Ända sedan gamla dagar under våran ljusblå fana
-En studie om män och kvinnor i fotbollsupporterkultur i efterkrigstidens Sverige.
From past to present under our sky blue banner
-A study of male and female football fan culture in postwar Sweden.
Martin Sjöbeck
Bild 1: Publik Malmö Idrottsplats 1950 (Malmöblickar.se)
Masteruppsats 30 poäng VT 2021
Handledare Mats Greiff
Tack till…
Emilio, Sebastian, Oliver och Carolina för all glädje ni ger mig. Mamma, pappa, och lillebror för ert ekonomiska och moraliska stöd. Mats Greiff, för all hjälp med handledning och allt gott snack om fotboll.
Fotbollssupportrar mot Homofobi för ert viktiga arbete och inspiration. Ida Bang samt Marie Selander för att ni öppnat mina ögon och inspirerat mig i mitt skrivande och som person. Det samma gäller Raewyn Connell, som satte fingret på känslor jag haft länge men aldrig kunnat formulera. Tack farmor Anna för alla fina år.
Du gick stillsamt bort under skrivandets slutskede. Jag önskar jag visste mer om ditt liv.
Abstract
Min studie syftar till att undersöka hur den svenska fotbollens supporterkulturs könsfördelning mel- lan män och kvinnor sett ut årtiondena efter Andra världskriget, hur maskulinitet har konstruerats i denna kontext samt hur synen på genus bland supportrarna såg ut under denna tid. Undersökning- en bidrar till forskningsläget med en outforskad period, där andra forskare undersökt tidigare och senare perioder med fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Jag ser en hypotetisk kopp- ling till skötsamhetskultur som upplevde sina glansdagar under samma period. För att närma mig frågorna har jag som metod arbetat med muntlig historia med utgång i framförallt Malin Thor och Lars Hansson samt Robert Perks och Alistair Thompson och djupintervjuer med 6 personer som var aktiva i supporterkulturen kring Malmö FF under nämnd tid. Som teoretisk grund för förståel- sen av empirin har jag använt genus- och maskulinitetsteorier från Raewyn Connell, Rebecca Pearse och Michael A. Messner och populärvetenskapliga skribenter som Marcus Priftis och Stephan Men- del-Elk. För att förstå den förändring som skett inom den maskulinitet som dominerar svenska fot- bollsläktare har jag använt Raewyn Connells kristeorier. Resultatet av undersökningen visar att män och kvinnor förr var mer skilda åt, både vad det gäller fysiska rum och genom striktare uppfattning- ar om könsroller. Detta började förändras under 70-talet i takt med att samhället och dess sociala strukturer förändrades. Förut kunde män känna sig trygga i sin maskulinitet, som var av en mer hie- rarkisk karaktär. Att uttrycka maskulinitet genom våldsutövning behövdes inte. Idrottsarenor, ar- betsplatser och hem var ohotade könssegregerade platser som aktivt konstruerade genus. I dessa kontexter var skötsamhet och återhållsamhet en central del av maskuliniteten. Kvinnor ansågs länge i bästa fall vara andra klassens supportrar, oftast där som ett bihang till fotbollsintresserade pojkvän- ner eller män. Fotboll skapades aktivt som en manlig institution för att fostra en viss sorts manlighet.
När samhällets sociala strukturer började förändras på 70-talet och kvinnor började ta plats i manli- ga kontexter uppstod en kris i maskuliniteten. Därför kan vi idag se en extremare form av verbal och fysisk manlighet. Idag går långt fler kvinnor och tjejer för att se på fotboll och deltar aktivt i suppor- terkulturer kring denna och damfotbollen har långt fler aktiva än de pionjärer som spelade fotboll under tiden för min undersökning. Genus är inte statiskt utan förändras konstant och idag har posi- tionerna i de sociala relationerna som genus utgör förflyttats. I och med att skillnaderna och avstån- det mellan män och kvinnor idag har minskat har de för vissa blivit viktigare än förut.
Nyckelord: Manlighetsforskning, genus, maskulinitet, kristeori, supporterkultur, fotboll.
The purpose of my study is to examine how gender division was reflected in Swedish football sup- porter culture across the decades after World War Two. It also examines how masculinity was con- structed in this context and how supporters during this time perceived existing gender structures.
The study contributes to the field by examining a yet unexamined period where other researchers focused on times before or after, with a focus on the connection between masculinity and violence. A see a hypothetic connection to respectablility, having it’s glory days these same years. To answer the- se questions, I sought oral accounts from Malin Thor, Lars Hansson as well as Robert Perks and Alistair Thompson. In addition, in-depth interviews were conducted with six individuals who were active in the supporter culture of Malmö FF during these years. The theoretical foundation for my research and the understanding of my empiricism are gender- masculinity and crisis theories from Raewyn Connell, Rebecca Pearse and Michael A. Messner and popular science authors such as Marcus Priftis and Stephan Mendel-Elk. Raewyn Connell’s crisis theories were used to understand the transformation of the Swedish terraces from the fifties to today. The results show that men and women were more separated before, physically and through perceptions of gender roles. During the seventies, these social structures began to change. Violence became more relevant as an expression of masculinity for the men who used to feel secure in fixed gender roles and overt hierarchies. Sport- ing arenas, work places and homes were all places segregated by gender and active agents in con- structing gender roles. In these contexts, good character and restraint were central parts of masculi- nity. At the same time, women were, at best, second-class supporters. Often, they were looked upon as girlfriends, wives or appendages to male supporters. When society rapidly began to change in its social structures during the seventies, a crisis in masculinity arose. This explains the more extreme form of verbal and physical expressions from men today. Today, far more women attend football games and play football compared to a few decades ago. Gender is not static but in constant change.
Social structure positions have shifted. Because of the fact that distance and differences between men and women have been reduced, it has become more important than ever to highlight these for certain groups of people.
Key words: Masculinity, gender, crisis theory, supporter culture, football, soccer.
Innehållsförteckning
1. Inledning………5
2. Syfte och frågeställning………..7
3. Historisk kontext………..………10
3.1 Fotboll, supporterkultur och män………..11
3.2 Damfotboll……….13
4. Forskningsläge..………15
4.1 Genus i populärkultur………19
5. Teoretiska ansatser………21
5.1 Genus………..21
5.2 Maskulinitet………26
5.3 Maskulin hegemoni..………..30
5.4 Systemkris………..……….31
5.5 Maskulinitet och våld..………33
6. Metod och genomförande..………..36
6.1 Risker………..40
6.2 Avgränsning och urval..………..42
7. Informanter………..…43
7.1 Leo……….……45
7.2 Rauni………..47
7.3 Olle……….48
7.4 Monica………49
7.5 Jan………..50
7.6 Kerstin………51
8. Manliga och kvinnliga supportrar………..…….……….52
8.1 Fotbollsföreningens vänner och damsektionen TT……….52
8.2 Kvinnor och män………56
8.3 Genus………..63
8.4 Våld……….71
9. Slutsatser………..75
10. Referenser……….77
1. Inledning
Jag har alltid inför oförstående vänner haft svårt att motivera och försvara hur jag, som de anser ha så diametralt annorlunda värderingar, match efter match kan stå med aggressiva och i vissa fall våld- samma män, skrikandes könsord, sexistiska, homofobiska och i vissa fall rasistiska okvädesord till motståndarlag, deras publik och till domare. Mitt svar till mina inte fotbollsintresserade vänner är alltid att ”alla inte är sådana” och att jag är där för fotbollens skull och inget annat. Mina vänner ser aldrig övertygade ut och inom mig inte jag heller. Därför kom föreningen Fotbollssupportrar mot Homofobis arbete som en frisk fläkt. Äntligen fick omvärlden se att alla fotbollssupporter inte var berusade, testosteronstinna homofober, rasister och sexister. Frågorna de tog upp väckte mitt intresse för att undersöka vilken sorts maskulinitet och feminitet det är som dominerar svenska fotbollsläkta- re.
