Flygteknik
15HP, Grundnivå 300
Projekt – Malmö Aviation
Underhållsprogram
Författare: David Brodén och Benjamin Blad Rapportkod: MDH.IDT.FLYG.0237.2011.GN300.15HP.DSammanfattning
Ett flygbolag som opererar med sin flygplansflotta måste se till att underhållet av dessa följer en viss standard och blir genomfört. Vi har i detta projekt sorterat och delat upp Malmö Aviations olika arbetsprocedurer i checkpaket, så kallade Work Packs. Dessa procedurer är obligatoriska och man genomför dem för att hålla flygplanen fortsatt luftvärdiga. Vår uppgift har varit att sortera dessa på ett så optimalt sätt som möjligt med hänsyn till zoner, paneler, intervall och antal mantimmar. Vi har skapat ett underhållsprogram som Malmö Aviation kan använda sig av, innefattande deras arbetsprocedurer sorterade i B respektive C‐ Checkar. Underhållskrav som inte passat in i våra Work Packs har vi samlat ihop och vidarebefordrat till Malmö Aviation för ytterligare sortering. Arbetet har krävt mycket extra läsning och vi har fått stor insikt i hur komplex en teknisk organisation, som Malmö Aviation är och har bakom sig.
Abstract
An airline company that operates with its fleet needs to ensure that maintenance of a following and certain standard will be implemented. In this project we have sorted and divided the various working procedures of Malmö Aviation into Work Packs. These procedures are mandatory and must therefore be implemented in order to keep the aircraft airworthy at any time. Our task was to optimize and sort these working procedures by zone, panels, access and down time. We have created a maintenance program which Malmö Aviation can use and we have sorted their working procedures in B and C‐ Checks. Maintenance procedures that did not fit into our Work Packs have been gathered and sent back to Malmö Aviation for further inspection. This project has required a lot of extra reading in manuals and we have had a great insight into the complexity of a technical organization such as Malmö Aviation.
Utfört
Datum: 2011‐08‐25 Utfört vid: Malmö Avation/ Braathens Technical Handledare vid MDH: Tommy Nygren Handledare vid Malmö Aviation: David Thysell och Leif Ohlsson Examinator: Tommy Nygren
Förord
Utbildning till högskoleingenjör i Flygteknik vid Mälardalens Högskola i Västerås, avslutas med ett examensarbete. Vi har utfört vårt examensarbete på uppdrag av Malmö Aviation/Braathens Technical på Sturups flygplats utanför Malmö. Vi har sorterat deras underhållskrav i arbetspaket med avseende på intervall, access och down time. Vi har båda studerat vid Flygingenjörsprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Våra inriktningar var Underhåll och kvalitetsutveckling respektive Underhåll och konstruktion. Eftersom vi båda hade samma typ av vision och mål med examensarbetet valde vi att hitta något som vi kunde göra tillsammans. En annan tanke var att vi skulle kunna hjälpas åt, ge varandra tips och samtidigt få flera infallsvinklar på hur man kunde lösa den kommande uppgiften. Genom detta arbetssätt hoppades vi kunna visa upp ett så bra slutresultat som möjligt till vår uppdragsgivare. Vårt mål var att hitta ett arbete som vi kunde utvecklas med inom flygteknik och därför hade vi siktet inställt på att göra ett arbete tillsammans med en flygorganisation. Vi kontaktade därför flygbolaget Malmö Aviations tekniska organisation, som kunde erbjuda oss en riktig utmaning. Efter ett besök nere i Malmö och genomgång av vad som skulle göras och vad som krävdes av oss bestämde vi oss kvickt att anta detta projekt. Examensarbetet såg vi som en chans att visa vad man lärt sig under studietiden samt tillämpa och utveckla de verktyg vi fått genom alla typer av kurser vi läst. Det arbete vi har utfört inom underhåll har satt oss på prov och vi har därigenom lärt oss mycket nytt, samt hur man kan hantera flera faktorer och idéer på ett givande sätt. Västerås den 25/8 2011 Benjamin Bladh och David Brodén
Nomenklatur
