• No results found

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för kemi- och bioteknik Avdelningen för kemiteknik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för kemi- och bioteknik Avdelningen för kemiteknik"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för kemi- och bioteknik Avdelningen för kemiteknik. Bisoseparationsteknik, KAA150. KURSNAMN PROGRAM:. namn. åk / läsperiod. Med förslag till lösningar av beräkningsuppgifter. Civilingenjörsprogram bioteknik årskurs 3 läsperiod 3. EXAMINATOR. Krister Ström. TID FÖR TENTAMEN. Lördag 26 maj 2012, kl 08.30-12.30. LOKAL. M-huset. HJÄLPMEDEL. Valfri räknedosa/kalkylator med tömt minne. Egna anteckningar och kursmaterial är ej godkänt hjälpmedel."Data och Diagram" av Sven-Erik Mörtstedt/Gunnar Hellsten ”Tabeller och Diagram” av Gunnar Hellsten "Physics Handbook" av Carl Nordling/Jonny Österman "BETA β" av Lennart Råde/Bertil Westergren Formelblad (vilket bifogats tentamenstesen). ANSV LÄRARE: namn telnr besöker tentamen DATUM FÖR ANSLAG av resultat samt av tid och plats för granskning. ÖVRIG INFORM.. Krister Ström 772 5708 ca. kl. 09.30 och 11.00. Svar till beräkningsuppgifter anslås 28 maj på kurshemsidan, studentportalen. Resultat på tentamen meddelas tidigast fredag 15 juni efter kl 12.00 via e-post. Granskning måndag 18 juni kl 12.30-13.00 samt 20 augusti kl. 12.30-13.00 i seminarierummet, forskarhus II plan 2. Tentamen består av en teoridel med åtta teorifrågor samt en räknedel med fyra räkneuppgifter. Poäng på respektive uppgift finns noterat i tentamentesen. För godkänd tentamen fordras 50% av tentamens totalpoäng. Samtliga diagram och bilagor skall bifogas lösningen av tentamensuppgiften. Diagram och bilagor kan ej kompletteras med vid senare tillfälle. Det är Ditt ansvar att Du besitter nödvändiga kunskaper och färdigheter. Det material som Du lämnar in för rättning skall vara väl läsligt och förståeligt. Material som inte uppfyller detta kommer att utelämnas vid bedömningen. Betyg 3 motsvarar 30-39p, betyg 4 motsvarar 40-49p och betyg 5 50-60p..

(2) Del A: Teori A1. Man kan indela separationsoperationerna enligt olika kategorier. Ett exempel är att indela dem i mekaniska- och diffusionsoperationer. Ge exempel på två separationsmetoder från respektive typ och därvid utnyttjat separationsagens! (2p) A2. För att beskriva icke-idealiteten i vätskefas vid beräkningar av fasjämvikt används aktivitetsfaktorer. • Är aktivitetsfaktorerna alltid större än ett för ett system som uppvisar en jämviktskurva enligt nedan? 1,00 0,90 0,80 Molbråk ångfas. 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Molbråk i vätskefas. • •. Ökar värdet på aktivitetsfaktorn med ökande halt av komponenten i blandningen då vi betraktar en binär blandning? Är aktivitetsfaktorerna lika i azeotropa punkten för en binär blandning enligt ovan? (3p). A3. För en indunstningsanläggning med t.ex. tre indunstareffekter kan kopplingen av dessa göras på olika sätt! a) Beskriv hur ånga och vätska förs mellan indunstareffkterna i en anläggning med motström resp. medströms lutföring! b) För det fall en överhettad ånga skall utnyttjas för uppvärmning i ett senare steg; - Varför är det en fördel att mätta den? - Hur kan detta utformas? c) När är det en fördel respektive nackdel att koppla anläggningen med medströms lutföring? (6p) A4. Förklara hur en tallrikscentrifug fungerar! Gör en enkel skiss och bifoga några rader Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 2.

