ÅRSREDOVISNING 1999
__ j Inrte h ål l
Vi!~iga h_ä.Q.Q§i~E)r
..
VD~orciet
- Postqirot fcrtsä:dP.,· förnvE..Isea;betet 2 Förvalininosb3ot>5tE..Ise
o~m~.är P9$tgirgi
_4EE:lm~r$9YE:lr§il:! _ --··-
. --· _ _ ____ ] _
Marknaden VårCJ tiänsier f'ö;·sälining
prcju!<tion~qroces89i.
fim>nsf()rve~ltning
fv,iliö
Dotte;·:~olao
R&sult o i o::h löns2 mhet flol'3nsi<:ll sli·uktur Ri s: :kontroll
fE_sult<m·i:i.kniil~l<;r Ro~uitatan::;I"S
Belansräkni n:Jsoo,nalys l (assaflöd?sanal"ser
bJQ t§[ t~l [8.§ _ (Jita.t ... Q<:h .. t:JaJ?,lS!.!~;;ningar -- P.Gdq _yj_s_Qj_Qg_!?~.-o~h .. värclt:.ii.I.J.fl§Pii()ciper -1\loter
- Övri~2- tilläqosut1olv:mi,,aar Förslaq_ till
vinstdis~o:::itionRevisionsb3r?ttelse
§1:yreln ocl1
re'!l~orert;l::J_n_kledni1J9_ . _ Adresser
3
10 15 18 :?Q
22 24
23
28 2G
35 86 8(
38 3G
42 53
58 59
e o
62 64
Postgirot i korthet
Postgirot Bank AB (publ) är ett helägt dotterbolag till Posten AB (publ). Postgirot har bedrivit betalningsförmedling sedan 1925. Verksamheten som bank startade den l mars 1994 i sam- band med bolagiseringen av P osten. Varunamnet Postgirot an- vänds synonymt med det juridiska namnet Postgirot Bank AB.
Postgirot är ledande bank på den svenska betalningsmarkna- den. Nästan alla svenska företag, organisationer och privatper- soner har en affärsrelation m ed Postgirot via postgirokonton eller med Postgirot samverkande banker.
Under 1999 m edverkade Postgirot till att cirka 4 900 mil- jarder kronor fördelat på cirka 4 00 m iljoner affärstransaktioner bytte ägare.
Postgirots kundbas omfattar cirka 425 000 företag, före- ningar och andra organisationer samt cirka 915 000 privatper- soner.
Affärside
Postgirots aff ärside är att erbjuda betalningsförmedling och andra finansiella tj änster som m öter kundens behov nu och i framtiden.
Ekonomis!; i.1fcrma.tion fråoi Postgirot Bank AS (j::ubl.) • H&lvårsrappc;t i sepkmb~T 2000 • A.-sr<:dovisnin;J i b:.irj2 n -av api'il '200i.
Årsredovisning ocfl dE''3.rsrappc, .. ~finns äv€n i sn[;3lsk v€.Sioil. Rappo;terna k&n b~tällc;s från P ostgirot l<orn,nu nike .tion,
·1 05 00 Stockholm. Teleron 08- 131 20 OJ Pollerfax 08-20 05 46. D,;on sven3ka
~;välscm c!::n mg€1 s:(a v<S.-si:::o F n av ,:;,I·rodovisningm
finns ävm på Postgi< ots r.ernsida, WVWI!.,)OStgirot.se
· viktiga. l1~i11clelser
• Rörelseresultatet uppgick till 66 Mkr (263 ). I resultatet ingår jämförelsestörande personalkostnader om 204 Mkr.
l övrigt karaktäriserades resultatet av ökade provisionser- säterringar och ett lägre räntenetto.
o
Rörelseintäkterna ökade med 13 procent till 3 883 Mkr (3 439).
• Postgirot lanserade under 1999 en heltäckande betalnings- lösning i såväl kronor som euro. Inköps- och betalsystemet Postgirot Purchasing har vunnit ökad marknadsaccep- tans.
o
Postgirot Direkt, en ny telefonbaserad kundtjänstenhet, etablerades i Eskilstuna.
Postgirot Bank- Koncernen
'
Rer.uHatul>it:Ckllng
r .,,i,;.r - - - -
Räntenetto
1999 1998 1502 1 638
!".r:.ovision~'l._netto
_ ·-·- -· · -.. _____
---~!1!_5__ _..!
