Enkätresultaten 2017/2018 - Elever i fritidshem
Grundskoleförvaltningen
Foto: © Lars Liliedahl, Malmö stad
Upprättad Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Avdelning:
April 2018 1.0
Matilda Liljeberg och Eric Grundström Grundskoleförvaltningen
Kvalitetsavdelningen
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Inledning ... 4
Om fritidshem ... 4
Bakgrund ... 4
Syfte ... 4
Uppföljning av mål ... 5
Disposition ... 5
Metod och material ... 6
Enkätens målgrupp ... 6
Enkätens utformning ... 6
Datainsamling ... 6
Svarsfrekvens ... 7
Rapportens upplägg ... 7
Enkätresultaten 2017/2018 ... 9
Kommunövergripande resultat ... 9
Resultat över tid ... 11
Resultat på fritidshemsnivå ... 12
Resultat per årskurs ... 13
Resultat per kön ... 14
Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem ... 15
Sammanfattning
I denna rapport redovisas resultaten från enkätundersökningen som genomförts bland elever i årskurs 3 och 5 som går i fritidshem läsåret 2017/2018. Syftet med enkätundersökningen är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komple- ment till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas övergripande de viktigaste resultaten i rapporten. Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året.
Rapportens resultat i korthet
Av de elever som besvarat fritidshemsenkäten har störst andel elever svarat positivt på huvudfrå- geområdena Trygg i fritidshemmet, Samspel mellan elever och vuxna och Nöjd med sitt fritids- hem. Huvudrågeområdena Lärande i fritidshemmet, Fritidshemmet och omvärlden och Miljö i fritidshemmet är de huvudfrågeområden där flest elever svarat negativt.
• När resultaten per huvudfrågeområde jämförs med förra året kan inga större skillnader noteras. Andelen positiva svar har minskat något för frågorna om fritidshemmet och om- världen jämfört med förra året.
• När resultaten per huvudfrågeområde jämförs mellan fritidshemmen i Malmö stad kan skillnader noteras. Skillnaden mellan fritidshem med högst och lägst resultat motsvarar ungefär 30-50 procentenheter beroende på huvudfrågeområde.
• När resultaten per huvudfrågeområde jämförs mellan årskurs 3 och 5 kan skillnader note- ras. En större andel av eleverna i årskurs 3 har svarat positivt jämfört med eleverna i års- kurs 5 på samtliga huvudfrågeområden.
• När resultaten per huvudfrågeområde jämförs mellan flickor och pojkar kan inga större skillnader noteras. Flickorna är något mer positiva än pojkaran för huvudfrågeområdet Fritidshemmet och omvärlden och Lärande i fritdshemmet.
Inledning
Om fritidshem
Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialsko- lan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshem- met ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en me- ningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år.
Vid sidan av skollagen är läroplanen det viktigaste styrdokumentet för fritidshemmet. Fritids- hemmet ska tillämpa aktuella delar av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet. Det finns även allmänna råd för fritidshem som ska betraktas som stöd och vägledning i arbetet med att planera fritidshemsverksamheten som utgår ifrån skollagen och läroplanen, vars syfte är att bidra till att fler elever når målen. De allmänna råden behandlar förutsättningarna för arbetet i fritidshemmet, rektorns pedagogiska ledarskap, lärande i fritidshemmet och samverkan med hemmet.
Cirka 14 000 elever i årskurs F-6 går i fritidshem i Malmös kommunala skolor. Andelen elever i årskurs F-3 som går i fritidshem är ungefär 80 procent. Motsvarande andel i årskurs 4-6 är cirka 40 procent.
Bakgrund
Enkätundersökningen i fritidshem är en del av elevenkäten för grundskolan som baseras på Skol- inspektionens elevenkät. Enkätundersökningen i fritidshem genomförs bland de elever i årskurs 3 och 5 som uppger i enkäten att de går i fritidshem.
Frågorna i denna enkät handlar bland annat om hur eleverna i fridshemmet upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet med att ta fram fritidshemsenkäten och bidragit med synpunkter på frågor, språk och svarsskala.
Även representanter från verksamheten har varit involverade i framtagandet av enkäten. Enkä- terna har också testats på elever från två skolor i kommunen och justerats utifrån deras syn- punkter.
Syfte
Syftet med en enkätundersökning för elever i fritidshemmet är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet.
Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksam- heternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten.
Uppföljning av mål
Enkätundersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten i sitt fritidshem.
