Samrådsunderlag
Väg 62 - Södra Älvkullen erosionsskydd
Forshaga kommun, Värmlands län
Vägplan, 2018-04-26
Trafikverket
Postadress: Hamntorget, 652 26 Karlstad E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Samrådsunderlag Författare: Sweco
Dokumentdatum: 2018-04-26 Ärendenummer: TRV 2018/45558 Uppdragsnummer: 156998
0095Samrådsunderlagv5.0
Innehåll
1. SAMMANFATTNING. ... 5
2. INLEDNING ... 5
2.1. Bakgrund ... 5
2.2. Alternativ ... 6
3. AVGRÄNSNINGAR ... 8
3.1. Utrednings- och influensområde ... 8
3.2. Tid... 8
4. FÖRUTSÄTTNINGARNA I UTREDNINGS- OCH INFLUENSOMRÅDET ... 9
4.1. Geotekniska förutsättningar ... 9
4.2. Befintlig anläggning ... 9
4.3. Hydrologiska förhållanden ... 9
4.4. Vattenförekomst och miljökvalitetsnormer ...10
4.4.1. Naturmiljö i vatten ...11
4.4.2. Markavvattningsföretag ...12
4.2.2 Sediment, risk för föroreningar ...12
4.5. Beskrivning av omgivande mark ...12
4.5.1. Landskapsbild ...12
4.5.2. Riksintressen och andra skyddade områden ...12
4.5.3. Naturmiljö på land...13
4.5.4. Kulturmiljö ...14
4.5.5. Friluftsliv och rekreation ...14
4.5.6. Areella näringar ...14
4.5.7. Kommunala planer ...14
5. PROJEKTETS LOKALISERING, UTFORMNING, OMFATTNING OCH UTMÄRKANDE EGENSKAPER ... 15
5.1. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper. ...15
6. ÅTGÄRDER... 16
6.1. Planerat erosionsskydd/tryckbank (alternativ 3) ...16
6.2. Åtgärder på trummor ...16
6.3. Föreslagna skyddsåtgärder ...17
7. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDENS MILJÖPÅVERKAN ... 17
7.1. Ras- och skredrisk ...17
7.2. Miljökonsekvenser...17
7.2.1. Naturmiljö i vatten ...17
7.2.2. Miljökvalitetssnormer ...18
7.2.3. Naturmiljö på land...18
7.2.4. Landskapsbild ...18
7.2.5. Riksintressen och skyddade områden ...18
7.2.6. Befintligt markavvattningsföretag ...18
7.2.7. Areella näringar ...19
7.2.8. Strandskydd ...19
7.2.9. Buller mm under byggskede ...19
8. FORTSATT ARBETE ... 19
8.1. Planläggning ...19
8.2. Viktiga frågeställningar ...20
9. KÄLLOR ... 20
1. Sammanfattning.
Vid Älvkullen, strax norr om Deje i Forshaga kommun, har ras- och skredrisk
konstaterats för en 110 meter lång sträcka av väg 62. Trafikverket ska ta fram en vägplan för berörd sträcka vid Södra Älvkullen på Väg 62. Arbetet innebär att utreda 4 alternativ.
1. Flytt av väg 62 västerut
2. Mindre omfattande flytt av väg 62 västerut
3. Erosionsskydd/tryckbank mot Klarälven, inga åtgärder på väg 62
4. Lättfyllnad i befintlig vägkropp i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
Målet med projektet är att långsiktigt erhålla erforderlig säkerhet mot skred och erosion på aktuell sträcka.
2. Inledning
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.
I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Underlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innan länsstyrelsen prövar om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska enskilda som kan antas bli särskilt berörda få möjlighet att yttra sig.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.
2.1. Bakgrund
Väg 62 går genom Värmland från söder till norr och förbinder Norra Värmland med Värmlands huvudort Karlstad. Vägen är 230 km lång och sträcker sig från Karlstad till Långflon vid norska gränsen. Den aktuella sträckan av vägen ligger några kilometer norr om Deje, vid Älvkullen, se Figur 1.