(3) med förklarande text! (2p) A5. Filtrering kan indelas i tre huvudtyper; • • •. Ytfiltrering Djupbäddsfiltrering Tvärströmsfiltrering. Beskriv det karatäristiska för respektive typ av filtrering, samt något (kortfattat) om vilka processituationer som respektive typ är lämplig! (3p) A6. När man tecknar materialbalanser över t.ex. en extraktionsanläggning erhålls en nettoström (fiktiv ström), vilken vi här antar går åt vänster i figuren nedan. Motivera dina svar! • • • • •. Hur hamnar då polen i triangeldiagrammet, över eller under geometriska orten för extraktströmmarna? Vad betyder det rörande storleken av strömmen L0 i förhållande till strömmen V1? Hur förhåller sig då strömmen L2 till strömmen V3 storleksmässigt? Kan viktbråket map lösningsmedel vara större än 1.0 i den fiktiva strömmen? Betyder det då att summa viktbråk är större än 1.0?. 1. 2. 3. 4 (5p). A7. a) Varför är det gynnsamt med liten partikelstorlek vid en lakningsoperation? b) Vad är nackdelen? (2p) A8. Ge exempel på vätska-vätskaextraktionsutrustning lämpligt för ett system som fordrar a) många jämviktsinstllningar (15 st) och b) få jämviktsinställningar (2 st) för en separation genom extraktion. I båda fallen kan densitetsskillnaden mellan faserna anses vara stor. Beskriv också utrustningens utformning kompletterad med en figur! (3p). Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 3.

(4) Del B: Problemdel. B1. En destillationskolonn skall dimensioneras i vilken en blandning av koltetraklorid och toluen skall separeras. Tillflödets storlek är 80 kmol/h och sammansättningen 45 mol-% koltetraklorid och resten toluen. Tillflödet är kokvarmt och vätskeformigt. De två produkterna skall hålla 95 mol-% resp. 10 mol-% koltetraklorid. Destillationen sker vid trycket 100 kPa och kolonnen är utrustad med återkokare och totalkondensor samt arbetar vid ett yttre återflödesförhållande som är 1.5⋅Rmin. • • • •. Hur många verkliga steg fordras för separationen då kolonnverkningsgraden är 80%? Vilka produktflöden kan förväntas från destillationskolonnen? För det fall tillflödet varit en blandning mellan ånga och vätska med ångandelen 65%, vad är då tillflödets q-värde? Vilken temperatur har det kokvarma tillflödet?. Jämviktsdiagram för systemet koltertraklorid-toluen bifogas tentamen. Givna data: Antoines ekvation: logPoi (mmHg)= Ai -. Bi Ci +T( oC). Antoinekonstanter: Ai Bi Ci Koltetraklord 6.93390 1242.430 230.000 Toluen 6.95464 1344.800 219.482 (10p) B2. En aceton-luftblandning innehållande 1.5 mol-% aceton ska reduceras med 99% genom motströms absorption med rent vatten. Ingående gasflöde är 1.2 kg/m2s och ingående flöde av vatten är 1.5 gånger det minimalt erforderliga vattenflödet. Absorptionen genomförs i en packad kolonn vid atmosfärstryck och 23°C. Som packningsmaterial används 1" keramiska Raschigringar. För detta system gäller Henrys lag enligt yAceton = 1.75xAceton. •. Bestäm erforderlig packningshöjd för separationen!. Givna data: Massöverföringstal: kGa = 0.0317 kmol/m3s atm respektive kLa = 0.0027 s-1 Massgenomgångstal: KGa = 0.02307 kmol/m3s atm respektive KLa = 0.000735 s-1 Vänd! Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 4.

(5) Molmassor: Aceton Luft Vatten 58 kg/kmol 29 kg/kmol 18 kg/kmol (11p) vikt % i en fallfilmindunstare. Lösningens B3. En fruktjuice ska koncentreras från 10 till 65 vikt-% kokpunktsförhöjning kan försummas varför juicen därför kan antas ha samma egenskaper som vatten. Färskånga finns tillgängligt vid mättnadstrycket 2 bar och indunstaren arbetar vid trycket 0.13 bar. Tillflödet håller temperaturen 22°C 22 då det påföress indunstaren. Från indunstaren önskas ett ångflöde på 2500 kg/h. •. Beräkna erforderlig yta i indunstaren samt behovet av färskånga för det fall skenbara värmegenomgångstalet är 2800 W/m2K (5p). sand B4. I en tvärströms lakningsanläggning, se nedan,, ska 1.50 kg/s av en sand-salt-blandning hållande 62.5 vikt-% % sand lakas med rent vatten. Den mängd rent vatten som tillförs respektive steg är 0.5 kg/s. Underströmmen från varje steg håller 0.25 kg vatten per kg totalt fast material. • •. Vad blir, för det fall anläggningen omfattar två ideala steg, saltkoncentrationen i utgående underström? Bestäm halten i en sammantagen ammantagen extraktström!. (10p). Göteborg 2012-05-14 Krister Ström. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 5.

