TILLBAKA. Vässa din diagnostik SID 12. Först i Sverige SID 28. En stroke hindrar inte Elisabeth Oscarsson SID 25. Tandläkarkunskap sedan 1909

TANDLÄKARTIDNINGENNR8 2013 VETENSKAP & KLINIK PARODONTIT OCH KRANSKÄRLSSJUKDOM ■ OCKLUSIONENS BETYDELSE I KLINISK TANDVÅRD

www.tandlakartidningen.se

VETENSKAP & KLINIK: Parodontit och kranskärlssjukdom ^■ Ocklusionens betydelse i klinisk tandvård

TILLBAKA

Linköping bla bla ^{SID 18}

Först i Sverige

SID 28

Vässa din diagnostik

SID 12

■ INTERVJUN: GÖRAN KOCH

Förebyggande lönar sig

^{SID 40}

■ STUDENT:

Mikroskopet ger en ny bild

SID 45

Tandläkarkunskap sedan 1909

Nummer 8 2013 ^■ Årgång 105

En stroke hindrar inte Elisabeth Oscarsson ^{SID 25}

Kontakta oss för beställning eller för mer information:

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, e: office@whnordic.se, wh.com

Världens bästa LISA!

W&H Lisa autoklav gör det mesta, så att du slipper!

En klass B autoklav med för- och eftervakuum för ett optimalt resultat oavsett typ av gods.

Ihåligt, homogent, poröst – allt kan köras på ett och samma program.

Lisan har även ett nytt snabbprogram för oförpackat gods samt en pekskärm för att styra den.

Köp Lisa till specialpriset 49.900 kr* inkl vattensystem.

Vill du veta mer? Kontakta oss gärna!

*Pris ovan ex moms.

SDR

– 4 mm i ett svep Palodent Plus

sektionsmatris

• Optimala kontaktpunkter

• Sluter tätt gingivalt

• Mindre överskott

• 4 mm härdningsdjup – färre lager, enkelt och snabbt

• Självutjämnas i kaviteten

• 3 års kliniska data*

* Burgess, Munoz, University of Alabama, USA

SDR – 4 mm i ett svep Palodent Plus

sektionsmatris

S e k t i o n s m a t r i s s y s t e m

Optimala klass II fyllningar – på ett enklare sätt

DENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck | Tel 08 685 65 05 | www.dentsply.se

SDR_PalodentP_200x272.indd 1 2013-03-27 15:55

Vi har öVer 25 års erfarenhet av implantat- behandling och har installerat över 30 000 implantat på nära 8 000 patienter. Vi tar emot remisser för, förutom implantatbehandlingar, protetisk rehabilitering, behandling av parodontit och dento-alveolär kirurgi.

Remisser mottas även för datortomografi (CBCT) och övriga röntgenutredningar.

All behandling kan utföras under narkos. En långsiktig kvalitetskontroll med ständig tillgänglighet för patienten och för den remitterande kollegan hör till klinikens vikti- gaste målsättningar. Specialistkliniken i Nacka är godkänd av Socialstyrelsen som utbildningsklinik för erhållande av specialistbehörighet i oral protetik.

VÄLKOMMEN

MEd diN rEMiss tiLL Oss!

A GLOBAL HEALTH PARTNER

sPeCiaListKLiniKen

för DentaLa iMPLantat

specialistkliniken för Dentala implantat Värmdövägen 121, 131 37 Nacka

Tel 08-718 30 50, Fax 08-718 00 13 Mail info@specialistkliniken-implantat.se Mer information på

www.specialistkliniken-implantat.se

Våra sPeCiaLister

sPeCiaLister OraL PrOtetiK Pär Almqvist

Christer Bessing Jakob Christensen Per Ekenbäck Claes Ellgar

sPeCiaList ParODOntOLOgi Juhani Fischer

sPeCiaList KäKKirurgi Sten Holm

sPeCiaList OraL raDiOLOgi Inger Eklund

sPeCiaList anestesiOLOgi Gunilla Caneman

tanDhYgienister Marina Henriksson Marie Ljungberg

3

LEDARE

gunilla klingberg Ordförande gunilla.klingberg@

tandlakarforbundet.se

tandläkartidningen årg 105 nr 8 2013

E

n av de mest uppskattade och åter­

kommande kontakterna mellan Tandläkarförbundet och alla dess medlemmar är den tidning du just nu läser. Tandläkartidningen är inte bara viktig för medlemmarna, utan har också en etablerad position som ledande svensk tidskrift inom tandvården. Det är i sig inte så konstigt då den är en professionell journalistisk produkt med högt ställda krav på sig själv och med uppdraget att vara tandläkarnas tidning.

Tandläkarna har förmånen att ha en för­

bundstidning som kommer ut relativt frekvent, med 15 nummer per år. Och eftersom Tandlä­

karförbundet är en professionsorganisation där odontologi är kärnan, är Tandläkartidningen en bred facktidskrift. Tidningen har till uppgift att bevaka och spegla nyheter och debatt inom tandvården och att stimulera till och vara fo­

rum för en öppen och vital debatt för hela tand­

vården. I uppdraget ingår också att tidningen ska granska aktuella tandvårdspolitiska frågor, odontologisk vetenskap och andra områden av intresse för tandläkarna. Det är alltså en mycket grannlaga uppgift att svara upp mot de förväntningar och krav som förbundet och dess medlemmar har på tidningen.

Tandläkartidningen ska vara, och är, en oberoen­

de tidning där journalistiken är viktig. Oberoen­

det är centralt, tidningen ska kunna skriva om hela tandvården och den ska kunna göra det på ett granskande och kritiskt sätt, när så behövs.

Även förbundet och dess förtroendevalda ska kunna granskas. I oberoendet ligger också att varken förbund eller styrelse kan påverka tid­

ningens innehåll mer än i det som skrivs i denna ledare, i svar på eventuella debattinlägg eller på förbundets informationssidor i tidningen. Och det är vetskapen om att det är just så det går till som gör att Tandläkartidningen är så högt skat­

tad i tandläkarkåren. Det är Tandläkartidningen

man läser om man vill följa med i vad som händer inom svensk odontologi – både det rent odontologiska, men också det som rör tandvår­

den inom politik och samhälle.

Tidningen når inte bara fysiskt ut till tandläkare i hela landet, den läses också. Det visar en mängd läsarundersökningar som gjorts genom åren.

Dessutom finns Tandläkartidningen förstås på webben (och som mobilversion), där mycket material ligger öppet för alla intresserade att läsa, inklusive de vetenskapliga artiklarna som sakgranskats av externa referenter. På webben finns också en fulltexttidning som medlemmar och prenumeranter kan nå efter inloggning.

En tidning med mycket hög kvalitet, och som dessutom är oberoende utan att vara språkrör för någon grupp tandläkare, är angeläget både för läsare och för annonsörer. Läsaren vill veta att det som skrivs inte är tillrättalagt eller cen­

surerat. Också för annonsören är det viktigt att synas i ett seriöst sammanhang. Och som redan sagts, Tandläkartidningen svarar upp mot dessa förväntningar och krav. Tandläkartidningen är därför en mycket viktig del av vårt varumärke.