I tidigare utfört arbetsplan, väg 62 delen Deje-Älvkullen, Forshaga kommun, Värmlands län (upprättad 2009-06-23, ej fastställd) har en ca 110 m lång sträcka identifierats där ras- och skredrisk förekommer. I planen föreslås åtgärder för att minska erosionen och höja stabiliteten. Vägprojektet Deje-Älvkullen som helhet bedöms ej komma att utföras
inom en snar framtid. Åtgärden för skredproblematik lyfts således ut tidigare, då den är av mer akut karaktär.
Figur 1. Översiktskarta. Kartan är hämtad frånhttp://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Varmland/
Planeringsunderlag/.
Trafikverket har som avsikt att säkra väg 62 mot skred, antingen genom att anlägga erosionsskydd eller genom att flytta vägen åt väster. I det fall erosionsskydd utförs krävs tillstånd enlig 11 kap miljöbalken, då åtgärden innebär vattenverksamhet. Målet med projektet är att långsiktigt erhålla erforderlig säkerhet mot skred och erosion på aktuell sträcka.
2.2. Alternativ
Trafikverket ska ta fram en vägplan för berörd sträcka vid Södra Älvkullen på Väg 62.
Arbetet innebär att utreda 4 alternativ, se Figur 2:
1. Flytt av väg 62 västerut
2. Mindre omfattande flytt av väg 62 västerut
3. Erosionsskydd/tryckbank mot Klarälven, inga åtgärder på väg 62
4. Lättfyllnad i befintlig vägkropp i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
Figur 2. Möjliga åtgärdsalternativ.
Erosionsskyddet (alternativ 3) är det alternativ som i detta skede redan är utrett.
Resterande tre alternativ kommer utredas i ett separat PM och finnas bilagd till samrådshandlingen.
Erosionsskyddet/tryckbanken är planerad att anläggas på östra sidan om väg 62, Södra Älvkullen, intill Klarälvens strandkant. Planerade arbeten innebär arbete i vatten.
Erosionsskyddet/tryckbanken beräknas få en längd om ca 190 meter samt en bredd om 20–25 meter, se planritning i Bilaga 1 och sektion i Bilaga 2. Krönbredd är 3–5 meter.
Erosionsskyddet/tryckbanken planeras utföras av sprängsten 0–300 mm.
Åtgärden omfattar också att förlänga en vägtrumma genom planerat erosionsskydd/
tryckbank, samt att erosionsskydda trumutlopp.
Åtgärden inkluderar även anläggande av en byggväg. Under byggprocessen behövs byggvägen för maskiner att ta sig ner till området för planerat erosionsskydd/tryckbank.
Byggvägen blir belägen vid erosionsskyddets södra del. Efter genomfört anläggnings- arbete kommer byggvägens anslutning mot väg 62 grävas av. Resterande del bibehålls för kommande drift och underhållsarbeten.
3. Avgränsningar
3.1. Utrednings- och influensområde
Utredningsområdet inkluderar samtliga fyra alternativa lösningar samt närmast angränsande mark- och vattenområde.
Bedömningen av miljöeffekter och konsekvenser har gjorts för åtgärdernas
influensområde, vilket motsvarar det närliggande område som på ett eller annat sätt kan påverkas av föreslagna åtgärder. Influensområdets storlek kan variera beroende på vilken miljöaspekt som studeras. Exempelvis utgörs influensområdet för fysisk påverkan på eventuella fornlämningar av det kommande arbetsområdet medan influensområdet för buller även utgörs av vägens närmaste omgivning. Åtgärder som bedöms påverka Klarälven har ett influensområde som kan sträcka sig relativt långt nedströms den planerade åtgärden.