Jag undersökte 2015 i en förstudie till denna uppsatsen politiskt engagemang i landskapet av alterna- tiva och nya former av aktivism, bortom parti- och fackföreningspolitik och intervjuade då två aktiva ultras (supporters) i Malmö FF . Fokus låg inte på fotboll i sig utan var för mig en kontext för infor1 - manternas politiska aktivism. De hade startat en förening som heter Fotbollssupportrar mot Homo- fobi som tog upp många frågor kring just maskulinitet och normer de ansåg förlegade och som de arbetade emot.
Problem i samband med fotbollsmatcher har sedan ett par år tillbaka varit ett brinnande ämne, där bengaliska eldar , ”bangers” , hatfulla verbala uttryck och våldsutövning väcker många känslor och 2 3 krav på agerande från fotbollslag, politiker, polis och myndigheter. Personer som aktivt deltar i mat- cher och personer som inte aktivt deltar i matcher har mycket att säga om vems fel och ansvar detta anses vara. Vad många missar, vilket Marcus Priftis i en debattartikel i Sydsvenskan påpekar efter matchen mellan IFK Göteborg och Malmö FF i april 2016 , är att alla inblandade är män. Våld i 4 allmänhet är enligt Marcus Priftis som ett manligt problem och ett symptom på en skev maskulini-
Sjöbeck.
1
Nödbloss. Hädanefter bengaler i texten.
2
En slags hemmagjord ”bomb” som låter väldigt högt när den smäller.
3
Matchen avbröts efter att en person från Göteborgs läktare kastat in en ”banger” som landade under MFF’s Mattias
4
Sana och linjedomaren Mathias Klasenius, som chockades av smällen och inte kunde fortsätta.
tetsbild. Reaktionerna i efterhand på händelserna på fotbollsmatchen i Göteborg, säger Marcus Prif- tis, kommer även dem från nästan uteslutande från män. Hårdare tag, fler poliser och förbud. Ag- gressivitet möts med aggressivitet. Vad Marcus Priftis i en debattartikel i Sydsvenskan menar saknas, är en analys av en problematisk maskulinitet som går långt utanför fotbollsarenorna. Det finns fler 5 forskare och skribenter med samma perspektiv. Jag återkommer till dessa i forskningsläget. Jag me- nar att vi måste gå bortom våldet för att förstå maskuliniteten som ligger bakom och undersöka hur maskuliniteten i och i samband med fotboll sett ut förut samt hur maskuliniteten har förändrats till idag. När jag säger förstå menar jag inte vad det är som driver män till att använda våld. Vad jag är ute efter är att förstå hur maskuliniteten konstrueras och hur den förändras över tid, med fotbollens supporterkultur som kontext. Därmed är det centralt för undersökningen att förstå hur könsfördel- ningen mellan män och kvinnor sett ut och hur supportrar i olika tider själva sett på genus och mas- kulinitet samt hur dessa har konstruerats. När vi har en förståelse för hur denna process ser och har sett ut kan vi se på problematiken med rådande maskulinitetsnormer i samband med fotboll och i samhället i övrigt med andra ögon.
Jag var på en konsert i Stockholm 2015 och såg en samling kvinnliga artister som tillsammans gick under namnet ”Ladies got the blues”. Det är en konstellation av kvinnliga musiker som varierar från gång till gång. Det gemensamma är att de alla är kvinnor och att de är mycket duktiga musiker. Syf- tet med projektet är att lyfta fram kvinnliga musiker i en bransch, liksom fotboll och idrott, helt do- minerad av män. Efter konserten såldes det i vanlig ordning t-shirts, cd skivor, pins, tygpåsar, böcker och dylikt som de olika banden hade tagit med sig. Jag köpte en bok av Marie Selander, som även spelade tillsammans med de andra musikerna den kvällen, ”Inte riktigt lika viktigt. Om kvinnliga musiker och glömd musik”. Marie Selanders perspektiv är, liksom ”Ladies got the blues”, att lyfta fram bortglömda kvinnliga musiker och deras musik. Boken inspirerade mig att skriva om kvinnor6 - na på fotbollsläktarna förr, en marginaliserad och bortglömd grupp.
http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/maktens-man-har-ingen-insikt-om-att-de-utgor-en-del-av-en-proble
5 -
matisk-manlighe/ 20160516.
Selander, Marie 2015.
6
2. Syfte och frågeställning
Bild 2: Publik vid entrén till Gamla IP i Malmö, Sparpankscupen Malmö FF - IFK Malmö 1953. (Bilder i Syd)
Jag har två syften med min undersökning. Det ena är att undersöka hur maskulinitet skapas och för- ändras. Det andra är emancipatorisk. Jag vill förstå hur de sociala relationerna män och kvinnor sinsemellan fungerar och förändras och samtidigt lyfta fram de kvinnor som funnits och finns inom supporterkulturen som osynliggjorts och glömts bort. Fotboll och supporterkultur då som nu var och är en värld skapad av och för män, ett resonemang som jag ska utveckla längre fram i texten. Idag
går långt fler kvinnor på fotbollsmatcher än vad som gick för ett par tiotal år sedan. Tittar vi på fo- ton på fotbollspublik från svenskt fyrtio- och femtiotal är kvinnorna lätträknade. Bilden ovan är ett exempel på hur det kunde se ut i publiken på fotbollsmatcher på 1950-talet. Den överhängande ma- joriteten är män men bland dem fanns det kvinnor som faller bort ur berättelsen. Vad som blir in- tressant då är dels att förstå varför så få kvinnor gick (och går) på fotboll samt att ta fram berättel- serna från de kvinnor som faktiskt gick på fotboll.
Anledningen till detta menar jag är att allt för mycket fokus hamnar på just våld som den yttersta formen av maskulinitet medan bakomliggande strukturer glöms bort. Perioden mellan Andra världskrigets slut och sjuttiotalet kännetecknas av en i Sverige nästan total avsaknad av kollektivt våld i och i samband med fotboll. Därmed vill jag bidra till förståelsen av hur maskuliniteten inom fotbollen och samhället har förändrats och utvecklats. Anledningen till att dra sådana slutsatser är att fotbollen publikmässigt är så pass stor i Sverige både historiskt och idag. Fotboll har i mer än hundra år varit den största sporten i Sverige. Under åren har denna förändrats mycket, från höjd- punkten när det gäller besökarantal på matcher på 1950-talet ett snitt på runt tiotusen för alla lag tillsammans med en topp på 13369 besökare 1959. 7
Ett grundläggande teoretiskt antagande i min uppsats, hämtat från Raewyn Connell och Rebecca Pearse, är att genus är en konstruktion och att det är något som konstrueras aktivt i fotbollsmiljöer samt att det inom dessa miljöer råder en hegemoni kring genus och maskulinitet. De teoretiska be- greppen till grund för dessa antaganden finns i uppsatsens teorikapitel. Vi skapar nya kontexter uti- från kontexter som vi och andra har skapat före oss. Frågan är inte om genus kan förändras, utan i vilken riktning. 8
”Fotbollen är fortfarande männens värld. De är de som leder klubbarna, de som spelar i de uppmärksammade matcherna och det är de - till nästan hundra procent - som skriver om fotboll. […] Liksom hustrur till företagsledare och politiker finner [sig] de flesta kvinnor i sin roll. De är de som sköter barn och hem medan mannen spelar match eller tränar. I MFF är sammanhållningen mellan kvinnorna dålig. De har en sorts distans till klubben och kan inte identifiera sig med den”. 9
http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/skyttekungar-publiksnitt/ 20160614.
7
Connell & Pearse 2015, 23.
8
Olofsson & Svenning 1976, 171.
9
Citaten ovan är tagna från Ken Olofsson och Olle Svennings bok ”Borta bra hemma bäst. En bok om Malmö FF” från 1976. De handlar visserligen om förhållandet mellan sportsligt aktiva män inom Malmö FF och deras respektive fruar. Men de säger en hel del om mentaliteten inom fotbol- lens värld.
-Hur har könsfördelningen på en svensk fotbollsläktare förändrats och vad berodde den på? Varför gick kvinnor i så liten utsträckning på fotboll förr och varför är de fler idag?
-Hur har maskulinitet konstruerats under svenskt efterkrigstid (femtio-, sextio- och sjuttiotal) med fotboll och supporterkultur som social kontext? Hur har den förändrats?