AMM – Aircraft Maintenance Manual APU – Auxiliary Power Unit B/C – Bench Check BAe – British Aerospace CHK – Check/Inspection CLN – Cleaning CMR – Certification Maintenance Requirement DVI – Detailed Visual Inspection DY – Daily Check EMM – Enginge Maintenance Manual ES – External Surveillance Inspection EZAP – Enhanced Zonal Analysis F/C – Functional Check FC – Flight Cycle FH – Flight Hour FL – Flight Landnings FOD – Foreign Object Damage FUT – Funktional Test GVI – General Visual Inspection HT – Hard Time HSI – Hot Section Inspection HST – Hydrostatic Test I – Repeat Interval INS – Inspect INT – Internal IS – Internal Surveillance Inspection LLP – Life Limited Part LUB – Lubrication MPD – Maintenance Planning Document MRB – Maintenance Rewie Board MSG – Maintenance Steering Group NDT – Non Destructive Testing OC – On Condition OP – Out of Phase O/H – Overhaul OPT – Operational Check RAI – Removal and Installation TC – Task Card T‐ Threshold SB – Service BullentinSDI – Special Detailed Inspection VCK – Visual Check WA – Walk‐around Inspection WCD – Workcard WY – Weekly Check YE – Yearly/Year
Innehåll
Kapitel 1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 1 1.3 Frågeställning/problem ... 2 1.4 Avgränsningar……….2 Kaptiel 2 Metod ... 3 Kapitel 3 Resultat……...………...5 Kapitel 4 Diskussion………..………7 Kapitel 5 Slutsatser ... 9 Kapitel 6 Rekommendationer ... 10 Kapitel 7 Tack ... 11 Kapitel 8 Referenser………..……….12 Kapitel 9 Bilagor………..……….13 Bilaga 1………...13 Bilaga 2………...……..14 Bilaga 3...………..15 Bilaga 4…...………..16Kapitel 1
Inledning
1.1 Bakgrund Malmö Aviation opererar idag med 1 st Avro RJ 70, 2 st. Avro RJ 85 och 9 st. Avro RJ 100. Avro RJ 70 och Avro RJ 85 opererades tidigare av det numera avvecklade flygbolaget Transwede, som även ingick i Braathens Aviation koncern. Vid avvecklingen i början av 2010 övertog Malmö Aviation dessa flygplan för sin operation. Malmö Aviation har opererat med RJ 100 sedan 2001. Underhållsprogrammet för RJ 70 och RJ 85 är oförändrat sedan tidigare operatör och skiljer sig från RJ 100, p.g.a. ett lägre nyttjande. Malmö Aviations flygplan börjar närma sig en ålder på 20 år. De har ett snitt på 1458,1 cycles, 1358,4 FH per år, vilket i sin tur ger ett snitt av 56 min/cycle beräknat över hela deras flotta. Underhåll av flygplan upp till C‐ Check utförs av Braathens Technical på Malmö Airport. På Line Stations utförs en del mindre inspektioner och åtgärdande av anmärkningar. Inspektioner upp till C‐ Check är skapade i Work Packs (A‐, B‐ Check). Det finns ett behov att se över dessa och optimera med lämpligt underhållsintervall. Samtliga inspektioner som utförs normalt under C‐ Check, ligger idag ”Out of Phase”. Tanken är att skapa optimerade Work Packs med hänsyn till intervall, access area, down time. 1.2 Syfte Underhåll på flygplanen är ett nödvändigt ont för flygbolagen, men samtidigt något som är en väldigt hög kostandsfaktor med avseende på driftsstopp, mantimmar, material osv. Detta kräver att underhållet sköts så smidigt och effektivt som möjligt, det är här kommer vi in. Syftet med vårt uppdrag var just att arbeta fram ett förslag på ett optimerat paket för B resp. C checkar. På sikt ska detta arbete kunna ge företaget både tid och kostnadsbesparingar. Som nämnt under rubriken Bakgrund ligger en del av underhållsprogrammen oförändrade sedan företaget övertagit dessa, vilket gör att de finns mycket att se över då de använts på annat sätt idag.
1.3 Frågeställning/problem Hur stora arbeten utför Malmö Aviation? Hur ska checkarna delas in och vilka intervall har Malmö Aviation som mål att kunna ha? Vilka resurser finns, och vilka tidsbegränsningar måste vi ta hänsyn till? Hur ska vi prioritera planeringen? Med hänsyn till zoner, tid, resurser, system osv. 1.4 Avgränsningar I stort sätt hade vi inga andra avgränsningar mer än att arbetet skulle göras inom en viss tidsram. Vi har enbart gjort B‐ respektive C‐ Checkpaket. Övriga underhållskort är samlade i en ”slaskhög”, benämnt OOP. Dessa vidarebefordrar vi till Malmö Aviation, som i sin tur kan sätta ihop dessa till ett Linecheckspaket. Vi kan bidra med nytänkande och efter inlämning får underhållsansvarig vid Malmö Aviation se över vårt resultat. Förhoppningsvis går vårt resultat att använda direkt. Även om denna planering ej passar deras arbetssätt har vi förhoppningsvis ändå kunnat ge nya idéer och ett grundmaterial att arbeta vidare med.