En så bra tidning är möjlig endast tack vare en sammansvetsad och engagerad redaktion. Det handlar om ett team, men också om den som leder teamet, nämligen chefredaktören. Detta nummer av Tandläkartidningen är det sista som chefredaktör Christina Mörk ansvarar för innan hon nu fullt ut ska få planera sin tid så som hon själv vill, utan att behöva ta hänsyn till de krav tidningen eller dess läsare ställer. Som ordförande i förbundet vill jag å allas vägnar tacka dig, Christina, för allt arbete och enga­

gemang, och för att du på ett professionellt sätt och med sinne för hantverket i tidskrifts­

produktionen gett oss tandläkare en modern förbundstidning som man läser med stor glädje och stort intresse. ⁿ

Den kritiskt granskande journalistiken är viktig

»Tandläkar- tidningen ska vara, och är, en oberoende tidning där journalistiken är viktig.«

4

KRÖNIKA KRÖNIKA

christina mörk Chefredaktör Just som jag

inträder i det stora anonyma pensionärskollek- tivet inser jag att något fasansfullt har hänt. När jag ska köpa biljetter till mig, min dot- ter och mitt barn- barn hör jag mig själv säga: »En pensionär, en vuxen och ett barn, tack.«

Hjälp, jag räknas inte till de vuxna längre! När den första chocken har lagt sig anar jag hur härligt ansvarslöst det kan vara att åter slippa vara så himla vuxen. ⁿ

sveriges tandläkarförbund the journal of the sda (swedish dental association)

Årgång 105 Grundad 1909

Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: 08-666 15 00 Fax: 08-666 15 95

Hemsida: www.tandlakartidningen.se E-post:

redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person:

fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se chefredaktör:

Christina Mörk 08-666 15 06 Ansvarig utgivare redaktion:

Anita Hagstedt 08-666 15 29 Korrektur, registrering Thomas Jacobsen 08-666 15 00 Vetenskaplig redaktör Mats Karlsson 08-666 15 17 Reporter

Björn Klinge 08-666 15 57 Vetenskaplig redaktör

Carina Lööf Frohm 08-666 15 16 Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist 08-666 15 28 Layout

Linda Persson 08-666 15 19 Webbredaktör

Janet Suslick 08-666 15 26 Reporter

annonser:

Elisabeth Frisk 08-666 15 13 Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser

Christer Johansson 08-666 15 27 Produkt- & platsannonser Inger Kåberg 0708-44 33 83 Platsannonser

platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se prenumeration:

Sverige privat 1 450 kronor + 6 % moms Sverige företag 1 950 kronor + 6 % moms Norden 1 550 kronor + 6 % moms övriga länder 1 700 kronor TS-kontrollerad upplaga: 8 700 Medlem av

Tryck:

Ljungbergs Tryckeri AB 264 22 Klippan ISSN 0039-6982

All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll.

Nu tackar jag för mig

D

et var min kärlek till det svenska språket, min nyfiken- het och vetgirighet som ledde mig in i journalistyrket i mitten av 1960-talet. Trettio år senare hade jag också utvecklat ett brinnande intresse för en tidnings helhet;

den grafiska formen, bilderna, papperet och, förstås, själva idén med tidningen – jag ville ha inflytande över alltihop. Därför sökte jag jobbet som chefredaktör på Tandläkartidningen.

»Tandläkare – om dem finns det väl inget att skriva«, sa en kol- lega när jag berättade om mina jobbplaner. Han tyckte att jag borde ta jobb på en bostadstidning. Men han hade ingen aning om – och det hade nog inte jag heller – hur otroligt mycket en nyfiken och vetgirig person kan få ut av att arbeta med en läse- krets av tandläkare, hur givande det kan vara att göra en tidning för en så engagerad yrkesgrupp, hur många nya insikter man får varje dag.

En av mina första lärdomar, vid sidan av allt som har med tand- vård att göra, var att man inte ostraffat bort- ser från den starka sammanhållningen i kå- ren, att tandläkare håller reda på varandra.

Jag hade avskaffat spalten med födelsedagar – den var mossig, tyckte jag – och möttes av en folkstorm. Det fanns till och med de som lämnade förbundet i protest. Jag insåg mitt misstag, återinförde födelsedagsspalten och lade senare till den intervju med en jubilar som numera finns i varje nummer.

Under mina nästan 18 år som chefredak- tör har jag lett ett oavbrutet utvecklingspro- jekt. Mina medarbetare och jag har utvärde- rat och förbättrat, låtit utomstående experter utvärdera och gjort nya förbätt- ringar – allt i syfte att ge Sveriges tandläkare den bästa tidning vi just då har kunnat åstadkomma.

Nu lämnar jag med varm hand över Tand- läkartidningen till min efterträdare Örjan Björklund, övertygad om att han kommer att fortsätta den ständiga förnyelsen av tidning- en. För säkerhets skull lämnar jag också över alla protestbreven som mitt tilltag med fö- delsedagarna utlöste. Som en påminnelse om tandläkarnas stora engagemang i sin tidning och för varandra. ⁿ

»›Tandläkare – om dem finns det väl inget att skriva‹, sa en kollega …«

5

INNEHÅLL

tandläkartidningen årg 105 nr 8 2013

3 ledare Den kritiskt granskande journalistiken är viktig. Gunilla Klingberg 6 aktuellt

12 så tar du bättre bilder

– God kunskap och systematik är A och O för säker diagnos, säger Lars Olsson och Frida Nordh, övertandläkare vid röntgenkliniken i Linköping.

17 lex maria 21 patientklagomål 25 hon arbetar som chef igen efter stroken 28 snart certifierad

Helén Björmark blir landets första certifierade allmäntand- läkare om två år. Hon går en treårig utbildning i Örebro.

34 vad hände sen?

Arne Halling, professor emeri- tus, är inne i en andra karriär – som myggforskare.

38 skåne samarbetar för bättre forskning

Region Skåne kommer att satsa flera miljoner kronor om året på ett nytt samarbete inom odontologisk forskning.

40 »dags att ta ett steg framåt«

Professor emeritus Göran Koch är glad över den kraftigt förbättrade tandhälsan, men än är det inte tid att slå sig till ro.

45 nytt visuellt verktyg på lektionerna i endodonti 49 botten är toppen

För Erik Bjurström blev tand- läkarjobbet en väg till äventyr.

Genom åren har han utforskat många unika fartygsvrak.

OMSLAG: Elisabeth Oscarsson, tandläkare i Umeå. Foto: Mikael Lundgren

VETENSKAP & KLINIK 53krönika Klarar vi det i direktsändning? Thomas Jacobsen

55fackpress 60i korthet

62 parodontit och kranskärlssjukdom – nya fynd kan förklara sambandet

Carin Starkhammar Johansson 64 ocklusionens betydelse i klinisk tandvård

Uppfattningarna varierar om hur ocklusionen ska definieras och hur ocklusala problem ska behandlas.

Carlsson & Johansson 73 förbundsnytt 74 platsannonser 77 radannonser 81 födelsedagar 84 viktiga adresser 86 kalendarium

foto: magnus westerborn, mikael ljungström, marie ullnert, lasse skoog

REPORTAGET

»Men jag vill inte smalna av yrket. CT- utbildningen i allmän- tandvård är ett bra sätt att fördjupa mig i helheten.«

sid 28

28

12 40

45

64

TandläkarTidningen årg 105 nr 8 2013

6

AKTUELLT

Tv-profilen K-G Bergström modererade samtalet mellan Lars Olsson, näringspolitisk chef på Privattandläkarna, Andreas Cederlund, sakkunnig på Socialstyrelsen, Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket, Jenny Carlsson, handläggare på SKL och Gun-Britt Lundin, enhetschef på TLV. Prisjämförelsetjänst­

en för tandvård var en återkommande fråga vid Privattandläkardagen i Stockholm den 16 maj.

Ambitionen är att 97 pro­

cent av alla tandvårdsmot­

tagningar ska visa sina priser på webbplatsen 1177.se före årsskiftet.

I dag finns bara 22 pro­

cent av privattandläkarnas mottagningar med i pris­

jämförelsetjänsten, berätta­

de Leif Nordqvist, utredare vid Konkurrensverket, vid ett panelsamtal kring pa­

tientens makt i tandvården.

– Det finns förbättrings­

potential, konstaterade han.