~32_Nettoresultat av finansiella transaktioner 43 1 07
- - - - - · --- ·- - ---- - - -- - --- ---
övrigaintäkter 153 __
.2!\~3883 3439
Personal kostnader 959 982
~ämförelsestörande
personalkostnader __ 20_4 _ _ _ _ _ Övriga~ ~st~d~--- _ _ _ _ __ _ _ 2646 ___ ~1~ _
Summa kostnader före kreditförluster 3809 3169
· - - -·-·- ---· -- -·--
74 270
Kreditförluster
~-7
---~---
- - - -- 66 263
Skatt
på_~ts resu_lt~_t_________ ___ -- -·- - -
~-____ -7_7_
27 186
* Nyckeltal för 1999 beräknat exklusive jämförstsestöra.nde personalkostnader,
** Kapiteltäckning beräknas endast för banken eftersom koncernen inta utgör en finansiell företagsgrupp.
Definltionsr, se sidan 7.
~
Delar av kortverksamheten avyttrades till !T-tjänsteföre- taget Sema Group Sweden AB.
• Posten AB fårvärvade i januari år 2000 samtliga aktier i Postgirots dotterbolag Swedgiro AB.
o
Millennieskiftet passerades utan allvarliga störningar.
o Postgirots tjänster till för etag och o rganisationer förmed- las från och med 2000-01-01 genom egen säljkår.
• Postgirot beviljades medlemskap i bankg irosystemet.
Under första halvåret år 2000 ansluts Postgirot till Bank- girot.
" Regeringen beslut ade i januari år 2000 att Posten AB fM
genomföra en försäljning av Postg irot. Samtidigt togs tidigare restriktioner i bolagsordningen bort.
1999 1998 - - · -
..· - - - --- --- - --- · ·· - ·--··-
2,2 9,3 9,0 9,3 Räntabilitet på ege_t-,-ka_,_p,.. ita ..,. l:.., , %,.,-- - - -- ·---::-'-:::---::c'-:-
Räntabil~tet
på el:!et kapital, %• _ _ _
l/K-tal inklusive kreditförluster 1,02 1,08 l/K-tal inklusive kreditförluster• 1,08 1,08 3,2 4,1 - -·- - -
Pla~ringsmarginal,
%
Betalningsvolymer, mdkr 4 892 5 018
Inlåning, genomsnitt, mdkr 32,5 31,1
---···---..,,.:-- - , , - - - -- -- - •··-· -- - -- Utlåning, genomsnitt, md_k _ r _ _ _ _ _ _ _ _ _
~--4_,_4Eget kapital, mdkr . _
~!~_ _
~~_
!?~a~~~~u~ing,mdkr
_ _ _ ___ - · - - - -- 60,1 54,4 Kapitaltäckningsgrad, %**___________ 14,4 20,5
Primärkapitalrelation,% 11 ,6 16,3
---···
Medelantal anställda 2444 2 633
---
Nöjd-Kund-Index, (N Kl)
- Sto!a!öretag __ _ ___ _ ___________ ___!1!_____28_
-Mindre och
me~elstorafö_~---____ !! ___ _ _
?~- Privatkunder
Personal som trivs (Vi P-_i n _ d_ ex _. ) _ _ _ _ _
81 57
76 54
RORELSERESULTAT
Mkr M d kr
35
INLÅN l NG (genomsnitt(
M d kr
UTLÅNING (genomsnitt) 8 0 0 - - - -
95 ~ö 97 98 99
*Rörelseresultatet på 66 Mkr har belastats med jämförelsestö- rande per sonalkost nader om 204 Mkr.
30 ; - - ~
"''\-
t- - · -
l l
"'
- -
~'- -
- - - - r- ·=
25 20 15
10
- - - ,..._ -
5
- - - -
~o --~
95 96-
97-
98 99l
Inl åni ngen från allmänheten öka - de med 4,5 p rocent från 1998.
10 - - - -
8- - - -
6- - - -
4- - - -
o-
95 96 97 98 99satsningen på kred itg ivn ingen
till allmänheten förd ubblade ut-
låningen under 1999.
t Postgiro
~"\:fl ., ··:-: }
• !'::f.!;T l J->:-,-a
VO-C
1RDET
ef'":dmTr<lde
GtroKieattAr i 999 förstärktes grunden för Pos·cgircts utveckling med avseende på tjänster och kundtillfredsställelse. Året :xäglades av stora basinvesteringar och offensiva sats- ningar på ele:droniska tjänsi:er på lni:erne~ .
