nr 6 2013 vetenskap & klinik reparation av kompositfyllningar n behandling av djup karies

www.tandlakartidningen.se VETENSKAP & KLINIK: Reparation av kompositfyllningar n Behandling av djup karies – baserad på evidens från nya kliniska studier

3D 3D

Kirurgen som opererar i

Karriär efter 50

SID 24

Behandling av djup karies

SID 66

Utvärdering av tandvården ^{SID 34}

n INTERVJUN: GUNILLA HULT-BACKLUND

Tillsynen frikopplas SID 42 n STUDENT:

Önskar göra AT i SverigeSID 46

Tandläkarkunskap sedan 1909 Nummer 6 2013 n Årgång 105

SID 18

AIR-FLOW^® MASTER PIEZON

W&H Nordic AB, Tillverkarvägen 6, 187 66 TÄBY t: 08-445 88 30, e: office@whnordic.se

PERIIMPLANTIT&PARODONTIT

> NYTT! Ett pulver för både supra- och subgingival AIR-FLOW^® behandling

> Inget byte av pulverbehållare

> Effektivt och samtidigt skonsamt och smärtfritt ...kontakta oss så berättar vi gärna mer!

ORIGINAL M ETHOD

NYHET

AIR-FLOW^® POWDER PLUS

N^°1

ALL-IN-ONE PROPHYLAXIS

SID 12

FOTO: ANDERS TUKLER, MICHAEL MELANSON, JOHAN ARDEFORS, ALINE LESSNER. ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

REPORTAGET

»Nu märker jag att det finns så otroligt mycket att lära sig, och ju mer jag lär mig desto mer finns att lära.«

SID 24

12 42 24

66 46 34

AKTUELLT

nyTT från

tandlakartidningen.se Nytt centrum

för äldretandvård försenas

➤ Akademiskt centrum för äldretandvård (act) i Stockholm skulle startas i maj, men starten skjuts upp till augusti. Förutom att ta emot patienter kom- mer act att bedriva forsk- ning och utbildning. Målet är att förbättra äldres tandhälsa och tandvården för äldre.

Bakom act ligger Stock- holms läns landsting, Ka- rolinska institutet, Folk-

tandvården Stockholms län ab och Stiftelsen Stockholms sjukhem.

Skåne samarbetar för bättre

forskning

➤ För att höja kvalite- ten inom tandvården planerar Region Skåne, Folktandvården Skåne, odontologiska fakulteten vid Malmö högskola, Hög- skolan Kristianstad och privattandläkare i Skåne att samarbeta kring odon-

tologisk forskning under kommande år.

Med hjälp av breda forskningsinsatser hoppas man till exempel minska förekomsten av tandsjuk- domar hos vissa grupper i befolkningen samt iden- tifiera bra behandlingar för äldre samt barn och ungdomar.

Handlingsplanen för forskningssamarbetet i Skåne tas upp i Region Skånes tandvårdsutskott den 3 april och i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 26 april.

illustration: colourbox

Nya regler ska minska antalet stickskador inom sjuk- och tandvården.

Reglerna införs den första maj i år.

Varje år drabbas personal inom sjukvården och tand- vården av stick- och skär- skador. Olika lösningar har tagits fram för att förhindra dessa olyckor eller tillbud.

På marknaden finns i dag olika system för att undvika risken att skada sig.

Men det görs inte till- räckligt. eu har tagit fram ett direktiv som från den första maj kommer att ingå i Arbetsmiljöverkets före- skrifter. Det innebär att hanteringen av sprutor och kanyler skärps.

En av förändringarna är

Stickskadorna ska

minimeras

att vassa föremål som är avsedda att användas på människor eller djur ska vara försedda med en inte- grerad säkerhetsfunktion.

Det innebär att säkerhets- funktionen sitter ihop med det vassa föremålet. Funk- tionen ska vara konstru- erad på ett sådant sätt att användaren inte kommer i

kontakt med den stickande eller skärande delen. Man ska inte behöva använda andra föremål för att akti- vera säkerhetsfunktionen.

Inom tandvården finns sys- tem med integrerade sä- kerhetsfunktioner som kan inaktiveras och därmed exponera den använda ka-

nylen. Syftet är att kunna ge samma patient mer be- dövning under pågående behandling. Enligt de nya reglerna ska säkerhets- funktionen aktiveras så fort behandlingen är avslu- tad och den använda ka- nylen läggas i en behållare för stickande och skärande avfall. Det är inte tillåtet att lägga ifrån sig en spruta med den använda kanylen exponerad eller att räcka över den till en annan per- son. Det är förbjudet att sätta tillbaka skyddshylsan på en använd kanyl.

Kravet på att använda fö- remål med en integrerad säkerhetsfunktion kommer att gälla om produkten finns på marknaden. I de fall man är bunden av ett pågående upphandlingsav- tal med produkter som inte uppfyller de nya kraven och avtalet inte går att bryta, får avtalet löpa ut innan man köper produkter som upp- fyller de nya föreskrifterna.

De nya reglerna innebär också att personalen ska få en god utbildning i att an- vända säkra produkter.

Det är inte tillåtet att lägga ifrån sig en spruta med den använda kanylen exponerad.

tandläkartidningen årg 105 nr 6 2013 7 läs mer www.tandlakartidningen.se sammanställning Linda Persson

nyTT från

tandlakartidningen.se Stockholm för-

länger avtal om områdesansvar

➤ De sju vårdgivare i Stockholm som har om- rådesansvar inom allmän- tandvården får förlängda avtal. Det har hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat. Sedan tjänsten områdesansvar gick ut för upphandling 2011 har fler barn och ungdomar kom- mit i kontakt med tand-

vården. I vissa områden är täckningsgraden avsevärt bättre än 2010, skriver Stockholms läns landsting i ett pressmeddelande.

Kritik mot efter- handskontroller

➤ Försäkringskassan har förbättrat kontrollerna av utbetalningar från tand- vårdsstödet, men det sak- nas en helhetsbild av anta- let felaktiga utbetalningar.