Kapitel 2
Metod
Arbetet började med en genomgång nere på Sturups flygplats. Handläggarna/uppdragsgivarna gick igenom arbetet och vad det hade som krav och mål med uppgiften. Sedan lades flera dokument fram som krävdes för att utföra denna. För att hjälpa till och underlätta arbetet har en kontinuerlig kontakt upprättats mellan oss och handläggare via mail, för att följa upp samt se till så att arbetet gått framåt. Dokumenten gav en god förståelse och grund för det kommande projektet. Dessa dokument har varit AMP (Aircraft Maintenance program) för de två flygplanstyperna som Malmö Aviation opererar med. AMM (Aircraft Maintenance Manual), Reliability report, korrosionsprogram (då deras flygplan börjar överstiga 20 år). Slutligen skickades Malmö Aviations MPD(Maintenance Planning Document) där man kan läsa mer utförligt om vad varje Task card innehåller för information, samt mer ingående vilken zon på flygplanet som underhållskortet skall göras på. Utöver dessa dokument gavs tillgång till alla Task Cards i Microsoft Excelformat. Dessa var för enkelhetens skull indelade i zon, taskintervall, panel och mantid så att man skulle få en översikt över varje Task Card. Alla Task Cards låg i tre separata Microsoft Exceldokument uppdelade efter zon, panel och intervall. För att få bättre översyn över alla Task Cards, utan att behöva växla mellan dokumenten, sammanställdes dessa tre dokument i ett enda stort. Detta visade sig vara en utmaning, men underlättade det kommande arbetet till stor del. Efter denna sammanställning var det bara att börja utforma checkpaketen. Malmö Aviation önskade ha checkpaket i form av B‐ Checkar, men även mer omfattande C‐checkar. Efter den grundliga lärdomsbiten och instuderade av krav bestämdes B‐checkarna skulle behandla Task Cards upp till 2000FC intervall och alla de Task Cards som hade över 2000FH eller 2000FC intervall placerades i C‐ checkpaketen. Varför FH och FC har samma gräns kan ses i bilaga 3. där Malmö Aviations genomsnittliga Flight Cycle är 56 min, därav sättes 1 FC = 1 FH. Task Cards med udda intervall som inte direkt passar in någonstans, placerades i en ”slaskhög” så kallad OOP (out of phase). I slutskedet av ”byggandet” användes sedan MPD:en för att leta info om de Task Cards som låg inom en godkänd gräns av intervallöverskridandet för att se om de kunde passa in med det närmast underliggande intervallet.
Alla OOP:s behandlades inte och dessa lades i en ”hög” för att eventuellt senare läggas in som Linechecks. Med tanke på tidsramen fick arbetet dock begränsas till enbart B‐ och C‐checkar. OOP:s samlades i ett dokument som Malmö Aviation sedan kan behandla för att sätta upp ev. Linechecks. Malmö Aviation hade tidigare sina B‐ Checkar uppdelade i 24 Work Packs med intervall på 250 Cycles. Som instruktion till detta ville Malmö dubblera antalet cycles till 500, vilket resulterade i att antalet Work Packs för B‐ checkarna vart 12 stycken. Optimeringsprocessen flöt sedan på smidigt då intervallet och sorteringen var färdigställt. Alla kort över 2000 FC/FH lades till i C‐checkarna. Efter instruktioner om att arbetskorten till C‐checkarna enbart skulle delas upp på kortens intervall och ett förslag på 12 mån intervall för paketen, dvs. här skulle vi inte ta hänsyn till zone, panel etc, delades dessa upp enkelt efter diagramavläsningar och enkla beräkningar för att sätta 12 mån gränser för de olika typer av intervallspecifikationer korten hade. Detta sätt ansågs inte bli lika effektivt och som de föregående B‐paketen, där korten optimerats. Därför valdes på eget initiativ att göra C‐checkarna på två olika sätt. C‐ Checkarna delades först upp i 15 Work Packs men enbart sorterade på intervall. Därefter gjorde vi ett försök på fullständig optimering (Equlized struktur) med hänsyn till zone, panel och access. På så sätt tror vi det blir mer lönsamt att göra på detta sätt i längden. Även från denna sortering uppkom kort som låg OOP. Dessa placerades i ett annat dokument med fullständiga kort skilt från B‐checkarnas OOP. Dessa kort kom senare att bli mer undersökta i MPD:n för att få en förståelse av vad för typ av arbete kortet beskrev och vad som skulle utföras. Efter ett kort med udda intervall blivit undersökt kunde de sedan sättas in i ett lägre paket intervall om det ansågs passande.
