Psykologiska institutionen Självständigt arbete 15 hp Psykologi III – 3VEU VT 2021
Luktmedvetenhet: betydelsen av personlighet, ålder och kön.
Karl Geisler, Moa Permén
Luktmedvetenhet:
betydelsen av personlighet, ålder och kön
Karl Geisler, Moa Permén
Sammanfattning
Tidigare forskning om luktsinnet och dess funktioner är till största del baserad på standardiserade lukttester. Föreliggande studie är den första som undersöker självskattad luktmedvetenhet och dess relation till personlighetsegenskaper, ålder och kön. Syftet var att studera a) sambanden mellan olika personlighetsdimensioner (femfaktormodellen) och luktmedvetenhet, samt b) hur personlighetsdimensionerna, ålder och kön relaterar till luktmedvetenhet. Begreppet luktmedvetenhet definieras av följande funktioner; självskattat luktintresse, luktföreställningsförmåga samt förekomst av lukt i drömmar. 201 respondenter (149 kvinnor och 51 män) med en åldersvariation på 21–78 år besvarade en digital enkät. Insamlade data analyserades med Pearsons korrelationer och en multipel regressionsanalys med luktmedvetenhet som beroende variabel. Den multipla regressionsanalysen visade att 15% av den förklarade variansen i luktmedvetenhet var signifikant relaterat till högre ålder, kvinnligt kön och en högre grad av personlighetsdimensionen öppenhet. Analys av sensoriskt dröminnehåll visade att lukt- och smakinformation var mindre förekommande än visuellt innehåll.
Nyckelord: Personlighet, Ålder, Kön, Femfaktormodellen, Big- Five, Luktmedvetenhet, Luktsinnet, Drömmar
Introduktion
Luktsinnets funktion
Luktsinnet är en viktig sinnesfunktion med en avgörande betydelse för människans överlevnad. Stevenson (2010) pekar ut två huvudsakliga funktioner för luktsinnet;
aptitreglering och upptäckten av möjliga faror som exempelvis dålig mat, giftiga ämnen och brandrök. Därutöver beskrivs luktsinnet som ett stöd för att förstå vår omgivning och spelar en betydande roll för vårt känsloliv och i vår kommunikation med andra (Buck, 2000).
Kunskapen är ännu begränsad kring vilken roll olika personlighetsegenskaper spelar för våra luktsinnesfunktioner. I föreliggande studie undersöks för första gången hur självskattad luktmedvetenhet relaterar till olika personlighetsdimensioner enligt femfaktormodellen.
Luktmedvetenhet
I enlighet med tidigare forskning definieras begreppet luktmedvetenhet i detta arbete utifrån självskattade bedömningar i a) luktintresse, b) föreställningsförmåga samt c) förekomst av lukt i drömmar (Arshamian et al., 2011; Stevenson & Case, 2005). Luktintresse innefattar hur känslomässigt påverkad individen är av lukter i sin omgivning, hur uppmärksam hen är på lukter i vardagen samt skattat intresse för till exempel vin och matlagning (Stevenson & Case, 2004).
Huruvida en person kan återskapa lukter i medvetandet och för sin ”inre näsa” är
omdiskuterat och tidigare forskning är oenig. Vissa menar att vi inte besitter förmågan att återskapa luktföreställningar utan yttre stimuli (Crowder & Schab, 1995; Engen, 1991) medan andra är av motsatt uppfattning (Cain & Algom, 1997; Elmes, 1998). Förmågan att skapa luktföreställningar är mer komplicerad än vad som är fallet för andra sinnen, såsom syn eller hörsel, men färdigheten varierar samtidigt stort mellan individer (Arshamian & Larsson, 2017). En förklaring, menar Arshamian och Larsson, till att det är svårare att återskapa lukter än visuella bilder eller hörselintryck är att förmågan att återskapa lukter inte har spelat en avgörande roll för vår överlevnad.
Att uppleva lukt och smakinslag i drömmar har visat sig förekomma i begränsad omfattning.
En studie av Zadra et al. (1998) fann att endast 1% av totalt 3372 drömrapporter innehöll lukt- eller smakupplevelser. Stevenson och Case (2005) visar dock att personer som rapporterar lukt- eller smakintryck i drömmar även skattar högre i lukt och smakföreställningsförmåga samt uppger att de har ett större intresse för lukt än personer som inte gör det.
Personer som använder sitt luktsinne professionellt, såsom parfymörer eller sommelierer, har visat sig ha en mer utvecklad luktföreställningsförmåga än noviser (Gilbert et al., 1998). Dock verkar inte förmågan att verbalt kunna sätta ord på lukter vara av betydande roll för
luktföreställningsförmågan (Arshamian et al., 2011). Faktorer som vilken sorts lukt det är och individens luktintresse ses som potentiella förklaringar som underligger de stora individuella skillnader som återfinns i luktföreställningsförmåga (Arshamian & Larsson, 2017). Tidigare forskning indikerar också att högre luktmedvetenhet är relaterat till bättre luktminne och luktidentifikation (Arshamian et al., 2011; Gilbert et al., 1998).