Det visar den granskning

som isf, Inspektionen för socialförsäkringen, gjort.

Den förra granskningen som isf genomförde 2011 visade att Försäkringskas- san inte hade fattat beslut om vilken inriktning efterhandskontrollerna skulle ha. Man arbetade i huvudsak med slump- mässiga kontroller. isf:s granskning kom fram till att bristerna i urvalet var så allvarliga att kontrol- lerna inte kunde ses som slumpmässiga.

Brister i rutinerna ledde till att en äldre dement patient inte fick den tandvård han var i behov av. Efter Socialstyrelsens utredning skärper nu folktandvården i Gävle- borg sina rutiner för upp- sökande tandvård.

Det var den äldre patien- tens dotter som anmälde den bristande vården till Sandvikens kommun. So- cialstyrelsen granskade senare fallet.

Vid den uppsökande un- dersökningen visade det sig att patienten hade behov av tandvård. Han remittera- des till sjukhustandvården.

Därifrån remitterades han till behandling under nar- kos, men blev inte godkänd för detta av medicinska skäl.

Ett halvår senare, i okto- ber 2009, gjordes ett försök att behandla patienten i vaket tillstånd, men det misslyckades.

Dement fick inte

nödvändig behandling

Vid ett besök på boendet i mars 2011 fann man att patienten hade 15 tänder, att han var utan smärta, kunde tugga och att mun- hygienen var acceptabel.

Det fanns inget behov av nödvändig tandvård.

När patienten under- söktes 2012 fann man att patienten var tandlös, men man konststaterade åter att det inte fanns behov av nödvändig tandvård.

Tandlösheten berodde på att patienten tidigare hade fått tänderna extraherade under narkos på sjukhuset, dit han hade remitterats av en läkare.

Socialstyrelsen fann i sin utredning att det var an- märkningsvärt att man vid munhälsobedömningen 2011 kom fram till att mun- statusen var acceptabel och att patienten hade förmåga till egenvård, vilket gick stick i stäv med de verkliga förhållandena.

Satsning på tandvård till somaliska barn

➤ Landstinget i Krono- berg har fått två miljoner kronor från Europeiska integrationsfonden. Peng- arna ska användas för att förbättra munhälsan hos anhöriginvandrade barn från Somalia.

– Anledningen till att vi har startat projektet är att vi sedan tidigare sett att barnen har kommit till tandvården lite för sent och att kariesskadorna kan ha accelererat under deras första tid i Sverige, säger tandhygienist Inger Svens- son i en artikel på lands- tingets hemsida.

Hittills har 70 barn un- dersökts. Resultatet visar att barnen har fler kari- esskador än förväntat. mK

Förbundet jobbar för jämlik vård

➤ Tandvården i Sverige är inte jämlik. Det finns skillnader i munhälsan hos olika befolkningsgrupper och även skillnader i hur olika grupper bemöts och vilken tandvård de har till- gång till.

För att bryta trenden an- sluter Sveriges Tandläkar- förbund sig till Nationella plattformen för jämlik hälsa och vård.

Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, diskrimineringsombuds- mannen och andra aktörer står bakom plattformen.

Samarbetet ska leda till metoder för att identifiera och åtgärda skillnader i hälsa, bemötande och till- gång till vård.

En nationell konferens om jämlik vård hålls i feb- ruari 2014. Resultat från projektet Vård på lika vill- kor kommer att presente-

ras. js

Socialstyrelsen konstate- rade också att det saknades rutiner inom allmäntand- vården för att hålla kontakt med icke autonoma pa- tienter.

Den utredning som vård- givaren genomförde visade att det fanns stora brister i rutinerna vid uppsökande tandvård. Bristerna ansågs så allvarliga att man nu har börjat ta fram ett omfat- tande åtgärdsprogram.

Det åtgärdsprogram man nu tar fram ska förhindra att liknande händelser inträf- far. Bland annat ska ansvar och förväntningar vara klart definierade och varje särskilt boende eller hem- tjänstområde ha en namn- given ansvarig tandläkare, som ska vara ett stöd för de tandhygienister som utför munhälsobedömningarna.

Åtgärdsprogrammet ska gälla för hela folktandvår- den i Gävleborg.

mats Karlsson

AKTUELLT

läs mer tandlakartidningen.se

nyTT från

tandlakartidningen.se Bent Petersen ordförande i Folktandvårds- föreningen

➤ Bent Petersen, tand- vårdschef för utveckling med kvalitetsansvar i Västra Götalandsregionen, är tillfällig ordförande i Sveriges folktandvårdsför- ening, en sammanslutning för landets tandvårdsche- fer. Han går in som ord- förande fram till slutet av augusti medan ordinarie ordförande, Eva Ljung, arbetar som tillförordnad landstingsdirektör i Upp- sala.

Tandläkaren Per-Olof Björnssons rivning av den gamla färgfabriken i Knislinge har gått en- ligt planerna. Nu köper kommunen den sanerade tomten för 1,3 miljoner kronor. Ett beslut som får både ris och ros.

Tandläkaren Per-Olof Björnsson i Knislinge ut- anför Kristianstad retade sig på att fabrikslokaler tilläts förfalla och förfula den anrika industriorten (Tandläkartidningen num- mer 3 2013). Till slut beslöt han att ta saken i egna hän- der och rev först den gamla strumpfabriken, våren 2012. Kommunen köpte därefter tomten och pla- nerar att bygga tolv mark- lägenheter. På andra sidan vägen låg tidigare även strumpfabrikens färgeri men det är nu ett minne blott. Även den tomten har Per-Olof Björnsson förvär- vat och sanerat.

– Alltihop är rivet och bortforslat, men det ska

Nu har tandläkaren rivit ännu en fabrik

läggas på grus där själva bygg- naderna varit och så ska några träd rättas till, berät- tar han.