-Hur ser och såg supportern på genus och maskulinitetskonstruktioner i relation till supporterkultur och fotboll?
Vad innebar begrepp som maskulinitet och maskulinitet förr och hur har dessa förändrats över tid?
3. Historisk kontext
Undersökningen kan kopplas till ett brett forskningsfält både vad det gäller fotboll och dess suppor- terkultur samt genus och maskulinitet. Jag kommer att gå igenom delar av de arbeten och under- sökningar som finns kring fotbollskulturen här och kommer längre fram i min text presentera genus- fältet under mina teoretiska antaganden och de begrepp som jag kommer att använda för att analy- sera dessa med.
Det finns en del forskning och övrig litteratur om supporterkultur, främst internationellt, men även om än begränsat från Sverige. Framförallt är det Torbjörn Andersson och hans tegelsten ”Kung Fotboll” kring fotbollens tidiga svenska historia (1800-talets slut fram till 1950-tal) som ligger som 10 kunskapsgrund för mitt intresse av svensk fotbollshistoria. För mig har den teoretiskt en visst intresse, men Sverige och MFF är framförallt en kontext i vilken jag gör nedslag med mina teoretiska anta- ganden och utgångspunkter. Utgångspunkten för Torbjörn Andersson är i mångt och mycket att få med ”allt” som rör fotboll och kulturen runt denna under den undersökta perioden.
I ”Kung Fotboll” skriver Torbjörn Andersson angående den moderna fotbollens ursprung att det utan tvekan går att hävda att ursprunget kommer från de historiska gamla folklekar som fanns i England under medeltiden. Lekar som utövades av de lägre skikten, bönder, hantverkare och lär- lingar fungerade som en ventil för de känslor som folket kunde känna behov av att uttrycka . Det 11 finns på flertalet platser långtifrån England andra historiska bollspel som påminner om dagens fot- boll, som i Kina, antikens Rom, Grekland, Indien och Amerika före Columbus. De kunde se olika ut, men det fanns en boll som bestod av allt från huvud från fallna fiender till läderföremål mer lika våra bollar idag. Men den moderna fotbollen vi känner igen idag härstammar från England och ut- vecklades där under 1800- talet och början av 1900-talet.12
Andersson 2014.
10
Andersson 2014, 42.
11
Markovits 1989, 45.
12
3.1 Fotboll, supporterkultur och män
På internatskolorna i England utvecklades fotbollen åt vad som så småningom skulle bli den moder- na fotbollen av idag med den enorma sportkult som fanns inom internatskolorna. Med hjälp av det nya järnvägsnät som industrialiseringen förde med sig kunde skolorna resa till andra städer och möta andra skolor. På skolorna utvecklades även det gentlemannaideal som kom att genomsyra 13 amatörfotbollen under en lång tid, där den utövande dels förväntades komma från de övre skikten men även äga vissa karaktärsdrag som ansågs tillhöra de övre klasserna. De förväntades framförallt tävla gratis som en slags uppoffring.14
1883 skrevs det för första gången i en svensk tidning om fotboll och det var de manliga aspekterna av spelet som var intressanta.15Länge var den så kallade Linggymnastiken populär och förespråka- des från samhällets elit där de eleganta rörelserna och kroppsidealet ansågs vara idealet. Men den uppfattningen kom under 1900-talets början att revideras i takt med att den maskulinitet som fot- bollen visade upp ansågs vara mer anpassad för den nya demokratiska tiden som stundade. Mot den engelska sportens attraktion hade gymnastiken ingenting att hämta. Men det dröjde ända till 40-ta- let innan fotbollshjälten skulle bli den maskuline hjälte som han är idag.16När fotbollen slog igenom i Sverige, liknande när den etablerades på internatskolorna i England. Det var bland medelklassen och dess ungdom som den tog fäste först17och precis som i England var den redan från början en manlig sport med ett manligt ideal som uteslöt kvinnor och arbetare. ”Frånsett damfotbollens senti- da genomslag har fotbollskulturen från 1800-talets slut fram till 2000-talet faktiskt varit sig förvå- nande lik”. 18
Markovits 1989, 47.
13
Andersson 2014, 45.
14
Andersson 2014, 61.
15
Andersson 2014, 75.
16
Andersson 2014, 81.
17
Andersson 2014, 131.
18
I takt med att de nya industrisamhällena växte fram, växte arbetarrörelsen sig stark i städer som Malmö. De nya kraven som fabrikerna ställde på arbetarna kolliderade med den kultur hantverkar- na hade haft, med en bred acceptans för spritförtäring, flexibla arbetstider och lediga måndagar.
Peter Billing och Mikael Stigendal skriver i ”Hegemonins decennier” om denna konfrontation av viljor och menar att det var fackföreningsrörelsen som lyckades stävja de bångstyriga arbetarna. I och med att arbetarna erkände fackföreningen som kollektiv förhandlingspart krävdes en åtstram- ning i disciplinen både på arbetet och inom fackföreningen. Till priset av kollektivavtal ingick att arbetarna uppträdde ordnat och disciplinerat. 19
”Av vikt var inte minst uppträdandet, att kunna tala och föra sig i enlighet med de regler som bestämts av makthavarna. Att ställa krav på rösträtt och deltagande i kommunalstäm
man gick knappast för sig utan att visa upp ett respektabelt yttre. Och denna respektabilitet genomsyrade individens livsföring i helhet, på arbetet, på fackföreningsmötet, på gator och torg, i handelsboden och på söndagsutflykterna”.
Denna strävan efter respektabilitet fanns i alla arbetarrörelsens organisationer och under trettio- och fyrtiotalen är den väletablerad även utanför arbetarrörelsens organisationer. I en stad som Malmö, som så genomsyras av socialdemokratin och arbetarrörelsen under samma tid, var dessa dygder i allra högsta grad rådande inom fotbollskulturen och dess supporterskara. Malmö FF var arbetarnas lag i Malmö och IFK Malmö var de övre skiktens lag, men det var inte bara på grund av ordföran- den Eric Perssons socialdemokratiska engagemang som MFF stod arbetarrörelsen nära. Men vi kan förutsätta att spelarna, tränarna, ordföranden och supportrarna till största delen var socialdemokra- ter och måste varit påverkade av de ideal som genomsyrade arbetarrörelsens olika organisationer vad det gäller skötsamhet och självdisciplin. Som en motsats till skötsamhet pekades egensinnighet ut. Den skötsamme arbetaren hade klädsel, uppförande, klasstillhörighet och politiska målsättningar som gemensam nämnare med sin like och kunde därför distansera sig från egensinniga arbetare och borgarklassen som annorlunda. I konflikt med dansbanor, som arbetarrörelsen såg som ett ”elän20 - de”, fördes Folkets park och hus fram som skötsamma alternativ. Parallellt med dessa var idrottsrö21 - relsen och Malmö Idrottsplats helt genomsyrade av skötsamhetskulturen. När 48 timmars arbets22 - vecka infördes 1918 fick arbetarna mer tid för idrott och fritid och ännu mer när massarbetslöshet
Billing & Stigendal 1994, 154.
19
Billing & Stigendal 1994, 155.
20
Billing & Stigendal 1994, 164.
21
Billing & Stigendal 1994, 165.
22
rådde på 20-talet. Mellan 1926 och 1935 bildades över 100 nya idrottsföreningar i Malmö, fram- förallt i arbetarkvarteren på söder och öster. Eric Persson, född i Malmös arbetarrörelse och social- demokrat till sin död, skapade 1933 ordenssällskapet Fotbollens Vänner efter nykterhetslogens mo- dell. Bildandet av FV, skriver Peter Billing och Mikael Stigendal, var bekräftelsen på ”idrottens för- ankring i skötsamhetskulturen”. Men Eric Persson var ingen förespråkare av nykterism. Vad han 23 eftersträvade var skötsamhet. ”Bara svin dricker mer än två snapsar till maten”. 24
När Malmö FF 1944 vann sitt första svenska mästerskap i fotboll hade laget ett snitt på över 20,000 åskådare. Publiken satt på bänkar ända ut vid kanten av planen och ungdomar fick ligga ner bakom målen. Men trots de stora publikskarorna, förekom det sällan våldsamheter. Det var enligt Andreas Nilsson, som citeras i ovan nämna verk,
”en uppvisning i skötsamhet […] det var ordning och reda. Aldrig något bråk och bus. Det var en fest. … Sen när matchen var slut så stod frun med barnen utanför och väntade på att mannen skulle komma ut, för det var ju hans nöje”.