Postgirot 1999
Postgirots mål fastställs i de fyra dimensionerna: lönsam- het, kunder, medarbetare och förnyelse. Det är med ut- gångspunkt i dessa områden som Postgirot utvecklar och befäster sin position inom den finansiella sektorn.
Lö~~ar~.~,g·~
Arets låga reparänta påverkade resultatet eftersom Postgirot är starkt beroende av ränteintäkter. Dessutom känneteck- nades 1999 av ett antal stora investeringar. Bland dessa märktes millennieförberedelserna, de nya innovativa euro- lösningarna samt ytterligare ett par större strategiska satsningar av infrastrukturkaraktär. Ä ven rationaliseringen i vår organisation fortsatte. Bland annat automatiserades produktionsprocesser och ny teknik infördes. satsningarna är en del i vårt fortlöpande förnyelsearbete vars syfte är att stärka Postgirots långsiktiga lönsamhet.
K~r.c~~c·
Postgirots organisation har under de senaste åren styrts över till en allt mer kundorienterad struktur. Under 1999 genomfördes flera förändringar i syfte att skapa en moder- nare kundorganisation. En viktig del av denna satsning var etableringen i Eskilstuna av kundtjänstens nya försälj- ningsenhet, Postgirot Direkt.
Investeringar har gjorts i ny modern produktionsteknik för att ge bättre stöd till kundtjänsten. En stor del av de do- kumentrutiner, som tidigare hanterades manuellt, sköts i dag med automatisk bildrangst och elektroniska arkiv.
Även detta harvarit till gagn för kundservicen.
Trots problem i samband med fortgående omvandlings- process har Postgirot genomgående lyckats upprätthålla och bland vissa kundgrupper till och med öka tillfredsstäl- lelsen med Postgirot. Detta framgår av de så kallade Nöjd Kund Index (NKl)-undersökningar, som Postgirot regel- bundet genomför. Den största positiva förändringen upp- mättes bland Postgirots privatkunder. Postgirots långsik- tiga mål är att bli bästa bank i samtliga segment, det vill säga i segmenten Stora företag, Mindre och medelstora företag samt Privatkunder.
För många av våra medarbetare var 1999 ett tufft år. N ed- dragningar i personalstyrkan inom produktionen och be- hov av andra kompetensprofiler har inneburit ökade krav på stora personalgrupper. Trots dessa förutsätt ningar har de anställda i en så kallad ViP-undersökning uttryckt öka d trivsel i sitt arbete. Resultatet är glädjande och visar att medarbetartrivseln utvecklas positivt .
Det är Postgirots medarbetare som byggt upp företagets värde, dess förtroende på marknaden och inte minst dess starka varumärke. Även år 2000, när Postgirot fyller 75 år, är det i första hand medarbetarnas komp etens, attityd och beteende som är nyckeln till företagets framtid. Den så kal- lade Postgiroandan, som är en kombination av samhörig- hetskänsla, lojali tet och företagsstolthet , utgör kärnan i vårt varumärke.
~-=örn}ral~s
Postgirot har även under 1999 valt att fokusera på krediter, utlandsbetalningar, kort och elektroniska tjänster. Samtli- ga dessa prioriterade tjänsteområden uppvisade en p ositiv utveckling under året. På kreditsidan fördubblades den genomsnittliga utlåningen. Även på utlandsmarknaden fortsätter Postgirot att växa. Utiandsflödena ökade från 58 till 100 miljarder kronor. Marknadssatsningar på tjänsten ePostgiro uppvisar ett bra resultat. Antalet kunder, som framför allt utgörs av privatpersoner, ökade från cirka 35 000 till cirka 75 000. Tillsammans med Postgirots cirka 65 000 GiroGuide-kunder var därmed cirka 140 000 pri- vatpersoner och småföretag elektroniskt uppkopplade till Postgirot vid slutet av året.
Även på kortsidan har volymerna ökat kraftigt. Detta gäller såväl för partnerkorten som för vår egen kortverk- samhet. Kort kommer också i fortsät tningen att vara ett viktigt satsningsområde för Postgirot. Detta gäller inte minst inköpskonceptet Postgirot Purchasing, PPC, som fick sitt genombrott. Med tjänsterna e Faktura och PPC har Postgirot etablerat en stark position på företagsmarkna- den. Målet är att Postgirot ska vara huvudaktör på den svenska marknaden för elektronisk handel mellan företag och mellan företag och konsument. Elektronisk handel ut- gör en viktig del i vår kärnverksamhet.