Per-Olof Björnsson har till den 1 maj på sig då kommunen tar över indu- stritomten till en kostnad av 1,3 miljoner kronor. Efter- som saneringen gått smidigt går aff ären med plus, men det är inte frågan om någon större vinst, enligt Per-Olof Björnsson. Belöningen lig- ger i stället i de positiva reaktionerna.

– Folk från bygden har varit mycket glada och tycker att det är skönt att någon tar tag i saker och ting, säger Per-Olof Björnsson.

Det tycker kommunled- ningen också som uppma- nar till fl er liknande ini- tiativ (enligt Norra Skåne, 22 februari). Socialdemo-

kraterna reserverade sig dock mot beslutet. Partiet känner sig inte bekvämt med »strumpfabrikslös- ningar« där privatpersoner köper och sanerar mark som kommunen sedan för- värvar. S ifrågasätter också om köp av industrimark i Knislinge är en vettig in- vestering.

– Det där är ett politiskt spel mellan de olika block- en, säger Per-Olof Björns- son med en suck.

TandläkarTidningen årg 105 nr 3 2013 24

REPORTAGET

Karl (t v), Anna och Per-Olof Björnsson trivs alla med att vtandläkarna i byn. Men det gäller att ständigt vara serviceminded och tillgänglig, inte ligga för högt i pris och hänga med i den tek-ara

niska utvecklingen.

del 1 nr 3.indd 24

2013-04-12 09.34 TandläkarTidningen årg 105 nr 3 2013

25

K

rossade rutor, rostiga stuprör och flagnande dörrar. En grävskopa är re- dan på plats innanför gallerstaketet för att medverka i rivningen.

– Det skulle ha varit klart till jul men nu kom kylan, säger PTillsammans med sin son, Karl Björnsson, in-er-Olof Björnsson.

spekterar han den slitna tegelbyggnaden som ti- digare var en färgfabrik. Båda är tandläkare och pulsar genom snön iförda gummistövlar. Det är elva minusgrader och högblå himmel. Snöglitter singlar ner från träden. Den väderbitna byggna- den ligger i byn Knislinge, med cirka 4 000 invå- nare, ett par mil norr om Kris

tianstad.

– Knislinge var tidigare en stor industriort, vi hade blixtlåsfabrik, skofabrik och strumpfabrik.

När jag var barn på mitten av 1950-talet blev jag uppmanad att cykla försiktigt vid lunch för då kom så många cyklister farande från de olika fa- brikerna, berättar Per-Olof. Industriepoken är dock förbi och flera av lo- kalerna har fått förfalla. Något som stuckit i ögo- nen på Per-Olof. Särskilt strumpfabriken minns han som en anskrämlig

ruin. Tillverkningen av strumpor lades ner på 1970-talet. Kommunen försökte under många år få till en rivning men kom inte överens med ägaren. Till slut bestämde sig Per-Olof för att ta saken i egna händer. Han köpte marken och byggnaden och rev den sedan våren 2012 och i dag ligger där endast en plan,

TexT: erik Skogh FoTo: giSela Svedberg Ett stort engagemang för orten. Det präglar tandläkarsläkten Björnsson i skånsk

a Knislinge.

Övertagandet av byns apotek och rivningen a förfallna industrilokaler utgör några exempel på v deras insatser för att hålla b

ygden levande.

Mitt i byn

Knislinge ligger ett par mil norr om Kristianstad och har cirka 4 000 invånare.

➤

del 1 nr 3.indd 25

2013-04-12 09.34

Några konkreta planer för tomten har han inte hört talas om.

– Det blir en gräsanlägg- ning, vad jag vet, men kom- munen vill väl gärna att någon ska bygga någonting, säger Per-Olof Björnsson.

eriK sKogH Ur Tandläkar-

tidningen nummer 3 2013 Per-Olof

Björnsson

Foto: GisEla sVEDbErG

➤ 92 procent av befolk- ningen tycker att vården ska kunna kräva rökuppe- håll inför vissa operationer.

Det visar Vårdbarome- tern 2012, en befolknings- undersökning som görs varje år för att ta reda på bland annat människors förväntningar på vården.

Frågan som ställdes var:

»Inför vissa operationer är det viktigt med rökup- pehåll för att minska risken

för komplikationer. Tycker fall ska kunna kräva detta?«

Majoriteten vill ha rökstopp inför operation

Undersökningen visar också att 79 procent av be- folkningen instämmer helt eller delvis i påståendet

»Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsva- nor med mig, till exempel kost, motion, tobak och alkohol«.

Vårdbarometern baseras på telefonintervjuer med 41 410 personer, 18 år och äldre, på uppdrag av lan- dets landsting och regio- 92 procent av personerna

i undersökningen vill ha rökstopp inför operation.

illustrat ion: colourbox

Dentalmind marknadsför hela Komet-sortimentet i Sverige.

Kontakta oss för en demonstration eller beställ direkt på dentalmind.com eller tel 0346 – 488 00

Ingenting är omöjligt i framtiden. Dentalmind har det bästa från världens främsta tillverkare just nu.

Följ oss på Facebook! facebook.com/Dentalmind

Komet är inte bara ett av världens snabbast växande dentalföretag.

De är dessutom innovativa världsmästare sedan 85 år.

Just nu har vi ett bra erbjudande på kvalitetsborr med bättre precision och effektivitet, mindre vibrationer och längre livstid.

Köp 25 diamanter, betala för 20.

Flytande emalj.

EXTRA GLITTER:

5 diamanter

på köpet!

AKTUELLT

Mellan 21 och 44 procent av ungdomarna i Stock- holm har erosionsskador.

Det visar preliminära re- sultat från en studie som görs av Maria Jarkander, pedodontist på barnspe- cialisttandvården i Sol- lentuna.

– Det är viktigt att tand- vårdspersonalen uppmärk- sammar erosionsskador så att orsaksfaktorer kan utredas och preventiva åtgärder sättas in, säger Maria Jarkander.