Författarna pekar på idrottens manliga dominans och hur kvinnorna aktivt hölls borta från idrotten.
Men trots detta aktiva motstånd mot kvinnor inom idrott, var de helt avgörande för idrottens ut- veckling. Utan dem hade ingen tvättat matchställ och sålt lotter. Utan dem hade middagen inte stått på bordet när spelarna och publiken kom hem efter matchen varje söndag. De var idrottens materi- ella bas. 25
3.2 Damfotboll
Jag kommer här skriva ett kort stycke om damfotboll. Anledningen till det är att jag vill skapa en för- förståelse för de mekanismer som hållit tillbaka kvinnor i samhället och idrott och hur när dessa kom att förändras kvinnor tog plats inom idrottsrörelser och på läktare. Den utveckling som skedde på 60- och 70-talet med ett ökat intresse för kvinnligt intresse för herrfotboll skedde samtidigt som intresset för kvinnlig fotboll ökade. Dessa båda utvecklingsmönster skedde samtidigt som kvinnor
Billing & Stigendal 1994, 166.
23
Billing & Stigendal 1994, 167.
24
Billing & Stigendal 1994, 169.
25
generellt slog sig in på manligt dominerade områden både på arbetsmarknaden och i övrigt. Men Johnny Hjelm skriver i ”Amazoner på planen” att det inte går att dra slutsatser av det sammanträf- fandet. I länder där den manligt utövade fotbollen redan var den dominerande sporten, skulle dam- fotbollen få svårt att hävda sig och konkurrera om resurser och utrymme. Medan tjejer och kvinnor i länder där fotboll hade eller har en underordnad ställning mot andra sporter skulle få det lättare att accepteras som fotbollspelare. Johnny Hjelm avfärdar helt vad som kallas för spridningsteorin, det 26 vill säga att stora evenemang som VM skulle få unga tjejer att få upp ögonen för fotboll och bli akti- va utövare. Han menar också att det på 60- och 70-talet snarare handlade om tidsandan, dvs att kvinnor tog plats i samhället som aldrig förr och att det skapade kvinnogemenskaper precis som för herrarna som före dem ledde till skapandet av fotbollslag och klubbar. Damfotboll och idrott har 27 trots detta en underordnad position i samhället. Damfotboll och damidrott i allmänhet samt dess utövare har enligt omfattande forskning visat
”hur manliga utövare, idrottsledare, sportjournalister m.fl. ignorerat, förlöjligat, och kritiserat kvinnor som tävlingsidrottat och särskilt dem som gjort inbrytningar i maskulint kodade
idrotter [...] Dessa män har - medvetet eller omedvetet - ytterst strävat efter att upprätthålla den patriarkala hegemonin inom idrotten eftersom den legitimerat även andra ojämlikheter i samhället, t.ex. i arbetslivet”. 28
Det är enligt Johnny Hjelm en generell förändring av könsordningen i samhället och synen på idrot- tande kvinnor som måste till skott för att damfotbollen någonsin ska kunna verka bredvid herrfotboll under någorlunda jämlika och rättvisa förhållanden. En slutsats han drar är att kvinnor på 60- och 70- talet allt oftare öppet och högljutt kritiserade den rådande ordningen och tog plats. Utrymmet var inget som gavs till dem gratis. Genom att utövarna fortsatte kämpa i motvind kunde damfotbol- len växa.
Hjelm 2004, 38.
26
Hjelm 2004, 45.
27
Hjelm 2004, 241.
28
4. Forskningsläge
Många verk om fotbollskultur berör genus, antingen uttalat som ett drivande perspektiv eller så nämns det bara, som till exempel Joakim Glaser som i sin avhandling ”Fotboll från Mielke till Mer- kel. Kontinuitet, brott och förändring i supporterkultur i östra Tyskland” undersöker hur fotbolls- supportrarnas identitet har skapats i Östtyskland från sextiotalet fram till idag. Fokus ligger på ”å ena sidan identitetsskapande processer kring fotbollsklubbar och å andra sidan samhällsförändring- ar”. Det finns inget uttalat genusperspektiv, men han påpekar kritiskt att påståendet att fotbollen 29 skulle vara ett utsnitt av samhället är en genusblind iakttagelse. ”Kvinnor är förvisso representerade, men i klar minoritet”. Kvinnor överstiger sällan 15% av den europeiska supporterkulturen och deras närvaro är alltid villkorad av män och en maskulin kultur. ”kvinnor är förvisso en del av denna kul- tur”, skriver Joakim Glaser, och fortsätter med att påpeka att ”deras deltagande är villkorat av män- nen och i förlängningen av den maskulina kultur som männen är en del av”. Kvinnor som är aktiva inom supporterkulturen försvinner dessutom ofta efterhand som de blir gravida och sedan föder barn, vilket gör att aktiva kvinnor ofta är unga och eller ensamstående. Som det framgår ovan 30 saknar inte påståendet att supporterkulturen är en manlig domän belägg.
Michael Lundh beskriver i boken ”Sveriges lika lag” målande den manliga stämningen, hur våld glorifieras och kårandan (gruppen) inom poliskåren och som utomstående är skillnaden liten om vi 31 jämför med Johan Höglunds skildring av AIK’s firman boys i boken ”En av grabbarna”. Precis 32 samma kriterier för maskulinitet finns inom de båda grupperna. Skillnaden är att den ena gruppen är sanktionerad av staten och har våldsmonopol, vilket gör att deras våld anses vara ok. I tidningen
”Offside” skildras polisens syn på våld och hur deras kåranda ofta drabbar fotbollssupportrar. När polisen utreder sig själva för misshandel döms i stort sätt aldrig en polis. Inom gruppen skyddas 33 medlemmarna. Precis som när fotbollshuliganer inte pratar i förhör och inte vill identifiera andra huliganer.
Glaser 2015.
29
Glaser 2015, 92.
30
Lundh 2006.
31
Höglund 2005.
32
Offside Nr 2 2016, 46.
33
I ”Casuals. Fotboll, fighting and fashion. The story of a terrace cult" låter Phil Thornton vittnesmål ge sin bild av hur casualskulturen i England påverkat modets utveckling sedan sextiotalet och 34 framåt. Det är en manlig värld av fotbollsmatcher, resor och storskalig våldsutövning som målas upp. Vad som är till intresse för min undersökning är framförallt ett citat som visar på hur fotbollen är en värld för och av män. Ett vittne minns hur han som liten pojke gick på fotboll med sin pappa för första gången ”Everton started doing this cut-price deal for dads taking their kids to the match called ”dads and lads”. Det framgår tydligt vem det är som anses gå på fotboll. 35
I antologin ”Football fans around the world. From supporters to fanatics” från 2007 undersöks hur supportrar i olika länder världen över uttrycker sitt stöd till sina respektive lag, på professionell, ama- törmässig och nationell nivå. Fokus i de olika artiklarna hamnar bland annat på våldsamma sup36 - porters i bland annat England och Tyskland samt rasism.3738 Hargrave skriver om den moderna fot- bollens utveckling om hur namnet ”Keene” genom en fiktiv krigshjälte från Krimkriget kommit att förknippas med en slags ultra-maskulinitet i England, vilket givetvis hjälpte den moderna fotbollspe- laren Keane i skapandet av sin maskulinitet och att krig och våld i allmänhet är en central del av vad som i England uppfattas som maskulinitet.3940 Författarna Hay och McDonald skriver om den au- straliensiska fotbollskulturen och nämner hur våld och aggressivt språkbruk på läktarna anses vara ett problem bland annat i media och hur pressen ofta är snabb att kritisera fotbollskulturen, vilket leder till att många familjer väljer att inte gå på fotboll. Författaren Spaaij pekar i en artikel om 41 fotbollshuliganism i Holland på hur olika huligangrupper, eller firmor, kan skilja sig åt i klassam- mansättning men missar att nämna vad faktiskt alla har gemensamt. Att alla aktiva huliganer är män. Vad det är som förenar dem är grupptillhörigheten, där bland annat avståndstagandet från allt som anses vara fjolligt beteende hos en man förkastas. I en artikel om rasism inom den holländska 42 fotbollskulturen diskuterar författarna det paradoxala i att fotbollen som anses kunna föra männi- skor samman i en positiv kollektiv anda samtidigt kan vara en offentlig arena för att uttrycka
En slags modemedveten supporterkultur.
