~
~Apoteket
Årsredovisning 1999
r
1999 i korthet
VD har ordet .. -.:.
Koncernöversikt
Historik
•,
Verks a m hetsmå l 6
Organisation .,
Personal w
Apotekets marknad 1"' ~- Apoteksstrukturen i andra länder .1
Ekonomisk analys
.,.
'~ ~
Verksamhetsfaktorer :~~-~
Miljö _ .... ,~:
Kemi och Miljö Konsulterna AB 1•-1 Institutet för Hälso- och
sjukvårdsekonomi ~=;
Apoteksverksamhet
Kundområden :~ ·:
Apoteksgrupper 5"J
Resultaträkningar 3
Balansräkningar -(1
Kassaflödesanalyser 4:<.
Noter och redovisningsprinciper
..
~Föslag till vinstdisposition 51.:
Revisionsberättelse Sl
styrelsen .:;·::
Revisorer ~2
Ledningsgruppen 5<;
Adresser 56
Förvaltningsberättelsen omfattar sidorna 5-38 samt sidan 50.
Detta är Apoteke
Iit
Apoteket AB bildades 1971 och ägs tilltOO procent av den svenska staten. Apoteket tillhandahåller och säl- jer läkemedel, med ensamrätt. Antal apotek uppgick under 1999 till nära 900 stycken. Apoteket har skyl- dighet att tillhandahålla läkemedel över hela landet.
I Apoteket finns idag drygt lO 000 medarbetare.
BOLACSSTÄMMA
Ordinarie bolagsstämma äger rum måndagen den 22 maj 2000. Kl16.00 Organisationsnummer: 556138-6532
RAPPORTTILLFÄLLEN
Delårsrapport januari-mars Halvårsrapport
Delårsrapport januari-sept.
Bokslutskommunike
maj 2000 augusti 2000 november 2000 februari 2001
1999 l KORTHET
1999 i korthet
»Rörelsens intäkter ökade med 2 707 Mkr till26156 Mkr.
;.\ Koncernens resultat efter finansiella poster ökade med 59 Mkr till 400 Mkr.
>> Ny ledning för Apoteket utsågs under året. Jan
Bergqvist tillträdde som styrelseordförande och Stefan Carlsson tillträdde som VD.
·.~ Rådslaget initierades under senhösten 1998 för att utforma Apotekets handlingsplaner för de närmaste åren. Under 1999 har denna process resulterat i ett antal aktiviteter för att utveckla Apotekets verksam- het. Rådslaget har omfattat alla medarbetare inom Apoteket men även kunder och andra intressenter.
" Riksdagen fattade under sommaren beslut om att
Apoteket även fortsättningsvis ska ha ensamrätt till detaljhandel med läkemedel.
ElCOHOMISKA DATA
1999 1998 Förändring%
Rörelsens int~kter, Mkr 26156 23449 11,5
Rörelseresultat, Mkr 'j 18 244 30,3
Resultat efter finansiella
poster, Mkr 400 341 17,3
Kassaflöde i d en
löpande verksamheten, Mkr 434 l 026 -57,7
Kassaflöde i den
finansiella verksamheten, Mkr -. -~, -796 78,4 Kassaflöde i
investeringsverksamheten, Mkr -302 -209 -44,5 Soliditeten per 31/12,% 216 25,5 8,2 Rörelsemarginal, % l <J,:" 19,9 -3,0
Medelantal anst'!llda 9395 9147 2,7
: ,. Högkostnadsskyddet, det vill säga gränsen för att erhålla frikort höjdes av Riksdagen från l 300 kro- nor i egenavgift till1800 kronor från och med juni.
,) En ny anläggning för läkemedelsproduktion, invig- des i Umeå.
· Apotekets marginal för de dyraste läkemedlen sänk- tes i slutet av året. På årsbasis motsvarar denna jus- tering 55 Mkr: I december fattades beslut om ytter- ligare en marginalsänkning som gäller från och med februari år 2000. Beräknat intäktsbortfall blir 185 Mkr, motsvarande 200 Mkr på årsbasis.
• Apoteksgrupp Jönköping erhöll, som första apotek i Europa, miljöcertifikatet EMAS ett miljöled- ningssystem som skapats inom EU och som tar sikte på att säkra ett väl fungerande miljöarbete genom förebyggande åtgärder och ständiga för- bättringar.
övriga 1,3%
Kostnadsfria förbrukningsartiklar och spedaldestinerade livsmedel 3,4%
Fria handelsvaror 6,0%
Läkemedel utan recept 8,2%
Sjukhus 10,3%
Läkemedel mot recept 70,8%
Apoteket AB årsredovisning 1999 i
Apoteket - nyckeln till en bra läkemedelsanvändning
1999
har präglats av stora förändringar, bland annat VD-skifte, utveckling av ny teknik, nya logistiska lösningar, tjänsteförsäljning till vården och
vid~reutveckling av vårt kvalitets- och miljöarbete
>>
Att arbeta med läkemedel är en spännande utmaning. Nya läkemedel introduceras i allt raskare takt och nya möjligheter tilllindring och bot skapas. Detta är naturligtvis en i grunden positiv utveckling. Utvecklingen ställer dock mycket stora krav på en kvalificerad kunskapsutveckling kring en bra läkemedelsanvändning. Den kunskap vi har i Apoteket AB är avgörande för en bra läkemedels- användning. Deltagande i läkemedelskommiW!er, analys av statistik med mera är exempel på kvali- ficerade tjänster som erbjuds från Apoteket AB.Apoteket bryter ny mark
1999 var det år då ett antal förändringar, viktiga för framtiden, bröt igenom. Nya tekniska möjligheter har byggts upp för att kommunicera internt och externt.
Kommunikation med vården har konkretiserats, exempelvis vad gäller överföringar av beställningar, läkemedelsstatistik och varuregister. Intresset för elek- troniska recept har ökat och är etablerat i flera lands- ting. Alla våra apotek kan kommunicera med varan- dra och kan komma åt våra elektroniska arkiv. Vår egen hemsida har utvecklats och vi deltar i omfat- tande IT-projekt tillsammans med vården.
Andra framtidskoncept där utvecklingen tagit fart är distansapoteket, nya logistiska lösningar, tjänste- försäljning till vården samt en utveckling av vårt kva- litets-och miljöarbete. Apoteket har etablerat sin plats på framtidskartan.
Under 1999 hade vi 87 miljoner kundbesök på våra 900 apotek, en imponerande siffra. Vi arbetar målmedvetet för att ge våra kunder ett bra bemö- tande och en kompetent rådgivning. Den starka ökningen av expeditionsvolymen under 1999 i kom- bination med våra problem att rekrytera farmaceuter har inneburit en hård belastning på personalen och
';.'. « Apotekf!t AB årsredovisning 1999
resulterat i vissa brister i vår service. Köer och den minskade tiden för information till våra kunder är två frågor vi ständigt arbetar med.
Rätt pris på läkemedel
Kostnadsutvecklingen för-läkemedel är en fråga som dis- kuteras mycket. Läkemedel är en produktionsfaktor i hälso-och sjukvården. Apoteket har under 1999 arbetat med att utveckla olika metoder för att ge bra beslutsun- derlag för hälso-och sjukvården i dessa bedömningar.