Sammanlagt 1 200 ung- domar ingår i studien.

200 15-åringar och 200 17-åringar från tre folk-

Erosionsskador vanliga

hos ungdomar i Stockholm

tandvårds- kliniker i Stock- holms län har under- sökts av tandläkare eller hy- gienist på respektive klinik och markertänder för erosion har färgfotogra- ferats.

Ungdomarna har svarat på frågor om subjektiva symtom från tänderna, livsstilsfaktorer som kost-, dryckes- samt munhygien- vanor.

Nu granskar Maria Jarkan- der färgfotografi erna och

analyserar resultaten till- sammans med sina handle- dare på specialistkliniken för pedodonti vid Eastman- institutet i Stockholm.

Resultaten beräknas bli klara i början av 2014.

När erosionsskador har hit- tats hos ungdomarna i studien, har orsakerna utretts och patienter- na fått profylax och/

eller behandling be- roende på skadornas Maria Jarkander

omfattning. Det vanligaste är att de har fått råd om kost-, dryckes- och munhy- gienvanor samt fl uorprofy- lax för att lindra ilningar.

janet sUsliCK

Ungdomarna med erosions- skador har efter behandling fått råd om kost- och munhygien- vanor samt fluorprofylax.

illustrat ion: colourbox

En ny generation av NiTi Filar

…the regenerative NiTi File!

Like a Phoenix from the ashes…

134 ° C

n Inget minne när man böjer len, stannar kvar i sitt läge + Extremt exibel utsökt för att spåra rotkanalen n återtar sin ursprungliga form efter autoklavering = Kan återanvändas era gånger

n Upp till 300 % bättre resistens mot separering (frakturering)

www.coltene.com

Please contact Mobile: 0707-555801 or Mail: madeleine.hoa@tele2.se

SDR

– 4 mm i ett svep Palodent Plus

sektionsmatris

• Optimala kontaktpunkter

• Sluter tätt gingivalt

• Mindre överskott

• 4 mm härdningsdjup – färre lager, enkelt och snabbt

• Självutjämnas i kaviteten

• 3 års kliniska data*

* Burgess, Munoz, University of Alabama, USA

SDR – 4 mm i ett svep Palodent Plus

sektionsmatris

S e k t i o n s m a t r i s s y s t e m

Optimala klass II fyllningar – på ett enklare sätt

DENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck | Tel 08 685 65 05 | www.dentsply.se

SDR_PalodentP_200x272.indd 1 2013-03-27 15:55

MATERIAL & METOD

Virtuell operation – en utopi? Inte alls; om bara några år kan det vara verklighet. Kirurgen kan redan före den verkliga operationen genomföra ett genrep virtuellt.

TEXT: MATS KARLSSON FOTO: ANDERS TUKLER

några år kan 3D-tekniken komma att erbjuda unika möjligheter vid olika operationer och också ett ovärderligt hjälpmedel inom tandläkar- och lä- karutbildningen.

Vid Centrum för bildanalys vid Upp- sala universitet är man världsledande inom den virtuella tekniken. Där be- drivs forskning och utbildning inom datoriserad bildanalys och perceptua- lisering, det vill säga att interagera med syn såväl som med hörsel och känsel.

För cirka tio år sedan skrev Tand- läkartidningen om ny banbrytande teknik inom käkkirurgin. Tekniken innebar att den patient som skulle opereras först skiktröntgades. Dessa data skickades vidare till ett företag som tog fram en exakt kopia i plast av kraniet, som kirurgen sedan kunde studera inför operationen och därmed vara mer förberedd inför ingreppen.

Nu har den tekniska utvecklingen

tagit ett stort steg till. Inom bara ^➤

Professor emeritus Jan Michaél Hirsch utför en förberedande operation i 3D-miljö. Den skiktröntgade skallen manövreras med en haptisk pekare och han kan känna alla strukturer och

Den skiktröntgade skallen avbildas på en vanlig dataskärm och speglas ner i en vågrät skärm. Under denna avbildas skallen virtuellt, som om den svävar i luften.

Virtuell kirurgi

Virtuell kirurgi

VVirtuell kirurgi

V

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 6 2013 13 För att se skallen virtuellt behövs speciella glasögon. Med en haptisk pekare kan kirurgen känna strukturerna och vrida skallen. Till sin hjälp för detta finns också en konsol med olika funktioner.

MATERIAL & METOD

Utvecklingen av 3D-tekniken kom- mer ursprungligen från spelmarkna- den, där man lyckats skapa virtuella världar. Men nu tar tekniken steget därifrån till en mer nyttig användning.

– Genom att använda fler sinnen vid interaktionen med en virtuell värld kan man få en bättre uppfattning av geometriska former, förklarar Ingrid Carlbom, professor vid Centrum för bildanalys.

UPPFYLLER FÖRVÄNTNINGARNA

En av dem som intresserat sig för den nya teknikens möjligheter är profes- sor emeritus Jan-Michaél Hirsch, in- stitutionen för kirurgiska vetenskaper vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.

– Jag hade ett behov av ny teknik vid operationer och kontaktade Centrum för bildanalys för sju, åtta år sedan för att se om de kunde hjälpa mig, berät- tar han.

Och det visade sig att de kunde, och det har hittills blivit så bra som han hade tänkt sig. Han har varit med om utvecklingen av den virtuella tekniken för käkoperationer och har redan kun- nat prova tekniken, även om det ännu endast finns en prototyp framtagen, en prototyp som är under utveckling.

Vad är då den huvudsakliga vinsten med virtuella operationer?

– De flesta kirurger förlitar sig på sin erfarenhet när de inleder operatio- nerna. Uppstår problem försöker de lösa dem vid operationsbordet. Och det fungerar naturligtvis oftast, men genom att först genomföra operatio- nen virtuellt och med alla data till- gängliga blir den verkliga operationen säkrare, kirurgen vet vad som väntar och har löst problemen redan innan det blir skarpt läge. Det sparar också mycket tid i operationssalen och där- med sparas mycket pengar, dessutom blir operationerna säkrare, vilket gag- nar patienten. Risken för omoperation minskar drastiskt, förklarar han och exemplifierar ytterligare:

– Om patienten har en tumör kan man ta bort den virtuellt och virtuellt tillverka en benbit som passar exakt.