Tekniska svårigheter har varit en del av problemet med prisjämförelsetjäns­

ten. Folktandvården i Stockholm har inte kunnat lägga ut sina priser, och så länge de saknas vill inte privattandläkarna i Stock­

holm lägga ut sina.

I oktober kommer för­

hoppningsvis det tekniska att fungera, sade Lars Ols­

son, Privattandläkarnas näringspolitiska chef. Han tror inte att så stor andel privattandläkare kommer att lägga ut sina priser före årsskiftet, men »framöver«

räknar han med att 75 pro­

cent kommer att ansluta sig.Priset är en sak, kvalitet en annan, betonade Lars Olsson.

Andreas Cederlund, sak­

kunnig i tandvårdsfrågor på Socialstyrelsen, tror inte att det är möjligt att lägga in enkla kvalitetsaspekter i jämförelsetjänsten.

Det är ett problem att pa­

Privattandläkarna inför en avgiftsmodell baserad på bas­ och tilläggstjäns­

ter för medlemsföreta­

gen. Det var ett av de beslut som fattades vid Privattandläkarnas års­

möte.

Basmodellen bygger på en avgiftstrappa med rabatt för medlemsföretag som har tio eller fler kliniskt verksamma tandläkare.

För tilläggstjänsterna be­

talar alla medlemsföretag samma avgift per kliniskt verksam tandläkare. Slut­

giltiga belopp och avgifter fastställs på Privattandlä­

karnas verksamhetspla­

neringsmöte i november 2013.

Prisjämförelsetjänst hett ämne på Privattandläkardagen

tienter inte kan se om »man får vad man betalar för«.

Privattandläkardagen ordnades av Sveriges Privattandläkarförening.

Prisjämförelsetjänsten be­

rördes både vid panelsam­

talet om patientens makt i tandvården och vid en po­

litisk debatt mellan Anders Andersson, kd, och Lena Hallengren, s, som båda

är med i socialutskottet. I debatten betonade Anders Andersson vikten av att fritt få välja tandläkare.

Lena Hallengrens kärn­

fråga var att tandvårdsre­

formen måste utvärderas.

Hon ifrågasatte om det statliga tandvårdsstödet är utformat på rätt sätt.

Alltför många tvingas avstå tandvård av ekonomiska skäl, ansåg hon.

– Tanken var god. Den politiska viljan fanns. Peng­

ar tillsköts. Men reformen har inte alls haft den ef­

fekten som det var tänkt att den skulle få.

Hon har tidigare kallat reformen för en flopp, och stod för formuleringen.

– Om man inte uppnår målen kan man inte säga att den är annat än en flopp.

Janet SuSlick

Privattandläkarna inför avgiftstrappa

En motionär ville att Pri­

vattandläkarna ska verka för att begreppet referens­

pris ersätts med begreppet ersättningstak. Anledning­

en till bytet av benämning är enligt motionären bland annat att begreppet skapar förvirring för patienterna och ett byte till exempelvis referensbelopp skulle un­

derlätta för patienterna.

Årsmötet beslöt att verka för ett begreppsbyte, men vänta till dess att anslut­

ningsgraden till 1177.se blir hög, vilket innebär att 75 procent av medlemsföreta­

gen har anslutit sig.

Ett nytt namn på orga­

nisationen har tidigare diskuterats, men årsmötet

beslöt enhälligt att behålla namnet Sveriges Privat­

tandläkarförening.

Styrelsen la också fram en proposition om re­

formering om den lokala verksamheten. Beslut blev att man under 2013 ska ta fram underlag för att reformera den lokala verk­

samheten med start den 1 januari 2014.

Till ny ledamot i styrel­

sen valdes Ann­Chriztine Ericsson, som är chef för affärsområde tandvård på Praktikertjänst. Övriga i styrelsen är: Erik Tullsten, ordförande, Håkan De­

will, Bengt Wikstad, Jea­

nette Rindeskog och Karl Björnsson.

MatS karlSSon

foto: dan nilsson

tandläkartidningen årg 105 nr 8 2013 7 läS Mer www.tandlakartidningen.se SaMManStällning Linda Persson

nyTT från

tandlakartidningen.se Tandläkare häktad

för bedrägeri

➤ En tandläkare i Skåne har häktats misstänkt för att ha fuskat med uppgif­

ter till Försäkringskassan.

Den häktade tandläkaren är misstänkt för grov tro­

löshet och grovt bedrägeri som ska ha pågått under minst tre år. Totalt rör det sig om ersättningar på cirka 1,2 miljoner.

Ja till tandvård för papperslösa

➤ Från och med den 1 juli blir landstingen skyldiga att erbjuda vuxna per­

soner som vistas i landet utan tillstånd samma sub­

ventionerade hälso­ och sjukvård som vuxna asyl­

sökande. Det beslutade riksdagen i maj. Lagänd­

ringarna omfattar vård som inte kan anstå och gäller även tandvård.

Tandhygienist­

utbildning förlängs inte

➤ Tandhygienistutbild­

ningen bör inte bli en obli­

gatorisk treårsutbildning.

Det anser lagrådet.

I dag är tandhygienist­

utbildningen tvåårig, men det finns möjlighet för

dem som så önskar att gå en påbyggnadsutbildning på ett år.

Lagrådet anser heller inte att tandtekniker bör bli ett legitimationsyrke.

Ökade skillnader i tandhälsan

➤ Skillnaden i tandhälsan hos barn och ungdomar i olika områden i Stock­

holms län har ökat mellan 2011 och 2012. En rapport visar att två procent av treåringarna i vårdbe­

hovsområde 1 har karies­

skadade tänder, medan andelen är tolv procent i vårdbehovsområde 4.

Danska tandläkare har fått skärpta marknads­

föringsregler. Det danska Folketinget har beslutat att förbjuda videoannon­

sering på YouTube.

De nya reglerna ingår i det patientsäkerhetspaket som träder i kraft den 1 juli.

Videoannonsering med filmer från verksamheten kommer i fortsättningen att vara tillåten, men bara på klinikens egen hemsida.

Även textmässigt sker en skärpning med inriktning på att den skriftliga infor­

mationen som presenteras på hemsidan i alla avse­

enden måste vara saklig och inte på något sätt innehålla information eller upplysningar som inte har direkt anknytning till verk­

samheten. Dessutom ska det efter den 1 juli tydligt framgå om någon av klini­

kens medarbetare har fått en reprimand eller varning från den danska motsva­

righeten till den svenska Socialstyrelsen, Sundheds­

styrelsen.

Ett annat nytt inslag i lagen är att kliniken ska presen­

tera en verksamhetsansva­

rig tandläkare. Syftet är att tydliggöra kontakten med Sundhedsstyrelsen och låta en person ta huvudansvar för klinikens uppgift att upprätthålla god yrkesmäs­

sig praxis och följa lagstift­

ningen.

Om flera kliniker finns på samma adress ska det finnas en verksamhetsan­

svarig i respektive verk­

samhet. Denna person behöver inte nödvändigtvis vara klinikägaren utan kan också vara en av de an­

ställda.

Johan erichS Danska Tandlægefo re n­

ingen inleder ett samar­

bete med Danske Fysiote­

rapeuter i syfte att skapa ett strategiskt partner­

skap som ska ge bättre service till medlemmarna, bland annat inom juridik och personalfrågor.

Inledningsvis ställer Tand­

lægeforeningen mot be­

talning sina jurister till förfogande när det gäller rådgivning till de medlem­

mar inom Danske Fysiote­

rapeuter som äger sin mot­

tagning.

Valet av Danske Fysiote­

rapeuter görs utifrån be­

dömningen att tandläkare och sjukgymnaster har en liknande sammansättning

i respektive medlemskår med offentligt anställda, privatanställda och ar­

betsgivare. Tandlægefo­

reningens bakomliggande syfte med initiativet är att behålla den juridiska expertisen som är knuten till föreningen i en tid då medlemsantalet sjunker.