Skolorna fick, inom ett par veckor efter enkätperiodens slut, ta del av stora delar av resultaten i rapporten i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete framkommer att skolorna ofta använder enkätsvar som underlag för förbättrings- insatser. Grundskoleförvaltningen kommer att följa upp varje skolas enkätresultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef.
Fritidshemsenkäten och dess resultat utgör också ett underlag för att bedöma måluppfyllelse i förhållande till de nationella och kommunala målen. Enkäten och dess resultat ger även stöd till de förtroendevalda för att bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och pri- oriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolorna:
1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet)
2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2018).
Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som pub- liceras i slutet av året.
Disposition
I nästa kapitel beskrivs bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och rappor- tens upplägg. Därefter följer rapportens resultatkapitel. De viktigaste resultaten i rapporten redo- görs för under ”Sammanfattning”.
Metod och material
Enkätens målgrupp
Fritidshemsenkäten utgör en särskild del av elevenkäten för yngre elever i grundskolan. Samtliga grundskoleelever i årskurs 3 (cirka 2500 elever) och i årskurs 5 (cirka 700 elever) har fått uppge om de går i fritidshem eller inte och utifrån det besvarat fritidshemsfrågorna.
Enkätens utformning
Fritidshemsenkäten innehåller totalt 19 frågor som är påståenden indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde förutom det sista huvudfrågeområdet som består av en fråga, ”Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet”.
Svarsskalan för frågorna är följande:
• Stämmer helt
• Stämmer ganska bra
• Stämmer ganska dåligt
• Stämmer inte alls
• Vet inte
Enkätformuläret återfinns som bilaga i slutet av rapporten.
Datainsamling
Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, esMaker, har använts vid genomförandet av enkätun- dersökningen.
Enkäten har skickats via e-postmeddelande till samtliga elever i målgruppen. Varje enskild elev har besvarat enkäten på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller vid ett avsatt gemensamt tillfälle i respektive undervisningsgrupp.
Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)).
Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten.
Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de ordinarie kanaler som finns inom Malmö stads organisation för skolan. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlö- pande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersök- ningsperioden.
Svarsfrekvens
Av de ungefär 2728 elever som besvarat enkäten för årskurs 3 och 5 i grundskolan var det unge- fär 50 procent av eleverna som besvarade fritidshemsdelen, vilket är ungefär samma andel elever som går i fritidshem i årskurs 3 och 5 i kommunen enligt elevsystemet.
Ytterligare information om svarsfrekvensen går att läsa i rapporten ”Enkätresultaten 2017/2018 - Elever i grundskolan”.
Rapportens upplägg
Enkäten handlar, som nämnts, om hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Frågorna indelas i 6 (+1) huvudfrågeområden. Huvudfrågeområdena är följande och har valts på följande grunder:
Lärande i fritidshemmet
Skollagen anger att fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i samt stimulera elevernas utveckling och lärande och dessutom erbjuda en me- ningsfull fritid och rekreation.
Fritidshemmet och omvärlden
I läroplanen anges att alla som arbetar i fritidshemmet ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter som kan berika lärmiljön och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av social eller kulturell bakgrund.
Samspel mellan elever och vuxna
Enligt skollagen ska fritidshemmet främja elevernas möjlighet till allsidiga kontakter och social gemenskap.
Elevinflytande i fritidshemmet
Alla som arbetar i fritidshemmet ska främja elevers förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska miljön. Personalen ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete, svara för att alla elever får ett reellt in- flytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.
Trygg i fritidshemmet
Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en fritidshemsmiljö som präglas av trygghet och studiero. Fritidshemmet ska bedriva ett målin- riktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering, trakas- serier och kränkande behandling. All personal i fritidshemmet ska medverka till att utveckla ele- vernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.
Miljö i fritidshemmet
Av läroplanen framgår att lokalernas storlek och utformning, faktorer såsom luft, ljud och ljus samt valen av material behöver vara sådana att personalen i fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet i en säker och hälsosam miljö. Fritidshemmets lokaler ska ge utrymme för olika typer av verksamhet, såväl livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda, i både större och mindre grupper. Det är viktigt att det finns naturliga avgränsade platser i fritidshemmet där eleven kan vila, sitta och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg.
Nöjd med sitt fritidshem
Under detta huvudfrågeområde inryms endast en fråga men den fyller en viktig funktion som den enda frågan som ger en bild av elevernas helhetsomdöme till fritidshemsverksamheten i Malmös stads skolor.
Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga.
Därefter redovisas resultatskillnader över tid, mellan fritidshem, mellan årskurser och slutligen mellan kön.