34
Thornton 2012, 125.
35
Brown 2007.
36
Brown 2007, 38, 63, 147, 155, 166.
37
Brown 2007, 73, 173.
38
Brown 2007, 85.
39
Brown 2007, 86.
40
Brown 2007, 147.
41
Brown 2007, 166.
42
rasism. Problemet är de rådande maskulinitetsnormer som finns i samhället och inom fotbollen, 43 där män skiljer på privata och offentliga rum. Det anses vara ok att uttrycka sig ”klumpigt” och se- dan hävda att det inte är ens egentliga åsikter. Att inte skapa problem eller ställa till med en scen för sitt personliga missnöjes skull är högt värderat. Därför kan en person som i en annan kontext aldrig skulle acceptera rasism låta det passera på en fotbollsläktare. Det viktigaste är laget och dess fram- gångar. En person som höjer rösten mot sådana uttalanden eller tendenser tystas ner eftersom den- ne anses vara besvärlig. Problemet är alltså, enligt författarna, (till stor del) den rådande maskulini44 - teten och det är där fokus bör ligga för förändring. 45
Mark Duffett skriver i ”Understanding Fandom” att kvinnor aktiva i subkulturer inte bara margina- liseras på grund av männens aktiva görande, utan för att de själva ser sitt intresse som någonting okvinnligt och suspekt och undviker därför att ta plats själva. Med utgångspunkt i ett Dr Who-säll46 - skap berättar en aktiv kvinna om hur männen hade fasta hierarkier, omöjliga för kvinnor att rubba på. Sällskap som dessa är skapade av män, för män och det är någonting som försvaras, vilket är 47 en parallell som inte alls är långsökt att dra till fotboll. Även om kvinnor på senare tid tagit mer och mer plats inom fan-kulturen i sci-fi kretsar och liknande, anses de av många män i samma miljöer som en slags andra klassens fans. De kan omöjligt relatera till (i det här fallet Dr Who) på samma sätt som männen kan. En varning riktas mot risken att essentialisera genus som någonting univer48 - sellt och statiskt när supporterskap (fandom) studeras. Samhället har en rad uppsatta normer kring 49 vad som anses vara manligt och kvinnligt. De är varandras motsatser. Det anses inte vara kvinnligt att ta plats offentligt, att uttrycka sexualitet eller kreativitet. Kvinnan skall vara underordnad och passiv, inte ta plats. Drifter som kulturellt förknippas med män, som att vara aktiv, aggressivitet, självhävdelse, makt och kreativitet skall förnekas kvinnan. Detta har således en exkluderande effekt 50 för kvinnan på en fotbollsläktare.
Brown 2007, 173.
43
Brown 2007, 184.
44
Brown 2007, 186.
45
Duffett 2013, 195.
46
Duffett 2013, 197.
47
Duffett 2013, 199.
48
Duffett 2013, 204.
49
Duffett 2013, 205.
50
Som ett undantag till regeln fotboll - av män för män, tar Mats Greiff och Jan Thorsson i ”…tacka vet jag bruket. En historia om Köpingebro” upp hur viktigt fotbollen är på landsbygden och de skri- ver att det var framförallt på landsbygden och på småorter som damfotboll slog igenom. Fotbollen var och är där en bärare av lokal identitet och fungerar som en meningsskapande aktivitet för byg- den och engagerar därför män och kvinnor. Denna bild bekräftas av Torbjörn Andersson, som 51 skriver att fotbollslagen i brist på annat blev det kitt som höll de nya samhällena samman när de nya industrisamhällena hundra år tidigare växte fram i Sverige och England. 52
I en kort artikel i tidningen ”Offside” från 2015 intervjuas Anna Falck, en aktiv supporter till Djur- gårdens fotbollslag om en ny supporterförening för tjejer intresserade av herrfotboll. Anledningen till att en kvinnlig supporterförening behövdes är enligt Anna Falck att deras närvaro på läktaren alltid har ifrågasatts. Trots att de har spenderat lika mycket tid med sitt intresse och varit lika aktiva på läktarna accepteras de inte som riktiga supporters. Nu har de en fördel genom sitt antal, vilket även är ett sätt att slippa bli sexuellt antastad på läktaren. Det är även lättare att säga ifrån när sexis- tiska okvädesord skriks från deras manliga medsupportrar.53
I ”Jag hör till de få som kan leva” intervjuas Anna Enhagen, supporter till Hammarby IF. Hon me- nar tvärtom, att Söderstadion där hon följer ”Bajens” hemmamatcher, är den enda platsen könstill- hörighet inte är viktig. ”Jag behöver inte passa in i någon sorts mall. Jag kan vara mig själv. Bajen kräver inte att jag ska följa några kvinnliga normer eller ideal. Jag kan ta plats, jag kan vråla, bröla och öla precis som vilken man som helst.” I en debattartikel i samma bok säger sig författaren bli 54 vansinnig på att många anser att språkbruket på fotbollsläktaren, fullt med fula ord och sexism, bör förändras om kvinnor och barn ska kunna känna sig välkomna. Det är enligt författaren en för- minskning av kvinnan, som då anses vara mer pryd och inte kunna hantera grovt språkbruk som män. Kvinnor är med andra ord som barn, svaga och känsliga och behöver beskyddas. Detta är i 55 min mening väldigt intressanta perspektiv, då dessa kvinnor gör precis det som de inte anses ha rätt till, nämligen att de aktivt tar plats utan att underordna sig samt att de i övrigt inte beter sig enligt normen för vad som anses vara kvinnligt. Här hoppas jag genom att intervjua både män och kvin-
Greiff & Thorsson 2010, 153.
51
Andersson 2014, 51.
52
Offside 2015:6, 34.
53
Kuick & Qvarfordt 2013, 418.
54
Kuick & Qvarfordt 2013, 425.
55
nor aktiva i Malmö FF från tidig efterkrigstid fram till idag kunna få en inblick i hur kvinnornas roll på fotbollsläktaren uppfattades både bland männen och kvinnorna.
Sammanfattningsvis vill jag bidra till forskningsläget genom att undersöka den svenska fotbollens supporterkultur precis som flera ovan redan har gjort, fast med ett tydligare genusperspektiv och med mindre fokus på våldsutövande i sig, och mer på strukturer som ligger bakom, i en period som inte belysts tidigare. Forskningen har antingen helt valt bort genusperspektivet till fördel för andra perspektiv, som identitetsskapande, våldsutövande och rasism. Det finns genusforskning som rör fot- boll, men då utgår den från en modern kontext och ofta med fokus på våld och huliganism eller så handlar den om sportsmän och kvinnor, inte supportrar. Här vill jag bidra med ett perspektiv som jag menar har saknats, med fokus på supportrar under årtiondena före den moderna huliganismens födelse, femtio- sextio- och sjuttiotalen.
4.1 Genus i populärkultur
Innan jag presenterar forskningsläget för genusvetenskap vill jag visa på ett urval av populärkulturel- la genusuppfattningar om hur och vad män och kvinnor är och bör vara. Jag finner det relevant av den anledningen att det enligt mig och de författare jag citerar nedan finns en etablerad uppfattning eller uppsättning uppfattningar om genus som helt står i kontrast mot de vetenskapliga uppfattning- ar jag presenterar i senare kapitel. Den kanske mest populära, spirdda och sålda uppfattningen är den som John Gray populariserat med sin bok ”Men Are From Mars, Women Are from Venus: A Practical Guide for Improving Communication & Getting What You Want in Your Relationships”. 56 Jag kommer inte att citera John Gray utan låter titeln tala för sig själv. Dikotomin mellan män och kvinnor ska vara så stor att de kan (skämtsamt) påstås komma från olika världar.