Personlighet enligt Big-Five
Personlighet har definierats på många olika sätt i tidigare forskning. Enligt Psykologiguiden (2021) anges det som följande “hur människan fungerar psykiskt och socialt som hel och sammansatt individ”. En annan definition är att personlighet reflekterar egenskaper som skapar konsekventa mönster av beteende, tänkande och känslor stabilt över tid (Pervin et al., 2005). En väletablerad modell inom personlighetspsykologin är femfaktormodellen (Big- Five). Modellen stödjs av forskning som mäter och försöker förstå olika dimensioner av personlighetsuttryck och särdrag i människors beteende och självuppfattning (Costa &
McCrae, 1992; Pervin & John, 2011). Femfaktormodellen kategoriserar fem övergripande personlighetstyper; neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet.
Modellen har reviderats ett antal gånger och olika benämningar för personlighetsdimensioner har använts, men sedan 1980-talet har en någorlunda konsensus nåtts kring de fem
kategorierna som bäst mäter personlighetsdrag utan att överlappa varandra (Allport & Odbert, 1936; Costa & McCrae, 1992; John & Srivastava, 1999; Tupes & Christal, 1960).
För en djupare förståelse av dessa följer nedan en kortare summering av varje personlighetsdimension:
Neuroticism definieras av en emotionellt instabil personlighet. Individer med hög grad av neuroticism har benägenhet att vara ängsliga, självmedvetna och sårbara. De är även känsliga för psykologiska förändringar och/eller påfrestningar (Costa & McCrae, 1992). Extraversion kan sammanfattas med egenskaper såsom högaktiv, spänningssökande och energisk.
Extroverta präglas av positiva känslor och tycker att sällskaplighet är viktigt. Motsatsen till extraversion är introversion och det innefattar personlighetsdrag som blyghet, bekvämlighet och att trivas bra i ensamhet (Zakrisson, 2010). Öppenhet innefattar individer som har en livlig fantasi, uppskattar konst och är mottagliga för nya idéer och värderingar. Utmärkande drag innefattar nyfikenhet och öppenhet för nya erfarenheter samt att inneha många olika intressen. Motsatsen till öppenhet innefattar egenskaper som sluten, traditionell, icke- analytisk och en motvillighet att söka nya erfarenheter (Matz et al., 2016). Vänlighet
inbegriper egenskaper som sympatisk, tillitsfull och omsorgsfull. Individer som skattar högt i vänlighet uppvisar drag som uppriktighet och tålmodighet. (Zakrisson, 2010). Motsatsen till vänlighet innefattar personlighetsdrag som cynism, okänslighet och osympatiskhet. (Costa &
McCrae, 1992). Personlighetsdimensionen Samvetsgrannhet inkluderar drag som välorganiserad, noggrannhet, flitighet och pålitlighet. (Matz et al., 2016). Motsatsen till samvetsgrannhet innefattar personlighetsdrag som lathet, opålitlighet och oorganiserad. Det innefattar även drag som riktningslösa och avsaknad av målsättning (Zakrisson, 2010).
Luktsinnesfunktion och personlighetsegenskaper
Som noterats ovan är kunskapen begränsad kring sambanden mellan olika
personlighetsegenskaper och luktsinnesfunktion. Tidigare forskning har undersökt relationen mellan personlighet och prestation i objektiva lukttester, till exempel luktkänslighet och luktidentifiering. Ingen tidigare forskning har undersökt sambanden mellan personlighet och självskattad luktmedvetenhet (definierat av luktintresse, luktföreställningsförmåga och/eller förekomst av lukt i drömmar).
Pause et al. (1998) undersökte relationen mellan neuroticism, extraversion och uppmätt luktkänslighet genom ett standardiserat lukttest. Resultaten visade att neuroticism var en något starkare prediktor för luktkänslighet än extraversion. En liknande studie av Havlíček et al. (2012) replikerade detta resultat genom att påvisa en positiv korrelation mellan grad av neuroticism och luktkänslighet. Enligt Eysencks teori om personlighet skiljer sig introverta och extroverta personligheter vad gäller nervsystemens aktiveringsgrad (Eysenck & Eysenck, 1985). Introverta har en konstant högre aktiveringsgrad i hjärnan vilket leder till en högre sensitivitet för stimuli (Pause et al., 1998). Enligt Pause et al. (1998) är detta giltigt för personer med en högre grad av neuroticism.
Vidare har personlighetsdimensionen vänlighet påvisats korrelera positivt med luktkänslighet och förmågan att identifiera dofter (Croy et al., 2011). Detta fynd förklaras av Croy et al. med att personer som skattar högt i dimensionen vänlighet ofta också har intresse för sociala möten, intresserar sig mer för doft och utvecklar därmed ett mer välfungerande luktsinne.
Vidare observerar Larsson et al. (2000) att personer som har höga poäng i dimensionen öppenhet också identifierar fler dofter än de med låga poäng i öppenhet.
Luktsinnesfunktion, ålder och kön
Bakgrundsfaktorn ålder är viktig att beakta i relation till hur luktsinnet fungerar. En rad studier visar att luktsinnet försämras med stigande ålder (Doty, 1989; Mackay-Sim et al., 2006). Exempelvis rapporterade Larsson et al. (2000) att både förmågan att uppfatta och identifiera dofter försämras med ökande ålder. Vanliga orsaker till den gradvisa nedsättningen
är att nybildningen av receptorceller minskar, långvarig exponering av toxiner, hjärt- kärlsjukdom samt olika virusangrepp (Doty, 1989).