Man kan lägga pussel med benbitar för att få dem att passa perfekt, kan-

till det så att det passar exakt. Sedan kan man fästa ihop benbitarna med ti- tanplattor, som man bockar till virtu- ellt så att de får perfekt passform. Alla data skickas i dag till forskningspart- nern vid Mitthögskolan i Östersund, som tillverkar dem.

I den virtuella världen kan kirurgen gå in och känna på kraniet, vrida och vända på det. Det sistnämnda är i dag möjligt på datorskärmen, men den

»Om patienten har en tumör kan man ta bort den virtuellt.«

➤

Den övre raden visar patientens kranium och käkar med frakturer innan plane- ring, sett framifrån och underifrån.

I den undre raden har kirurgen lagt bitarna på plats »virtuellt« i planerings-

Professor emeritus Jan Michaél Hirsch utför en virtuell operation. Runt om honom gänget på Centrum för bildanalys, som utvecklat tekniken. Från vänster doktorand Pontus Olsson, professorerna Ingrid Carlbom och Ingela Nyström, samt forsknings- ingenjör Fredrik Nysjö.

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 6 2013 15

Så fungerar det

Inför operationen skiktröntgas patienten. De data som samlats in kommer ut som en så kallad 3D- volym av skallen.

En viktig del i bildhanteringen är att kunna separera eventuella lösa benbitar från varandra, vilket kräver avancerade bildanalytiska metoder

Den enhet som kirurgen arbetar vid under den virtuella operatio- nen består av en vanlig dataskärm, som sitter ganska högt upp och är vinklad snett neråt. Ett stycke un- der skärmen finns en vågrät halv- genomskinlig spegel som återspeg- lar det som visas på dataskärmen.

Kirurgen använder 3D-glasögon och kan då se kraniet eller käken i 3D genom spegeln. Objekt fram- träder som om de vore verkliga, svävande i luften, och den halvge- nomskinliga spegeln låter kirurgen se sin egen hand interagera direkt med den virtuella världen.

Med en så kallad haptisk pekare, som liknar en penna, kan kirurgen känna strukturerna, vrida objektet, plocka upp benbitar virtuellt och pussla ihop.

MATS KARLSSON

verkliga 3D-känslan finns inte. Den teknik som Centrum för bildanalys arbetar med innebär att kirurgen kan känna varje struktur, allt i en verklig 3D-stereobild.

– Det är svårt att förstå om man inte testar själv, säger Ingela Nyström, professor vid Centrum för bildanalys.

Hon är med om att utveckla tekniken, och hon ser flera möjligheter till prak- tisk tillämpning inom tandvården.

– Tandläkaryrket är väl lämpat för 3D-tekniken, inte minst är tekniken användbar vid tandläkarutbildning- en. Där skulle studenterna exempel- vis kunna öva sig i att extrahera virtu- ellt, operera bort visdomständer eller borra.

Allt detta låter naturligtvis bra, men smakar det så kostar det; så brukar

det ju vara. Men kostnaden för utrust- ningen som behövs visar sig vara låg.

Vad priset för ett dylikt system se- dan blir på marknaden är ju svårt att säga. En förutsättning för att förverk- liga tekniken är ju också att något fö- retag nappar på idén och ser möjlig- heterna, förklarar professor Ingrid Carlbom.

VERKLIGHET OM FEM ÅR

När det gäller käkkirurgi såsom tu- mörrekonstruktioner, frakturkirurgi och rekonstruktion av medfödda de- fekter, är kravet på exakthet utomor- dentligt stort och den nya tekniken möjliggör att man säkrare kan uppnå ett optimalt resultat. Operationen kan planeras och tränas virtuellt.

Specialkomponenter kan identifie-

ras och beställas eller tillverkas inför ingreppet. Ett mål är också att tekni- ken ska vara enkel att tillämpa. Och det är den, enligt Jan Michaél Hirsch.

Kommer då käkkirurgerna att anamma tekniken när den finns till- gänglig på marknaden? Det kommer kanske att vara lite trögt i början, tror Jan Michaél Hirsch.

– Käkkirurgerna är generellt ett konservativt släkte, men jag är själv övertygad om att detta har framtiden för sig, säger han.

Det finns fortfarande moment kvar att förbättra, bland annat utvecklar man på Centrum för bildanalys en handske som ska ersätta den haptiska pekare som nu används för att känna av strukturerna. Genom handsken ska kirurgen kunna känna strukturerna med både pekfingret och tummen. En prototyp finns redan framtagen.

Går allt enligt plan och det finns något företag som nappar på den nya tekniken kan systemet finnas på marknaden inom fem år. ^■

För att ytterligare förbättra taktiliteten håller man på att utveckla en handske genom vilken kirurgen kan känna objektet på ett bättre sätt än genom den haptiska pekaren.

att skapa leenden.

Välkommen till GC G-ællery – kosmetiska lösningar för alla

kliniska fall … med exakt de hanteringsegenskaper som du vill ha G-ænial från GC

Vi på GC fokuserar på individen.

Vi vet att två patienter inte är lika – och det är inte heller deras behov av kvalificerad behandling.