En statlig utredning har påbörjat sitt arbete för att bland annat utveckla ett nytt förmånssystem. Vi har stora förhoppningar att denna utredning ska komma med förslag som skapar förutsättningar för en bra läkemedelsanvändning och en enkel adminis- trativ hantering för Apoteken.
Under året har styrelsen fattat beslut om ett väl förankrat handlingsprogram för Apoteket fram till 2003. Arbetet har påbörjats för att förverkliga hand- lingsplanerna.
Att förbättra rekryteringssituationen är en prio- riterad uppgift.
Vi har
• rekryterat andra kompetenser för att frigöra far- maceuter,
• startat projekt för att skapa en bra arbetsorgani- sation,
• uppvaktat utbildningsminister och universitets- kansler,
• tillsammans med högskolor och universitet i Kalmar, Umeå, Uppsala och Göteborg arbetat med att skapa och utforma utbildningar,
• arbetat med att få till stånd apoteksteknikerut- bildning,
• planerat för en farmaceutpool och
• förbättrat våra !T-system.
I vårt arbete med att utveckla verksamheten har vi under året prioriterat följande utvecklingsprojekt:
• Alternativa distributionsformer.
• Elektronisk samverkan med vården.
• Utveckla ett styrkort som avspeglar vad som är ett bra resultat för Apoteket.
Vårt resultat efter finansiella poster, för år 1999 blev för koncernen 400 Mkr. Under året har dock våra handelsmarginaler sänkts, vilket innebär att våra net- tointäkter sänkts med 55 Mkr inför 2000. Ytterliga- re en marginaljustering sker i februari 2000 vilket innebär att nettointäkterna minskas med ytterligare 185 Mkr under 2000. Därför måste vi, med hänvis- ning till marginalsänkningarna, ha
en mycket god kontroll på våra kost- nader samtidigt som vi ska utveckla våra affärer vidare.
Under 1999 har en delvis ny sty- relse och ny företagsledning etablerats.
stora utmaningar väntar
Under 2000 måste vi utvecklas vidare.
Många förändringar står inför dör-
ren när kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen förs över till landstingen.
Under 2000 kommer vi att arbeta vidare med att
• skapa nya erbjudanden för en bra läkemedels- användning,
• utveckla vår organisation vidare,
• skapa förutsättningar och utmaningar för vår kom- petenta personal och
• fortsätta arbetet med jämställdheten, mångfalds- och miljöfrågorna.
Det är stora och spännande utmaningar vi har framför oss. Med den kraft vi har i förändringsprocessen genom handlingsprogrammet Rådslaget och de organisatoris- ka förändringar som kommer att genomföras under året, kommer vi att klara utmaningarna. Det krävs emellertid ett stort engagemang från alla medarbetare.
Stefan Carlsson Verkställande direktör
VD HAR ORDET
Styrelse och verkstiJIIande direkffJr fdr harmed avge 6rsredovisning och koncernredovisning fl>r räkenskapsdret 1999.
Historik
KONCERNÖVERSIKT
~ ---=-
~
Il •
1963 års läkemedelsförsörjningsutredning blir klar.o
1""--m -
o m
- m
t· Riksdagen fattar beslut om 11tt bilda Apoteksbolaget som till 2/3 ägs av staten. Bolaget ges i ett verksamhetsavtal med staten ens11mrätt till detaljhandel under 15 .k Bolaget förvärvar största läkemedelspartihandeln ADA AB. Samtliga apotek och distriktslaboratorier samt apoteks.
varucentralen Vitrum och ACO köps.
1972
ACO och Vitrum säljs. Nämnden för information och statistik {ANIS) bildas och prov med dataterminaler pä apotek startas.
1973
, Apoteket ges ansvaret för förhandlingar om läkemedelspriserna. Driftsavtal gällande sjukhus- apotek sluts från och med detta år.
" Första numret av kundtidningen Apoteket ges ut. Apotekens terminalsystem {ATS) införs. Farma-
ceutiska fakulteten inför vidareutbildningsprogram för apotekstekniker för att bli receptarier.
1983
• Apoteket förvärvar partihandelsbolaget AB Läkemedelsdistribution.
1985
•' Apoteket sluter nytt verksamhetsavtal med staten. Avtalet gäller till 1990.
1986
Apotekets produktion och laboratorieenheter (APL) skapas och samtidigt centraliseras produktionen.
1987
Apoteket övertar driften av sjukhusapoteken i Stockholm och innehar därmed samtliga sjukhus·
apotek. Apotekets nämnd för rationell läkemedelsanvändning (ANNA) bildas.
1988
Apoteket övertar Giftinformationscentralen och förvärvar Institutet för Hälso-och sjukvårds·
ekonomi AB (IHE).
1989
,. Avtalet med staten förlängs till och med 1996 och apotekets personalstiftelse bildas.
> Enheten Kemi och Miljö ombildas till aktiebolag och blir dotterbolag. Riksförsäkringsverket
ges rollen att förhandla om priserna på de läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen.
1996
"• Nytt verksamhetsavtal med staten som gäller till och med 1998. Elektroniska recept införs på
försök i Norrbotten. Riksdagen fattar beslut om ny läkemedelsförmån från och med 1997, vilket förorsakar en hamstring av medicin under hösten 1996.
1997
• Ett ägardirektiv om kostnadsbesparingar föreläggs Apoteket. Detta leder till omfattande åtgärder bland annat avtalspensionering för 560 personer. Förhandlingar avseende driftavtalen rörande sjukhusapoteken förs från och med detta år på det lokala planet. Ett delbetalningssystem för läkemedel inom förmånen införs.
1998
' Ett nytt verksamhetsavtal, som ·löper tills vidilre, upprättas med staten. Ste~ten blir enda ägaren.
Bolaget ändrar namn till Apoteket AB. Apotekskortet lanseras och får miljontals innehavare.
Ansvaret för läkemedelskostnaderna även inom den öppna vården förs över till landstingen men med statligt bidrag under en övergångsperiod.
1999
• Handlingsprogrammet Rådslaget, som syftar till en mer effektiv och kundvänlig apoteks- verksamhet, sätts i drift. Handlingsprogrammet gäller perioden fram till 2003.
Apoteket AB årsredovisning 1999 ) :J
Verksamhetsmål
VERKSAMHETSINRIKTNING
Apoteket ska svara för en god läkemedelsförsörjning i landet och verka för en rationell läkemedelsan- vändning. Apotekets avtal med staten innebär i kort- het att Apoteket ska
• genomföra läkemedelsförsörjningen tilllägsta möj- liga kostnad,
• erbjuda hälso- och sjukvården en producent- oberoende information, läkemedelsstatistik etc,
• samarbeta med huvudmännen i vården för att uppnå både rationell läkemedelsdistribution och läkemedelsanvändning,
• i hela landet ha enhetliga priser på försäljning av läkemedel till allmänheten och
• ha ett rikstäckande system för att distribuera läke- medel som är väl anpassat tilllokala förhällanden och tillgodoser kravet på en säker, rationell och effektiv läkemedelsförsörjning.