En annan demografisk faktor som spelar roll för luktsinnesfunktionen är kön. Tidigare forskning visar att kvinnor i högre utsträckning har en större luktkänslighet och är bättre än män på att identifiera lukter (Brand & Millot, 2001; Doty et al., 1984; Mackay-Sim et al., 2006). Denna skillnad återfinns i alla åldrar (Doty et al., 1984). Fler kvinnor än män rapporter även drömmar med luktinslag (Zadra et al., 1998).
Syfte och problemformulering
Som noterats ovan var det övergripande syftet i föreliggande studie att studera; a) sambanden mellan olika personlighetsdimensioner (femfaktormodellen) och luktmedvetenhet, samt b) hur personlighetsdimensionerna, ålder och kön predicerar luktmedvetenhet. Ett ytterligare syfte var att replikera tidigare fynd om förekomst av lukt i drömmar.
Baserat på tidigare forskning har följande hypoteser antagits:
Hypotes 1. Neuroticism, öppenhet och vänlighet är positivt korrelerade med luktmedvetenhet.
Hypotes 2. Ålder är negativt korrelerad med luktmedvetenhet.
Hypotes 3. Kvinnor har högre luktmedvetenhet än män.
Hypotes 4. Luktupplevelser är mindre förekommande än visuella i rapporterade drömmar.
Metod Deltagare
I bekvämlighetsurvalet ingick totalt 201 personer, 156 kvinnor och 45 män. Deltagare rekryterades via annonsering på Facebook och per mejl där digitala länkar till enkäten lades upp den 5 mars 2021. Datainsamlingen avslutades den 24 mars 2021. Inga urvalskriterier sattes upp vilket innebär att alla som ville kunde genomföra enkäten. Detta eftersom studien ämnade uttala sig om hela populationen och inte någon specifik grupp. Vissa deltagare föll bort på grund av ointresse, tidsbrist eller tekniska problem. Innan enkäten besvarades lämnade samtliga deltagare sitt samtycke till att delta samt delgavs information att insamlade data hanterades strikt konfidentiellt och avidentifierat. Det tog i genomsnitt 20 minuter att besvara enkäten. Ingen ersättning erhölls för deltagandet i studien.
Deltagarnas medelålder var 47,8 år (sd = 13,9), med en åldersvariation på 21–78 år.
Självskattat hälsotillstånd i förhållande till andra jämnåriga (Likert-skala; 1=mycket sämre, 3
= lika bra och 5 = mycket bättre) visade en medelskattning på 3,17 (sd = 0,05).
Material
Den digitala enkäten baserades på fyra standardiserade enkäter som sammanfogats till en genom verktyget Survey & Report. Enkäten bestod av ett personlighetstest hämtat från hemsidan http://ipip.org.org som är skapad av Lewis. R Goldberg. Webbplatsen är en allmän domän som utvecklar personlighetstest utifrån forskning som är tillgängligt för alla. Testet mäter de grundläggande personlighetsegenskaperna neuroticism, extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet samt vänlighet enligt femfaktormodellen. För att mäta luktmedvetenhet inkluderades frågor från Drömenkäten designad av Stevenson och Case (2005), samt innehåll från två enkäter som mäter visuell föreställningsförmåga (Vividness of Visual Imagery Questionnaire) VVIQ (Marks, 1973) och luktföreställningsförmåga (Volitional Olfactory Imagery Questionnaire) VOIQ (Gilbert et al., 1998). Totalt bestod den digitala enkäten av 147
frågor.
Personlighetstest
Testet består av 50 påståenden, samtliga med fem svarsalternativ enligt en Likert-skala (1=stämmer inte alls, 5=stämmer helt). Exempel på påståenden är “Har ett humör som svänger mycket” (neuroticism), “Trivs med människor omkring mig” (extraversion), “Ägnar tid åt att fundera på saker” (öppenhet), “Tycker om ordning” (samvetsgrann) och
“Sympatiserar med andras känslor” (vänlighet).
Drömenkät
Genom en tregradig skala från ”under medel” till “över medel” fick deltagarna skatta hur väl deras lukt, smak samt visuella förmåga är. Därutöver användes en femgradig skala där de skulle skatta samma sinnen från “mycket sämre” till “mycket bättre” om genomsnittspersonen var i mitten av skalan.
Enkätens nästa del berörde förekomst av lukt, smak och visuella bilder i drömmar. Deltagarna fick på en fyrgradig svarsskala från “aldrig” till “hela tiden” besvara om de upplevt smak, lukt eller visuella bilder i en dröm. Om de mindes drömmen blev de tillfrågade att kortfattat beskriva denna. Följdfrågor om den rapporterade drömmen var exempelvis “var lukten som du beskrev:” med femgradig skala från “mycket obehaglig” till “mycket behaglig”, eller under hur lång tid av drömmen som sinnesupplevelsen varade. Även en “ja/nej” fråga om deltagaren kände lukten, smaken eller såg bilden dagen innan drömmen (s.k. dagsrester).