Prognoser pekar på att det inom de närmaste tio åren blir 20 procent färre affärs­

drivande tandläkare, vilket kommer att sätta spår i föreningens ekonomiska förutsättningar.

Avtalet med Danske Fysioterapeuter ska ut­

värderas efter ett år. Ett av de kriterier som måste uppfyllas för att samarbe­

tet ska löpa vidare är att Tandlægeforeningens egna medlemmar, som en kon­

sekvens av samarbetet, inte drabbas av sämre kvalitet i den juridiska rådgivningen.

Ledningen för Tand­

lægeforeningen utesluter inte att det kan bli tal om fler strategiska sam­

arbetsavtal i framtiden.

Ekonomisk hänsyn tvingar föreningen att överge en självständig status och inom passande områden liera sig med olika part­

ners.

Johan erichS

Tandlægeforeningen säkrar ekonomin

med ny partner

Danska tandläkare får skärpta krav på marknadsföringen

Samarbete inleds med Danske Fysio- terapeuter.

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013

8

AKTUELLT

Rationaliseringar leder inte nödvändigtvis till försämrad fysisk arbets­

situation för tandläkare.

Det visar två parallella studier i Jönköping.

Det visar sig att det går att effektivisera utan att skapa belastningar.

Under en femårsperiod, 2003 till 2008, genomför­

des olika typer av rationali­

seringar inom allmäntand­

vården i Jönköpings län.

Man omorganiserade och införde en ny chefsnivå, man införde sms­påmin­

nelse till inbokade patien­

ter, man digitaliserade röntgenundersökningar, man införde självincheck­

ning via en skärm, man införde ett nytt IT­system för bättre kommunikation mellan tandläkare och För­

säkringskassan. Samtidigt delegerades arbetsupp­

gifter från tandläkarna till tandhygienister och tand­

sköterskor.

Under denna period ökade antalet behandlade vuxna patienter per tand­

läkare och år från 547 till 665. Två studier visar att tandläkarnas upplevda fysiska arbetsbelastning samtidigt minskade och att de fi ck fl er tillfällen till vila under arbetsdagen.

Av folktandvårdens 152 tandläkare svarade 65 på enkäter både 2003 och 2008. Svaren visar att pre­

cisionskraven minskat un­

der denna period, och att tiden i obekväma arbets­

ställningar också minskat.

I den andra studien följdes tolv av de 65 tand­

läkarna med videofi lmning under fyratimmars förmid­

Möjligt att rationalisera utan ökad fysisk arbetsbelastning

dagspass. Med inklinome­

tri mättes tiden i obekväma arbetsställningar, forskarna mätte till exempel hur länge nacken hölls böjd vid behandling. Det visade sig att 2008 tillbringade tand­

läkarna mindre tid i belas­

tande arbetsställningar än 2003.

Forskarna mätte också tiden som lades ner på vär­

deskapande arbete. Detta defi nierades som rent kli­

niskt behandlingsarbete och ren information till patienterna. Röntgen räk­

nades till exempel inte som värdeskapande arbete.

2008 utförde tandlä­

karna mindre värdeska­

pande arbete under ett fyratimmarspass än 2003, detta trots att fl er vuxna patienter behandlades.

Detta tyder på att tandlä­

karna fått fl er pauser under arbetsdagen.

— Båda studierna pekar åt samma håll och det avviker från det vi hade förväntat oss, säger Bo Rolander, medicine doktor och forsk­

ningshandledare vid Futu­

rums akademiska enhet vid landstinget i Jönköpings län, som gjort enkätstudien.

Kollegan vid Futurum, Dirk Jonker, gjorde den andra studien med fysiska mätningar.

Bo Rolander tror att en möjlig förklaring till resultatet är att uppgifter delegerats till andra yrkes­

grupper. Enligt honom kan sms­påminnelserna till bokade patienter ha inne­

burit ett jämnare patient­

fl öde. Innan dessa infördes uteblev cirka 15 procent av de vuxna patienterna från sin bokade tid. Efteråt uteblev endast cirka tre procent.

— Om patienten inte kommer så måste han eller hon tryckas in någon an­

nanstans i schemat. Då blir det stressigare, säger han.

Den digitala röntgen kan också ha inneburit att arbetet fl yter på mer efter­

som tandläkarna nu slipper lämna rummet för att se bilderna.

När det gäller den psykoso­

ciala arbetsmiljön visade enkätsvaren att tandlä­

karna upplevde att de fi ck mindre att säga till om, men arbetet blev samtidigt mindre stressigt.

Susanna Magnusson, ombudsman på Tjänste­

tandläkarna, är inte förvå­

nad över att tandläkarna var missnöjda med den psykosociala arbetsmiljön.

— Vi har sett en övergång från fysiska besvär till psy­

kosociala besvär. Den stora ökningen som vi upplever nu är bristande påverkans­

möjligheter som leder till stressrelaterade besvär, säger hon.

Hon ser att tandläkare kommer i kläm mellan ar­

betsgivarens rätt att leda arbetet och ansvaret för den egna tandläkarlegiti­

mationen.

agneta oloFSSon Tandläkarna i Jönköpings län upplevde att de efter rationa li se-

ringen fick mindre att säga till om, men arbetet blev samtidigt mindre stressigt.

foto: ColoURBoX

GC Nordic AB Tel: 08 555 793 12 www.gceurope.com/local/sweden www.facebook.com/gcnordic

Fraktur som frekvent upp- kommer vid användning av konventionell komposit

*Lammi M, Tanner J, Le Bell- Rönnlöf A-M, Lassila L, Vallittu P.

Restoration of endodontically tre- ated molars using fiber reinforced composite substructure. J Dent Res 2011 90 (Spec Iss A): 2517

Så här ser frakturen ut när everX Posterior* används.

Skadorna blir mindre om-

fattande. Scanna koden och

sänd ett SMS med ditt namn och adress, så skickar vi dig en testfp. everX Posterior.

Du kan också ringa till oss på telefon, 08 555 793 12

Den första

fiberarmerade kompositen

Med everX Posterior får du:

• Komposit med korta

glasfibrer = exceptionellt stark understruktur

• En frakturstyrka motsvarande dentin; starkare fyllningar än någonsin

• Binder kemiskt till bonding och komposit, hög mikromekanisk retention.

• Kan polymeriseras i skikt upp till 4mm och skall täckas med konventionell komposit

• Används med fördel för stora fyllningar samt i endodontiskt behandlade tänder

everX X

Posterior ^TM

- Den unika dentinersättningen som förebygger

eller avleder f rakturpropagering genom fyllningen

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013

10

AKTUELLT

Brevkallelse bäst

➤ Unga i åldrarna 20–29 år föredrar att få kallelsen till besök inom sjuk­ eller tandvården via brev. Åtta av tio vill ha det så. Där emot föredrar de påminnelser via sms. Det visar en studie.

Posten har genomfört studien, som heter »Våra brevvanor«. Den visar ock­

så att svenskarna överlag själva vill bestämma över hur de får information av olika slag.

I åldersgruppen 20–29 år svarade fyra av tio personer att de blir irriterade om fö­

retag och myndigheter för­

söker bestämma på vilket sätt de ska kommunicera med dem.

– Kombinationen av

foto: ColoURBoX

Problemen med barns och ungdomars ökade vikt och erosionsskador blir allt större. Nu går lands­

tingen i Jämtland, Norr­

botten, Västernorrland och Västerbotten samman för att försöka förändra utvecklingen.

De fyra landstingen drar i höst igång en kampanj som ska sträcka sig över fl era år för att sedan integreras i ordinarie verksamhet.