VERKSAMHETSIDE Apotekets verksamhetside är:
• Vi bidrar till bättre hälsa.
• Tillsammans med våra kunder svarar vi för en god försörjning av läkemedel, kompletterande
varor och tjänster.
• Med vår kompetens arbetar vi för en ändamålsenlig läkemedelsanvändning
VERKSAM HETSMÅTT
Apoteket utför årligen Nöjd-Kund Index (NKI) mät- ningar vid ett antal apotek. Resultaten ger vägledning till vad som bör göras för att öka eller bibehålla tidi- gare uppnått resultat. Resultaten ger även ett stöd i förbättringsarbetet på de lokala apoteken.
NKI för 1999 var 80 (80). Faktorer som skattas högt a v kunderna är:
• Tillgänglighet 79 (79).
• Servicevilja 82 (82).
• Rådgivning 84 (84).
Målet för köriderna under 1999 var att 85 procent av receptkunder ska betjänas inom 10 minuter och res- terande inom 20 minuter. Resultatet visade att 85 procent hade en kötid under 10 minuter och 96 pro- cent under 20 minuter.
Apoteket mäter årligen arbetsstillfredställelsen (ATI) hos medarbetarna. Under 1999 ökade ATI med två procentenheter till65 (63).
r l
KONCERNÖVERSIKT
Organisation
~] Apoteket
Apotekskoncernen består av moderbolaget Apoteket AB, två aktiva dotterbolag och två intressebolag.
Institutet för Hälso-och sjukvårdsekonomi AB (/HE)
Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi syftar till att bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling genom tillämpad forskning, utredningar, konsultuppdrag och utbildning. Verksamheten omsatte 13,4 Mkr (12,7). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 0,1 Mkr (0,1)
Kemi och Miljö Konsulterna AB
Kemi & Miljö Konsulterna AB är ett miljökonsult- företag med inriktning på miljöutredningar av varor, tjänster och verksamheter, strategiskt miljöarbete och utbildning. Omsättningen uppgick till 12,8 Mkr (13,4). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt var -0,1 Mkr (0,3).
Oy TamroAbp
Apotekets andel i Oy Tamro Abp är 18,0 procent av aktierna. Tarneokoncernen omsatte 3 236 miljoner Euro (3 020). Koncernens ordinära resultat före skatt var 31,9 miljoner Euro, (21,4). Oy Tamro Abp:s verk- samhet är läkemedelsdistribution.
Kårhuset Pharmen
Kårhuset Pharmen äger och driver en fastighet i Uppsala.
Apotekets ägacandel är 4 5 procent.
INTai55E.OlAG
O~· T;~mro 1\bJ, ICilhLJtet Phtrmrn
Apotekets Pensionsstiftelse
Apoteket AB tryggar sina pensionsåtaganden i Apo- tekets Pensionsstiftelse. Stiftelsen redovisar ett resul- tat efter avkastningsskatt på 926,4 Mkr (594,3 ).
Stiftelsens balansomslutning uppgick till6002,4 Mkr (5014,2). Stiftelsens pensionsåtaganden var 4528,2 Mkr (4481,4).
Optimafia
Optimalias uppgift är att försäkra den del av den kollektivavtalade ålderspensionen som kallas för ålderspensionskomplettering. All anställd apoteks- personal som omfattas av Apotekets pensionsavtal är medlemmar i föreningen.
Personalstiftelsen
Stiftelsens ändamål är att vidga de anställdas möj- lighet till personlig utveckling och rekreation utan- för den utveckling som i övrigt bedrivs i Apoteket.
Det betyder att stipendier beviljas för privata akti- viteter. Under 1999 har 2 620 stipendier beviljats för 3,3 Mkr.
Forskningsfonden
Stiftelsen Apotekets fond för forskning och studier i hälsoekonomi och socialfarmaci stödjer forskning inom fondens ämnesområden genom finansiering av doktorand- och forskarassistenttjänster. Under året beviljades anslag till ett belopp av O, 7 Mkr
Apoteket AB arsredovisning 1999 J.}
styrelsearbetet
Styrelsen har under året bestått av riksdagsledamoten Susanne Eberstein, docent Anna Engström Laurent, direktör Sören Olofsson (till och med ordinarie bolags- stämma den 26 maj 1999), ordföranden i Folkhäl- somål Margareta Persson, direktör Bertil Tiusanen och före detta generaldirektören Claes ÖrtendahL Ordförande i styrelsen var Barbro Fischerström intill ordinarie bolagsstämma den 26 maj, då hon efter- träddes av riksdagsledamoten Jan Bergqvist.
Enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda var Mohammad Behzadi, Sveriges Farmaceutförbund, och Britt-Marie Skoglösa, Far- maciförbundet, utsedda som ledamöter och Kristina Johansson, Sveriges Farmaceutförbund, och Marga- retha Söderhjelm, Farmaciförbundet, suppleanter.
Apotekets styrelse har under året haft 12 styrel- semöten. Vid årets första styrelsemöte utsågs Stefan Carlsson till verkställande direktör i bolaget och tillträdde den15mars 1999.
Styrelsens arbete har omfattat en mångfald stra- tegiska frågor, där arbetet kring Rådslaget -vision, strategi och prioriterad handlingsplan-varit ett stän- digt återkommande styrelseärende. Löpande har också arbetet med att säkra verksamheten inför mil- lenniumskiftet följts upp. Organisationsfrågor och ny ledningsgrupp har behandlats av styrelsen och bolaget har engagerat sig som part och ägare i Info Medica. Dimensioneringen av antalet utbildnings- platser och nya utbildningar och utbildningsorter har behandlats. Ny forskningspolitik har fastlagts. För- ändrat högkostnadsskydd och dess konsekvenser jämte förändringar i delbetalningssystemet har dis- kuterats ingående. Detsamma gäller handelsmargi- nalen avseende det förmånsberättigade sortimentet, vilken sänktes under hösten för de dyraste läkemed- len efter förhandlingar med Riksförsäkringsverket.
Resultaten av Läkemedelsverkets särskilda tillsyns- insats har behandlats ingående liksom Datainspek- tionens tolkning att receptregisterlagen tar över de tidigare givna tillstånden.
Styrelsens arbetsordning förändrades under året och gavs i delar en ny inriktning. Detsamma gäller VD-instruktionen. Styrelsen har haft en dialog med bolagets revisorer. För att understryka vikten av denna dialog tydliggörs detta i arhetsordningen.
g,. Apoteket AB årsredovisning 1999
Operativ organisation
Organisationen av Apotekets huvudkontor har som utgångspunkt att tydliggöra de centrala, stödjade respektive ledande funktionerna. VD har till stöd i sitt beslutsfattande en företagsledning där bland annat HK-enheter och apoteksgrupperna finns represente- rade. HK-enheterna utgör stöd till apoteksgrupperna vad gäller framför allt marknadsfrågor, ekonomi, IT, kompetens- och personalfrågor, men de har även i vissa frågor på uppdrag av VD styrande funktioner.
Ledningsstaberna utgör ett stöd för VD i att leda företaget. Till den övergripande operativa organisa- tionen hör även ett antal servicefunktioner samt två särskilda resultatenheter.