Vidare fick deltagarna svara på frågor som berörde hur uppmärksamma de är på lukter, till exempel om en lukt på en ny plats kan påverka huruvida man gillar den platsen eller ej. Vissa frågor hade en fyrgradig svarsskala från “aldrig” till “ofta” andra “ja/nej” svarsalternativ.
Föreställningsförmåga: VVIQ & VOIQ
Båda enkäterna utgörs av påståenden som skattas enligt en femgradig Likert-skala (1= ingen lukt alls, jag “vet” bara vilken jag tänker på till 5= Mycket verkligt och levande precis som den riktiga lukten) kring hur väl man kan föreställa sig påståendet som presenterades. Till exempel “Föreställ dig en soluppgång. Hur tydligt kan du för ditt inre se solen stiga upp över horisonten in bland moln” (visuell föreställningsförmåga) samt “Föreställ dig att du verkligen behöver duscha eller bada – kläder luktar och du behöver tvätta håret. Hur tydligt kan du för ditt inre känna lukten av tröjan som du tar av dig” (luktföreställningsförmåga).
Databearbetning
I ett första steg exporterades alla insamlade data från Survey & Report till Excel. Därefter importerades data till RStudio. Variabler som innehöll kvalitativa svar i form av
drömrapporter togs bort och analyserades separat. Erhållna data för personlighetsdimensioner och luktmedvetenhet räknades om från skattad totalpoäng till medelvärden. Detta för att mer överskådligt kunna observera skillnader i resultaten. Insamlade data analyserades i RStudio.
Resultat
Deskriptiv statistik
Deskriptiv statistik med medelvärden och standardavvikelser för samtliga respondenter, män, kvinnor, unga vuxna och äldre vuxna redovisas i Tabell 1. För att uppskatta den interna
konsistensen i de olika variablerna beräknades Cronbachs alpha där personlighets- dimensionerna erhöll följande värden: Neuroticism = 0,89, Extraversion = 0,90, Samvetsgrannhet = 0,84, Öppenhet = 0,72 och Vänlighet = 0,73. Cronbachs alpha för luktmedvetenhet uppmättes till 0,76.
Tabell 1. Medelvärden (M) och standardavvikelser (sd) för Femfaktormodellen och Luktmedvetenhet för samtliga deltagare samt som en funktion av kön och ålder.
M (sd) samtliga n = 201
M (sd) män n = 45
M (sd) kvinnor n = 156
M (sd)
unga vuxna <44 n=101
M (sd) äldre vuxna
>44 n=100 Neuroticism 2,74 (0,72) 2,58 (0,76) 2,78 (0,70) 2,91 (0,77) 2,56 (0,60) Extraversion 3,51 (0,69) 3,51 (0,70) 3,51 (0,69) 3,62 (0,74) 3,39 (0,62) Samvetsgrann 3,52 (0,62) 3,39 (0,65) 3,55 (0,60) 3,44 (0,63) 3,59 (0,58) Öppenhet 3,81 (0,47) 4,00 (0,46) 3,75 (0,46) 3,82 (0,52) 3,79 (0,41) Vänlighet 4,12 (0,43) 3,95 (0,48) 4,17 (0,40) 4,11 (0,46) 4,12 (0,40) Luktmedvetenhet 2,65 (0,44) 2,51 (0,37) 2,69 (0,45) 2,52 (0,39) 2,78 (0,44)
Deskriptiva data för personlighetsdimensioner, ålder och kön visas i tabell 1. Oberoende t- tester visade att kvinnor hade högre luktmedvetenhet (t = 2,58, p = 0,012) och skattade högre i vänlighet än män (t = 2,69, p = 0,009). Könsskillnaden i luktmedvetenhet visas i Figur 1.
Kvinnor hade något högre skattningar i samvetsgrannhet och neuroticism men skilde sig inte reliabelt från männens skattningar. Männen hade högre poäng i öppenhet än kvinnor (t=-0,23, p = 0,002). Män och kvinnor erhöll i princip identiska poäng i extraversion (M = 3,51, sd = 0,70). Vad gäller ålder hade unga vuxna (<44 år) högre poäng i neuroticism och extraversion medan äldre vuxna (>44 år) skattade högre i samvetsgrannhet och luktmedvetenhet. Unga vuxna och äldre vuxna delas upp genom en mediansplit. Deltagare som var exakt 44 år räknades till äldre vuxna. För vänlighet och öppenhet var skattningarna snarlika.
Figur 1. Låddiagram för kön och luktmedvetenhet.
Korrelationsanalys
Pearsons bivariata korrelationer beräknades för att belysa samvariationen mellan de fem personlighetsdimensionerna, ålder, kön och luktmedvetenhet. Som visas i Tabell 2 uppmättes de högsta sambanden mellan extraversion och vänlighet (r = 0,31), extraversion och öppenhet (r = 0,24) samt för luktmedvetenhet och öppenhet (r = 0,24). Figur 2 visar ett
sambandsdiagram mellan ålder och luktmedvetenhet (r = 0,26) vilket indikerar att med ökande ålder ökar också den självskattade luktmedvetenheten.