Tandvården är i högsta grad involverad. Under kampanjen ska så många unga medborgare och de­

ras föräldrar som möjligt nås, dels via tandvården, dels via mödra­ och barna­

vårdscentralerna samt

Kampanj för bättre tand-

och allmänhälsa

skolorna. Det övergripande syftet är att uppnå både bättre tandhälsa och bättre allmänhälsa bland barn och ungdomar.

– Genom att tandvård, folkhälsa och annan vård går samman i projektet får det större tyngd och når fl er. Dessutom får vi ett folkhälsoperspektiv på kampanjen, förklarar Ulf Söderström, tandvårds­

strateg vid folktandvården i Västerbotten.

Projektet kommer till att börja med att innehålla tre delar: Ett som drar igång i oktober–november och inriktar sig på läskkonsum­

tion och risken för ero­

sionsskador, nästa inleds

kommunikationskanaler är det mest framgångsrika sättet att nå fram med information. Kallelse till läkare och tandläkare vill man ha i pappersform för att kunna sätta upp på kyl­

skåpet hemma, medan man föredrar påminnelser via sms, berättar Johan Hell­

man, chef för Aff ärskom­

munikation inom Posten.

Mk

Ny organisation i Örebro

➤ Folktandvården i Öre­

bro har organiserats om.

Gunilla Thorstensson Sjöqvist är chef för all­

mäntandvården och Carl­

Fredrik Arnelund chef för specialisttandvården.

Allmäntandvården be­

står nu av elva enheter med en eller fl era kliniker. Varje enhet har en verksam­

hetschef. En folkhälsoen­

het sorterar också under allmäntandvården. Katri Ståhlnacke är verksam­

hetschef för folkhälsoen­

heten.

Specialisttandvården delas in i fyra enheter med var sin verksamhetschef:

■ ortodonti/bettfysiologi/

apné

■ pedodonti/sjukhustand­

vård

■ protetik/parodontologi/

implantat/endodonti

■ odontologisk radiologi.

Folktandvårdens tand­

tekniska laboratorium sor­

terar också under specia­

listtandvården. Labbet har en egen verksamhetschef.

Verksamhetsutveckling, verksamhetsstöd, ekono­

mi/IT och HR är stödfunk­

tioner med var sin chef.

JS

Anders Örtorp avliden

➤ Anders Örtorp, univer­

sitetslektor, övertandläkare och specialist i oral prote­

tik, har avlidit. Han skulle ha fyllt 49 år i maj. Han tog sin examen vid Göteborgs universitet 1988. Efter an­

ställning på fl era kliniker i Göteborg arbetade han på Brånemarkkliniken fram till 2007, därefter vid avdel­

ningen för oral protetik/

odontologisk materialve­

tenskap vid institutionen för odontologi i Göteborg.

Mk i januari och fokuserar på

att barn och ungdomar ska stöttas för att äta mer frukt och grönt, och i april startar projektet »bättre måltidsordning«, där fokus ligger på att stimulera till en bra måltidsordning.

– Innan vi startar kam­

panjen kommer berörd personal att få extra utbild­

ning för att vi ska nå ut med rätt information. Informa­

tionen kommer att tas fram av olika specialister och våra folkhälsoavdelningar, berättar Ulf Söderström.

Förutom påverkan ge­

nom det naturliga samtalet mellan behandlare och de unga patienterna och deras föräldrar kommer material att fi nnas i väntrummen,

i skolorna och på mödra­

och barnavårdscentralerna.

– Förhoppningsvis kom­

mer kampanjen att upp­

märksammas i massmedi­

erna, säger han.

Går det då att bryta ingrod­

da dryckes­ och kostvanor?

– Naturligtvis kan vi inte göra under, men vi vet genom erfarenhet och forskning att det går att påverka beteenden genom tydliga och enkla budskap.

Kampanjerna är också så utformade, att det inte ska bli en för stor börda för personalen, säger Johannes Dock, folkhälsoplanerare vid landstinget i Väster­

norrland.

MatS karlSSon Erosions- skadorna ökar

hos de yngre.

Part.1 – The file

• Only one sterile NiTi instrument per root canal in most cases

• Decreases the global shaping time by up to 40%

• Reciprocating technology respecting the root canal anatomy

• Single use as the new standard of care

®

solution the

print_Mise en page 1 26.07.12 15:43 Page1

Part.1 – The file

• Only one sterile NiTi instrument per root canal in most cases

• Decreases the global shaping time by up to 40%

• Reciprocating technology respecting the root canal anatomy

• Single use as the new standard of care

®

solution the

print_Mise en page 1 26.07.12 15:43 Page1

dentsply_tandlakartidningen_ad_200x272.indd 1 31.10.2012 15.36

• Säkert – den reciprocerande rörelsen minskar risken för fastlåsning

• Enkelt – endast en fil per behandling

• Hygieniskt – alltid en ny fil för varje patient

• Tidsbesparande – förenklad hantering

Part.1 – The file

•

Only one sterile NiTi instrument per root canal in most cases

•

Decreases the global shaping time by up to 40%

•

Reciprocating technology respecting the root canal anatomy

•

Single use as the new standard of care

®

solution the

print_Mise en page 1 26.07.12 15:43 Page1

Part.1 – The file

•

Only one sterile NiTi instrument per root canal in most cases

•

Decreases the global shaping time by up to 40%

•

Reciprocating technology respecting the root canal anatomy

•

Single use as the new standard of care

®

solution the

print_Mise en page 1 26.07.12 15:43 Page1

dentsply_tandlakartidningen_ad_200x272.indd 1 31.10.2012 15.36

DENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck Tel 08 685 65 05 | www.dentsply.se

Part.1 – The file

• Only one sterile NiTi instrument per root canal in most cases

• Decreases the global shaping time by up to 40%

• Reciprocating technology respecting the root canal anatomy

• Single use as the new standard of care

® solution the

print_Mise en page 1 26.07.12 15:43 Page1

Part.1 – The file

• Only one sterile NiTi instrument per root canal in most cases

• Decreases the global shaping time by up to 40%

• Reciprocating technology respecting the root canal anatomy

• Single use as the new standard of care

® solution the

print_Mise en page 1 26.07.12 15:43 Page1

dentsply_tandlakartidningen_ad_200x272.indd 1 31.10.2012 15.36

+

weknow endo.

Wave_one_200x272_SVE.indd 1 2013-04-19 17:13

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013

12

MATERIAL & METOD

Ett av tandläkarnas vikti- gaste diagnostiska hjälp- medel är röntgenbilden.

– God kunskap och syste- matik är A och O för säker diagnos, säger Lars Olsson och Frida Nordh, över- tandläkare vid röntgen- kliniken vid Universitets- sjukhuset i Linköping.

TEXT: MATS KARLSSON FOTO: LASSE SKOOG Utvecklingen inom röntgentekniken har varit snabb under senare år. Den digitala tekniken är i dag vardag på de flesta kliniker i landet, men över- gången från analog till digital teknik har lett till en del utmaningar. Fram- för allt gäller detta vid användning av sensorer som är svårare att placera än de analoga bilderna. Men det har också ökat möjligheterna till snabb och säker diagnostik. Volymtomografi eller CBCT, conebeam computed to- mography, har också blivit mer lätt- tillgängligt, både på specialistkliniker och inom privattandvården. Det finns alltså flera undersökningsmetoder att välja bland och möjlighet att få ut mycket mer information från un- dersökningarna, och därför finns det också behov av mer kunskap om hur

man ska optimera röntgentekniken.

Övertandläkarna Lars Olsson och Frida Nordh håller kurser i äm- net i Nordöstra kursnämndens regi.