OCH LEDNING
SEiiVIC E
VD
FÖRETAGSLIPNING
i
! SÄRSKILDA' RESULTATENHETER ' i OCH BOLAG
i
l.n APOTEKSGRUPPER
KONCERNÖVERSIKT
Persena l
Medarbetarnas höga kompetens - vår styrka
Farmaceuter och Apotekare
Apoteket har drygt 10500 medarbetare.
En farmaceut ar antingen apotekare, med fem års utbildning eller receptarie, med två eller tre års utbildning. Det år bara apotekare och receptari- er som, enhgt sven~k lag har behorighet att expedie- ra recept. Från och med i år har krav på legitimation for farmaceuter infarts. Inom Apoteket arbetar unge- far 4 000 receptaner och drygt 800 apotekare. Det vantas bh brist på framst receptarier i framtiden.
Karriärmöjligheter
Den som studerar till farmaceut kan vara säker på att få jobb. Har man möjlighet att flytta på sig finns också goda möjligheter att göra karriär. 160 chefer kom- mer att gå i pension den närmaste femårsperioden.
I varje apoteksgrupp finns också flera intressanta farmaceutiska specialistbefattningar. En informa- tionsapotekare arbetar med information till sjuk- vården, sitter med i läkemedelskommitteer och så vidare. En farmaceut på ett sjukhusapotek kan ha
avancerade arbetsuppgifter som till ~Ji.dnf'd cyto- statikaberedningar. Det pågår också ett program for att uheckla apotekarens roll som konsult.
Apotekstekniker/assistenter är en viktig medarbe- targrupp i utvecklingen av egenvårdsområdet och som stöd i receptexpeditwnsarbetet. Apoteket har trogna medarbetare. Genomsnittsåldern för de anställda i Apoteket AB år 1dag 48 år. Drygt 5 500 medarbetare har mer ån 20 års erfarenhet från apotek. De nar- maste tio åren kommer en tredjedel av Apotekets med- arbetare att gå 1 pems1on. Med nuvarande volym på utbildningen av farmaceuter kommer det framtida behovet inte att täckas.
Bakgrunden till dagens situation är delvis de sparkrav som staten ställde på Apoteket 1997 samt delvis volymökningarna under 1998 och 1999. Under 1998 skulle Apoteket sänka sina kostnader med 300 Mkr och under 1999 med ytterligare 100 Mkr. Ett sätt att åstadkomma detta var att minska antalet anställda genom att 570 medarbetare fick avtals- penswn.
Apoteket AB årsredovisning 1999 ,.,;·!
Apoteket har idag 300 vakanser, varav 250 är far- maceuter. Den närmaste tiden väntas inga större pen- sionsavgångar, på grund av den nyligen genomförda avtalspensioneringen. Under den kommande tioårs- perioden väntas 3 300 medarbetare, varav 60 pro- cent farmaceuter, gå i pension. Det gäller för Apote- ket att säkerställa att det finns kompetent personal också i framtiden.
Nya utbildningsorter diskuteras
Det finns en utbildningsplats för receptarier i Sverige.
Antalet utbildningsplatser är 70 per termin, vilket san- nolikt inte kommer att räcka för att fylla behovet.
Bristen på utbildad personal är störst i Bohuslän, Småland och Norrlands inland. Apoteket diskuterar sti- mulansåtgärder för att få farmaceuter att flytta till brist- områden. Det vore önskvärt att lokalisera utbildning av farmaceuter till dessa områden. Möjlighet att läsa till farmaceut, finns idag enbart i Uppsala. Göteborg kom- mer att starta apatekarutbildning år 2000. Göteborg, Kalmar och Linköping har ansökt om examinationsrätt för receptarieexamen och Umeå diskuteras också.
Apoteket har också arbetat för att få till stånd nya utbildningsplatser för apotekstekniker. Apoteket har undersökt möjligheten om det finns andra sätt att klara bristen på receptarier till exempel genom att satsa på ny teknik. Det är också möjligt att andra grupper skulle kunna utföra vissa arbetsuppgifter och avlasta farmaceuterna.
Mångfald
I december anordnades ett seminarium med syfte att sprida kunskap om mångfaldens betydelse och där- med få personalen att i olika sammanhang vara bära-
ANSTAlLDAS FOIOUNIMC PA KATUöORIU OCH KÖN
Personalkategori Män
Apotekschef 160
Apoteksdirektör 14
Apotekare 117
Apotekstekniker l assistenter 64 Informationsapotekare 24
Receptarie 64
Stf. Apotekschef 41
stadare 5
övriga 336
Totalt 825
~(l'! Apoteket AB årsredovisning 1999
Kvinnor To~ alt
709 ; ,;. '"J
9 23
304 41'
2412 2476 27 !'il
3913 .>'JTi
657 698
731 736
974 1310
9736 10561
re av en positiv attityd i mångfaldsarbetet. Under perioden mars/april är ytterligare fyra endagssemi- narier inplanerade.
Apoteket har knutit kontakt med Sverige 2000- lnstitutet. Intsitutet arbetar med frågor kring mång- fald i arbetsliv och samhälle.
Kom petensutveckling
Under året slutfördes Apotekets Affärsakademi för 150 chefer. Dessutom har 100 nya chefer genomfört intro- duktionsutbildning. Under året har trainee- och utveck- lingsprogram genomförts för apotekare och farma- ceutiska konsulter. Programmet "Apotekaren som farmaceutisk konsult" har genomförts av 60 apotekare.
Syftet med konsultprogrammet är att stärka apo- tekarnas konsultativa kompetens i arbetet med avtals- kunden.
Genderarbete inom Apoteket
Apoteket anser att det är viktigt med en jämn köns- fördelning, samma möjligheter till befordran, utbild- ning och utveckling i arbetet.
Målet att under 1999 minst hälften av tillsätt- ningarna av apotekschefer på apotek med minst 20 anställda ska utgöras av kvinnor har uppnåtts.
Rekryteringar till högre chefsbefattningar har under 1999 varit sju stycken. Av dessa har tre varit kvinnor.
En tydlig målsättning vid tillsättandet av ny led- ningsgrupp under 1999, var att åstadkomma en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Apotekets ledningsgrupp består numera av fyra män och fyra kvinnor. Arbetet med en översyn av orsaker tilllöne- skillnader mellan manliga och kvinnliga apoteks- chefer kommer att fortsätta under 2000.
Åldersklass Män Kvinnor Totalt
16-20 14 58 12
21-25 65 319 384
26-30 80 510 590
31-35 74 508 582
36-40 85 687 771.
41-45 86 922 1 ooa
46-50 119 1633 1752,
51-55 120 2421 2541
56-60 129 1771 1900
61-65 53 877 930
66-70 o 30 30
Totalt 825 9736 10561
·1
~... ... .. / . -
' -
l
~
• • · -
( \
' '
•
l
Apotekets marknad
Många intressenter påverkar läkemede l smarknaden
I Sverige finns nära 900 apotek. De drivs av Apoteket som har ensamrätt på försäljning av läkemedel i Sverige.
Apoteket har skyldighet att tillhandahålla alla läkemedel - både receptbelagda och receptfria - som är godkända för försäljning i Sverige.