Tabell 2. Bivariata korrelationer mellan demografiska variabler, personlighetsegenskaper och luktmedvetenhet.
Ålder Kön Neuro-
ticism Samvets-
grannhet Öppenhet Vänlighet Extra-
version Lukt- medvetenhet Ålder
Kön -0,14*
Neuroticism -0,24** -0,12
Samvetsgrannhet -0,12 -0,11 -0,01
Öppenhet -0,04 -0,22 -0,03 -0,05
Vänlighet -0,02 -0,21** -0,01 -0,15* 0,23***
Extraversion -0,21** -0,00 -0,10 -0,13 0,24*** 0,31***
Luktmedvetenhet -0,26*** -0,16* -0,03 -0,14* 0,24*** 0,18** 0,10
*** p<0,001
**p<0,01
*p< 0,05
Figur 2. Sambandsdiagram mellan ålder och luktmedvetenhet r = 0,26
Multipel regressionsanalys
De förhållandevis låga korrelationerna redovisade i tabell 2, visar att risken för
multikollinearitet i den multipla regressionen är låg. För att undersöka den relativa betydelsen av de studerade variablerna för luktmedvetenhet utfördes en multipel regressionsanalys (se tabell 3) med luktmedvetenhet som beroende variabel. Resultaten visade att öppenhet (p = 0,0009), ålder (p = 0,0001) och kvinnligt kön (p = 0,033) bidrog reliabelt till variationen i luktmedvetenhet. Värt att notera är att multipla regressionsanalysen inte påvisade något stöd för att neuroticism reliabelt förklarar variation i luktmedvetenhet (p = 0,247). Övriga
personlighetsegenskaper bidrog inte heller till någon reliabelt förklarad varians i luktmedvetenhet. Resultatet visar också att justerade R2 = 0,15, vilket innebär att den förklarade variansen av luktmedvetenhet var 15%.
Tabell 3. Multipel regression med personlighetsdimensionerna, ålder samt kön som prediktorer för luktmedvetenhet.
Beta (standardiserad) t p
Neuroticism 0,035 1,16 0,247
Extraversion 0,046 1,42 0,155
Samvetsgrann 0,035 1,20 0,231
Öppenhet 0,100 3,36 0,0009***
Vänlighet 0,018 0,57 0,563
Ålder 0,007 3,85 0,0001***
Kön -0,16 -2,13 0,033*
***p<0,001
*p<0,05
Justerade R2 = 0,15
Förekomst av luktdrömmar
Resultaten i Tabell 4 visar att kvinnor i högre utsträckning än män upplevt smak, lukt och visuella bilder i drömmar. 31,2% av alla kvinnliga deltagare hade vid minst ett tillfälle upplevt lukt i en dröm medan motsvarande andel var 15,6% hos männen. Vad gäller smak hade 20,8% av alla kvinnliga deltagare upplevt det vid minst ett tillfälle medan 8,9% av männen rapporterade smakinformation i drömmar.
Tabell 4. Frekvens (n) och proportion (%) av samtliga undersökningsdeltagare och respektive kategori som rapporterade att de har upplevt sinnesupplevelse i en dröm vid minst ett tillfälle samt som funktion av kön.
Sinnesupplevelse Samtliga n = 201
(100%) Män n = 45
(100%) Kvinnor n = 156 (100%)
Visuell 180 (89,5) 39 (87,7) 141 (91,6)
Smak 36 (17,9) 4 (8,9) 32 (20,8)
Lukt 54 (26,9) 7 (15,6) 47 (31,2)
En sammanställning av de kvalitativa svaren från lukt- och smakdrömmar visade på en mängd olika svar. I tabell 5 visas att smakdrömmar i hög grad innehöll positiva upplevelser medan luktdrömmar i första hand innehöll hälsovådliga eller ”varningssignalerande” dofter samt lukter associerade med äckel.
Tabell 5. Lukt- och smakinnehåll i rapporterade drömmar. Deltagarnas svar på vad som var mest levande i smak- eller luktdrömmen, samt hur många gånger samma svar återkom.
Smakdrömmar Luktdrömmar
Mat:
Choklad (1), sockerkaka (1), hamburgare (1), ananas (1), kaffe (1), mat (1)
Annat:
Spya (1)
Mat:
Fisk (1), välling (1), frukt (1), mat (1) Rök:
Bränd mat (1), cigarett (2), brandrök (4), bränd olja (1)
Annat:
Andedräkt (1), avlopp (1), damm (1), mormor (1), sår (1), mögel (3), hav (1), blommor (2), kopierat papper (1)
Diskussion
Syftet med denna studie var att studera sambanden mellan olika personlighetsdimensioner (femfaktormodellen) och luktmedvetenhet. Av ytterligare intresse var att undersöka betydelsen av ålder och kön för skattad luktmedvetenhet. Föreliggande arbete är det första som studerar relationen mellan självskattad luktmedvetenhet och personlighetsegenskaper.