(6) Bioseparationsteknik. Formelsamling. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 6.

(7) DESTILLATION y1 x Relativ flyktighet: α 1,2 = 1 y2 x2 där x anger vätskefassammansättning y anger ångfassammansättning 1 anger lättflyktig komponent 2 anger tung komponent Destillation:. Materialbalanser: D, xD. Vyn+1 = Lxn + DxD. n n+1. F, xF. m m+1. ym+1 = Lxm - BxB V. B, xB W, xW. q-linje:. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. y=−. x q x+ F 1- q 1− q. 7.

(8) Beräkning av diameter för bottenkolonner. C =FSTFFFHACF. where. FST = {surface tension factor} = (σ/20)0.2 {liquid surface tension, dyne/cm} FF = {foaming factor} = 1.0 for many absorbers 1.0 for Ah/Aa ≥ 0.10 FHA = 5(Ah/Aa)+0.5 for 0.06 ≤ Ah/Aa≤0.1 Ah is the area open to vapour as it penetrates into the liquid on a tray. Aa is the active area for the tray.  ρ − ρV U f = C L  ρV. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26.   . 1/2. Uf är gashastigheten vid flödning. 8.

(9) Beräkning av diameter för packade kolonner. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 9.

(10) ABSORPTION Vätningshastigheten:. LW =. L′ ρL ⋅ SB. LW > 2 ⋅ 10-5 m2/s för ringar med diameter mellan 25 mm och 75 mm, och för galler med delning mindre än 50 mm. LW > 3.3 ⋅ 10-5 m2/s för större packningsmaterial.. Bindelinjens lutning:. y − yi k ⋅ a ⋅ CT =− L x − xi kG ⋅ a ⋅ P. y. Packningshöjd: Vid låga halter:. y. 1 1 V dy V dy lT = = k G ⋅ a ⋅ P y∫2 ( y − yi ) K G ⋅ a ⋅ P y∫2 ( y − y * ). x1. L lT = k L ⋅ a ⋅ CT. dx L ∫x ( xi − x) = K L ⋅ a ⋅ CT 2 Y. x1. ∫ (x. x2. dx − x). *. Y. 1 1 V' dY V' dY lT = = ∫ ∫ k G ⋅ a ⋅ P Y2 (Y − Yi ) K G ⋅ a ⋅ P Y2 (Y − Y * ). L' lT = k L ⋅ a ⋅ CT. Vid rät driftlinje och rät jämviktskurva:. lT =. lT =. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. X1. dX L' ∫X ( X i − X ) = K L ⋅ a ⋅ CT 2. V ⋅ KG ⋅ a ⋅ P. X1. ∫ (X. X2. dX * − X). y − m ⋅ x1 1 ⋅ ln 1 m ⋅V y 2 − m ⋅ x2 1− L. y − m ⋅ x1 L 1 ⋅ ⋅ ln 1 L K L ⋅ a ⋅ CT y 2 − m ⋅ x2 −1 m ⋅V 10.

(11) Vid rät driftlinje och rät jämviktskurva gäller:. H OG = H G +. m ⋅V ⋅ HL L. H OL = H L +. L ⋅ HG m ⋅V. FILTRERING dV A 2 ∆P = dt µ (cα avV + ARm ). c=. ρJ ε ρ (1 - J ) - av J 1 - ε av ρ s. SEDIMENTERING. Fri sedimentering:. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. v=. D p2 ( ρ s − ρ ) g 18µ. 11.