3.2. Tid
Arbetet med vägplaner är en process med flera skeden. Arbetet blir alltmer detaljerat från skede till skede. I detta inledande skede som genomförs under våren 2018 tas ett samrådsunderlag fram. Efter att samrådsunderlaget har funnits tillgängligt för samråd skickas samrådsunderlaget till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan (BMP). Därefter fortsätter arbetet med vägplanen under status samrådshandling.
Vägplanen beräknas vara klar för kungörande och granskning under november – december 2018.
Det sista steget i vägplaneprocessen är att fastställa vägplanen. Planen beräknas skickas till fastställelseprövning under februari 2019.
Byggnation planeras ske under 2019-2020.
4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet
4.1. Geotekniska förutsättningar
I den berörda sträckan har i tidigare utredningar konstaterats föreligga ras- och skredrisk.
Det berörda området utgörs av en brant slänt mot Klarälven. Nivåskillnaden mellan vägen och älven är ca 5–7 meter och slänten är ställvis brant (ca 1:1,5). Nivåskillnad mellan väg och släntfot (älvens botten) är ca 10–13 meter, enligt tidigare utförda lodningar. Utförda mätningar tyder på att älven är djupast ca 20 meter utanför den västra älvstranden.
Jorden domineras av mäktiga sedimentlager av främst sand och silt. Under vägbanken bedöms dessa lager överst bestå av ca 5 meter silt. Därunder följer lera till ett djup av 11–20 meter. Över leran finns på flera punkter längs sträckan ett fastare lager, sannolikt sand med medelhög relativ fasthet, med en mäktighet på 2–4 meter. Under leran följer friktionsjord, vars nivå ungefär sammanfaller med Klarälvens botten.
4.2. Befintlig anläggning
Väg 62 är ca 6–6,5 meter bred.
Vägbanken genomkorsas av två vägtrummor; en delvis raserad stentrumma samt en trumma i plast med tillhörande nedstigningsbrunn av betong. Trummornas standard har utretts med hjälp av filmning.
I vägslänten ner mot Klarälven finns sprängsten.
4.3. Hydrologiska förhållanden
Klarälven är ca 460 km lång och rinner genom Norge och Sverige, varav ca 300 km rinner genom Sverige. Vattendraget har sina källor i Härjedalens fjällandskap och mynnar i Vänern vid Karlstad. Huvudfåran är kraftigt utbyggd med 11 kraftverk, nio på svenska sida. Klarälven ingår i Göta älvs huvudavrinningssystem. Dess avrinnings- område omfattar en yta på ca 12 000 km2. Klarälven har medelvattenföring på 165 m3/s och en medelhögvattenföring på 690 m3/s.
4.4. Vattenförekomst och miljökvalitetsnormer
Klarälven klassificeras som laxfiskvatten och ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Berörd del av älvens strandkant är påverkad av mänsklig verksamhet och utgörs av slänt som delvis hyser en varierad vegetation och delvis är utfylld med sprängsten.
Klarälven utgör vandringsområde för de genetiskt unika stammarna av Klarälvslax och Klarälvsöring. Klarälvens klassning och miljökvalitetsnorm presenteras i tabell 1 nedan.
Ytvattenförekomst
Vattenförekomsten där erosionsskyddet planeras anläggas benämns Klarälven, ned- ströms Rannån (SE662054-136712) och utgör en 29 km lång sträcka av älven mellan Ransäter och strax söder om Deje. Miljökvalitetsnormerna för denna vattenförekomst är god ekologisk status 2021 och god kemisk status.
Status för Klarälven nedströms Rannån enligt 2017 års klassning är måttlig ekologisk status och uppnår ej god för kemisk status. Status och MKN sammanfattas i tabell 1 nedan.
Grundvattenförekomst
400 meter nedströms planerat erosionsskydd/tryckbank finns grundvattenförekomsten Forshaga-Deje (SE660984-136942). Såväl statusklassningen som miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god kemisk status och god kvantitativ status.