Resultaten gav delvis stöd för första hypotesen, då reliabla samband mellan öppenhet, vänlighet och luktmedvetenhet återfanns. Dock återfanns inget samband mellan neuroticism och skattad luktmedvetenhet. Detta går emot tidigare forskning, där samband mellan
personlighetsdimensionen neuroticism och prestation i lukttester har påvisats (Pause et al., 1998; Havlíček et al., 2012). En möjlig förklaring till kontrasterade fynd kan vara att tidigare studier baseras på standardiserade lukttester, medan föreliggande studie baseras på
självskattade data. Dock så har tidigare forskning indikerat att högre luktmedvetenhet är relaterat till bättre luktminne och luktidentifikation (Arshamian et al., 2011; Gilbert et al., 1998). För att vidare kunna diskutera och förstå det avvikande resultatet på neuroticism och luktmedvetenhet i föreliggande studie föreslås vidare forskning i ämnet.
Korrelationen mellan öppenhet går i linje med resultat från Larsson et al. (2000), i vilken öppenhet identifierades som positivt korrelerat med bättre förmåga att identifiera lukter.
Öppenhet definieras av en livlig fantasi, öppenhet för nya erfarenheter samt mottaglighet för idéer och värderingar (Matz et al., 2016). Det erhållna resultatet öppnar upp för diskussion om dessa egenskaper är en avgörande faktor för luktmedvetenhet. Vidare observerade Buck (2000) att luktsinnet är av betydande roll för vårt känsloliv och i kommunikation med andra vilket går i linje med dessa fynd om öppenhet och luktmedvetenhet.
Vänlighet var signifikant korrelerat med luktmedvetenhet vilket liknar resultat rapporterat av Croy et al. (2011) där vänlighet uppvisade positiva samband med luktkänslighet och förmåga att identifiera dofter. Dock påvisade den multipla regressionsanalysen i gällande studie att
variation i vänlighet inte är av reliabel betydelse för luktmedvetenhet då andra personlighetsdimensioner, ålder och kön tas i beaktande.
Resultaten visade sammanfattningsvis att personlighetsdimensionen öppenhet, ålder och kön var signifikant korrelerat med luktmedvetenhet. Inga signifikanta resultat erhölls i
korrelationen mellan extraversion, neuroticism, samvetsgrannhet och luktmedvetenhet. Därför antas det att dessa inte påverkat resultatet och inkluderas därmed inte i analysen av resultaten.
Som noterats ovan var luktmedvetenhet och ålder positivt korrelerade. Det betyder i resultaten att luktmedvetenhet förvärvas med stigande ålder. Detta utfall ger därmed inte stöd för den andra hypotesen om negativ påverkan av ålder på luktmedvetenhet. Detta resultat är något förvånande då det i tidigare forskning råder enighet om att luktsinnet försämras med åldern (Doty, 1989; Larsson et al., 2000; Mackay-Sim et al., 2006). Den gradvisa nedsättningen av lukt härleds till fysiska begränsningar som kommer med ålder (Doty, 1989). Tidigare fynd om ålder och lukt baseras i stor utsträckning på standardiserade lukttester som mäter just den psykofysiska prestationen. Fyndet som erhölls är intressant då det skiljer sig från den tidigare enade forskningen. Diskrepansen i fynden kan härledas till tillvägagångsätten av studierna.
Det är således relevant att diskutera om det finns en skillnad i självskattad luktmedvetenhet och resultat på lukttest och om äldre överskattar sin luktsinnesförmåga. Potentiellt svarar deltagare utifrån hur det en gång varit. För framtida forskning vore det därför intressant att studera ålder i relation till hur deltagare skattar sin luktmedvetenhet och presterar på lukttest.
Den demografiska faktorn kön har visat sig spela en viktig roll för luktsinnesfunktioner som luktkänslighet och identifikation av lukter. Kvinnor har presterat bättre än män i tidigare lukttest (Brand & Millot, 2001; Doty et al., 1984; Mackay-Sim et al., 2006). Resultaten i denna studie är i enlighet med tidigare forskning då kvinnor skattade högre än män i
luktmedvetenhet. Resultatet ger därmed stöd för studiens tredje hypotes. Zadra et al. (1998) visade att fler kvinnor än män rapporterar drömmar med luktinslag. I föreliggande arbete var det dubbelt så många kvinnor som män som rapporterade att de fler än en gång upplevt drömmar med luktinslag. Kvinnorna rapporterade även i större utsträckning inslag av visuell och smakinformation i sina drömmar än män.
Resultaten visade vidare att luktupplevelser var mindre vanligt förekommande än visuella i rapporterade drömmar, vilket bekräftar den fjärde hypotesen. Detta omfattar även
smakupplevelser. Enligt studien av Zadra et al. (1998) rapporterade endast 1% av deltagarna erfara inslag av lukt och/eller smak i sina drömmar. Stevenson och Case (2004) visade att 26,4% av deltagarna i studien hade upplevt lukt i drömmar och att 22,5% upplevt smak.
Gällande luktinslag visade denna studie en prevalens på 26,9%, vilket är en marginellt högre andel än den identifierad av Stevenson och Case (2004). Diskrepansen mellan resultaten kan härledas till hur data samlats in. Zadra et al. (1998) hade löpande drömrapporter som
deltagarna fick fylla i dagligen under en lång tid, vilket rimligtvis gjort det lättare för
deltagarna att minnas korrekt. I Stevenson och Case (2004) samt föreliggande studie baseras data på en enkät med självskattade data då deltagaren skulle rapportera retrospektivt, vilket kan resultera i en överestimering.