(12) SYMBOLFÖRTECKNING: ABSORPTION a Csb,flood CT e F Flv g V G’ V’ HG HL HOG HOL kG. massöverförande yta per tornvolym, m2/m3 kapacitetsparameter, ft/s vätskans totalkoncentration, kmol/m3 packningens porositet, packningsfaktor, m-1 flödesparameter, tyngdaccelerationen, m/s2 gasflöde, kmol/(m2⋅s) gasflöde, kg/(m2⋅s) inert gasflöde, kmol/(m2⋅s) höjd svarande mot en massöverföringsenhet, gasfilm, m höjd svarande mot en massöverföringsenhet, vätskefilm, m höjd svarande mot en massgenomgångsenhet, gasfasstorheter, m höjd svarande mot en massgenomgångsenhet, vätskefasstorheter, m massöverföringstal, gasfilm, kmol/(m2⋅s⋅atm). kL. massöverföringstal, vätskefilm, m/s. KG. massgenomgångstal baserat på gasfasstorheter, kmol/(m2⋅s⋅atm). KL L L’ L’ LW m P SB uG unf x X y Y lT µL µW ρG ρL. massgenomgångstal baserat på vätskefasstorheter, m/s vätskeflöde, kmol/(m2⋅s) vätskeflöde, kg/(m2⋅s) inert vätskeflöde, kmol/s vätningshastighet, m2/s jämviktskurvans lutning, totaltryck, atm specifik yta hos packningsmaterialet, m2/m3 gashastighet, m/s gashastighet vid flödning (baserad på aktiv area), ft/s molbråk i vätskefas, molbråksförhållande i vätskefas, mol absorberbart/mol inert vätska molbråk i gasfas, molbråksförhållande i gasfas, mol absorberbart/mol inert gas packningshöjd, m vätskans dynamiska viskositet, Pa⋅s dynamiska viskositeten för vatten vid 20°C, Pa⋅s gasens densitet, kg/m3 vätskans densitet, kg/m3. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 12.

(13) ρW σ. densiteten för vatten vid 20°C, kg/m3 ytspänning, dyn/cm (=mN/m). FILTRERING A c J. ∆P Rm t V. αav εav µ ρ ρs. filtreringsarea, m2 förhållandet mellan vikten av det fasta materialet i filterkakan och filtratvolymen, kg/m3 massbråk av fast material i suspensionen, tryckfall över filterkakan, Pa filtermediets motstånd, m-1 filtreringstid, s erhållen filtratvolym under tiden t, m3 specifikt filtreringsmotstånd, m/kg filterkakans porositet, fluidens viskositet, Pa⋅s fluidens densitet, kg/m3 fasta fasens densitet, kg/m3. SEDIMENTERING Dp g v. µ ρ ρs. partikelstorlek, m tyngdaccelerationen, m/s2 partikelns sedimentationshastighet, m/s fluidens viskositet, Pa⋅s fluidens densitet, kg/m3 fasta fasens densitet, kg/m3. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 13.

(14) B1. Data:. F = 80 kmol/h xF = 0.45 xD = 0.95 xB = 0.10 R = 1.5Rmin. Sökt:. nVerkliga, D, B, q, TF. Lösning: • Antal verkliga steg. Övre driftlinjen vid Rmin : yn = φmin =. Rmin x x + D Rmin +1 n+1 Rmin +1. xD Rmin +1. Rmin = 1.375 ⇒ R = 2.06 ⇒ φ = 0.31. φmin = 0.40 Övre driftlinjen konstrueras från (xD,xD) till (0, φ). Nedre driftlinjen konstrueras från (xB,xB) till skärningspunkten mellan övre driftlinjen och q-linjen. "Stegning" ger 10.5 ideala steg dvs 9.5 ideala bottnar samt återkokare. nVerkliga =. .

(15). nVerkliga = 12 st. η = 0.80 •. Produktflöden F=D+B.  . D = F FxF = DxD + BxB •. B = 47.06 kmol/h. q - värdet q=. •.  . D = 32.94 kmol/h. 1-0.65∆HVAP ∆HVAP. ⇒ q = 0.35. Tillflödets temperatur xF = 0.45 ⇒ y = 0.65 P = 100 kPa ⇒ P = 760 mmHg Py= PoCCL4 xF ⇒ PoCCL4 = 1123.11 mmHg Antoines ekvation ger T = 89.9°C. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 14.

(16) B2. Data:. y1 = 0.015 α = 0.99 V1 = 1.2 kg/m2s y = 1.75x map aceton L = 1.5Lmin. Sökt:. lT ( = packningshöjden). Lösning: Antag låga halter, dvs V1 = V2 = V samt L1 = L2 = L 99% sj´ka utvinnas dvs (1-0.99)Vy1 = Vy2 ⇒ y2 = 0.00015 Lmin V. V=. =. y1 -y2 max. x1. =. y1 -y2 y1 /1.75. 1.2. y1 MAceton -(1-y2 MLuft ). Lmin = 4.08⋅10-2 kmol/m2s ⇒ L = 0.106 kmol/m2s Komponentbalans över hela systemet ger x1. Vy1 + Lx2 = Vy2 + Lx1 x1 = 0.00572 Antagandet om låga halter kan anses gälla! Vid rät driftlinje och rät jämviktskurva gäller lT =. V. 1. KG aP. mV 1L. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. ln. y1 -mx1 y2 -mx2. ⇒ lT = 18.9 m. 15.

