SPRÅK, MEDIA OCH KOMMUNIKATION, GN, 15 högskolepoäng
Linguistics, Media and Communication, FC, 15 ECTS LÄRDOK-KOD: GA0050
1 BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen är en tvärvetenskaplig introduktionskurs som ingår i lärarprogrammet inom det allmänna ut- bildningsområdet i ämnet utbildningsvetenskap.
Kursplanen har beslutats av institutionsstyrelsen vid Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande 2007–02–21 och fastställts av Nämnden för grundutbildning, forskning och forskarutbildning (GRUFF) vid Lärarhögskolan i Stockholm 2007–04–10.
Kursansvarig institution är Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande.
Samverkande institutioner är Institutionen för individ, omvärld och lärande, Institutionen för samhäl- le, kultur och lärande samt berörda institutioner vid Stockholms universitet.
2 FÖRKUNSKAPSKRAV
Särskild behörighet för lärarprogrammet.
3 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
4 KURSENS MÅL (FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT)
Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att:
• använda portfolio som dokumentationsmetod,
• analysera språk, skola och samhälle ur olika perspektiv såsom etnicitet -, genus- och klassper- spektiv,
• beskriva undervisningstraditioner i ett historiskt perspektiv,
• använda skrivandet som verktyg i en lärandeprocess,
• beskriva hur estetiska uttrycksmedel, t ex musik och drama, kan användas i undervisning,
• planera och presentera ett undervisningsupplägg kring ett kunskapsområde utifrån de didaktiska frågorna vad, varför, hur, för vem och av vem?
5 KURSENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I kursen behandlas olika kunskapstraditioner ur kunskapsteoretiska och historiska perspektiv samt be- lyses framväxt och organisering av olika kunskapsområden i skola (inklusive förskolan, skol-
barnsomsorgen, särskolan, specialskolan etc.) samt förändringar inom dessa i tid och rum.
Kursens huvudsakliga innehåll:
• Undervisningstraditioner och perspektiv på kunskap inom undervisning i språk, matematik och estetiska ämnen.
• Kommunikation och lärande i ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv.
• Redskap för tolkning, kommunikation och gestaltning.
I avsnittet Undervisningstraditioner och perspektiv på kunskap inom undervisning i språk, matematik och este- tiska ämnen ska studenten synliggöra och bearbeta sina egna erfarenheter av undervisning och lärande samt studera hur olika undervisningstraditioner och kunskapstraditioner i ett historiskt perspektiv har förändrat synen på kunskap och lärande, särskilt med fokus på språk, matematik och estetiska ämnen.
I avsnittet Kommunikation och lärande i ett individ- grupp- och samhällsperspektiv ska studenten studera teo- rier om tänkande, motivation, kreativitet och kommunikation samt exempel på hur lärandemiljöer kan anpassas till elevernas förutsättningar och bidra till ett djupinriktat och engagerat lärande. Vidare stu- deras kommunikation i olika sociala kontexter med avseende på genus, etnicitet och social grupp- tillhörighet i ett historiskt och mångkulturellt perspektiv.
I avsnittet Redskap för tolkning, kommunikation och gestaltning ska studenterna föra reflekterande samtal utifrån texter, dokumentation och gestaltning. Exempel på detta kan vara barn- och ungdomslitteratur, teaterföreställningar, konserter och utställningar.
Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka innehållet i kursen.
6 KURSENS HUVUDSAKLIGA UPPLÄGGNING
I kursen används ett tematiskt arbetssätt där portföljmetodik och annan typ av pedagogisk doku- mentation tillämpas. Under kursen tillägnar sig studenten olika redskap för tolkning, kommunikation och gestaltning, där det kognitiva skrivandet blir ett medel för tänkandet, samt får kommunicera med hjälp av olika medier.
Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka kursens arbetssätt. Kursen utvärderas elektroniskt.
7 FORMER FÖR ATT BEDÖMA STUDENTERS PRESTATIONER
Kursen examineras genom seminarier, muntliga, skriftliga och gestaltande uppgifter, såväl individuellt som i grupp, där estetiska uttrycksmedel samt dokumentation med olika medier tillämpas.
8 BETYGSGRADER OCH ANTALET PROVTILLFÄLLEN
Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Studenter som har erhållit minst betyget Godkänd på kursen ska på begäran få kursbevis.
9 KURSLITTERATUR OCH ÖVRIGA LÄROMEDEL
Obligatorisk litteratur och läromedel motsvarar ca 1500 sidor. Valbar litteratur och övriga läromedel tillkommer motsvarande ca 500 sidor som väljs i samråd med lärare och arbetslag.