Apotekets verksamhet är huvudsakligen fokuse- rad mot tre stora kundområden. Dessa områden är
~~
w
---~--~- - ÄGARE 1'
Socialdepardementet 1
_________________________
,
TILLSYNSMYNDIGHETER \,
Läkemedelsverket ',
''
...Socialstyrelsen • ••
',, ' ',
' '
l
l '
l
ll
ll l l
l
receptkund, avtalskund och egenvårdskund. Apote- kets verksamhet, försäljning av läkemedel, regleras i ett avtal mellan Apoteket och staten. Apotekets verksamhet påverkas, förutom av avtalet med sta- ten, av ett stort antal intressenter, som alla utgör viktiga samarbetspartners i Apotekets omvärld.
sjukvårdshuvudmännen utgörs av de 21 lands- tingen.
r---~--- ww
w
UPPDRAGSGIVARE S ocialdepardementet
.---
/ SIUKVARDSHUVUDMÄN , / Landsting
,,i'
, /
,
~,/~J Apoteket
--- ___________ .. _______ -
_ _.,. ...--- '
j
PRISMARGINALFÖRHANDLARE
RFV
l
j
l j
.tY ;;;~;;;;;;~;;;-j
12• Apoteket AB årsredovisning 1999
l - -~-- LÄ;-;;;;;~ - L-;;~;~- ;;~;;ö;- E - ;
l l
l
tl~---
KUNDER• Recept
• Avtal
• Egenvård
Ägare
Staten som ägare ställer ekonomiska krav på Apo- teket. Kravet är utformat som ett utdelningskrav.
För övrigt följer Apoteket de allmänna riktlinjer som staten har upprättat för företag med statligt ägande.
Uppdragsgivare
Staten är också uppdragsgivare och har, via Social- departementet, uppdragit åt Apoteket att med ensam- rätt driva detaljhandel med läkemedel.
Detta innebär att Apoteket ska svara för en god läkemedelsförsörjning i landet och verka för en ratio- nell läkemedelshantering. Bolaget ska vidare svara för producentobunden information till enskilda konsumenter, samt till hälso- och sjukvården. Läke- medelsförsörjningen ska genomföras till lägsta möjliga kostnad såväl i distributionsledet som i övrigt.
Staten har också ålagt Apoteket att tillhanda- hålla ett system för delbetalning av förmånsberätti- gade läkemedel.
sjukvårdshuvudmän
Verksamhetsavtalet mellan staten och bolaget har sedan lång tid tillbaka haft som utgångspunkt att bolaget driver ett nära samarbete med sjukvårdens huvudmän vad avser den slutna vården.
Genom förändringar av kostnadsansvaret för läke- medelsförmånen förändras landstingens ansvar successivt för att, enligt ett tidigare riksdagsbeslut, år 2001, tas över fullt ut.
Detta innebär att sjukvårdshuvudmännens roll som beställare och kravställare fördjupas i takt med att kostnadsansvaret ökar. Den definitiva utform- ningen av sjukvårdshuvudmännens roll och ansvar beräknas bli fastlagd under år 2000.
Prismarginalförhandlare
Försäljningspriserna på Apotekets receptexpeditio- ner fastställs av Riksförsäkringsverket (RFV) i för- handlingar med Apoteket AB.
RFV förhandlar också med läkemedelsföretagen om inköpspriser. Fastställaodet av apoteksmargina- len för läkemedelsprodukter blir därmed ett resultat av dessa förhandlingar.
RFV utgår från läkemedelsförmånens respektive den enskilde apotekskundens kostnader. RFV kan ha
KONCERN0VERSIKT
synpunkter på såväl marginalens storlek som dess konstruktion för den enskilda produkten samt vilka aktiviteter som marginalen bör täcka.
Tillsynsmyndigheter
Läkemedelsverket och Socialstyrelsen är tillsyns- myndigheter över Apotekets verksamhet. Dessa myn- digheter formulerar kraven avseende säkerhet och service kring läkemedelsförsörjningen. Sådana krav kan till exempel avse lokalers standard och storlek, bemanning och kompetens, ledning och kvalitets- system samt teknisk utrustning.
Kunder
Apoteket har, enligt avtalet med staten, åtagit sig att med ensamrätt driva detaljhandel med läkemedel.
För receptkunden innebär det att inga alternativa leverantörer finns att tillgå.
Detta faktum medför ett särskilt ansvar att mot- svara berättigade krav på service, rådgivning och till- gänglighet i läkemedelsförsörjningen. Apoteket följer noga kundförväntningar och kundupplevelser genom regelbundna kundmätningar.
Förskrivare
Receptexpeditionen börjar med att ett recept förskrivs till kunden. Förskrivaren, kan vara en läkare, tandlä- kare, sjuksköterska, veterinär med flera. Läkemedlet hämtas av kund på apoteket mot lämnande av recept.
Läkemedelsdistributörer
På dagens svenska partihandelsmarknad är de stör- sta aktörerna Oy Tamro Abp och Kronans Drog- handel. Det finns också några mindre aktörer samt vissa läkemedelsbolag som lagerför och distribuerar i egen regi. Dessa har dock endast några procent av marknaden.
KD är liksom Taroro ett rent EKO företag. Ett EKO företag definieras som ett enkanals distribu- tionssystem. Detta innebär att ett visst läkemedel tillhandahålls apoteken endast genom en partidis- tributör.
EKO systemet förekommer endast i Sverige och Finland. Dessa två länder har den lägsta distribu- tionskostnaden i partihandelsledet av alla europeiska länder.
Apoteket AB årsredovisning 1999 ., l J
Apoteksstrukturen
i
andra länderPrivatägda apotek vanliga Europa
Den modell för detaljhandel med läkemedel som Sverige valt är unik i ett europeiskt perspektiv. Staten har, genom Apoteket, ensamrätt
till all detaljhandel med läkemedel.
>>
I de flesta andra europeiska länder gäller idag att öppenvårdsapoteken är privatägda och att för att få äga ett apotek måste man ha apotekarexamen.sjukhusapoteken drivs ofta av sjukvården och står utanför regleringar avseende detaljhandel med läkemedel. Oftast gäller även principen att man får äga endast ett apotek.
Undantag finns, till exempel Storbritannien där det är tillåtet med apotekskedjor som inte ägs av apote- kare. Däremot är principen i alla länder utom Sverige att för att få driva ett apotek måste man ha apotekar- examen.
14<·i Apoteket AB årsredovisning 1999
Sverige unikt
I Sverige ägerApoteket samtliga apotek i landet, men har inte ensamrätt till att driva sjukhusapotek. Det kan sjukvårdshuvudmännen göra själva, men samt- liga har valt att låta Apoteket driva sjukhusapote- ken. I Sverige är alla apotekschefer farmaceuter men inte nödvändigtvis apotekare. Mer än hälften av a porekscheferna är receptarier.
I samliga europeiska länder, utom Island, är apo- teksområdet starkt reglerat vad gäller etablering, priser, sortiment och krav på kompetens. I de flesta länderna regleras dessa frågor i lag, medan svenska staten uppdragit till Apoteket att hantera flera av frågorna.