Tabell 1. Klassningar och miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten Klarälven, nedströms Rannån (SE662054-136712) enligt VISS (http://viss.lansstyrelsen.se) och Länsstyrelsen i Västra
Götalands läns (Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt (14 FS 2016:58).
Parameter Klassning Motivering MKN
(beslutad 2017-02-23) Ekologisk
status
Måttlig (beslutad 2017-02-23)
Ändrad hydromorfologi genom fysisk påverkan. Fiskar och andra vatten- levande djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet. Stora delar av strandzonen är bebyggd. Delar av den naturliga strandlinjen saknas.
Biologiska data saknas.
God ekologisk status 2021
Tillkomst/
härkomst
Naturlig (arbetsmaterial 2016-01-11)
Vattnet bedöms inte vara kraftigt modifierat eller konstgjort.
--
Kemisk status
Uppnår ej god (arbetsmaterial 2015-08-16)
Halten av Kvicksilver (Hg) överskrider sin miljökvalitetsnorm.
Vattenförekomsten uppnår inte god status med avseende på polybrome- rade difenyletrar (PBDE). Båda dessa ämnen överskrids i huvuddelen av svenska vatten.
God kemisk ytvatten- status med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar och bromerad difenyl- eter.
Mindre strängt krav:
Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvick- silverföreningar och bromerad difenyleter.
Kemisk status utan överallt över- skridande ämnen
Ej klassad (arbetsmaterial 2014-09-04)
--
4.4.1. Naturmiljö i vatten
Naturmiljön i anslutning till alternativ 3 och 4 (erosionsskydd) har under sommaren 2017 inventerats avseende biologisk mångfald enligt svensk standardmetod för naturinventering SS 199000:2014 (NVI). Den limniska stranden och berörd del av Klarälven inventerades som en del av en naturvärdesinventering (NVI), se Bilaga 3.
Den limniska stranden bedömdes ha naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Artvärdet bedömdes till visst samt biotopvärdet till påtagligt. Motiveringen är förekomst av signalarter, en tydlig vegetationszonering samt fluktuerande vattenstånd.
Vattenområdet (berörd del av Klarälven) bedömdes till klass 3, påtagligt naturvärde (visst artvärde och påtagligt biotopvärde). Motiveringen är förekomst av ett varierat flöde med tidvis översvämmande stränder samt förekomst av flera naturvårdsarter (fisk och bottenfauna).
Vattendrag har nästan alltid betydelse för biologisk mångfald. De bidrar på ett påtagligt sätt till variation i landskapet. Dessutom är vatten är förutsättning för all biologisk mångfald, även på land. Mot denna bakgrund har vattendrag nästan alltid åtminstone visst naturvärde såvida de inte är fullständigt exploaterade eller förgiftade.
På den aktuella älvsträckan förekommande fiskarter är abborre, gädda, mört, id och ibland harr enligt Klarälven-Ullerud fiskevårdsområdesförenings hemsida. Klarälvens fiskfauna hyser dessutom lake som är rödlistad i kategorin nära hotad (NT). Långväga vandrande fiskarter som lax och öring fångas vid Forshagas kraftstation och transporte- ras för att släppas ut längre upp i älvsystemet där lekområden finns kvar. Berörd älvsträcka ligger uppströms Dejeforsen, som bedöms utgöra ett naturligt vandrings- hinder för fisk.
Vid inventeringen observerades en bäverkana mot Klarälven och en nyligen använd bäverstig. Bävern är fridlyst i hela landet enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845).
4.4.2. Markavvattningsföretag
I utredningsområdet och dess närhet finns inga markavvattningsföretag registrerade enligt Länsstyrelsen Webb GIS Planeringsunderlag.
4.2.2 Sediment, risk för föroreningar
Enligt Länsstyrelsens Webb GIS finns inga kända föroreningar i närområdet. De närmaste områdena med där potentiella områden med föroreningar är förtecknade ligger några hundra meter söder om utredningsområdet, vid Ulvsby.
