• No results found

Verksamhetsplan för förskoleklass/fritidshem

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verksamhetsplan för förskoleklass/fritidshem"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Verksamhetsplan

för förskoleklass/fritidshem

2013-2014

(2)

2 Innehållsförteckning

Verksamhetens mål ... 3

Årshjul – Kvalitetssäkring ... 4

2.1 Normer och värden ... 5

2.2 Kunskaper ... 6

2.4 Skola och hem ... 9

2.5 Övergång och samverkan ... 10

2.6 Skolan och omvärlden ... 11

Planera ett arbetsområde ... 12

Pedagogisk planering för: ... 13

(3)

3 Verksamhetens mål

Fritidshemmens mål är att bedriva en pedagogisk verksamhet utifrån Lgr 11, skollagen och FN:s barnkonvention.

Det lärande som sker i den fritidspedagogiska verksamheten betyder mycket för elevernas möjligheter att nå skolans kunskapsmål. Fritidspedagogiken ska genom att kompensera för elevers olika uppväxtvillkor bidra till ökad likvärdighet.

Fritidshemmet har en viktig roll i att utveckla en trygg och säker miljö för barnen. Tiden på fritidshemmet ska se till att barnen både lär, har kul, får koppla av och samtidigt stimuleras för att utveckla sin sociala kompetens och förbättra sin kommunikationsförmåga.

Vi arbetar målmedvetet med att stimulera elevernas utveckling och lärande samt att erbjuda en meningsfull fritid och rekreation.

Vi låter fritidspedagogiken ta sin utgångspunkt i elevens hela situation. Eleverna får stöd i sitt identitetsbygge, en tillhörighet i ett meningsfullt sammanhang. De som arbetar på

fritidshemmet gör det i anslutning till och i samverkan med andra lärmiljöer.

Verksamheten bygger på frivilligt deltagande, man strävar efter innehåll och arbetsformer som gynnar elevernas känsla av gemenskap och låter elevernas intressen och behov i stor utsträckning styra den tid som ägnas åt ett innehåll.

Att skapa en pedagogisk miljö är att främja elevers lärande och aktiva deltagande i dessa processer.

I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och demokratiska samhällsmedborgare främjas.

Fritidspedagogens/lärarens mål inom ramen för verksamhetens mål

Ta helhetsansvaret för att skapa och utveckla en trygg och säker miljö som lockar och utmanar barnen till lek, aktivitet och lärande.

Ha ansvar för att planera, leda, utveckla och bedriva den pedagogiska verksamheten så den stimulerar och utmanar barns sociala förmågor och demokratiska förhållningssätt.

Aktivt arbeta för verksamhetens värdegrund och arbeta mot kränkningar och diskriminering.

Ta ett ansvar för ett nära samarbete med hemmet.

Bidra med arbetslagets kompetensutveckling.

Bidra och främja ett positivt samarbetsklimat på arbetsplatsen.

Bidra till helhetssyn på eleven.

Aktivt arbeta mot verksamhetens mål.

(4)

4 Årshjul – Kvalitetssäkring

• Systematiskt uppföljning av arbetsplanen var 5:e vecka, vecka 37, 42, 47, 2, 7, 12, 17, 22. (Kort dokumentation)

• Föräldramöte aug/sept

• GKU personal ht sept och nov vt mars och maj

• Utvärdering med barnen november och april (”munnar”)

• Dropp in fika/föräldraaktivitet mars/april

• Föräldraenkät maj

• Enhetens utvärdering personal juni

• Utvärdering med placeringsassistenter/2 personal/skola/1ggr termin Kompetensutveckling

Framkant – naturvetenskap och teknik i skolbarnsomsorgen.

Ledarskapet på fritidshemmet/förhållningssätt (elev – kunskapssyn – mångfald – genus mm).

Fritidshemmet väljer egen fortbildning.

PIM-utbildning.

Implementering av verksamhetsplan/läroplan, pedagogisk planering, diskussioner på GKU ht –12.

Under läsåret 2012/13 anordnas 2 halvdagar fortbildning inom områdena musik, bild och drama.

Planeringstid samt enhetens egen/enskild kompetensutveckling – GKU-tid läsåret 2012/13

GKU-tid på varje skola minst 4 tim sammanhängande varje fredag.