Samtliga länder har nationella subventionssys- tem. Därför regleras priserna på ett eller annat sätt och man har skyldighet att kunna tillhandahålla alla de läkemedel som finns registrerade på respekti- ve marknad till ett enhetligt pris. I Sverige finns alla apotek samlade i ett företag, Apoteket. De stor- driftsfördelar som detta innebär har bland annat resulterat i att Sverige tillsammans med Portugal har de lägsta apoteksmarginalerna i Västeuropa.
De flesta länderna har också någon form av för- delningssystem så att ett apotek i glesbygd kan dri- vas även om det skulle vara olönsamt. Den modell med apoteksombud som finns i Sverige förekommer inte någon annanstans i Europa, däremot förekommer att läkemedel skickas per post till glesbygdsområden.
I Norden diskuteras för närvarande stora förändringar av apoteksstrukturen. På Island har redan en avre- glering skett som bland annat inneburit fri etable- ringsrätt och att man skiljt ägande och drift åt. I Norge kommer stortinget att under våren 2000 besluta om likande förändringar och i Danmark väntas ett likan- de förslag komma under sommaren 2000. Det blir sannolikt restriktioner i ägandet, till exempel att för- skrivare och läkemedelsföretag inte får äga apotek.
KONCERNÖVERSIKT
Ekonomisk analys, koncernen
·Rf.SULTATRAKNING
Mkr 1995
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster 342,4
Jämförelsestörande poster 124,5
Rörelseresultat 466,8
Finansnetto 109,0
Resultat före skatt 575,9
skatt -149,2
Arets resultat 426,7
BALANSMKNING
Mkr 1995
Anläggningstillgånga r 2 111,8
Oms~ttningstillgångar 4203,9
Totala tillgångar 6315,7
Eget kapital 1910,3
Avsättningar 229,9
Långfristiga skulder 68,8
Kortfristiga skulder 4106,7
Total skulder och Eget kapital 6315,7
RÖRELSENS INTÄKTER
Försäljningsöversikt
Försäljningen har visat en stabil ökning sedan mitten av 1980-talet, med undantag för år 1997.
Den 1 januari 1997 trädde en ny läkemedelsre- form i kraft. Andringen i läkemedelsförmånen ledde till en hamstringsvåg under senare delen av 1996 och orsakade därmed en minskad försäljning under för- sta halvåret 1997. Effekten av detta ska beaktas då jämförelse av försäljningen 1998 och 1997 görs. För- säljningsökningen för 1999 på motsvarande 1_1,6 procent består av en volymförändring på 4,5 pro- cent, och en prisförändring på 0,4 procent samt en förskjutning mot varor med högre priser motsva- rande 6,1 procent.
1996 1997 409,9 -141,3 658,4 1 160,0
l 068,3 l 018,7
107,2 107,1 l 175,5 1125,8 -374,4 -325,6 801, l 800,2
1996 1997
l 638,8 l 643,5 6189,0 5789,1 7827,8 7432,6
2 599,6 3 075,5 302,5 341,9
40,3 18,7
4885,4 3 996,5 7827,8 7432,6
Försäljning, Mkr
1997 1998 1999
Prisförändring, %
1,0- - -- - - - -
1998 1999 243,8 318,1
243,8 318,1
96,8 81,8
340,6 ~~ 'J~1 ;•;
-85,6 ... l l~ ,.3 255,0 286,4
1998 1999
l 788,8 1 780,2 5 547,4 5 592,4 7 336,2 7 372,6
l 872,9 2031,9 345,0 355 2 0,5 o,::.
5117,8 4 985,2 7336,2 J 3?2,f--
Medelprisförändring, o/o
1997 1998 1999
Volymförändring,%
• s- - - - - - --
1997 1998 1999
Apoteket AB årsredovisning 1999 '' \ 5
Medelprisförändringen visar på en fortsatt stabil ökning, det vill säga en fortsatt trend mot att kunden ordineras dyrare läkemedel. Volymökningen och förbrukningen av varor med högre priser, är således de mest betydelsefulla förklaringsfaktorer till för- säljningsökningen.
Prissättning
Grundprincipen är att prissättningen på läkemedel är fri. Villläkemedelsproducenten ha med sina produk- ter i läkemedelsförmånen måste de ta upp en för- handling med staten om hur mycket läkemedlet ska kosta. Hur mycket kunden ska betala, den så kallade egenavgiften, regleras i högkostnadsskyddet. Apote- kets pålägg på produktemas pris varierar med inköps- priset. Pålägget är större på billigare produkter och mindre på dyrare.
Apotekens Inköpspris (AlP). Kr*
<:34-:25-... -... '~---·--·-··· ··-· .. ···-·-··... ·-·· ... _ Prisformel AlP x 1,30 + 18,00 AlP x l, 18 + 22,20 AlP x 1,08 + 29,70 AlP x l ,07 + 32,70
>34:25-75:00
>75:00-300:00
>300:0Q-2 000
>2 000:00 AlP x l ,01 + 157,20
• Prisformel gällande 991231
För övriga varor i sortimentet används andra pris- fonnler med såväl procentuella påslag som krontals- påslag. För vissa produkter sätts direkta individuella marknadsbaserade priser.
Försäljningens fördelning :-:-;-- - -- ·· ...
-·
···-···- - -Mkr 1997 1998 1999 För. %av
99/98 försälj
sjukhus 2 243 2559 2698 5,4 10,3
Läkemedel mot recept 14392 16 538 18499 11,9 70,8 Läkemedel utan recept 1 695 l 877 2 135 13,8 8,2 Kostnadsfria
förbrukningsartiklar och specialdestinerade
livsmedel 1567 788 895 13,6 3,4
Fria handelsvaror 1347 1 429 l 574 10,2 6,0
övrigt 264 228 329 44,3 l ,3
Sumnia Försäljning 21 508 23419 26130 11,6 100,0
Avtal - Sjukhus
Försäljningen till sjukhus och vårdinrättningar ökade med 5,4 procent (14,9). Volymen är oförändrad (10,3), prisförändringen stannade på 0,5 procent (0,2) medan medelprisförändringen uppgick till4,9 procent.
1 €.: Apoteket AB årsredovisning 1999
Di_ TIO MEST sl&.DA ~~~!!:M!DUN. ~e(w
1200 - -- -- - - -- -- - - -- - - 1000·
800.
600.
400.
200
Läkemedel mot recept
Försäljningen ökade med 11,9 procent (14,9), varav 5,2 procent utgör volymökning och 6,1 procent övergång till nya och dyrare läkemedel. Prishöjningseffekten är marginell, 0,3 procent. Under 1999 expedierades 61,5 miljoner läkemedelsposter.
Den största delen av kostnaderna för läkemedel på recept inom ramen för läkemedelsförmånen betalas av landstingen. För detta får de ett bidrag av staten.
Andringar i läkemedelsförmånen infördes från och med 1 juni 1999 efter beslut i Riksdagen. Andringen medförde att patientandelen för 1999 ökade till22,8 procent (21,4).