Vi vet också att två tandläkare inte heller är lika när det kommer till arbetssätt och vad man anser vara den perfekta restaurationen. För att kunna möta olika behov och krav så erbjuder vi på GC dig en hel serie av avancerade kompositer. Material som har egenskaper allt ifrån fasta och packningsbara - till flytande och appliceringsbara med spruta. GC lanserar kompositer med estetiska egenskaper som gör det möjligt för dig att skapa arbeten som är kosmetiskt fulländade – och du kan göra det både enkelt och snabbt! Var och ett av dessa material har överlägsna fysikaliska egenskaper och en hållbar ytfinish för ett bestående resultat. Varje material framhäver innovations- och kvalitetstänkandet som båda två är grundpelare hos oss på GC.

www.gceurope.com

GC NORDIC AB Tel. +46 8 555 793 12 info@nordic.gceurope.com http://nordic.gceurope.com

ESTETIKEN BLIR ENKLARE MED GC

17

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 6 2013

Patienten undersöktes den 1 februari 2012 och bedömningen var trolig fol- likularcysta, som man planerade att ta bort tillsammans med tand 48.

En knapp vecka senare opererades patienten. I samband med separe- ringen av tand 48 blev handstycket överhettat och brände patienten på

underläppen. Läppen behandlades med Terracortril salva och patienten fi ck med sig en tub hem för egenvård.

Vid suturtagningen en vecka senare berättade patienten att läppen vållat honom besvär, mer än de postopera- tiva besvären.

Brännskadan var i god läkningsfas,

Bränd

av handstycke

I samband med operativt avlägsnande av en cysta och en visdomstand i höger underkäke blev ett handstycke överhettat och patienten fi ck en brännskada i läppen.

Patienten kom på remiss från allmäntandvården till den käkkirurgiska kliniken för operation av en misstänkt cysta i regio 48.

men ännu inte helt epiteliserad. Pa- tienten informerades om att händel- sen skulle anmälas i folktandvårdens avvikelsehanteringssystem och att han själv hade möjlighet att göra en anmä- lan till Patientförsäkringen.

14 dagar senare ringde patienten och berättade att läkningen hade avstannat och att det utvecklats ett

»hack« i läppen. Han erbjöds tid da- gen efter. Såret bedömdes kräva en sårrevision och suturering för att få bra läkning. Öron-, näs- och hals- mottagningen tog emot patienten för omgående bedömning och eventuell åtgärd. Av remissvaret framgick det

LEX MARIA

➤

HULTÉN & Co ab

040-15 66 77 fax 040-15 56 00 www.bisco.se

Med All-Bond Universal följer ett paradigm- skifte. En singelkomponentsadhesiv för alla dentala adhesiva tillämpningar, direkta som indirekta, med fosforsyra-ets eller som själv-etsande adhesiv om så behövs, och det utan att tumma på stabiliteten i bindningen.

All-Bond Universal innehåller starkt adhesiv MDP-monomer tillsammans med andra rela- tivt hydrofoba komponenter som förhindrar degradering av bindningen.

ALL-BOND UNIVERSAL – genialt, helt enkelt!

"Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare"

A. Einstein

All-Bond TE Universal½ tdltidn201202.indd 1 2012-06-03 17:28:15

LEX MARIA

att man samma dag hade gjort en ex- cision av ärret i läppen.

I vårdgivarens »Anmälan om nega- tiva händelser och tillbud med medi- cintekniska produkter« står det, att vid genomgång av handstycket visade det sig att lagren hade gått sönder och att motorn därför blivit överhettad och orsakat det heta handstycket.

BRA MOTIVATION

Händelsen är enligt Socialstyrelsen väl dokumenterad i journalen och för- loppet är lätt att följa. Patientinforma- tionen är god både preoperativt med information om föreliggande kända risker med ingreppet, och efter hän- delsen om patientens möjligheter att anmäla till Patientförsäkringen samt hur vårdgivaren tänkt hantera hän- delsen. Journalen beskriver även pa- tientomhändertagandet och råden om egenvård och möjligheter till kontakt.

I journalen är insättandet av profy- laktisk antibiotika föredömligt moti- verad och man hänvisar till upptagen läkemedelsanamnes. Denna går dock inte att fi nna i löpande journaltext,

men fi nns kanske på annat ställe i da- tajournalen, som inte inskickats.

Arbetsgivaren och dess medarbe- tare har efter händelsen arbetat en- ligt intentionerna i patientsäkerhets- lagen. Patienten har efter händelsen blivit väl omhändertagen och man gav tider och snabb vård efter att kompli- kation med läkningen av vårdskadan uppstått.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete står, att vårdgivaren ska säkra de processer i verksamheten som behövs för verk- samhetens kvalitet och i varje process identifi era de aktiviteter som ingår och därefter utarbeta rutiner för ak- tiviteterna. Detta har efter händelsen utförts i form av ändrade rutiner för hantering av handstyckens behov av kontinuerlig service och genomgång.

Sammanfattningsvis anser Social- styrelsen att händelsen utretts på ett bra och relevant sätt och fi nner inte skäl att den behöver utredas ytterli- gare.

MATS KARLSSON

➤

Gör som många av dina kolleger – läs våra nyheter

på nätet!

www.tandlakartidningen.se

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman www.swedental.org

14-16 NOVEMBER 2013 STOCKHOLMSMÄSSAN

ESTETIK

3

Winkler, Besford och Sculean kommer. Kommer du?

Läs mer om årets stjärnföreläsare på hemsidan.

Fokus på det väsentliga

• Enkel hantering och utmärkt access

• Tillförlitlig ljushärdning även på 8 mm avstånd

• Batteri som du byter själv vid behov

DENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck | Tel 08 685 65 05 | www.dentsply.se

Smartlite_200x272.indd 1 2013-03-27 16:44

KaVo Allt för din klinik

KaVo Scandinavia AB · 194 84 Upplands Väsby · Telefon vx 08-590 047 00 · Fax 08-590 047 10 · info@kavo.se · www.kavo.se

Vi har det mesta av det bästa — för din klinik

Besök oss på www.kavo.se!

KaVo Scandinavia AB · 194 84 Upplands Väsby · Telefon vx 08-590 047 00 · Fax 08-590 047 10 · info@kavo.se · www.kavo.se

21

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 6 2013

Av journalhandlingarna framgår det att patienten besökte kliniken den 30 december 2008 med kraftig värk från tand 12. Tanden var perkussionsöm på tandkronan. En röntgenbild togs och diagnosen död pulpa samt infl am- mation vid tandens rotspets i käkbe- net ställdes.