Kapitel 3
Resultat
Arbetet har lett fram till ett förslag på en optimering och upplägg av ett underhållsprogram som Malmö Aviation kan använda sig av. Efter önskemål och krav från Malmö Aviation delades arbetskorten upp i B respektive C‐checkar. Där sedan B‐korten sorterades ut i en Equlaized checkstruktur medans C‐korten delades in efter inriktning på Intervall. Sorteringen och uppdelningen är gjort i Work packs av 12 respektive15 år, där sedan underhållskorten fördelades efter intervall, zon och panel samt även med hänsyn till mantid. Detta för att få ett så effektivt underhållsprogram som möjligt. Eftersom det fanns ett krav om att B‐checkarna skulle hålla ungefär samma downtime räknades varje Workpacks total tidsåtgång ut (total mantid) kontinuerligt. Dock tar den totala mantiden inte någon hänsyn till att arbetskort med samma panelingång placerats tillsammans i checkarna, vilket leder till sparad tid när t.ex. två arbeten skall utföras bakom samma luckor. Vi har skapat ett Equalized standard checkpaket för B‐ checkarna (Se bilden), dvs Task Cards med intervall upp till 2000 FC. Detta gjordes relativt fort och enkelt då det var lätt att bestämma antalet Work Packs och vi hela tiden fick ett jämt flöde mellan intervallen. Task Cards med udda intervall (som ändå låg under 2000 FC) lades i Out of phase‐högen. En Equalized checkstruktur ger ett relativt jämt flöde av den åtgångna manstiden det tar att utföra samtliga underhållskrav i Work Packsen. En del kort med udda intervall där ingen anledning fanns eller förståelse för att lägga in det närmast underliggande checkpaketet, har lagts i en gemensam hög för vidare uppdelning av Linecheckpaket. Dessa underhållskort vidarebefordrades till underhållsingenjörerna på Malmö Aviation att ta itu med.Equalized checkpaketstruktur för B‐checkarna. På C‐checkspaketen finns två förslag inlämnade, ett följt av Malmö Aviations krav/riktlinje på hur de ska delas upp på tid/intervall. I förslag nummer 1 sorterades enbart Task Cards:en efter intervall och sedan fördelades dessa i Work Packs som tillsammans utgör underhållspaketet för C‐ Checkarna t.ex. 12mån‐paket, 24mån‐paket och 36 mån‐paket varvid 36 månaders service utförs både 12mån‐paketet och 36 månaders etc. De andra förslaget har optimerats med Equlized struktur. Förslag nummer 2 gjordes på eget initiativ, med en optimering och sorteringen av underhållskorten likt B‐checkarna, denna gång fördelades och packades korten alltså inte enbart efter intervall utan även efter zon och panel. På så vis kan de korten som har samma zon på flygplanet göras efter varandra, eventuellt samtidigt. Därmed får man ett effektivare underhållsprogram där resurser, tid och arbete kunde optimeras.
Kapitel 4
Diskussion
Arbetet var planerat med start i början på maj men pga. ett överfullt schema nere i Malmö så försenades starten till början på juni. Senare har semesterperioden varit ett hinder för kommunikation med handledare i både Västerås och Malmö, vilket gjort att arbetet ”hackat” fram. I efterhand så kan vi se att ett arbete av denna typ lättare hade utförs på plats eller med en tredje medlem direkt från Malmö Aviation. Arbetet hade då kunnat göras snabbare och med mindre stopp. Vi har fått tagit mycket tid till att sätta oss in i Malmös tekniska verksamhet, istället för att enkelt kunna fråga och snabbt få ett svar på problemet. Istället har vi fått läsa oss till och dra egna slutsatser, som visserligen varit mer lärorikt för oss, men som istället gett oss mindre tid till arbetet med själva slutprodukten. Eftersom arbetet var bestämt att göras på distans så var en ständig mail‐ och telefonkontakt viktig för uppföljning och utveckling av arbetet, vilket, bortsett från semesterveckor har fungerat bra. Vi har fått hjälp vid ”vägskäl” och vid prioriteringssvårigheter där det kan ha handlat om att sortera en grupp Task Cards som legat utanför intervallen. Planeringsarbete är tidskrävande. Dag 1 mottog vi ett flertal dokument som beskrev deras flygplansflotta, samt regler och bestämmelser som deras bolag följde. Denna information och förståelse behövde vi ha med oss när vi tog fram underhållsprogrammen. Om vi ser tillbaka på vår arbetsgång så kan vi tycka att vi borde fått dessa dokument redan i början av maj när det stod klart att vi skulle utföra arbetet istället för att få dessa som en klump när de ”riktiga” arbetet väl kunde dra igång i början av juni, så hade vi haft mer tid till själva uppdraget. Materialet vi fick att arbeta utifrån låg uppdelade i flertalet Excel dokument. Vi spenderade första veckan bara till att sammanföra dessa till ett dokument, där man kunde välja att sortera på den information vi tyckte var relevant för stunden. Denna sammanställning är vi väldigt nöjda att vi satte av tid till att utföra då vi tror att vi sparade mycket tid i slutändan, samt att arbetet blev mindre rörigt att arbeta med.