Mdr - --... -... ... 1999 --i 9·9a .. 'l=öräil<irTii&
%
Landstingens andel 14,9 13,0 12,9
Patientandel 4,4 3,5 20,2
Total förmånsgrundande
försl!ljning (läkemedel o tillbehör) 19,3 16,8 12,9
Läkemedel utan recept
Försäljningen har under året ökat med 13,8 procent (10,7).
Försäljningsökningen fördelar sig lika mellan pris, volym och övergång till dyrare läkemedel.
Ko st n a dsfria förbruk n i n gsa rtikl a r och specialdestinerade livsmedel
Apoteket ombesörjer distribution av kostnadsfria förbrukningsartiklar, främst hjälpmedel vid stomi och diabetes, samt speciella livsmedel som till exem- pel sojamjölk för mjölkallergiker.
Försäljningen av kostnadsfria förbrukningsartiklar har ökat med 13,6 procent (-49,7).
Fria handelsvaror
En del av det fria handelsvarusortimentet återfinns i många andra detaljhandelsföretag. Apoteket tillhan- dahåller även egenvårdsprodukter som inte saluförs i andra affärer. Försäljningen har ökat med 10,2 pro- cent jämfört med 1998. Förändringen beror av en prisförändring motsvarande 2,3 procent, en medel- prisförskjutning på en procent och resterande del på en volymförändring.
Övrigt
I posten Övrigt redovisas försäljningen för Apote- kets produktions och laboratorieenhet (APL) samt intäkter till HK-enheter. Apoteken är skyldiga att till- handahålla alla förskrivna läkemedel. Finns inte det förskrivna läkemedlet måste Apoteket tillverka det.
Resultatanalys
1997* 1998 1999
Rörelsens vinstmarginal, 'l'o -0,8 0,9 1,9
Bruttovinst, Mkr 4153 4672 5052
Rörelsemarginal, % 19,3 19,9 19,3
• Vinstmarginalen for 1997 ar rensad frdn jomforelsestdrande poster
Driftskostnadsandel,%
1997 199e 1999
Avkastning på sysselsatt kapital,%
15 - - - - ' - - - ' - - - -- -
- s- - -- - -- - -
1997 1998 1999
Den på sikt minskade rörelsemarginalen förklaras till viss del av en fortsatt förskjutning mot dyrare produkter, där bolagets marginaler är procentuellt lägre. Rörelsemarginalen har under 1999 minskat ytterligare till19,3 procent (19,9). Apoteket har små möjligheter att påverka rörelsemarginalen eftersom Riksförsäkringsverket beslutar om inköps- respekti- ve försäljningspris på läkemedel.
Driftskostnadsandelen har under året minskat till 18,1 procent (18,9). Volymökningen, motsvarande 11,6 procent, tillsammans med rationaliseringar har gett en förbättrad driftskostnadsandeL
KONCERNÖVERSIKT
Rörelsens kostnader
Personalkostnaderna har under året ökat med 176 Mkr till 3 426 Mkr (3 250) eller med 5,4 procent (2,4). Denna förändring är en effekt av dels en ökning av medelantalet anställda med 248 medarbetare till 9395 (9147), dels en effekt av årets lönerevision.
Övriga externa kostnader har under året ökat med 131 Mkr till 1081 Mkr (950) eller med 13,8 procent (8,4). Kostnadsökningen är huvudsakligen en effekt av att Apoteket under 1999 utvecklat och kvalitetssäkrat system för registrering, rapportering och information i verksamheten.
Nettopensionskostnaden har under 1999 ökat till 433 Mkr (425). Apotekets pensionskostnader speci- ficeras i not 1.
Det förbättrade rörelseresultatet beror huvud- sakligen på en minskad driftskostnadsandel samt en ökad försäljning.
Personalkostnader, Mkr
Rörelseresultat, Mkr
1~---
1997' 1996 1999
Övriga externa kostnader, Mkr
• l rl!re/seresultatel fl!r 1997 ingår en jomforelsestiJrande post motsvarande
l 090 mkr.
Finansiella intäkter och kostnader
Apotekets styrelse beslöt i januari att inte valutasäkra bolagets aktieinnehav i intressebolaget Oy Tamro Abp. Terminen stängdes 990202 med en realiserad valutakursförlust om 7,0 Mkr. Räntekostnaden för dagslånen samt certifikatsprogrammet har under 1999 uppgått till 18,5 Mkr (23,9).
Utdelning från Oy Tamro Abp var 50,0 Mkr (29,0).
Apoteket AB årsredovisning l 999 :•: 7
fiMANSNETTO. MIUt
Investeringar
- - -
Mkr 1997 1998 1999
!T-investeringar 32,9 72,8 127,5
övriga inventarier 107,6 113,0 109,3
Lokalinredning 25,6 36,3 28,4
Byggnader och mark 40,3 Ul,B 0,4
Summa investeringar 206,4 333,9 265,6
Investeringar
IT investeringarna ökade under året med 54,7 Mkr (39,9) till127,5 Mkr. Ökningen bestod huvudsakligen av en utbyggnad av kommunikationsnätet till apote- ken och förbättrad datorkapacitet. Den nya produk- tionsanläggningen i Umeå färdigställdes under 1998.
Finansiell ställning
soliditeten uppgick till27,6 procent att jämföra med 25,5 procent för 1998. Den lägre soliditeten 1998 berodde till stor del på den utdelning som gjordes till ägaren under 1998.
På grund av att kassaflödet av kundfordringar och leverantörsskulder inte sker samtidigt, varierar behovet av rörelsekapital väsentligt. Apoteket finan- sierar det kortfristiga lånebehovet via dagslån och via Apotekets certifikatprogram som tillåter en ytter- ligare upplåning om 750 Mkr. Per 991231 nyttjades 200 Mkr på certifikatprogrammet.
l 8 Apoteket AB årsredovisning 1999
100 .. _
;
·.. 90 -· ··
-~·
so - --
·.-
::-_:·10 .... ..
-:,_ .. :;. .·
~:
20 -
;;10 .. -:---
·--·--~ .
(
\
. -·J.
~ -.· .·: ~ :.:. ,
. .
KONCERNÖVERSIKT
5 år i sammandrag, Koncernen Enhet 1995 1996 1997 1998 1999
Nettoomsättning Mkr 20584 23 541 21624 23419 26130
Procentuell förändring jämfört med föregående ~r % 9,8 14,4 -8,1 8,3 11,6
Resultat efter finansiella poster Mkr 576 1175 l 126 341 400
l procent av försäljningen % 2,8 5,0 5,2 1,5 1,5
Nettoresultat Mkr 427 801 800 255 286
Balansomslutning Mkr 6 316 7828 7433 7336 7 :)73
Eget kapital Mkr 042 2600 3076 1873 2032
soliditet OJo 16,5 33,2 ~1 4 25,5 27,6
Räntabilitet på sysselsatt kapital % 18,1 18,1 -0,7 10,6 9,5
Räntabilitet på eget kapital % 22,3 5,5 - 11,7 13,6 14,1
Antal apotek med försäljning till
allmänheten den 31 december Antal 894 897 880 876 889
Medelantalet anställda Antal 9590 9558 9447 9147 9 395
Antal läkemedelsposter (1 000-tal) Antal 53475 56796 51339 58558 61 471 Procentuell förändring jämfört med föregående ~r % 2,4 6,2 -9,6 14-, l 5,0 Antal läkemedelsposter (index är l 00 år 1994) 102, l 108,8 98,3 l 2, l 117,7 Arbetad tid (index är l 00 år 1 994) 101,1 102,4 99,4 92,91 9S,Sl
Produktivitetsindex 101,0 105,3 98,9 117, j2 122,8
' Arbetad tid omdefineros till faktiskt arbetad tid.