4.5. Beskrivning av omgivande mark
4.5.1. Landskapsbild
Landskapsbilden präglas av äldre kulturlandskap i Klarälvens dalgång. Området karakteriseras av ett omväxlande landskap med uppodlad åkermark, skogbeklädda höjder och älvdalen. Bebyggelsen förekommer huvudsakligen i byn Hagen, men det förekommer även några friliggande hus och gårdar.
4.5.2. Riksintressen och andra skyddade områden
Strandskydd gäller längs Klarälvens strandkanter (100 meter). Strandskyddsfrågan kommer att hanteras inom ramen för vägplanen.
Klarälvsbanan är klassad som riksintresse för friluftsliv. Väg 62 är rekommenderad primär väg för transport av farligt gods. Ett mindre skogsområde söder om utrednings- området är klassad som objekt med naturvärden enligt Skogsstyrelsen, se karta i figur 2 (sekundär lövnaturskog, Norra Åsen). Ytterligare längre söderut vid Ulvsby finns en nyckelbiotop som består av strandlövskog.
Figur 3 Figuren visar områden som Skogsstyrelsen (SKS) klassar hysa naturvärden och utgöra nyckelbiotop.
4.5.3. Naturmiljö på land
Genomförd NVI omfattade området i anslutning till alternativ 3 och 4 (erosionsskydd) samt bäckravinen väster om vägen, se bilaga 1. Inom de områden som berörs av alternativ 1 och 2 har ingen naturvärdesinventering genomförts.
Naturmiljön i södra delen av inventeringsområdet beskrivs består av medelåldrig planterad barrskog intill vägen och av triviallövskog intill älven. Vegetationen i fält- skiktet tyder på näringsrika förhållanden.
I mitten av inventeringsområdet är sluttningen utfylld av sprängsten intill älven och trädskiktet är fattigt. Endast enstaka träd och buskar har etablerats. Fältskiktet domineras av ormbunkar. Denna del av inventeringsområdet bedömdes hysa låga naturvärden.
Den norra delen av inventeringsområdet bedömdes till naturvärdesklass 4, visst
naturvärde. Motivation till denna bedömning är förekomst av en del äldre och grova träd i en olikåldrad triviallövskog, en riklig epifytvegetation samt stort inslag av död ved.
Lövsumpskogen i ravinen väster om vägen bedömdes till klass 3, påtagligt naturvärde.
Bedömningen motiveras av att området bedöms vara artrikare än omgivande landskap, förekomst av flera signalarter samt en kontinuerlig källpåverkan.
Enligt artportalen har en del rödlistade arter observerats i det berörda områdets närhet varav de flesta observationer utgörs av fåglar som kungsfågel (sårbar, VU), mindre hackspett (nära hotad, NT) och nötkråka (NT), men även kärlväxter åkerättika (VU) och knärot (NT, fridlyst enligt Artskydsförordningen (SFS 2007: 845), paragraf 8).
Tidsperiod för dessa fynd är mellan år 2000–2017. Alla fåglar räknas som vilt och är fridlysta enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007: 845), paragraf 4.
Många av de rapporterade fåglar i närområdet finns med i förteckningen över fågelarter för vilka särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö skall vidtas för artens överlevnad och fortplantning i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv.
Inget av fynden ligger inom det område som direkt kommer att påverkas genom anläggning av ersoisionskyddet. I samband med naturvärdesinventeringen utfördes även en fågelinventering. Arter som observerades var: talgoxe, bofink, gärdsmyg, lövsångare och svarthätta.
4.5.4. Kulturmiljö
Det finns inga kulturmiljöområden i närområdet. De närmaste förtecknade
fornlämningarna ligger söder om området i form av en boplats (Övre Ullerud 277:1) och två bytomter/gårdstomter varav endast en klassas som fornlämning (Övre Ullerud 254:1) och den andra som övrig kulturhistorisk lämning (Övre Ullerud 254:2)
(Riksantikvarieämbetet, 2017). Längre nedströms det berörda området finns dessutom ett gravfält nära strandkanten (Övre Ullerud 5:1).