Kvalitativa svar från lukt- och smakdrömmar samlades in för att undersöka om det fanns något mönster i vilka lukter och smaker deltagarna uppgett ha upplevt i drömmar.
Rapporterade smakupplevelser var mer relaterade till positiv information än de rapporterade luktupplevelserna som snarare reflekterade hälsovådliga eller varningssignalerande
information. Stevenson (2005) pekade ut två huvudsakliga funktioner för luktsinnet som
aptitreglering, upptäckten av möjliga faror som exempelvis dålig mat och giftiga ämnen.
Deltagarnas rapporter om luktupplevelser i drömmar var exempelvis brandrök, cigarettrök, mögel och avlopp. Dessa dofter kan tolkas som olika tecken på faror och stödjer Stevensons teori kring en av luktsinnets viktigaste funktioner.
Studiens styrkor och begränsningar
Självskattad datainsamling i form av Likert-skala ökar deltagares tendens att ge extrema svar åt något håll. Ändpunkterna på svarsskalan tenderar att överanvändas vilket leder till
överrapportering (Eid & Rauber, 2000; Naemi et al., 2009). Föreliggande studie är helt baserad på självskattade data och därmed bör det antas en risk för att deltagare
överrapporterat. Detta innebär att mer forskning på ämnet skulle vara nödvändigt, förslagsvis med andra självskattingsmetoder vilket skulle möjliggöra en jämförelse. En annan
begränsning som Stevenson och Case (2005) tar upp är svårigheten att framkalla en lukt utan yttre stimuli. Detta kan leda till att deltagare tar till andra strategier vid uppgifter i enkäten om luktföreställningsförmåga. Därmed kan resultaten bli missledande.
Att mäta personlighet genom självskattning har diskuterats. Digman (1990) och Pervin et al.
(2005) menar att personlighet är något stabilt över tid och direkt kopplade till vårt beteende.
Vidare menar dock Digman (1990) att personlighetsegenskaperna även påverkas av situation och specifika respons. Detta innebär att resultaten i personlighetstestet i denna studie kan tänkas härledas till bakomliggande faktorer som påverkan av situationen individen var i under testet. Dock har femfaktormodellen argumenterats för att vara en användbar modell då
definitionerna är breda och har hög reliabilitet och validitet (Digman, 1990).
Styrkor med studien var den goda spridningen i ålder samt ett stort antal deltagare.
Majoriteten av deltagare återfanns i åldersgrupperna 30–35 samt 60–65 år. Dock är det värt att notera att gruppen kvinnor var betydligt större än män. Bekvämlighetsurval medför vissa begränsningar i deltagares bakgrund. Men i och med den goda spridningen i ålder och relativt bra spridningen mellan kön, kan det försiktigt antas att resultaten för studien är representativa för en större del av befolkningen. För bredare generaliseringar av den större populationen behövs dock mer forskning på ämnet.
Slutsats
Studien bidrar sammanfattningsvis med unika resultat om luktmedvetenhet. Huvudfynden i studien visar att kvinnligt kön, högre grad av personlighetsdimensionen öppenhet samt högre ålder står för 15% av den förklarade variansen i luktmedvetenhet. Ett annat resultat var att sensoriskt dröminnehåll visade att lukt- och smakinformation var mindre förekommande än visuellt innehåll.
Referenser
Allport, G. W., & Odbert, H. S. (1936). Trait-names: A psycho-lexical study. Psychological Monographs, 47(1), i-171. doi:http://dx.doi.org.ezp.sub.su.se/10.1037/h0093360
Arshamian, A., & Larsson, M. (2017). Same same but different: The case of olfactory imagery. Frontiers in Psychology, 5. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2014.00034
Arshamian, A., Willander, J., & Larsson, M. (2011). Olfactory awareness is positively associated to odour memory. Journal of Cognitive Psychology, 23(2), 220-226
Brand, G., & Millot, J.-L. (2001). Sex differences in human olfaction: Between evidence and enigma. The Quarterly Journal of Experimental Psychology B: Comparative and
Physiological Psychology, 54B (3), 259 -270. https://doi.org/10.1080/02724990143000045 Buck, L. B. (2000) Smell and Taste: The Chemical Senses. In E. R. Kandel, J. H Schwartz, T.
M. Jessell (Eds.), Principles of neural science (4th ed). (pp. 625-647). Mcgrawe-Hill.
Cain, W. S., & Algom, D. (1997). Perceptual and mental mixtures in odor and in taste: Are there similarities and differences between experiments or between modalities? Reply to Schifferstein (1997).
Costa, P. T., Jr., & McCrae, R. R. (1992). Revised NEO Personality Inventory (NEO PI-R) and NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI) professional manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources.
Crowder, R. G., & Schab, F. R. (1995). Imagery for odors. In F. R. Schab & R. G. Crowder (Eds.), Memory for odors (pp. 93-107). Mah- wah, NJ: Erlbaum.
Croy, I., Springborn, M., Lötsch, J., Johnston, A. N., & Hummel, T. (2011). Agreeable smellers and sensitive neurotics–correlations among personality traits and sensory thresholds. PLoS One, 6(4), e18701.