Vid redovisningen av enkätresultaten i rapporten betraktas svaren för ”Stämmer helt” som väl- digt positiva svar, ”Stämmer ganska bra” som ganska positiva svar, ”Stämmer ganska dåligt” som ganska negativa svar och ”Stämmer inte alls” som väldigt negativa svar.
Enkätresultaten 2017/2018
I detta kapitel redovisas resultaten från enkätundersökningen i fritidshem. Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga. Därefter redovisas resul- tatskillnader över tid, mellan fritidshem, mellan årskurser och slutligen mellan kön.
Kommunövergripande resultat
Av de elever som besvarat fritidshemsenkäten har störst andel elever svarat positivt på huvudfrå- geområdena Trygg i fritidshemmet, Samspel mellan elever och vuxna och Nöjd med sitt fritids- hem. Huvudfrågeområdena Lärande i fritidshemmet, Fritidshemmet och omvärlden, och Miljö i fritidshemmet är de huvudfrågeområden där flest elever svarat negativt. I diagrammet nedan re- dovisas svarsfördelningen per huvudfrågeområde. De väldigt och ganska positiva svaren redovi- sas som ”Positiva svar”. De ganska och väldigt negativa svaren redovisas som ”Negativa svar”.
”Vet ej”-svaren redovisas med blå linje.
Diagram 1. Fördelning av positiva, negativa och vet ej-svar per huvudfrågeområde – åk 3 och 5
De frågor som erhåller lägst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområdena Lärande i fritidshemmet, Fritidshemmet och omvärlden och Miljö i fritidshemmet. De frågor som erhåller högst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområdena Trygg i fritidshemmet, Samspel mellan elever och vuxna och Nöjd med sitt fritidshem.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Elevinflytande i fritidshemmet
Trygg i fritidshemmet
Lärande i fritidshemmet
Fritidshemmet och omvärlden Miljö i fritidshemmet
Samspel mellan elever och vuxna
Nöjd med sitt fritidshem
Vet ej-svar Positiva svar Negativa svar
Diagram 2. Fördelning av olika svar per fråga – åk 3 och 5
59%
77%
63%
59%
59%
50%
39%
37%
40%
47%
59%
38%
35%
61%
63%
67%
36%
57%
52%
29%
17%
27%
29%
26%
36%
32%
29%
31%
28%
27%
36%
34%
26%
25%
23%
38%
24%
33%
6%
3%
5%
6%
6%
6%
13%
11%
11%
7%
5%
12%
12%
5%
5%
3%
10%
5%
7%
9%
12%
9%
5%
9%
8%
5%
3%
3%
4%
5%
5%
6%
7%
12%
8%
13%
5%
6%
11%
6%
3%
4%
10%
10%
6%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet På fritids har jag kompisar På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behöver det På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka Det finns material på fritids som jag tycker är kul att använda
Jag tycker att innemiljön på fritids är bra På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när
jag vill
Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till
lekplatser)
Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven)
De vuxna på fritids leder aktiviteter (till exempel där vi pysslar eller spelar teater)
På fritids lär jag mig saker På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter De vuxna på fritids reagerar om de får reda på att någon varit elak
mot en elev
Jag känner mig trygg på fritids Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev
på fritids
På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra På fritids får pojkar och flickor vara med och påverka vilka aktiviteter
vi ska göra lika mycket
På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker
Nöjd med sitt fritids hemSamspel mellan elever och vuxnaMiljö i fritidshemmetFritidshemmet och omvärldenLärande i fritidshemmetTrygg i fritidshemmetElevinflytande i fritidshemmet
Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar
Resultat över tid
Nedan jämförs resultaten för innevarande läsår med resultaten från läsåret 2017/2018.
Resultaten från fritidshemsenkäten för årskurs 3 och 5 är i stort sett oförändrade jämfört med förra läsåret. Jämfört med förra läsåret har andelen positiva svar minskat något för frågorna om fritidshemmet och omvärlden. I diagrammet nedan redovisas svarsfördelningen för årskurs 3 och 5 och per huvudfrågefrågeområde för läsåren 2016/2017 och 2017/2018.