4.5.5. Friluftsliv och rekreation
I området närområde finns inga förtecknade områden för friluftsliv och rekreation. Det intresset som ligger närmast är Klarälvsbanan, en cykelväg som leder från Uddeholm, Hagfors kommun till Kroppkärr, Karlstad kommun.
4.5.6. Areella näringar
Väster om väg 62 finns produktiv skogs- och jordbruksmark, se flygfoto i Figur 2.
4.5.7. Kommunala planer
Det berörda området omfattas inte av någon detaljplan.
5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper
Projektet omfattar att långsiktigt erhålla erfoderlig säkerhet mot skred och erosion. För att lösa problematiken med ras- och skredrisken som råder vid Södra Älvkullen på Väg 62 kommer fyra alternativ att utredas. Alternativen presenteras på karta i Figur 2, avsnitt 2.2 ovan. I detta tidiga skede har enbart alternativ 3 (erosionsskydd, tryckbank) studerats i tillfredsställande omfattning. För de resterande tre alternativen har en preliminär bedömning av påverkan på miljön gjorts. En mer utförlig utredning kommer att tas fram till samrådshandlingen.
5.1. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.
Samtliga alternativ innebär att sträckan säkras för skred. De huvudsakliga miljöeffekter som kan uppkomma av de studerade alternativen bedöms vara:
Alternativ 1, Flytt av väg 62 västerut
· Ianspråktagande av produktiv skogsmark
· Ianspråktagande av produktiv jordbruksmark
· Viss fragmentering av jordbruksmark, med minskad brukbarhet som följd
· Risk för ökad bullerstörning, närliggande bostäder Alternativ 2, Mindre omfattande flytt av väg 62 västerut
· Ianspråktagande av produktiv skogsmark
· Ianspråktagande av område med lövsumpskog i ravinen väster om väg 62.
Ingreppet bedöms medföra risk för påtaglig negativ påverkan på naturmiljön.
· Risk för ökad bullerstörning, närliggande bostäder
Alternativ 3, Erosionsskydd/tryckbank mot Klarälven, inga åtgärder på väg 62
· Strandkant tas i anspråk för erosionsskydd
· Grumling under byggskedet
Alternativ 4, Lättfyllnad i befintlig vägkropp i kombination med ett mindre erosionsskydd mot Klarälven
· Strandkant tas i anspråk för erosionsskydd
· Grumling under byggskedet
6. Åtgärder
Nedan presenteras alternativ 3 närmare. Övriga alternativ kommer att utredas under kommande skede och presenteras mer detaljerat i skede samrådshandling.
6.1. Planerat erosionsskydd/tryckbank (alternativ 3)
Vid väg 62 Södra Älvkullen planeras anläggning av erosionsskydd/tryckbank intill Klarälvens strandkant. Planerade arbeten innebär arbeten i vatten.
Erosionsskyddet/tryckbanken beräknas preliminärt få en längd om 190 meter och en bredd om 20–25 meter, se planritning i Bilaga 1 och sektion i Bilaga 2. Preliminär krönbredd är 3–5 meter. Erosionsskyddet/tryckbanken planeras utföras av sprängsten 0–300 mm. Utbredning och utformning av erosionsskyddet/tryckbanken kan komma att justeras i samband med kommande detaljprojektering.
Vid utformningen kommer möjligheten att utforma erosionsskyddets krön så att det kan nyttjas som passage för klövvilt att beaktas. Övrig naturanpassning som kan komma att bli aktuellt är utformning med sten av varierande storlek i syfte att åstadkomma hålig- heter under vattenytan, vilka kan nyttjas som gömslen/boplatser, främst för botten- fauna.
Strax norr om planerat erosionsskydd/tryckbank finns ett befintligt erosionsskydd med likartad utformning som planerat, se foto i figur 4. Befintligt erosionsskydd är ca 8 år gammalt. Viss växtlighet har etablerat sig i skyddet.