2 GKU/termin (läroplan/verksamhetsplan)/ pedagogiskplanering 1 GKU/termin (fortbildning i praktisk/estetiska ämnen)

GKU-tider:

Fredag den 7/9, 9/11 och 7/12 kl. 8.00–12.00.

Tider för vt bokas senare under ht.

(5)

5 2.1 Normer och värden

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål Hur? Ansvarig Utvärdering

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

Personalen är goda förebilder.

Tydliga regler och dagliga samtal utifrån skolans värdegrund.

Vi har dagliga samlingar och samtal både enskilt och i grupp.

• respekterar andra människors egenvärde, Varje morgon hälsar vi och tar i hand.

Vi visar hänsyn och är artiga mot varandra samt har ett vårdat språk.

Tränar turtagning t.ex. vid samlingar, lek och spel.

Vi pratar en i taget och lyssnar på varandra.

Alla elever ska ges tillfälle att våga prata och uttrycka sig i gruppen, samt bli respekterade av sina kamrater.

Alla elever ska ges tillfälle att prata i samlingen varje dag.

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

Reder ut problem och konflikter omgående.

Personalen arbetar medvetet utifrån ett genusperspektiv genom att blanda pojkar och flickor både i den organiserade och fria leken.

Ger både pojkar och flickor lika mycket tid och uppmärksamhet under samlingar och i samtal.

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

Arbeta med massage och massagesagor.

Samtalar och informerar om olika behov och ursprung, både enskilt och i grupp.

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Samtal och praktiskt arbete kring återvinning, allemansrätten och naturvård.

(6)

6 2.2 Kunskaper

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika

Mål Hur? Ansvarig Utvärdering

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

Vi prioriterar leken. Både fri och organiserad lek, i små och stora grupper.

Pedagogerna ger barnen redskap för att lösa problem och omsätta ideer i handling på ett kreativt sätt

.

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Eleven tar ansvar för sin lek och gör utifrån sin mognad ett val av lek eller sysselsättning.

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Vi samtalar och diskuterar i grupp och enskilt.

• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Pedagogerna är goda förebilder.

Källsortering

Samtal, både i grupp och enskilt.

Hela verksamheten ska genomsyras av ett miljötänk.

• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Eleven ska tycka om att röra på sig. Vi har daglig rörelse genom rörelselekar, spontana och organiserad. Vi har idrott, utevisstelse varje dag och skogsdagar varje vecka.

Samtalar om goda kostvanor. Inspirerar elever att smaka på

”nya saker”. För att skapa lugn och ro i matsituationen har eleverna bestämda sittplatser under lunchen.

Daglig fruktstund.

• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Arbetar med skriv- och läsförberedande materialet Trulle.

Dagliga sagostunder. Sjunger, dansar och spelar. Ritar, målar och använder olika tekniker.

Besök på stadsbiblioteket.

• kan använda modern teknik som ett verktyg för Använda oss av I-pad som ett sökverktyg i verksamheten.

(7)

7

kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

(8)

8 2.3 Elevernas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.

Mål Hur? Ansvarig Utvärdering

• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

Två elever är klassvärdar varje vecka. De har vissa arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter utökas efter mognad.

Dagligen ges eleven tillfälle att påverka valet av sin lek.

Eleven tar ansvar för sin lek genom att göra ett val, av lek eller sysselsättning utifrån sin mognad.

• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och

Ett ökat ansvar utifrån mognad.

• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Tränar turtagning i den fria och den organiserade leken.

Visar hänsyn och respekt för varandra.

I vissa frågor och situationer använder vi oss av demokratisk röstning. Tex genom handuppräckning.

(9)

9 2.4 Skola och hem

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Mål Hur? Ansvarig Utvärdering

Vi har en öppen dialog med föräldrar om elevens utveckling och behov.

Detta sker vid den dagliga kontakten vid hämtning och lämning eller via telefonsamtal, samt även vid föräldramöten och utvecklingssamtal.

På hösten görs observationer och samtalet utgår ifrån dessa.

Under våren deltar eleven i utvecklingssamtalet.

Föräldrarna ges möjlighet till inflytande genom klassrepresentanter till skolans föräldraföreringsmöten.

Föräldrar är alltid välkomna att delta i verksamheten.

Personalen bjuder in till en fikastund under terminen för föräldrar och syskon.