Digman, J. M. (1990). Personality structure: emergence of the five-factor model. Annual Review of Psychology, 41, 414-40.
Doty, R. L., Shaman, P., Applebaum, S. L., Giberson, R., Sikorski, L., & Rosenberg, L.
(1984). Smell identification ability: Changes with age. Science, 226, 1441–1443.
https://doi.org/10.1126/science.6505700
Doty, R. L. (1989). Influence of age and age-related diseases on olfactory function. In C.
Murphy, W. S. Cain, & D. M. Hegsted (Eds.), Annals of the New York Academy of Sciences:
Vol. 561. Nutrition and the chemical senses in aging: Recent advances and current research needs (pp. 76–86). New York Academy of Sciences.
Eid, M., and Rauber, M. (2000). Detecting measurement invariance in organizational surveys.
Eur. J. Psychol. Assess. 16, 20–30. doi: 10.1027//1015-5759.16.1.20
Elmes, D. G. (1998). Is there an inner nose?. Chemical senses, 23(4), 443-445.
Engen, T. (1991). Odor sensation and memory. New York: Praeger.
Eysenck, H. J., & Eysenck, M. W. (1985). Personality and individual differences. New York:
Plenum Press.
Gilbert, A. N., Crouch, M., & Kemp, S.E. (1998). Olfactory and visual mental imagery.
Journal of Mental Imagery, 22, 137-146.
Havlíček, J., Nováková, L., Vondrová, M., Kuběna, A. A., Valentová, J., & Roberts, S. C.
(2012). Olfactory perception is positively linked to anxiety in young adults. Perception, 41(10), 1246-1261.
IPIP. (2021, March). IPIP. Https://ipip.Ori.Org/New_ipip-50-Item-Scale.Htm.
http://ipip.ori.org/new_ipip-50-item-scale.htm
John, O. P., & Srivastava, S. (1999). The Big-Five trait taxonomy: History, measurement, and theoretical perspectives (Vol. 2, pp. 102-138). Berkeley: University of California.
Larsson, M., Finkel, D., & Pedersen, N. L. (2000). Odor identification: Influences of age, gender, cognition, and personality. The Journals of Gerontology: Series B: Psychological Sciences and Social Sciences, 55(5), P304-P310. https://doi.org/10.1093/geronb/55.5.P304 Mackay-Sim, A., Johnston, A. N. B., Owen, C., & Burne, T. H. J. (2006). Olfactory Ability in the Healthy Population: Reassessing Presbyosmia. Chemical Senses, 31(8), 763–771.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1093/chemse/bjl019
Marks, D. F. (1973). Visual imagery differences in the recall of pictures. British Journal of Psychology, 64, 17- 24.
Matz S., Chan Y.W.F., Kosinski M. (2016) Models of Personality. In: Tkalčič M., De Carolis B., de Gemmis M., Odić A., Košir A. (eds) Emotions and Personality in
Personalized Services. Human–Computer Interaction Series. Springer, Cham. https://doi- org.ezp.sub.su.se/10.1007/978-3-319-31413-6_3
Naemi, B. D., Beal, D. J., and Payne, S. C. (2009). Personality predictors of extreme response style. J. Pers. 77, 261–286. doi: 10.1111/j.1467-6494.2008.00545
Pause, B.M., Ferstl, R.,& Fehm Wolfsdorf, G. (1998). Personality and olfactory sensitivity.
Journal of Research in Personality, 32(4), 510–518.
Pervin, L. A. & John, O. P. (2001). Personality theory and research (8th ed.). New York:
John Wiley & Sons, Inc.
Pervin, L.A., Cervone, D. & John, O.P. (2005). Personality: theory and research. (9. ed.) Hoboken, NJ: Wiley.
Psykologiguiden. (2 maj 2021). Psykologilexikon.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=personlighet.
Stevenson, R. J., & Case, T. I. (2004). Olfactory dreams: Phenomenology relationship to volitional imagery and odor identification. Imagination, Cognition and Personality, 24(1), 69–90. https://doi.org/10.2190/R97G-RM98-B58N-DUYA
Stevenson, R. J., & Case, T. I. (2005). Olfactory imagery: A review. Psychonomic Bulletin &
Review, 12(2), 244–264. https://doi.org/10.3758/BF03196369
Stevenson, R. J. (2010). An initial evaluation of the functions of human olfaction. Chemical Senses, 35(1), 3 20. https://doi.org/10.1093/chemse/bjp083
Tupes, E. C. (1960, May). Recurrent personality factors based on trait ratings by peers: Their validity for prediction and evaluation and their measurement for selection purposes.
In Proceedings: Tri-Service Conference on Selection Research, ONR Symposium Report ACR-60, Pensacola FL (pp. 229-234).
Zadra, A. L., Nielsen, T. A., & Donderi, D. C. (1998). Prevalence of auditory, olfactory, and gustatory experiences in home dreams. Perceptual and motor skills, 87(3), 819-826.
Zakrisson, I. (2010). Big Five Inventory (BFI) : Utprövning för svenska förhållanden. Hämtad från Mid Sweden University website: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva- 11973