Figur 4. Befintligt erosionsskydd strax norr om planerat.
6.2. Åtgärder på trummor
Ytterliggare förbättringsåtgärder kan komma bli aktuellt för den södra trumman.
6.3. Föreslagna skyddsåtgärder
Lämplig skyddsåtgärd bedöms vara avgränsning av arbetstiden i vatten så att grumlande arbeten undviks under förekommande fiskarters migrations- och lektider.
Silt-/miljögardin för att förhindra grumling i älven bedöms vara svårt att montera så att erforderlig täthet mot utanförliggande vattenområde uppnås. Arbetsområdet kommer att sträcka sig en bit ut i vattnet, där såväl vattendjupet som vattenhastigheten är relativt stora. Silt-/miljögardin bedöms därför inte utgöra någon praktiskt genomförbar
försiktighetsåtgärd.
Risk för utsläpp till mark och vatten under byggskedet minimeras genom att följande skyddsåtgärder vidtas:
· Uppställningsplatser för maskiner väljs så att avrinning inte sker till Klarälven vid en olyckshändelse som medför läckage av petroleumprodukter eller andra kemikalier.
· Restriktioner avseende hantering av överskottsmassor och restprodukter kommer att ställas på upphandlad entreprenör inför byggskedet.
7. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan
Nedan presenteras bedömd miljöpåverkan av alternativ 3. De övriga alternativen har i dagsläget endast bedömts översiktligt, se avsnitt 5.1 ovan.
Trafikverket gör bedömningen att projektet kan antas medföra en betydande miljö- påverkan, eftersom anläggande av erosionsskydd påverkar Klarälvens strandkant.
7.1. Ras- och skredrisk
Projektet syftar till att minska ras- och skredrisken för berörd sträcka av väg 62.
7.2. Miljökonsekvenser
7.2.1. Naturmiljö i vatten
Under byggskedet finns risk för grumling. Grumling kan påverka den lokala botten- och fiskfaunan negativt. Vattenlevande organismer är dock anpassade till kortare perioder av grumling.
Förekommande fiskarter kan tänkas nyttja strandkanten i berört område för lek och äggläggning. Om grumlande arbeten undviks under migrations- och eller lektiden för förekommande fiskarter bedöms arbetet medföra obetydliga konsekvenser för fiskfaunan. Strandkanten i närheten till berört område bedöms erbjuda liknande förhållanden och fiskar kan förflytta sig dit. Eventuell förlust av bottenfauna bedöms som försumbar. Bottenfauna bedöms kunna återetableras ifrån närmiljön.
Enligt naturvärdesinventeringen nyttjar en eller flera bävrar området som revir. Arten kan därmed påverkas negativt om planerade arbeten är placerade i reviren. Det
rapporterades dock ingen observation av bäverhydda och påverkan bedöms därför som måttlig.
Vid fågelinventeringen noterades inga ovanliga eller rödlistade arter. Sedan tidigare har det dock rapporterats ett antal rödlistade arter i när området. Eventuell påverkan kan utgöras av bullerstörning, främst i det fall störningen sammanfaller med häck- och ruvningstid. Området är dock redan idag utsatt för buller från trafiken på väg 62.
7.2.2. Miljökvalitetssnormer
Den planerade verksamheten bedöms preliminärt inte påverka möjligheten att uppnå god ekologisk status i berörd ytvattenförekomst. Berört område påverkar endast en sträcka på ca 240 meter i den 29 km långa vattenförekomsten. En systematisk genom- gång av påverkan på kvalitetsfaktornivå, med bedömningar mot icke-försämringskravet och på framtida förutsättningar att uppnå god ekologisk status kommer att göras i miljökonsekvensbeskrivningen.