”To notice the existence of gender order is easy; to understand it is not” skriver Raewyn Connell och Rebecca Pearse i ”Gender in world perspective” - genus är någonting som vi i vårt vardagliga liv tar för givet. Vi identifierar snabbt om en person är pojke eller flicka, man eller kvinna. Män och kvinnor handlar kläder, klipper sig och uträttar sina naturbehov i olika lokaler. De är så vanliga att
Gray 2002.
56
de verkar naturliga. När personer gör saker mot den upplevda naturliga ordningen, blir reaktionen många gånger att det är någonting onaturligt. Som när personer av samma kön blir kära i varandra och gifter sig. Homosexualitet anses i många fall vara någonting onaturligt. Men om det är onatur- ligt, frågar sig Raewyn Connell och Rebecca Pearse, varför finns det då lagar mot det? Det finns inga straff för att bryta mot termodynamikens tredje lag. Precis som konventionella bröllop kräver två personer av motsatt kön, kräver de flesta tävlingsidrotter separation mellan könen. Män tävlar med män, kvinnor med kvinnor.
De flesta genusdiskussioner i samhället sätter fokus på dikotomin, det vill säga uppdelningen mellan manligt och kvinnligt. Ofta utgår diskussionen från den biologiska skillnaden mellan män och kvin- nor och att det finns sociala och psykologiska skillnader som härrör till denna. Det vanliga är att se kulturella skillnader könen emellan. Män är från Mars, kvinnor är från Venus. Denna uppfattning har bred spridning i framförallt konservativa massmedier. Men mänskligt liv går inte så enkelt att 57 dela in i två separata och åtskilda delar, lika lite som att mänsklig karaktär finns i två versioner. Upp- fattningen om genus må vara uppdelad, men verkligheten är det inte. En sådan definition utesluter helt skillnaden mellan kvinnor och skillnaden mellan män. Skillnaden män emellan kan vara högst relevanta för att förstå förhållande mellan män och kvinnor, till exempel den mellan våldsamma och icke våldsamma män. Lösningen är enligt Raewyn Connell och Rebecca Pearse att flytta fokus från skillnader mellan män och kvinnor till fokus på sociala relationer. Innan jag går vidare till de ve58 - tenskapliga definitioner jag kommer använda mig av, ska jag utveckla hur de populärvetenskapliga föreställningarna kring genus ser ut och fungerar.
Fokus ligger i populärvetenskapliga genusuppfattningar som jag skrev ovan på biologiska skillnader mellan män och kvinnor som definierar vår karaktär. Män förväntas vara på ett sätt, kvinnor på ett annat. Kvinnor förväntas vara vårdande, lättpåverkade, pratsamma, emotionella, intuitiva och sexu- ellt lojala. Män förväntas vara aggressiva, hårdhudade, tystlåtna, rationella, analytiska och promis- kuösa. Dessa uppfattningar har enligt Raewyn Connell och Rebecca Pearse stark förankring i väster- ländsk kultur sedan 1800-talet, när uppfattningen om kvinnans svagare intellekt och brist på omdö- me legitimerade deras exkludering från universitet och rösträtt. Men, sedan 1890-talet har forsk59 - ning på ämnet inte kunnat finna några bevis på att så skulle vara fallet. Karaktärsdikotomin går helt enkelt inte att bevisa. Det finns visserligen små mätbara skillnader i personliga drag som har kunnat
Connell & Pearse 2015, 9.
57
Connell & Pearse 2015, 10.
58
Connell & Pearse 2015, 42.
59
studeras, som verbal förmåga, visuell-rumslig förmåga, matematisk förmåga och aggressivitet. Men det var dessa mindre skillnader, och inte de fall där det inte fanns några skillnader, som hamnade i populärkulturella böcker. De skillnader som i vissa fall har gått att iaktta är situationsbaserade sna60 - rare än generella. Vad det till exempel gäller aggressivitet ska män ha en förmåga att reagera ag- gressivt utan att ha blivit provocerade, mer än kvinnor. Men provocerade finns det ingen skillnad.
Vad det gäller att ta plats i en konversation och avbryta andra, visar forskning att det är kontextuellt samt att det är ett inlärt beteende, något som kan tas bort. Över ett brett fält av forskning, visar en- ligt Raewyn Connell och Rebecca Pearse att det snarare är likheter, inte skillnader, som är mönstret.
De lyfter dock ett finger för att urvalsgrupperna för de utförda studierna ofta är vita medelklasstu- denter i Nordamerika, kanske inte en för hela jordens befolkning representativ grupp. 61
5. Teoretiska ansatser
I min undersökning kommer jag framförallt att använda mig av begreppen ”genus” och ”maskulini- tet” samt ”kristeori” som teoretiska verktyg. Här kommer en redogörelse för vad jag menar när jag använder de begreppen samt en kortare redogörelse för det teoretiska fältet som rör begreppen ge- nus och maskulinitet.
5.1 Genus
Genus är sociala relationer där individer och grupper agerar. När mönster är bestående och utbred- da är de en struktur och genus måste förstås som en struktur. Det är inget uttryck för biologi eller en dikotomi i mänskligt liv och karaktär. Det är ett mönster i sociala arrangemang och i de alldagliga aktiviteter som skapas i dessa arrangemang. Genus är strukturen till de sociala relationer som foku- serar på den reproduktiva arenan och de praktiker som gör sociala processer av de skillnader som finns mellan kroppar. Genus är hur samhällen hanterar mänskliga kroppar och de konsekvenser det-
Connell & Pearse 2015, 44.
60
Connell & Pearse 2015, 49.
61
ta får för våra individer och grupper. Den här definitionen får enligt Raewyn Connell och Rebecca 62 Pearse viktiga konsekvenser. Genus är liksom många andra sociala relationer mångdimensionell. Det handlar inte bara om identitet, eller arbete, eller makt eller sexualitet. Det handlar om alla de sa- kerna samtidigt. Genusmönster kan som vi ska se, se olika ut i olika kulturer. Strukturella krafters förmåga att begränsa individers agerande kan få genusstrukturer att framstå som oföränderliga.
Men faktum är att de alltid står i förändring. Mänskligt agerande skapar ständigt nya situationer och strukturer utvecklar vad Raewyn Connell och Rebecca Pearse kallar för kristendenser, något jag 63 återkommer till. Genusskillnader är inte något som bara existerar. Det är någonting som händer, som måste göras, som kan ogöras, förändras och bli mindre viktigt. 64
Michael A. Messner har samma perspektiv som författarna ovan och definierar i sin bok ”Power at play. Sports and the problem of masculinity” genus som sättet på vilket socialt agerande sorteras och refererar till kroppar och vad kroppar gör, inte socialt agerande reducerat till kroppen. Definieran- det av vad som anses vara manligt och kvinnligt sker alltid i ett större sammanhang och bör ses som en process av genusskapande. Att vara man eller kvinna, menar Raewyn Connell och Rebecca Pear- se, är inget predestinerat. Det är ett blivande, som aktivt skapas. Michael A. Messner använder 65 begreppet genuskonstruktioner utifrån samma perspektiv som Raewyn Connell, det vill säga att in- dividen inte passivt får en identitet från den kontext vari denna verkar utan att det snarare är ett komplext samspel mellan inre och yttre faktorer. En vanligt förekommande och genom media 66 spridd uppfattning om vad maskulinitet innebär, är enligt Raewyn Connell att män genetiskt är pre- destinerade till att vara aggressiva, konkurrens, politiskt makt och promiskuitet. Kortfattat ska män vara vad kvinnor inte är. ”Om kvinnor gör det, ska du inte göra det” skriver Marcus Priftis i ”Det otäcka könet. En bok om maskulinitet” när han beskriver vad maskulinitet innebär och Michael A. 67 Messner pekar på att hans informanter tidigt fick lära sig vad maskulinitet är på samma sätt. ”Boys learn early that it is difficult to define masculinity in terms of what it is, it is at least clear what it is not. A boy is not considered masculine of he is feminine”. Begreppet maskulinitet skapar alltså 68
Connell & Pearse 2015, 11.
62
Connell & Pearse 2015, 12.
63
Connell & Pearse 2015, 15.
64
Connell & Pearse 2015, 6.