Kursen har namnet »Vässa din di- agnostik«. Målet med kursen är att tandläkarna ska kunna utnyttja de röntgenresurser som finns på klini- ken optimalt, bli bättre på bildtolk- ning, även bildtagning, dels med in- traorala bilder som är den teknik som används mest inom tandvården, dels panoramabilder där små åtgärder kan ge stora diagnostiska vinster. På kur- serna visas också de möjligheter som finns med den senaste tekniken, CBCT, som blir vanligare även inom allmän- tandvården.

– Det finns helt klart ett behov av att lära sig mer om de olika tekniker- nas möjligheter, inte minst för patien- ternas skull. Man blir ofta förvånad över hur mycket extra information en röntgenundersökning kan ge. Det är så lätt att enbart fokusera på tänderna och förbise tillståndet hos exempel- vis övriga delar av käkarna och bihå- lorna. Vi tandläkare har ansvar också för de förändringar som finns utanför det område vi vill studera inför en be- handling, förklarar de.

FÖR- OCH NACKDELAR

När bildplattan och sensorn infördes i tandvården innebar det att det gick snabbare att ta fram röntgenbilderna än när film användes. Och så långt var

mycket vunnet. Men som med all ny teknik finns både för- och nackdelar, så också när det gäller sensor och bildplattor.

■ Sensorn kan utnyttja kortare ex- poneringstid än till bildplattor och film. Nackdelen är att det kan vara svårt att placera sensorn så att avbildningen av tänder och vävnader blir optimal vid dia- gnostiken.

■ Bildplattan har samma detektor- yta som en film, det vill säga större än sensorns detektoryta. Den är också mindre känslig för expo- neringsvariationer, vilket bland annat innebär att det går att få en bra bild av både fixturer och det tunna marginala benet trots stora täthetsskillnader.

■ Gemensamma fördelar med de båda teknikerna är att bilderna kan förstoras och behandlas, ex- empelvis kan kontrasten och ljus- förhållandena i bilden ändras, vil- ket underlättar diagnostiken. När kontrasten ökas kan strukturer och patologi framträda tydligare och när den minskas kan man till exempel se bentrabekler som väx- er in i alveolen.

SKÄRMA AV LJUSET

En förutsättning för god diagnostik är ljusförhållandena vid datorskärmen.

– Att ha så mörkt som möjligt i rum- met vid analysen av bilderna är myck-

Så tar du

bättre bilder

➤

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013 13 – Det finns ett behov

av att lära sig mer om de olika teknikernas möjligheter. Man blir ofta förvånad över hur mycket extra informa- tion en röntgenunder- sökning kan ge, säger Lars Olsson och Frida Nordh, övertandläkare vid röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013

14

et viktigt och något som man ibland glömmer ute på klinikerna, påpekar Lars Olsson och Frida Nordh.

En studie har bland annat visat att kliniker var sämre på att upptäcka karieslesioner i starkt klinikljus på en bärbar dator än om man skärmade av datorskärmen med en duk.

En väsentlig fråga vid diagnostik är: Vad vill jag veta? Nästa fråga: Hur tar jag reda på det? Grunden är oftast intraorala bilder i olika projektioner.

Är det kanske nödvändigt att använda

panoramaröntgen eller CBCT-röntgen för att få fram informationen?

■ Panoramaröntgen ger bra över- siktsbilder. Det går lätt och snabbt att ta bilderna, men de kan vara svåra att tolka på grund av att olika strukturer projiceras över varandra. Bilderna ger inte hel- ler så bra detaljinformation och behöver ofta kompletteras med intraorala bilder eller CBCT.

■ Panoramaröntgen är bra för att se förändringar som är för stora för

att upptäcka på små bilder, exem- pelvis cystor och tumörer eller om det saknas anlag för perma- nenta tänder hos barn.

■ Ett bra hjälpmedel för att bedöma benhöjd inför omfattande im- plantatbehandling, även om be- nets bredd eller kvalitet inte kan bedömas, och i de fall patienten har uttalade sväljreflexer eller har svårt att öppna munnen tillräck- ligt för att man ska kunna göra en intraoral röntgenundersökning.

■ Bra för diagnostisk bedömning av visdomständer i underkäken före ett kirurgiskt ingrepp, även om det också här ger en översiktsbild och ofta behöver kompletteras med intraorala bilder eller CBCT.

■ Ett bra pedagogiskt verktyg; man kan visa patienten hur den orala statusen ser ut. Utifrån informa- tionen på bilden kan tandläkaren sedan avgöra om ytterligare rönt- genbilder behöver tas för att få fram detaljinformation.

– Ett problem som då och då dyker upp är att luftspalten mellan tungan och gommen skymmer det område man vill få information om. Ett enkelt sätt att förbättra diagnostiken i över- käken är att be patienten hålla tungan uppe i gommen, förklarar Lars Ols- son.

SÄRSKILT TILLSTÅND

För att använda panoramaröntgen krävs ett särskilt tillstånd, som utfär- das av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. För en tid sedan visade myndig- hetens granskning att närmare hälf- ten av landets kliniker som använder tekniken saknar tillstånd för detta.

Strålsäkerhetsmyndigheten kräver att varje tillståndshavare har en per- son med radiologisk ledningsfunk- tion. Denna person måste vara legiti- merad tandläkare och ha genomgått en tilläggskurs. Denna person har ett övergripande ansvar och avgör till ex- empel vilka övriga hos vårdgivaren Övertandläkarna Lars Olsson och Frida Nordh håller kursen »Vässa din diagnostik«

i Nordöstra kursnämndens regi. Målet med kursen är att tandläkarna ska kunna ut- nyttja de röntgenresurser som finns på kliniken optimalt.

MATERIAL & METOD

➤

»Ett problem som då och

då dyker upp är att luft-

spalten mellan tungan

och gommen skymmer

det område man vill få

information om.«

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013 15 som är kompetenta att använda ut-

rustningen på ett strålsäkert sätt och vid vilka indikationer panoramabil- den ska tas. Det är olagligt att sälja el- ler hyra ut utrustningen till personer som inte har tillstånd att använda den.

Panoramabilder avbildar större områden, även områden utanför kä- karna och ger en större stråldos var- för SSM kräver att tillståndshavaren ska ha gått en tilläggskurs, ofta kallad körkortskurs för panorama för att få tillståndet. Kursen handlar förutom om regelverket mycket om diagnostik och om panoramabildens styrkor och svagheter.

HÖGRE STRÅLDOS

När inte tillräcklig information kan fås fram från annan röntgen kan CBCT vara nästa steg.

■ CBCT-tekniken ger skarpa bilder på ett litet område, dessutom i 3D.

Alveolarutskottets form, viktigt vid implantatbehandlingar, fram- träder tydligt liksom rotanatomi och eventuella apikala parodonti- ter. Särskilt värdefull är tekniken

i överkäkens molarområde där in- traorala bilder ofta är svårtolkade.

– En vanlig frågeställning i remis- serna gäller patienter med smärta från tänderna där intraorala bilder inte visar någon patologi, där är CBCT verkligen till stor hjälp och ofta kan man se att det var ganska stora infek- tioner som dolde sig på de intraorala bilderna, säger Lars Olsson.

Stråldosen är högre än vid de and- ra röntgenteknikerna och Strålsä- kerhetsmyndigheten kräver att en specialisttandläkare i odontologisk radiologi har det radiologiska led- ningsansvaret för att se till att under- sökningarna är berättigade och opti- merade som det heter. Det ska också finnas en ansvarig strålskyddsfysiker knuten till verksamheten.

■ Bilderna ger mycket information och det kräver vana att granska bilderna. Även här avbildas struk- turer som finns utanför käkarna, som bihålorna, näsmusslorna el- ler tungbenet beroende på fält- storlek.

Det är en teknik som kommer att bli

När tungan är rätt placerad förbättras möjligheterna till dia- gnostik i överkäken!