7.2.3. Naturmiljö på land
De planerade arbetena medför lokal påverkan på vegetationen inom berört område. Inga större avverkningar bedöms vara nödvändiga för att möjliggöra anläggning av erosions- skyddet. Eftersom naturmiljön i området inte hyser höga naturvärden bedöms denna påverkan som måttlig/ringa.
Vissa naturvårdsarter kan komma att påverkas. Det övre vegetationsskiktet kan sparas och återföras på ny slänt efter utfört arbete för att gynna återetablering av vegetation.
7.2.4. Landskapsbild
Slänten ner mot älven kommer att påverkas. Befintliga träd avverkas och slänten kläs med sprängsten, jämför foto på befintligt erosionsskydd norr om planerat, figur 7.
7.2.5. Riksintressen och skyddade områden
Planerade arbeten bedöms inte påverka några riksintressen. Nedströms belägna områden med naturvärde och nyckelbiotopen som Skogsstyrelsen utpekad bedöms inte påverkas negativt av planerade arbeten.
7.2.6. Befintligt markavvattningsföretag
7.2.7. Areella näringar
Ingen jordbruksmark tas i anspråk. Åtgärderna medför inte heller att några nya barriärer mellan brukningsområden skapas.
7.2.8. Strandskydd
Påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli lokala. Den allemansrättsliga aspekten bedöms inte påverkas.
7.2.9. Buller mm under byggskede
Påverkan under byggtiden utgörs främst av buller, vibrationer och risk för ras- och skred från anläggningsarbetena.Framkomligheten på väg 62 kan påverkas under byggskedet.
Eftersom risk för störning av förekommande fågelarters häckning föreligger i samband med bullrande arbeten vid Klarälven, kan skyddsåtgärder behöva vidtas. Det kan exem- pelvis innebära att bullrande och vibrerande arbetsmoment utmed Klarälvens strand- kant undviks under den period fåglarna häckar och /eller ruvar sina ägg.
8. Fortsatt arbete
8.1. Planläggning
Detta dokument utgör underlag för länsstyrelsens beslut om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet ger förutsättningarna för hur den fortsatta planeringen av projektet kommer drivas vidare av Trafikverket.
För åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska projektet upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som sedan ska godkännas av länsstyrelsen. Dessutom ska Trafikverket samråda med en utökad samrådskrets i den efterföljande planeringen.
Den utökade kretsen ska bestå av övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.
Samråd som genomförts i samband med detta underlags upprättande finns beskrivna i projektets samrådsredogörelse.
8.2. Viktiga frågeställningar
Under det fortsatta arbetet med vägplanen kommer alternativ 1,2 och 4 utredas mer utförligt. Översiktliga kostnader ska tas fram för de olika alternativen för att kunna göra en bedömning om vilket av alternativen som man ska gå vidare med.
I det fall erosionsskydd (alternativ 3 eller 4) utförs krävs tillstånd enlig 11 kap miljöbalken, då åtgärden innebär vattenverksamhet.
Vid samrådsmötet påpekade länsstyrelsen att insektsfaunan bör inventeras inom området eftersom solbelysta vägslänter med sand kan hysa bland annat rödlistade och/eller sällsynta vildbin, fjärilar och skalbaggar. Trafikverket har inte för avsikt att komplettera inventeringarna med insektsinventering, då berörd slänt är bevuxen med gräs (närmast väg 62) och träd (mot älven), se foto på rapportens framsida. Inga solbelysta sandiga områden berörs.
9. Källor
Artportalen, ArtDatabanken SLU,http://www.artportalen.se/
Klarälven-Ulleruds FVOFhttp://www.ifiske.se/fiske-klaralven-ullerud.htm
Länsstyrelsen i Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt (14 FS 2016:58).
Länsstyrelsens WebbGIS: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Varmland/
Planeringsunderlag/.
SMHI:https://www.smhi.se/
VISS (Vatteniformationssystem Sverige):http://viss.lansstyrelsen.se
Trafikverket, Hamtorget, 652 26 Karlstad.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 020-600 650