65
Messner 1992, 22.
66
Priftis 2014, 69.
67
Messner 1992, 36.
68
förståelse för ordet genus bortom den biologiska kroppen. En kropp kan kläs och röra sig på ett fe- minint sätt även om den har kodats som biologiskt manlig.
Vid en studie av hur pojkar och flickor interagerar på en skola kom Michael A. Messner fram till att pojkar och flickor lekte tillsammans ofta, men att vuxna skapade en barriär mellan dem som inte fanns när de könssegregerade lekar och verksamhet. Precis som sport, som är en av vuxna skapad könssegregerad verksamhet, blev den uppdelade leken en kontext som fick olika genussfärer och kul- turer framstå som ”naturliga”. Raewyn Connell och Rebecca Pearse gjorde en liknande studie där 69 de kom fram till att barnen inte passivt socialiseras in i genusroller, tvärtom. De får lära sig om iden- titeter, prestation, och hat från vuxna. Redan i fjärde klass börjar pojkarna skilja sig åt från flickor- na. De blir mer verbalt aggressiva och använder homofobiska skällsord ej kopplade till sexualitet samtidigt som fysisk kontakt pojkar emellan blir allt ovanligare. 70
Under åren då samhällena i väst industrialiserades i rask takt menar Michael A. Messner både un- derminerades och skapades det nya förutsättningar för mäns makt och kontroll över kvinnor. Att 71 genusrelationerna förändrades ledde till en kris i maskuliniteten och det var anledningen till att id- rott och framförallt fotboll blev så viktig. Den lyfte fram den manliga kroppen och mannens hetero- sexuella sexualitet som överlägsen kvinnans. De dominanta strukturerna och värderingarna inom sport kom att reflektera manlighetens rädslor och behov. Sport skapades som en homosocial värld med en manlig dominans över kvinnan. Som ett resultat av detta kom idrotten att spela en central roll i stabiliseringen av ett manligt, heterosexistiskt genussystem. Mats Greiff och Jan Thorsson 72 bekräftar bilden av att fotboll var ett manligt fenomen när det växte fram, både i stad och landsort. 73 Det förblir så fram till 1970-talet, då det
”skedde betydande förändringar i relationerna mellan män och kvinnor i Sverige. Såväl på arbetsmarknadens som på idrottens område började äldre föreställningar om vad män re- spektive kvinnor var lämpliga för och klarade av att omvärderas. Inom idrottens värld bör- jade kvinnor få tillträde till tidigare stängda verksamheter. Till dessa tillhörde fotbollen” 74
Messner 1992, 31.
69
Connell & Pearse 2015, 16.
70
Messner, 14.
71
Messner 1992, 16.
72
Greiff & Thorsson 2010, 148.
73
Greiff & Thorsson 2010, 153.
74
I ”Power at play” undersöker Michael A. Messner relationen mellan utvecklandet av maskulina identiteter och idrott som en institution med fokus på de unga män som kommer i kontakt med id- rotten och dess socialt konturerade verklighet. Michael A. Messner pekar på den felaktiga uppfatt75 - ningen att sport är en egen sfär, frånkopplad från samhället. Detta är centralt i min förståelse av de sociala relationerna i fotbollens och sportens värld. Sportvärlden, har forskning bevisat, är en social institution nära sammankopplad med samhällets värderingar, maktrelationer och konflikter grupper och länder emellan. Att sport skulle vara frånkopplat de relationer som finns i resten av samhället döljer faktumet att de värderingar och strukturer som härskar inom sporten är nära sammankopp- lade med samhället i övrigt och styrande grupper i samhället länge har använt sport för att upprätt- hålla sin kontroll och makt över andra. Men även hur underordnade grupper använt sport för att ifrågasätta och revoltera mot härskande ordning. Sport måste alltså uppfattas som en institution 76 där dominans inte bara åläggs, utan där den även ifrågasätts och utmanas konstant. Det här ifråga- sättandet har nästan uteslutande förts män emellan. Men Michael A. Messner pekar på att klyftan mellan män och kvinnor inom idrott är mycket större än den mellan män från olika klasser, etnicitet eller nationalitet sinsemellan.77
Raewyn Connell pratar i ”Masculinities” också om maskulin hegemoni och har då lånat begreppet från Gramsci och refererar till den dynamik i sociala relationer som låter en grupp få övertag över en annan. Det gäller även för maskuliniteter, där en maskulinitet alltid har övertaget över en andra.
Hegemoniell maskulinitet kan definieras som sättet på vilket genuspraktiker förkroppsligar det ac- cepterade svaret till problemet med patriarkatets legitimitet, som garanterar männens dominerande position och kvinnors underordnande. Raewyn Connell och Rebecca Pearse menar att ge78 - nusmönster och strukturer kan skilja sig åt markant mellan olika kontexter och att sättet att se på dem skiljer sig definitivt åt inom olika sammanhang. Genusarrangemang är och har alltid varit i för- ändring allt eftersom kontexten runt om oss förändras. Sport är inte bara en konsekvens av genus- konstruktioner, de skapar dem aktivt genom att visa upp vad som anses vara manligt och kvinnligt. 79
Messner 1992, 8.
75
Messner 1992, 10.
76
Messner 1992, 13. Se även Helena Tolvhed.
77
Connell 2005, 78.
78
Connell & Pearse 2015, 6.
79
Tre exempel på genus- och maskulinitetskonstruktioner som skiljer sig markant åt från den den väs- terländska är Fa’afafinerna på Samoaöarna och i Polynesien, Ubudoda i de Sydafrikanska gruvsam- hällena under nittonhundratalet och det Nordamerikanska slaveriet. James Montague skriver i sin reportagebok ”Thirty-one nil. On the road with football’s outsiders” om fotboll i bottenskicket av FIFA’s internationella landslagsrankning om Samoas fotbollslag, som inte bara har rekordet i att för- lora med flest antal mål i en och samma match (31-0), utan också är det första landet i världen med en transsexuell fotbollsspelare. Johnny ”Jaiyah” Saelua är fa’afafine, vilket är en biologisk man av ett tredje kön som identifierar sig som kvinnor. För att vara Fa’afafine måste du vara född Samoan, som man, känna dig som kvinna och attraheras av män och viktigast av allt vara stolt över att vara Fa’a- fafine. I väst är fotboll en av de sista bastionerna där homofobi är öppet accepterat, men inte på Samoa. Fa’afafine är en vida accepterad grupp inom den samoiska och polynesiska kulturen och Jaiyah säger i intervjun att hon aldrig upplevt några problem med homofobi inom fotboll i hemlan- det, varken på plan, i omklädningsrum eller i övrigt. 80
Ett annat exempel på genuskonstruktioner olika de västerländska är ett som Raewyn Connell och Rebecca Pearse ger från lantgårdarna i det afrikanska Sydafrika. Där tvingades genusrelationerna justeras när männen var iväg för att arbeta i gruvor. Hos Mpondofolket definierades därför inte Ubudoda, översatt till maskulinitet, i termer som krigiska dygder och våldsutövning utan på ett an- norlunda sätt.. Om någon behöver barnpassning, om någon behöver tröst vid dödsfall, om någon behöver hjälp med att ploga en åker eller saknar mat, då föreskriver Ubudoda att hjälpa till. Ef81 - tersom att detta är saker som kvinnor också är kapabla till, kan kvinnor också vara Ubudoda. 82
Angela Davis visar i en artikel i ”Fronesis” på ytterligare ett exempel, när hon skriver om hur svarta slavkvinnor i USA genom sin position i produktionen tvingades att vara lika produktiva som män och därmed inte kunde anta en reproduktiv och passiv roll som sina vita medsystrar gjorde under samma tid. De svarta kvinnorna hade lika höga kvoter att fylla på fälten och i gruvorna som män- nen och de var lika aktiva i de uppror och konspirationer mot slavägare som ägde rum som män- nen. Däremot utsattes de för tyngre bestraffning än männen, då de utöver piskning och stympning 83 ofta utsattes för sexuella övergrepp. Kravet från slavägarna på kvinnorna att vara lika maskulina som manliga medslavar och av slavägarna förvägrades leva ett normalt familjeliv ledde enligt Ange-
Montague 2014, 93.