(17) B3. Data:. xF = 0.10 xL = 0.65 PS = 2 bar P = 0.13 bar TF = 22°C V = 2500 kg/h USKB = 2800 W/m2K. Sökt:. A, S. Lösning: TB: KB: KE: VB:. F=V+L FxF = LxL S∆HVAP = USKBA∆T S∆HVAP + FhF = VHV + LhL. (2) ⇒ F = L. xL. (1) (2) (3) (4). xF. x. x. xF. xF. . (1) ⇒ L L = V + L ; V = L( L -1) ; L = . . . L = 454.54 kg/h samt V = 2954.54 kg/h Entalpi data PS = 2 bar ⇒ TS = 120.23 °C P 0 0.13 bar ⇒ T = 51.06 °C hF = {TF = 22°C} = cPTF ⇒ hF = 91.96 kJ/kg hL = {P = 0.13 bar} = 213.741 kJ/kg HV = {P = 0.13 bar} = 2593.36 kJ/kg ∆HVAP = {P =2 bar} = 2201.39 kJ/kg (4) ⇒ S = 2865.85 kg/h (3) ⇒ A = 9.1 m2. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 16.

(18) B4. Data:. L0 = 1.50 kg/s xA0 = 0.375 V0 = 0.50 kg/s yS0 = 1.0 S 1 = C 4. Sökt:. xA2 , yATOT. Lösning: Geometrisk ort för underströmmar, GOFU xS S 1 1 1 = ; = ; xS = (1-xA ) C 4 1-xA - xs 4 5 GOFU konstrueras i triangeldiagram och kända strömmar representeras i diagrammet. Sök blandningspunkten M1! L0a = V0b a + b = 212. a = 53 b = 159. yA1 = 0.52 genom avläsning i diag Totalbalans: L0 + V0 = V1 + L1 L1a' = V1b´ 120 a' = 52 L1 = V1 52 b' = 120 V1 = 0.60 kg/s ; L1 = 1.40 kg/s Sök blandningspunkten M2! L1c = V0d c + d = 121. c = 32 d = 89. yA2 = 0.25 genom avläsning i diag samt xA2 = 0.06 Totalbalans: L1 + V0 = V2 + L2 L2c' = V2d´ 90 c' = 33 L2 = V2 5332 d' = 90 Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 17.

(19) V2 = 0.51 kg/s ; L1 = 1.39 kg/s (V1+V2)yATOT = V1yA1 + V2yA2 ⇒ yATOT = 0.40. Tentamen i Bioseparationsteknik 2012-05-26. 18.

(20)

References

Related documents

Hur ändras temperaturverkningsgraden för de båda värmeväxlarna, betraktade som en enhet, om fördelningen i stället är 70/30%? C min /C max ändras inte. Pumpar finns av många

Rörledningen skall användas för att transportera 0,12 m 3 /s vatten från en öppen tank med skarpkantat inlopp (ζ=0,5) i röret till en högre belägen öppen tank. Hänsyn

The reason is because the tank reactor operates entirely at the low reaction rate at the outlet final conversion, however the tank reactor operates at all the reaction rates over

förstagångsregistrerad på kursen. Samtliga diagram och bilagor skall bifogas lösningen av tentamensuppgiften. Diagram och bilagor kan ej kompletteras med vid senare tillfälle. Det

vattenlösning innehållande 5 mol% etanol lämnar separationsenheten.. Baserat på vad du vet om denna process är det ett rimligt resultat? Förklara varför eller varför inte.

förstagångsregistrerad på kursen. Samtliga diagram och bilagor skall bifogas lösningen av tentamensuppgiften. Diagram och bilagor kan ej kompletteras med vid senare tillfälle. Det

• Pumpkurvan är enligt figur nedan. a) Beräkna uppfordringshöjd och aktuellt flöde. Samma system används senare för en annan fluid med densiteten 800 kg/m 3. Pga

Antoinekonstanter: A B C Komponent Bensen 15.9008 2788.51 -52.36 Toluen 16.0137 3096.52 -53.67 Övriga data: Ångbildningsvärmet för blandningen Värmekapacitet för ångformig