' Fl!rt!ndrot underlog för bert!kning av produktivitetsindex.
Definitioner
SOLIDITET
Eget kapital dividerat med balansomslutningen enligt balansräkningen.
RÄNTABILITET PA SYSSELSATT KAPITAL Resultat efter finansiella poster + räntekostnader +/- l resultaträkningen redovisade kursdifferenser på finansiella lån dividerat med genomsnittlig balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder.
RANTABILITET PA EGET KAPITAL
Årets vinst dividerad med justerat eget kapital. Justerat eget kapital är taget direkt ur koncernbalansräkningen.
VlGD PRODUKTIVITET
Relationen antal läkemedelsposter och arbetad tid.
RÖRELSEMARGINAL
Nettoomsättningen minus Handelsvaror dividerat med Nettoomsättningen.
SYSSELSATT KAPITAL
Genomsnittlig balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder.
EGI!T KAPITAL
Eget kapital enligt balansräkningen.
ANTAL LÄKEMEDELSPOSTER Antal receptrader.
ARBETAD TID
Utgör den faktiskt arbetade tiden.
Apoteket AB årsredovisning 1999 :~:g
'
Verksamhetsfaktorer
Kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen
Planer finns på att landstingen ska överta det fulla kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen. Detta kommer att leda till att läkemedelskostnaderna blir en av flera produktionsfaktorer i hälso- och sjuk- vården. Det är en positiv utveckling som leder till bättre prioriteringar av sjuk- och hälsokostnaderna i ett större perspektiv. Denna reform kommer att ställa större krav på Apoteket att bygga upp kund- relationer och lösningar till de 21landstingen.
Verksamhetsavtal
I dag har Apoteket ett verksamhetsavtal med staten.
Detta avtal kan sägas upp på sex månader. För Apo- teket är det viktigt att ett avtal finns som tydligt och konkret anger krav på Apotekets verksamhet. Det är viktigt att eventuella ändringar i avtalet aviseras i tid så att eventuella anpassningar kan göras snabbt.
För Apoteket är det viktigt att intäktsgenerering- en bygger på följande komponenter
• kund/leverantörsrelationer,
• ökad affärsmässighet,
• dynamik som stimulerar till utveckling av en bra läkemedelsan vändning,
• verksamhetsavtalets krav på den nationella förmånen,
• Apotekets ansvar för att verka för en bra läkeme- delsanvändning måste vara styrande och
• harmonisering måste ske mellan tillsynskrav och vinstkrav och ge en tydlig signal om Apotekets roll.
70~ Apoteket AB årsredovisning 1999
Personal
Åldersstrukturen på Apotekets personal och de rekry- teringssvårigheter som finns i delar av landet kommer att medföra att Apoteket måste säkerställa utbild- ningskapaciteten, ändra arbetsorganisationen men även utveckla nya distributionslösningar.
Konkurrens
Apoteket har konkurrens vad gäller sjukhusmark- naden och även läkemedelsinformation, även om man idag driver alla sjukhusapotek. Apoteket måste inom dessa områden inrikta sig på partnerskap med bland annat hälso-och sjukvården.
Läkemedelsförmån
Översynen av läkemedelsförmånen som förnärva- rande görs kan komma att påverka Apotekets för- säljning genom minskade försäljningsvolymer. Detta
betingat av att vissa läkemedelsgrupper och/eller sjuk- domstillstånd inte faller inom läkemedelsförmånen.
Varumärke
Apoteket har ett mycket starkt varumärke .. Detta kan användas till att utveckla nya kompletterande tjänster med hög trovärdighet.
~i;~p~otelcets nya -···••r.,
.a'll!!.illlli!IIClll""'"<!tt stort antal
~,~glliiD önskemål och konstruktiva npo ttr miljöarbetet. Det nya handlingspro (:t har blivit en nystart i miljöar- betet och inr.-c' ar bland annat att Apoteket ska infö- ra ett milJÖledningssystem som uppfyller kraven i 15() 14001 och/eller EMAS.
c;ällande miljöpolicy
En god hälsa förutsätter en god miljö. För Apoteket är det därför naturligt att ta ett långtgående miljö- ansvar.
Apoteket ska miljöanpassa all sin verksamhet och miljöaspekten ska vara en naturlig del i kvalitets- kraven. För att leva upp till detta ska Apoteket utan att ge avkall på funktion, produktsäkerhet och leve- ransskyldighet
• tillhandahålla miljöanpassade varor och tjänster,
• aktivt på verka samtliga leverantörer att miljöan- passa varor och tjänster,
..
• verka i lokaler som är byggda av och inredda med miljöanpassade material,
• använda miljöanpassade varor och hushålla med naturresurser i all verksamhet,
• minimera vår användning av energi,
• klara eller överträffa kraven i lagar och för- ordningar på miljöområdet,
• kontinuerligt förbättra Apotekets fastställda miljömål,
• involvera och fortlöpande utbilda de anställ- da i miljöfrågor och
• öppet och sakligt informera om Apotekets varors miljöegenskaper och om vårt miljöarbete.
Apotekets nuvarande miljöprogram är det tred- je i ordningen och gäller 1997-2000. Under år
22« Apoteket AB ärsredovisning 1999
2000 revideras miljöprogrammet (miljöpolicy, mil- jömål och handlingsplan för miljöarbetet) och det nya miljöprogrammet ska börja gälla från år 2001.
Prioriterade områden
Apoteket prioriterar arbete med energi, transporter, resursförbrukning, miljöinformation till kunder och leverantörer samt miljöledning. För Apoteket har för- modligen energi och transporter störst betydelse för miljön.
Energi
Apoteket fortsätter sitt arbete med att minska energi- förbrukningen. En förutsättning för att kunna driva det arbetet på ett effektivt sätt är att energiförbruk- ningen kan mätas. Därför fortsätter Apoteket att instal- lera elmätare på apoteken. Under 1999 har 46 procent av apoteken minskat sin energianvändning, för 1998 var siffran 12 procent. All el som levereras till apotek med enskilda elabonnemang är märkt Bra MiljövaL
Transporter
Under 1999 har en miljöanalys av Apotekets trans- porter genomförts. Analysen omfattar transporter av läkemedel till apotek, personalens resor till och från arbetet, tjänsteresor och transporter till och från apo- teksom bud.
Rapporten ger ett bra underlag för att kunna gå vidare i strävandena att minska Apotekets transpor- ter och personalens arbetsresor.
Läkemedel
En viktig fråga för Apoteket är hur läkemedelsrester påverkar miljön. Kunskapen om detta är idag otill- räcklig. Apoteket fortsätter arbetet med att ta fram kunskap för att kunna informera kunderna om läke- medlens effekter på miljön. Under året tog apoteken