Vi kan i efterhand se att Flygingenjörsutbildningen har förberett oss mycket för denna bransch och egentligen kändes ingenting helt nytt även om vi fick ”gräva” djupare inom många områden t.ex. hur man hittar i en MPD och hur man lokaliserar kort med info om paneler och zoner. Hur man lägger upp en underhållsplanering med många fler ingående faktorer och intervall var något vi inte hade kommit i kontakt med under utbildningen.
Kapitel 5
Slutsatser
Projektet har gett oss en inblick i hur ett arbetsuppdrag inom branschen kan se ut. Vi har fått ta del av en arbetsprocess, där vi utifrån egna kunskaper och ett nytänkande kunnat bidra med ett underhållsprogram åt ett redan befintligt flygföretag. Att sedan ta fram ett underhållsprogram är mer komplext än vi kunnat ana och flertalet svåra avvägningar har gjorts. När man sätter ihop ett program som detta krävs det att kunna ha ”många bollar i luften” och gå sakta fram för att hela tiden tänka efter på konsekvenser som beslutet drar med sig.Kapitel 6
Rekommendationer
Vi har levererat ett underhållsprogram för ett flygbolag efter de direktiv vi fått av vår uppdragsgivare, Malmö Aviation. En del underhållskrav som inte direkt passade in i vårt underhållsprogram och som vi inte ansågs kunna reda ut, skickades vidare till Malmö. Dessa underhållskrav kan flygbolaget arbeta in i ett kommande och mer komplett underhållsprogram.
Det återstår att se om Malmö Aviation beslutar sig för att använda sig direkt utav vårt underhållsprogram eller om de kommer att genomföra vissa ändringar. Under arbetets gång har vi sett hur projektet hade kunnat effektiviseras om vi, som vi tar upp under rubriken Diskussion, varit fysiskt närvarande på företaget i Malmö. Detta för att bland annat kunna få snabba svar på frågor som uppkommit under arbetets gång och allt eftersom arbetet fortskred. Avslutande rekommendation om man ska göra ett arbete likt detta är att hela tiden gå lugnt och sansat framåt i arbetet. Det kräver mycket för/eftertanke vid varje beslut och man ska se till att lägga en stadig och bestämd grund från början om hur man skall utveckla arbetet. Detta för att minska risken att behöva göra ändringar i slutet av programframtagningen då en liten ändring kräver mycket arbete. Vid framtagning av underhållsprogram kan vi rekommendera att tillsätta en grupp av passande personer, då två eller mindre känns bristfälligt för att undvika fallgropar och misstag på ett arbete som kan ha så stor inverkan på ett företaget.
Kapitel 7
Tack
Vi vill tacka de personer som hjälpt oss med detta arbete; Handledare och examinator vid Mälardalens Högskola, Tommy Nygren. Handledare och kontaktpersoner vid Malmö Aviations Tekniska organisation David Thysell och Leif Ohlsson.
Kapitel 8
Referenser
MPD REV 146 ‐ Avro RJ Date: 1 oct 2007 Approval nr: EASA.21J.047 AMP AVRO 146. RJ70, RJ85 Rev. 3/2010‐Dec‐20 AMP AVRO 146. RJ100. Rev. 7/2010‐Dec‐22 AMP BAE 146 Flightline Ref. FLN/146/01 Malmö Aviation TECH Reliability Report april 2011 BAE Systems SMID(Customized Maintenance Program) BAE Systems CPCP Manual Swiss upplägg av underhållsprogram Flightline upplägg av underhålsprogram Diverse Excel dokument som behandlat: ‐Zoner ‐Paneler ‐Intervall ‐MH ‐ThresholdKapitel 9
Bilagor
Bilaga 1. Aircraft major zones.
Bilaga 2.
Utdrag över Malmö Aviations utnyttjande av flottan.
Bilaga 3.