Tandläkaren rensade tandens rot- kanal och kanalens längd, 21 mm, uppmättes med hjälp av en foramen- lokaliserare. Rensningen genomför- des under spolning med antibakteriell vätska och som rotkanalsinlägg app- licerades en kalciumhydroxidpasta.

Som fyllning användes glasjonomer.

Patienten fi ck rådet att försöka få tanden rotfylld under det kommande året.

Den 7 juli 2010 kom patienten på nytt till kliniken med anledning av akuta besvär från tand 12. En röntgen- bild togs och tandläkaren diagnostise- rade en varbildning i käken.

Tanden lagades med kompositma- terial och patienten skulle återkom- ma för rotbehandling. Den 9 juli åter- kom patienten då hennes besvär hade förvärrats.

När tandens rotkanal öppnades tömdes blodblandat var ut. Rotkana- len behandlades på likartat sätt som

Rotfyllningen misslyckades

SOCIALSTYRELSEN/KLAGOMÅL

Patienten sökte akut för besvär i tand 12. Tanden rensades och fylldes.

Men besvären återkom. Senare konstaterade en annan tandläkare att tanden behövde rotspetsopereras. Enligt Socialstyrelsen har den först behandlande tandläkaren inte utfört rotbehandlingen enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

➤

Några av höstens höjdpunkter:

• Tanden och dess omvärld i stort och smått

Från plack till helprotes

Jordanien, 26 oktober–3 november Föreläsare: Stefan Renvert,

Hans Sandberg och Sven Scholander

• Är du inte riktigt frisk, eller?

Det bästa från 8 specialister Stockholm, 6 december Föreläsare: Kristina Andersson,

John Danin, Gunnar Johannsen, Jan Kumlien, Clas Malmström, Peter Benno, Lennart Levi och Rickard Fuchs

• Kirurgi och protetik i allmänkliniken Jag har en plan! Gör det svåra enkelt!

Krakow, Polen, 11–15 december Föreläsare: Maths Ericson Bellinetto

och Per Häger i

KURSPROGRA M

HÖST 2013

KURSER FÖR HELA TANDVÅRDS- SVERIGE

– anmäl dig senast den 26 april

NYA LOGOS, SID 28 KIRURGI OCH PROTETIK I ALLMÄNKLINIKEN, SID 25 KICKOFF, SID 4

Kurser för ALLA!

Välkommen på kurs i höst. De flesta av våra kurser är öppna för alla – både offentlig och privat tandvårdspersonal. Vi har ett stort utbud med många nya kurser och hands-on-kurser i Sverige och utomlands.

Läs mer om hela vårt spännande kursutbud och anmäl dig på:

www.praktikertjanst.se/kursprogram Har du frågor kontakta Christina Lundin,

08-789 38 63, christina.lundin@ptj.se

SOCIALSTYRELSEN/KLAGOMÅL

vid besöket den 30 december 2008 och tandläkaren skrev ut antibiotika, 30 tabletter Kåvepenin, 1g, med dose- ringen en tablett tre gånger dagligen tills dosen förbrukats.

Den 12 oktober 2012 återkom pa- tienten för rotfyllning av tanden.

Rotkanalen rensades och en fyll- ning i kompositmaterial utfördes. Av röntgenbilder framgår att cirka två millimeter av rotkanalen, närmast rotspetsen, inte blivit fylld. Rotfyll- ningen var även otät i sidled.

Av patientjournalen från den klinik patienten valde att uppsöka senare framgår det att hon sökte vård där med anledning av fortsatta besvär från tand 12. Den tandläkare hon träf- fade bedömde att tanden behövde rotspetsopereras. Vid ett besök hos tandhygienist den 12 oktober togs ett röntgenologiskt helstatus. Samma dag återkom patienten till den tidigare kliniken och önskade att rotfyllningen

skulle göras om utan kostnad. Patien- ten fi ck besked om att kliniken inte lämnar garanti på rotfyllningar.

Den först behandlande tandläkaren har i sitt yttrande uppgett att han an- ser att han behandlat patienten i en- lighet med lege-artis.

Av verksamhetsutvecklarens ytt- rande framgår att han anser att tand- läkaren borde ha övervägt om kvalite- ten på rotfyllningen var tillräcklig då den vid röntgenkontroll visat sig vara otät samt för kort. Han anser också att klinikchefen själv borde ha granskat slutröntgenbilderna och gjort en egen bedömning när patienten återkom och var missnöjd med utfört arbete.

Verksamhetsutvecklaren uppger att hans utredning av det inträff ade återförts till klinikchefen och att hon uppgett att hon kommer se över verk- samheten och dess rutiner.

Socialstyrelsens konstaterar att vid behandlingen hade blodblandat var tömts ut ur rotkanalen vid ett tillfäl- le. Vid rotkanalsrensningen skapade tandläkaren ett dränage och rotka- nalen försågs med antibakteriellt in- lägg. Det framgår inte om patienten vid detta besök uppvisade symtom som kunde motivera antibiotikabe- handling, såsom påverkat allmäntill- stånd, svullna lymfkörtlar, svårighet att svälja eller feber. Socialstyrelsen anser därför att tandläkaren har skri- vit ut antibiotika på otillräcklig grund.

Patienten kunde i stället exempelvis ha erbjudits en återbesökstid inom någon vecka. Om tanden då inte varit

symtomfri kunde en ny rensning ha gjorts.

Socialstyrelsen skriver att vid all rotbehandling är det väsentligt att all infl ammerad, infekterad och död pulpavävnad avlägsnas ur rotkanalen.

Rotkanalsrensningen innebär även att de bakterier som kan fi nnas i rotkana- len avlägsnas. Rotkanalen ska rensas fram till rotkanalens mynning på rot- spetsen. Kontroll av rensningsnivån sker oftast genom röntgenbilder, men även elektronisk apparatur kan med gott resultat användas för mätning.