3D bild konstruerad utifrån informatio- nen i en CBCT undersökning.

Intraorala bilder i överkäkens molarpartier kan vara svårtolkade. I CBCT bilden framträder den apikala parodontiten på 26 tydligt.

Ett vanligt problem är att tungan inte är placerad mot gommen vid exponering.

vanligare inom tandvården i framti- den, eftersom den avbildar hårdväv- nad så bra och oftast är det tänder och käkben som är intressantast för oss tandläkare, säger Frida Nordh.

Mycket att komma ihåg, alltså. Men nedbrutet till några enkla råd kan un- derlätta diagnostiken, enligt Lars Ols- son och Frida Nordh:

– Fråga dig först vad du vill veta:

Hur tar jag reda på det? Vilken tek- nik ger bästa informationen? Om den första bilden inte blir tillräckligt bra – hur tar jag en bättre bild? ^■

Omfattande

patientinformation som är enkel att använda

Hög kvalitet, omfattande yrkesutbildning

De senaste

branschnyheterna Gratis Oral-B® prover

REGISTRERA DIG IDAG

DEN OMFATTANDE

WEBBRESURSEN FÖR ALLA DINA PROFESSIONELLA BEHOV

P12657 dc.com Ad 200x272+3 SWE.indd 1 03/05/2013 12:39

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013 17

LEX MARIA

Vid flera behandlingstillfällen hade sedering av patienten med Midazo- lam använts med lyckat resultat. Vid det aktuella besöket gavs som vanligt sedering med Midazolam inför be- handlingen.

På grund av olika omständigheter fick patienten en dos som var fem gånger högre än planerat. Patienten blev mycket djupt sederad och reage- rade inte på tilltal. Akuten tillkallades och medicinsk personal tog över. Pa-

tienten transporterades för övervak- ning till uppvakningsavdelningen på sjukhuset. Det gick dock väl och pa- tienten kunde åka hem tillsammans med sin dotter samma kväll.

Vid sitt första besök på sjukhus- tandvården hade patienten fått in- formation om olika behandlingsalter- nativ vid tandvårdsrädsla. Patienten bestämde sig för att fortsätta åtgärda sina tänder under sedering.

Vid den första behandlingen sede-

rades patienten med Midazolam oral lösning 15 mg, vikt 75 kg. Sederingen fungerade utmärkt och planerad tandvård kunde utföras utan problem.

Patienten var nöjd. Tandbehandling med sedering utfördes därefter vid flera tillfällen med samma lyckade re- sultat.

Vid den anmälda händelsen sede- rades patienten med Midazolam oral lösning 15 ml (ingen koncentration finns angiven i första journalanteck- ningen från detta datum). Patienten fick ligga i vilrummet tillsammans med sin dotter som alltid följde med som ledsagare.

Efter 30 minuter var patienten

Sederades

med för hög dos

Vid sederingen fick patienten för hög dos och reagerade inte på tilltal.

Akuten tillkallades och medicinsk personal fick ta över. Patienten trans- porterades till sjukhus, men kunde åka hemma samma kväll.

➤

Omfattande

patientinformation som är enkel att använda

Hög kvalitet, omfattande yrkesutbildning

De senaste

branschnyheterna Gratis Oral-B® prover

REGISTRERA DIG IDAG

DEN OMFATTANDE

WEBBRESURSEN FÖR ALLA DINA PROFESSIONELLA BEHOV

P12657 dc.com Ad 200x272+3 SWE.indd 1 03/05/2013 12:39

HULTÉN & Co ab

040-15 66 77 fax 040-15 56 00 www.bisco.se

Med All-Bond Universal följer ett paradigm- skifte. En singelkomponentsadhesiv för alla dentala adhesiva tillämpningar, direkta som indirekta, med fosforsyra-ets eller som själv-etsande adhesiv om så behövs, och det utan att tumma på stabiliteten i bindningen.

All-Bond Universal innehåller starkt adhesiv MDP-monomer tillsammans med andra rela- tivt hydrofoba komponenter som förhindrar degradering av bindningen.

ALL-BOND UNIVERSAL – genialt, helt enkelt!

"Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare"

A. Einstein

All-Bond TE Universal½ tdltidn201202.indd 1 2012-06-03 17:28:15

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013

18

LEX MARIA

djupt sederad och hade uttalat små pupiller samt reagerade inte på tilltal.

Pulsoximeter användes för att mäta syremättnad och puls; syremättnaden var 91 procent, vilket är lågt, och åt- gärder sattes in. Akuten tillkallades och patienten transporterades till sjukhus.

Vid kontroll av läkemedelsflaskorna upptäckte man att flaskan innehöll oralvätska i koncentrationen 5 mg/

m1 Midazolam. Patienten hade fått från den gamla flaskan med koncen- tration 1 mg/m1 samt även från den nyinköpta flaskan med koncentration 5 mg/ml, totalt 63 mg. Den tandläkare som sederat patienten träffade henne på sjukhuset en och en halv timme ef- ter administration av läkemedlet och kunde då informera om vad som or- sakat översederingen. Händelsen har inte påverkat patienten negativt.

Vårdgivarens identifierade orsaker till händelsen: Midazolam koncen- tration 5 mg/ml beställdes av misstag i stället för 1 mg/m1 som vanligtvis används. Midazolam 5 mg/ml kom till kliniken, någon annan än förråds-

ansvarig packade upp och ställde in läkemedlet i förrådet och uppmärk- sammade inte vilken koncentration det var.

Vårdgivaren har infört nya rutiner, som innebär ökad uppmärksamhet vid beställning innan signering av lä- kemedel. Vid leverans har en check- lista införts för vikarier. Den innebär skärpt kontroll av läkemedlets riktig- het och noggrann uppmärksamhet på att olika beredningar finns innan man gör en signatur i narkotikajournalen.

Folktandvården har akut skickat en varning via mail till samtliga folktand- vårdskliniker i länet.

Socialstyrelsen skriver i sin utred- ning att tandvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god och säker vård.

Socialstyrelsen anser att brister fö- relåg i beställningsrutiner, mottagan- det av leverans samt iordningställan- det av läkemedlet. Styrkan 5 mg/ml hade blivit beställd av misstag; avsik- ten var att beställa l mg/m1, som klini- ken vanligtvis använder.

Midazolam är ett potent sederande

läkemedel, en »vaken sedering«, som medför en svag sänkning av medve- tandegraden med intakta skyddsre- flexer som till exempel hosta. Patien- ten kan andas själv och svara på tilltal.

I detta fall fick patienten en fem gånger så hög dos, eftersom iordning- ställandet av läkemedlet utgjordes av två olika koncentrationer. Den som gjorde i ordning läkemedlet upp- märksammade inte detta.

Socialstyrelsen anser att rutiner fanns, men att dessa inte har följts.

Åtgärder har satts in. Vårdgivaren an- svarar för att åtgärderna följs upp.

Vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksam- heten. Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kon- trollera, följa upp, utvärdera och för- bättra verksamheten.

Socialstyrelsen ifrågasätter om det finns tillräckliga kunskaper på kli- niken om sederingmedels effekter.

Vårdgivaren ska säkerställa att perso- nalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgiften.

MATS KARLSSON

➤

För tandläkare är det självklart att uppdatera sig med information och fortbildning för att ge god vård.

Men hur behåller man lusten att lära ett helt yrkesliv?

Hur agerar omvärlden när det gäller efterutbildningsfrågorna för legitimationsyrken? Hur säkerställs patientsäkerheten genom uppdaterade kunskaper hos tandläkarna? Vilket ansvar har arbetsgivaren? Vilket ansvar har den enskilde tandläkaren?

Missa inte detta tillfälle att diskutera efterutbildning!

Vi ses den 18 september på Clarion Sign, Stockholm.