Obligatorisk litteratur
Ahlström, Ronny m fl (1996). Matematik – ett kommunikationsämne. (Nämnaren: Artiklar) Mölndal: In- stitutionen för ämnesdidaktik, Univ. (28 s).
Dysthe, Olga (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, 150 s).
Elsner, Catharina (2000). Så tänker lärare i estetiska ämnen. Häften för Didaktiska Studier 70/71.
Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. (96 s).
Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna, 5:e uppl. Stockholm: Liber AB. (350 s).
Gripsrud, Jostein (2000). Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos. (valda delar, 35 s).
Hartman, Sven (2005). Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria.
Stockholm: Natur och Kultur. (ej del III; 154 s).
Johnsen Höines, Marit (2000). Matematik som språk. Vetenskapsteoretiska perspektiv. Stockholm: Liber Ekonomi. (kap. 1–3; 111 s).
Lindström, Lars (1997). Portföljen som examinationsform – ett socialt- konstruktivistiskt utveck- lingsarbete inom lärarutbildningen. Häften för Didaktiska Studier 64. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. (68 s).
Lärarförbundet (1996). Ordets makt (temanummer). Pedagogiska magasinet, nr 3 1996. Stockholm: Lä- rarförbundet. (valda delar, ca 40 s).
Molloy, Gunilla (2000). Näbbgäddor och bråkstakar. Häften för Didaktiska Studier 24. Stockholm: Lä- rarhögskolan i Stockholm. (38 s).
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. (220 s).
Wehner-Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier.
Stockholm: Liber. (120 s).
Wellros, Seija (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. (180 s).
Handböcker
Liljeqvist, Björn (2006). Plugga smart och lär dig mer! Lund: Studentlitteratur. (197 s).
Svenska språknämnden (2005). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. (220 s).
Övriga läromedel
Film, teater, konserter, utställningar, skönlitteratur mm.
Valbar litteratur
Adelswärd, Viveka (1991). Prat skratt skvaller och gräl och annat vi gör när vi samtalar. Stockholm: Brom- berg. (191 s).
Andersson, Lars Gunnar (2001). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber. (95 s).
Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringar- na. Lund: Studentlitteratur. (204 s).
Drotner, Kirsten m.fl. (2000). Medier och kultur – En grundbok i mediaanalys och mediateori. Lund: Stu- dentlitteratur. (valda delar, 388 s).
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentli- tteratur. (264 s).
Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books, (s. IX–10, 53–252). (230 s).
Göranson, Kerstin m.fl. (2000). ”Om alla är lika skulle det inte vara roligt”. Att bygga en skola. Samverkan mellan särskola och grundskola. Stockholm. Ala. FUB:s stiftelse. (157 s).
Helldin, Rolf (1998). Kommunerna och den specialpedagogiska verksamheten. Stockholm: HLS förlag. (229 s).
Hjort, Madeleine (red.) (2002). KILSKRIFT – om konstarter och matematik i lärandet. Stockholm: Carls- son. (175 s).
Hjort, Madeleine (2001). Konstarter och kunskap. Stockholm: Carlsson. (70 s).
Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (217 s).
Hägglund, Kent & Fredin , Kirsten (2001). Dramabok. Stockholm: Liber. (159 s).
Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. (290 s).
Lindström, Fredrik (2001). Världens dåligaste språk. Stockholm: Månpocket. (223 s).
Linell, Per (1982 ). Människans språk. En orientering om språk, tänkande och kommunikation. 2:a uppl.
Lund: Liber förlag. (s.13–126, 222–235).
Människan, konsten och kunskapen. [symposium – dialog med Sven Frödin]. (2001). Karlstad: Skapande centrum, Univ. (57 s).
Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (1995). Kommunikation. Samspel mellan människor. Lund:
Studentlitteratur. (134 s).
Ong, Walter J. (1991/1999). Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Anthropos. (220 s).
Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. (225 s).
Rehnberg, Jonas & Lindqvist, Gunilla (1999). Människan, konsten och kunskapen. [symposium - dialog med Sven Frödin]. Karlstads Universitet. (32 s).
Strömquist, Siv (red) (1992). Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur. (212 s).
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. (250 s).
Söderbergh, Ragnhild.(red) (1997). Från joller till läsning och skrivning. Malmö: Gleerup. (Valda delar, 150 sidor)
Teleman, Ulf (1991). Lära svenska. Om språkbruk och modersmålsundervisning. (Skrifter utg. av Svenska språknämnden 75.) Stockholm: Almqvist & Wiksell. (s.7–71, 89–123).
Åström, Elsa (1994). Din röst och ditt tal. Lund: Studentlitteratur. (68 s).