Efter det att rotkanalen rensats ur och försetts med ett antibakteriellt inlägg, kan tanden, efter viss tids sym- tomfrihet, rotfyllas. När tanden sedan rotfylls ska fyllnadsmaterialet fylla ut rotkanalen ända till den nivå som rot- kanalen rensats till. Om rotfyllningen inte når dit blir det ett underskott av material med risk för senare infektion.

Om däremot rotkanalen fylls med för mycket rotfyllningsmassa pressas det ut i käkbenet vilket också ger en säm- re prognos för behandlingen.

Av Socialstyrelsens utredning fram- går att den aktuella rotfyllningen är både för kort och otät i sidled. Detta innebär en försämrad prognos och ledde till att patienten fi ck komplika- tioner.

Socialstyrelsen kritiserar tandläka- ren eftersom hans förskrivit antibio- tika på otillräcklig indikation. Rotfyll- ningen utfördes inte enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

MATS KARLSSON SOCIALSTYRELSEN OCH HSAN

I och med att den nya patientsäkerhetsla- gen infördes 2011 övertog Socialstyrelsen patienternas anmälningar om felbehandling i vården från HSAN. Samtidigt togs disciplin- påföljderna erinran och varning bort. Soci- alstyrelsen kan däremot rikta kritik mot den som anmälts eller andra som varit inblandade i behandlingen. Syftet med utredningarna är att de ska leda till bättre patientsäkerhet.

HSAN handlägger och utreder ärenden som handlar om delegitimering, prövotid och inskränkningar i förskrivningsrätten.

➤

Vi säljer världens smartaste röntgenlösningar och vill erbjuda service i världsklass till våra kunder. Därför anställde vi en egen röntgenexpert – Lena Vannas Löfqvist.

Experten på köpet: Vi bjuder på Lenas kunnande när du beställer tekniken från oss.

Det finns få radiologer i Sverige.

Dentalmind har en alldeles egen.

Dentalmind har de senaste och smartaste digitala bildlösningarna.

Boka en demonstration eller beställ direkt på dentalmind.com eller 0346-488 00. Lena når du på samma nummer. Välkommen.

Gör det enkelt - kom till oss!

DATUM PLATS

15 maj Jönköping 22 maj Växjö 23 maj Göteborg 29 augusti Helsingborg 5 september Kristianstad 19 september Linköping 26 september Örebro 3 oktober Karlstad 10 oktober Uddevalla 17 oktober Skövde 24 oktober Halmstad 7 november Kalmar 28 november Åmål

Välkommen till Nobel Biocare Hands-on Roadshow och upplev enkelheten att arbeta implantat- protetiskt med våra lösningar.

Genom vårt flexibla system kan du tryggt behandla både enkla och svårare fall, cementretinerat och skruvretinerat i flera olika material - du bestämmer helt enkelt!

Gör det enkelt - kom till oss!

Alla möten pågår 17:00 - 20:00 Vi bjuder på dryck & tilltugg Du deltar kostnadsfritt Välkommen !

© Nobel Biocare Services AG, 2013. All rights reserved. Nobel Biocare, the Nobel Biocare logotype and all other trademarks are, if nothing else is stated or is evident from the context in a certain case, trademarks of Nobel Biocare.

HANDS-ON RO

ADSHOW!

ANMÄL DIG genom att skicka

ett mail till:

nordicevent@

nobelbiocare.com

Hands-on Roadshowannons_A4SE.indd 1 3/28/2013 12:19:35 PM

REPORTAGET

Ny karriär

vid 50+

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 6 2013 25

V  

i ska arbeta längre upp i åren. Det är budskapet från bland andra statsminis- ter Reinfeldt. En del orkar inte, andra vill, eventuellt genom att gå ner på halv- tid eller deltid. Men att byta inriktning i yrkeslivet för den som passerat 50-årsstrecket är inte lätt, och det gäller i synnerhet distrikts- tandläkare. En karriärmöjlighet kan vara att bli klinikchef, men så mycket mer erbjuds inte. Att utbilda sig till specialist är knappast att tänka på;

den karriärvägen är i de flesta fall endast öppen för de yngre.

Men kanske håller scenariot på att ändra sig, långsamt men ändå.

Philip Mundt har arbetat som distriktstandlä- kare i Dalarna sedan 1983. Under ett stort antal år var han dessutom ordförande i TT-avdelning- en där. Tanken på att utbilda sig till specialist har funnits av och till under åren, men han tog aldrig steget. Inte förrän förra våren; då erbjöd arbetsgivaren honom möjligheten att utbilda sig till specialist i oral röntgen, och den chansen tog han.Till historien hör också att hans hustru, som är ett år äldre, blev specialist i bettfysiologi året innan; det inspirerade honom.

TUFFT MEN STIMULERANDE

Jag träffar Philip Mundt på specialisttandvården i Örebro. Det är där hans utbildning är förlagd och där han bor under veckorna. Den här mor- gonen har han suttit och granskat röntgenbilder som en förberedelse till ett seminarium där han är en av de ST-tandläkare som ska föreläsa för personalen på de övriga specialistavdelningarna.

Fall ska presenteras och diskuteras, ett månatligt återkommande inslag under utbildningen. En viktig del i utbildningen är just att öva sig i att utbilda andra och dessutom hålla sig ajour med det senaste inom området.

Möjligheterna att göra karriär för tandläkare

som passerat 50 år är små. Men det finns undantag:

Philip Mundt fick möjligheten att utbilda sig till specialist när han var 54 år gammal, hans hustru Anna-Kerstin när hon var 51.

TEXT: MATS KARLSSON FOTO: JOHAN ARDEFORS

➤ Distriktstandläkare Philip

Mundt fick chansen att göra en ny karriär vid 54 års ålder. Nu är han mitt inne i utbildningen till specialist i oral röntgen.