Läs mer och anmäl dig på www.tandlakarforbundet.se

Tandvårdsforum Debatt:

Kompetent tandläkare - hur går det till?

Tandvårdsforum om efterutbildning

Sista anmälningsdag 18 augusti!

annons 2 tvforum.indd 1 2013-05-23 08:23:38

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013 19

LEX MARIA

Av händelseanalysen framgick det att tandläkaren inte godtog de krav i den handlingsplan som arbetsgivaren upprättat åt honom, detta eftersom han inte anser att han gjort något fel.

Den nya utredningen visar att tand- läkarens journal innehåller uppgifter om diagnos för den tand (38) som extraherades. Tanden extraherades enligt tandläkaren med patientens samtycke, eftersom den hade långt gången parodontit. Behandlingen var ett led i en fullständig bettrehabili- tering. Enligt tandläkaren utfördes

behandlingen enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Tandläkaren påpekar i den nya ut- redningen att han alltid har arbetat utifrån en etisk inställning till patien- ten och hade därför ingen anledning att skriva på den handlingsplan för honom som arbetsgivaren hade tagit fram. Han anser inte att han ska ha någon kritik för behandlingen, men medger att journalföringen kunde ha varit mer utförlig. Han har ingen för- klaring till varför ingen röntgenbild togs före extraktionen.

Lex Mariaanmäld friad

En tandläkare som tidigare fått kritik av Socialstyrelsen har fått viss upp- rättelse efter en ny utredning.

Behandlingen anmäldes som en lex Maria 2011. Tandläkaren kritiserades då för att terapiplan och kostnadsförslag inte hade journalförts, och för att en tand hade extraherats utan att röntgen tagits innan ingreppet.

Röntgen togs dock en vecka senare och bekräftade diagnosen.

Det framkommer i utredningen att tandläkaren är den på kliniken som tar hand om de svåra bettrehabilite- ringsbehandlingarna.

Efter händelsen har han enligt egen utsago lärt sig att vara mer utförlig i sina journalanteckningar. Han kom- mer också att arbeta utifrån de krav som finns i arbetsgivarens handlings- plan.

Tandläkaren anser att både kvali- tetssamordnaren och föredragande tandläkare på Socialstyrelsen fram- stått som ombud för patienten.

Av den nya utredningen framgår det att den odontologiskt ansvarige tandläkaren har stor respekt för tand- läkarens arbete.

Eftersom tandläkaren rättat till bristerna och följer handlingsplanen anser Socialstyrelsen att ärendet är avslutat.

MATS KARLSSON

595:-

^MK-KRONA E-MAX KRONA

795:-

HÖG KVALITET!

För mer information besök oss på WWW.TWNDENTAL.COM

Fast lågt pris utan volymkrav!

995:- 595:-

ZIRKONIUM

Kontakta Fredrik Wennerholm 070 - 604 33 31 fredrik@twndental.com

BETTSKENA

KURS I PIEZON OCH PERIOFLOW BEHANDLING, OM HUR VI PÅ BÄSTA SÄTT HJÄLPER VÅRA PATIENTER MED MUKOSIT OCH PERIIMPLANTIT.

Kursdatum 2013: 13/9, 25/10 och 6/12 Endagskurser med 8-12 deltagare/gång.

Anmälan eller mer information:

W&H Nordic AB t: 08-445 88 30, e: sda@whnordic.se wh.com

SWISS DENTAL ACADEMY

EMS–SWISSQUALITY.COM

KURS

Diamantborr

Diamantborr

JET Diamanter är tillgängliga i 5 pack.

INTRODUKTIONSERBJUDANDE!

KONTAKTA UNIDENT AB PÅ TEL. 0346-73 24 00 ELLER LÄS MER PÅ UNIDENT.SE

ENHETLIG SPRIDNING AV DIAMANTPARTIKLAR Exceptionellt skärande egenskap och hållbarhet.

JÄMN STORLEK PÅ ALLA DIAMANTPARTIKLAR Inga skakningar eller vibrationer i vinkelstycket, reducerar värme, jämn avverkan med precision.

För mer information kontakta din lokala Axis SybronEndo representant.

Patric Sandberg | Sales Representative – Sweden Email: Patric.Sandberg@sybrondental.com | Tel: +46 722 006161

...For the Art of the Smile.

Introducerar...

AxisSybronEndo_TLT_1308_Layout 1 2013-05-20 08.48 Sida 1

TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 105 NR 8 2013 21

PATIENTKLAGOMÅL

Patienten sökte akut och hade molan- de värk från tänderna 36 och 37.

Patienten ville ha penicillin. Tand- läkaren informerade henne samt dis- kuterade penicillinbehandling, men patienten upplevde att hon kände sig så dålig att hon skulle ha penicillinet.

Patienten informerades om att det inte fanns »så stora belägg att peni- cillinbehandling påverkar ngt i detta fallet«.

Patienten ordinerades ändå »PcV 1x1gx3 i 10 dagar«. Vid besöket disku- terades eventuell rotbehandling. En röntgenbild togs och vid jämförelse med en bild tagen år 2003 kunde inga förändringar observeras. Patienten informerades om att en rotbehand- ling kanske inte skulle bli aktuell utan att det skulle vara bäst att avvakta.

Av den tredje daganteckningen framgår det att tandläkaren borrade ur fyllningen och informerade om att det inte var någon fullständig behand- ling han hade utfört. Eftersom patien- ten var besvärsfri förstod hon inte riktigt varför ytterligare behandling krävdes. En temporär fyllning bestå- ende av materialet IRM utfördes.

Av den fjärde daganteckningen kan utläsas att tanden var symtomfri och att patienten inte var intresserad av vidare behandling. Tandläkaren in- formerade åter om att tanden inte var färdigbehandlad, men patienten vid- höll att det kändes bra. Tandläkaren avlägsnade den temporära fyllningen och utförde en ny permanent »lag- ning ets, bond, bettjustering«.

Av den femte daganteckningen

framgår det att patienten tyckte att tanden kändes bra. Tandläkaren in- formerade henne om att det var dags för undersökning, men patienten an- såg sig vara färdigbehandlad.

Vid det följande besöket hos tand- läkaren diskuterades olika behand- lingsalternativ som rotfyllning, pulpa- amputation samt extraktion. Tandlä- karen påpekar att han aldrig gett sken av att tanden skulle vara rotfylld eller att han höll på med någon rotfyllning.

Tandläkaren har i sitt yttrande över förslag till beslut uppgett att det journalunderlag som han ursprungli- gen sände till Socialstyrelsen inte var korrekt. På grund av problem med hans elektroniska journalföringssys- tem kom pappersutskrifterna inte att stämma överens med den bild han såg på skärmen. Detta observerade han inte utan sände in de ofullständiga handlingarna till Socialstyrelsen.

Tandläkaren har vidare angett att samma problematik med överfö- ringen från det elektroniska journal- föringssystemet gjorde att patienten

Rotfyllning

utan indikation

Tandläkaren påbörjade rotbehandlingen utan att ange indikation eller diagnos. Han försåg inte pulparummet med ett lämpligt inlägg.

Kronterapi utfördes med stort överskott av fyllnadsmaterial.

Socialstyrelsen riktar kritik mot tandläkaren.

➤

Vi säljer världens smartaste röntgenlösningar och vill erbjuda service i världsklass till våra kunder. Därför anställde vi en egen röntgenexpert – Lena Vannas Löfqvist.

Experten på köpet: Vi bjuder på Lenas kunnande när du beställer tekniken från oss.

Det finns få radiologer i Sverige.

Dentalmind har en alldeles egen.

Dentalmind har de senaste och smartaste digitala bildlösningarna.

Boka en demonstration eller beställ direkt på dentalmind.com eller 0346-488 00. Lena når du på samma nummer. Välkommen.