Veckoplanering väl synlig i hallen.

Förskoleklassens hemsida hålls uppdaterad och aktuell.

(10)

10 2.5 Övergång och samverkan

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

Mål Hur? Ansvarig Utvärdering

Trygg övergång från förskola till förskoleklass. Övergång från förskola och förskoleklass sker genom att förskolebarnen gör 2 besök i förskoleklassen under vårterminen.

Vid behov, överlämnadesamtal med pedagoger, berörda föräldrar samt förskolekonsulenterna.

Välkomstbrev till samtliga förskolor och hemmavarande barn.

Nulägesbeskrivning och ”här är jag” material från förskolorna.

Trygg övergång från förskoleklass till skola. Blivande klasslärare besöker förskoleklassen under vårterminen.

Pedagoger och elever gör klassrumsbesök under vårterminen.

Överlämnadesamtal med klasslärare, speciallärare, skolsköterska, rektor och fritidspersonal.

(11)

11 2.6 Skolan och omvärlden

Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Mål Hur? Ansvarig Utvärdering

• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,

• har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv.

(12)

12 Planera ett arbetsområde

Förankring i styrdokumentet

Vilka delar/övergripande mål vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring?

Hur tar vi reda på elevernas förkunskaper

Vad kan de ha inflytande över i planeringen av arbetsområdet?

Innehåll

Vad kommer innehållet att beröra för ämnesområde?

Finns det idéer från lärare eller elever på ytterligare innehåll som vi ser skulle kunna vara relevant att behandla inom ramen för arbetsområdet?

Konkretisering av mål

Vilka delar från den samlade läroplanens övergripande mål ska eleverna ges möjlighet att utveckla i det aktuella arbetsområdet?

Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet?

Hur tydliggör vi arbetsområdet för eleverna så att de är medvetna om målet med arbetet?

Arbetssätt

Hur introducerar, genomför och avslutas arbetsområdet så att eleverna ges möjlighet att utvecklas i riktning mot målet/målen?

Hur stimulerar vi elevernas språkutveckling inom ramen för arbetsområdet?

Vilka andra ämnen kan kopplas till arbetsområdet för att skapa större sammanhang och helheter?

Uppföljning/utvärdering/reflektion

Hur och när görs uppföljning/utvärdering/ reflektion av arbetsprocessen efter genomfört arbete?

Vilka redovisningsformer ger eleverna möjlighet att reflektera över det som det är tänkt att de ska utveckla?

Dokumentation

Hur dokumenterar vi elevens/elevernas kunskapsutveckling?

Hur kan vi använda dokumentationen för att utvärdera vårt arbetssätt/metoder ? Hur överför vi de erfarenheter vi gör i arbetsområdet till andra arbetsområden?

Hur delger vi andra kollegor våra erfarenheter?

(13)

13 Pedagogisk planering för:

Del eller övergripande mål ur läroplanen

Vilket innehåll vill vi ha kopplat till läroplanen

Konkret/konkreta mål

Arbetssätt/metod

Uppföljning/utvärdering/reflektion

Dokumentation

References

Related documents

Studien syftar till att genom förskollärares beskrivningar ta del av deras erfarenheter av barn med särskild begåvning, hur barnen uppmärksammas samt vilket stöd de

Resultaten ifrån denna studie anser vi kan vara till hjälp för lärare och annan personal inom skolan och förskolan på ett sådant sätt att man genom denna studie får en inblick i

I Johansson, Pramling Samuelsson (2006, kap 5) står de att när pedagogerna berättar om lärande och lek så kan man se tre olika typiska drag: att barn lär av varandra, lek och lärande

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd

Därför är det oerhört viktigt att vi formar våra samhällen, strukturer och lagar så att föräldrar får största möjliga stöd och möjlighet att vara nära sina barn, och att

Detta bör även leda till att de anställda är mer öppna för dessa nya värderingar eftersom ett visst stöd finns för dem inom företaget. Slutligen har diskussionerna från

Det finns även olika material med bokstäver och siffror i de fyra miljöerna, med möjlighet till kommunikation mellan barn - barn, men även mellan barn – pedagog, vilket skulle

Det framkom också av pedagogerna att leken bidrar till att barnen får möjlighet att bearbeta sina kunskaper genom leken, som resulterar i att de utvecklas och växer som