Diagram 3. Positiva svar per huvudfrågeområde läsåren 16/17 och 17/18 – åk 3 och 5
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Elevinflytande i fritidshemmet
Trygg i fritidshemmet
Lärande i fritidshemmet
Fritidshemmet och omvärlden Miljö i fritidshemmet
Samspel mellan elever och vuxna
Nöjd med sitt fritidshem
16/17 17/18
Resultat på fritidshemsnivå
Nedanstående diagram visar på spridningen av läsårets resultat mellan fritidshemmen i Malmö stad per huvudfrågeområde. Andelen positiva svar för de fritidshem som har högst respektive lägst andel positiva svar redovisas per huvudfrågeområde. Även andelen positiva svar på det fri- tidshemmet som utgör medianresultatet per huvudfrågeområde redovisas.
Skillnaden mellan fritidshem med högst och lägst resultat per huvudfrågeområde motsvarar unge- fär 30-50 procentenheter. Skillnaden mellan fritidshem med högst och lägst resultat är störst för huvudfrågeområdena Fritidshemmet och omvärlden samt Elevinflytande i fritidshemmet. Skill- naderna är mindre för huvudfrågeområdena Samspel mellan elever och vuxna samt Trygg i fri- tidshemmet.
Diagram 4. Högsta, lägsta och median-resultat på skolnivå per huvudfrågeområde – åk 3 och 5
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Elevinflytande i fritidshemmet
Trygg i fritidshemmet
Lärande i fritidshemmet
Fritidshemmet och omvärlden Miljö i fritidshemmet
Samspel mellan elever och vuxna
Nöjd med sitt fritidshem
Högst resultat Median-resultat Lägst resultat
Resultat per årskurs
Nedanstående diagram visar skillnaden mellan årskurs 3 och 5 för läsårets enkätresultat per hu- vudfrågeområde. En större andel av eleverna i årskurs 3 har svarat positivt på samtliga huvudfrå- geområden jämfört med eleverna i årskurs 5. Skillnaden är störst för huvudfrågeområdena Lä- rande i fritidshemmet och Fritidshemmet och omvärlden.
Diagram 5. Positiva svar per huvudfrågeområde per årskurs – åk 3 och 5
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Elevinflytande i fritidshemmet
Trygg i fritidshemmet
Lärande i fritidshemmet
Fritidshemmet och omvärlden Miljö i fritidshemmet
Samspel mellan elever och vuxna
Nöjd med sitt fritidshem
3 5
Resultat per kön
Nedanstående diagram visar skillnaden mellan flickor och pojkar för läsårets enkätresultat per huvudfrågeområde. Som framgår av nedanstående diagram finns inga större skillnader mellan flickor och pojkar vad gäller andelen positiva svar för något av huvudfrågeområdena. Flickorna är något mer positiva än pojkaran för huvudfrågeområdet Fritidshemmet och omvärlden och Lä- rande i frtidshemmet.
Diagram 6. Positiva svar per huvudfrågeområde per kön – åk 3 och 5
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Elevinflytande i fritidshemmet
Trygg i fritidshemmet
Lärande i fritidshemmet
Fritidshemmet och omvärlden Miljö i fritidshemmet
Samspel mellan elever och vuxna
Nöjd med sitt fritidshem
Flickor Pojkar
Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem
Stämmer helt
Stämmer ganska bra
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Vet ej
1 Lärande i fritidshemmet (åk 3+5)
1.1 På fritids lär jag mig saker 1.2 De vuxna på fritids leder
aktiviteter (till exempel där vi pysslar eller spelar teater)
1.3 På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter
2 Fritidshemmet och om- världen (åk 3+5)
2.1 Vi gör utflykter och besö- ker olika ställen med fri- tids (till exempel på lo- ven)
2.2 Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lek- platser)
2.3 Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen
3 Samspel mellan elever och vuxna (åk 3+5) 3.1 På fritids har jag kompi-
sar
3.2 På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka
3.3 På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behö- ver det
4 Elevinflytande i fritids- hemmet (åk 3+5)
4.1 På fritids får jag vara med och påverka vilka aktivi- teter vi ska göra
4.2 På fritids får pojkar och flickor vara med och på- verka vilka aktiviteter vi ska göra lika mycket 4.3 På fritids lyssnar de
vuxna på vad jag tycker
5 Trygg i fritidshemmet (åk 3+5)
5.1 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev på fritids 5.2 De vuxna på fritids reage-
rar om de får reda på att någon varit elak mot en elev
5.3 Jag känner mig trygg på fritids
6 Miljö i fritidshemmet (åk 3+5)
6.1 På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill 6.2 Det finns material på fri-
tids som jag tycker är kul att använda
6.3 Jag tycker att innemiljön på fritids är bra
7 Jag är nöjd med mitt fri- tidshem som helhet