80
Connell & Pearse 2015, 18.
81
Connell & Pearse 2015, 19.
82
Davis 2015, 28.
83
la Davis till att de svarta kvinnorna skapade en kvinnlighet som olikt deras vita medsystrar inte do- minerades av deras män. 84
Jag avslutar denna del med att åter betona att kön är den biologiska skillnaden mellan män och kvinnor, genus är den socialt konstruerade. Det är skillnaden mellan maskulina och feminina roller eller personligheter. 85
5.2 Maskulinitet
Camilla A Lundberg, Henrik Nordvall och John Sjöström skriver i Fronesis temanummer om man- nen från 2001 att alla levande människor genomsyras av en rad parallella identiteter och föreställ- ningar som samspelar och motsäger varandra vilket påverkar vårt sätt att agera. ”pluraliteten gör att vi hellre pratar om en mängd identiteter såväl som maskuliniteter”. Därför är det en utmaning att försöka förstå hur män är, varesig det är medvetet eller omedvetet. Mannens överordnade position omskapas aktivt genom socialiseringsprocesser och borde enligt författarna ligga i både manliga som kvinnliga feministers intresse att försöka förstå för att kunna förändra. 86
Sedan mitteln av 1990-talet finns det i Sverige enligt Marie Nordberg ett ökat intresse för mans- forskning. Ett av problemen som hon identifierar med mansforskningen är att den är akademisk, vilket kan ses som en paradox. När akademiker undersöker maskuliniteter utgår de medvetet eller omedvetet från en akademisk medelklassuppfattning om maskulinitet(er) och hon frågar sig vilken påverkan denna position har på informanter av annan klassbakgrund. Vidare ser hon själva benäm- ningen mansforskning som problematisk, då den skapar en dikotomi mellan män och kvinnor, vilket många forskare menar sig ifrågasätta. 87
Det finns enligt Raewyn Connell en generell uppfattning om vad och hur en ”riktig man” är. Denna uppfattning delas av allt från den så kallade Mythopoetic Men’s Movement, som är en slags reaktion på feminism och uppfattningen om att män feminiseras i det moderna samhället och inte får vara
Davis 2015, 33.
84
Connell & Pearse 2015, 19.
85
Lundberg, Nordvall & Sjöström 2001, 7.
86
Nordberg, 2001, 36.
87
”riktiga män”, jungianska psykoanalytiker, kristna fundamentalister, sociobiologer och essentialistis- ka feminister. Riktig maskulinitet anses komma ur mäns kroppar och uttrycka något om den manli- ga kroppen. Antingen så orsakar kroppen en visst agerande, eller så hindrar den från ett annat. Ag- gressivt beteende till exempel, är mer naturligt för män än kvinnor. Våldtäkter är ett resultat av okontrollerad lust, män tar inte hand om barn och homosexualitet är onaturligt. Allt detta är enligt Raewyn Connell en central del av västerländsk genusideologi. Två olika motsatta synsätt dominerar helt diskussionen om den manliga kroppen. Den ena är biologisk, där kroppen är en maskin som producerar genusskillnader genom genetisk programmering, hormonskillnader och skillnader i sex- uell reproduktion. Den andra uppfattningen menar att kroppen är neutral där social symbolik skrivs in. Raewyn Connell menar dock att det finns bättre sätt att nå en förståelse för relationen mellan mäns kroppar och maskulinitet. Jag återkommer till detta. 88
Det första vetenskapliga försöket att undersöka maskulinitetet menar Raewyn Connell gjordes av Sigmund Freud. Även om moderna genus- och maskulinitetsforskare bryr sig väldigt lite om Freuds teorier idag måste de förhålla sig till honom. Jag kommer inte att använda mig av Freuds teorier i min uppsats. Men hans öppenhet och oortodoxa frågor är startpunkten för den moderna maskulini- tetsforskningen och det är därför relevant att presentera hans teorier för att visa på ursprunget till modernare teorier. Även om han aldrig systematiserade diskussionen om maskulinitet finns den när- varande i hans arbete under de trettio åren han var aktiv. Hans arbete utvecklades framförallt i tre steg. Kontinuiteten mellan det neurotiska och det normala livet, nedtryckande av det undermedvet- na och idén om att vi kan läsa den undermedvetna mentala processen genom drömmar, skämt,
”freudianska felsägningar” och symptom. Freud var fullt medveten om att sexualitet inte var skapat av naturen utan av en lång och konfliktfylld process. Den centrala händelsen i denna process var Oidipus-komplexet, barnets åtrå till den ena föräldern och hat till den andra som i pojkarnas fall rivaliteten med fadern och rädslan för kastrering. Men homosexualitet, menade Freud, var inte en fråga om att byta genus. Han observerade att många homosexuella män behöll sitt genus och mas- kulinitet. Hans hypotes var att alla föddes bisexuella och hade strömmar av maskulint och feminint inom sig. Alltså måste maskulinitet vara en komplex konstruktion. I publikationen Vargmannen för- söker han hitta en för-eudipal, narcissistisk maskulinitet som skapare till kastreringsrädslan. I motsä- gelserna mellan arkaiska känslor, pojkens lust till fadern, relationen till modern och till eventuella anställda, identifieringen med kvinnor och avundsjuka till modern hittade han förklaringar till den så kallade vargmannens förändringar i ungdoms- och tidiga vuxenår från ytlig heterosexuell promis-
Connell 2005, 45.
88
kuitet till neurotisk apati. All forskning kring maskulinitet efter Freud har varit tvungen att förhålla 89 sig till denna vad Raewyn Connell menar vara briljanta studie där Freud demonstrerar styrkan i att separera lager efter lager av känslor och kartlägga de skiftande relationerna mellan dessa. Det 90 tredje steget i Freuds maskulinitetsstudier var super-egokonceptet. I efterdyningarna av oidipuskom- plexet internaliseras föräldrarnas förbud och en genuskaraktär börjar framträda som en produkt av barnets relation till fadern. Detta gäller framförallt pojkar. 91
På 70-talet blommade enligt Connell olika biologiska och reduktionistiska förklaringar om maskuli- nitet och feminitet. Enligt dessa är manliga kroppar bärare av en naturlig maskulinitet nedärvd av evolutionen. Aggressivitet, familjeliv, tävlingsinstinkt, politisk makt, hierarkier, territorialitet, promis- kuitet och manliga klubbar finns allt latent i mannens gener. Vissa hävdar till exempel att den patri- arkala makt- och resursfördelningen är ett resultat av en hormoniell aggressivitetsfördel som män har mot kvinnor. Den här synen är som jag skrev ovan är enligt Connell väletablerad i både popu- lärkultur, medier och bland journalister. Men som jag skrev tidigare är bilden av mannen ovan helt 92 fabricerad och saknar vetenskaplig grund och betingar breda skillnader i drag och beteende män och kvinnor emellan. Massor med forskning har gjorts på ämnet och det finns inget vetenskapligt belagt i skillnader vad det gäller temperament, intellekt och andra personliga drag. När små skillna- der går att iaktta är dessa obetydliga mot skillnader i social position. Biologiskt deterministiska för- klaringar till gruppskillnader i enskilda individuella beteenden finns det inte heller vetenskapliga be- vis för. Däremot finns det överväldigande bevis för kulturella skillnader i genuskonstruktioner med kulturer utan våldtäkter, kulturer där homosexualitet är normen under vissa perioder, där mammor inte dominerar barnuppfostran och där män inte är aggressiva. 93
Alla samhällen har genuskonstruktioner, men inte alla har begreppet maskulinitet. Med det moder- na användandet av begreppet antas att ett beteende i grund och botten är resultatet av vilken sorts person du är. Alltså, en feminin person kommer att bete sig annorlunda. Hen kommer att vara fred- lig inte våldsam, sakna bollsinne, vara ointresserad av sexuell erövring och så vidare. Maskulinitet 94 kan inte existera utan motsatsen feminitet och ett samhälle som inte behandlar kvinnor och män
Connell 2005, 8.
89
Connell 2005, 9.
90
Connell 2005, 10.
91
Connell 2005, 46.
92
Connell 2005, 47.
93
Connell 2005, 67.
94