POSTGIROT ÅRS8EDOV IS f\11NG 1989
Inför år 2000
Utvecklingssatsningen på eurolösningar och forberedelser- na inför millennieskiftet var två stora projekt som påverka- de vårt resultat 1999 och som nu kan läggas bakom oss.
Övriga satsningar förväntas bära frukt under år 2000. Detta gäller inte minsrJ'or den nya bankplattformen med ett nytt, webbaserat koncernkonto liksom den nya produktions- plattformen för betalningar.
Kunderna hyser ett store fortroende for oss som vi ska fortsätta att vårda samtidigt som upparbetade värden ska vidareutvecklas. År 2000 kommer att innebära fortsatta ge- nomgripande förändringar for Postgirot. Min uppfattning är att dessa förändringar blir utomordentligt stora, både vad gäller teknik och tjänster, men också ägarmässigt. Vi ska fortsätta expansionen på kort- och kreditsidan och sam- tidigt förstärka satsningen på den elektroniska handeln, som är ett område som för närvarande är inne i en snabb ex- pansionsfas. Postgirots tjänsteutbud ska fortlöpande bred- das och vidareutvecklas med inriktning på realtidssystem och Internetbaserade tjänster. Internet blir basen for en stor del av vår elektroniska kontoredovisning, vilket medför att den pappersbaserade hanteringen av information kan min- skas. Till detta kommer att Postgirot i april år 2000 anslu- ter sig till Bankgirot för att därigenom kunna erbjuda nya och utvidgade bank- och betalningstjänster.
I takt med att allt fler tjänster baseras på Internet och allt fler ärenden hanteras on-line kommer också kundernas krav på leverantörernas servicekvalitet att öka. Därför kommer Postgirots servicekvalitet även i fortsättningen vara ett av våra viktigaste satsningsområden. Vårt mål är att bibehålla Postgirots starka förtroende på marknaden genom att upp- rätthålla en kvali ter på hög nivå.
När Postgirot nu blickar framåt handlar det framför allt om att fortsätta satsa på förnyelse och tillväxt för art därige- nom skapa förutsättningar för värdetillväxt för Postgirot, dess ägare, kunder och medarbetare. Postgirot är en högst vital 75-åring. Blandningen av kontinuitet och förnyelse har stärkt vår konkurrenskraft.
Regeringens beslut från januari år 2000 att godkänna att Posten AB f.lr genomföra en försäljning av Postgirot in- nebär både möjligheter och intressanta framtidsperspektiv.
Den viktigaste och omedelbara konsekvensen av beslutet var att tidigare restriktioner i bolagsordningen togs bort.
• "P\)Stgirct är en hö;st vi· ; :9.J /5-e, ;-ing,
f.~l an;:.f il!ngen av ko!'rd;•ui·(at och fcr-
ny~l~~~ 1"!:~:1 :-:;Hi.~·kl: v!J.r k•~n!<vrr~=!~krait. "
Med detta följer att Postgirot ges samma förutsättningar att verka som övriga banker.
Med de basinvesteringar som genomforts kommer Post- girot att kunna övert räffa fjolårets resultatnivå under år 2000. Det sätt på vilket alla medarbetare klarat utmaning- arna styrker den framtidstron. Ett viktigt skäl till vår posi- tiva bedömning och framtidstro är att Posegirot är en bank i ständig förnyelse och utveckling.
Stockholm den 14 mars 2000
ANDERS WAHLSTRÖM, VD
~ J
FÖRVA L TN ING3BERÄ TTE L SE
Det övergripande lönsamhetsmålet är att uppnå en marknadsmässig räntabilitet på eget kapital över en konjunkturcykel. Resultatet för 1999 -beräknat exklusive jämförelse- störande personalkostnader- motsvarade 9,0 procents räntabilitet på eget l"api·(al.
·---· ----· - - --- - - - -
Må l
Postgirot har fyra målområden; Nöj da kunder, Lönsamhet, Personal som trivs och Förnyelse.
Mäl och styrtal formuleras inom respektive målområde och samlas upp i den så kallade Postgirokompassen, som är ett styrkort, Balance Score Card, för verksamheten. Kom- passer finns även får Postgirots stabs-, utvecklings- och serviceenheter samt affärsenheter.
Nö jde k·.m d$1
Postgirots kunder har indelats i segmenten får stora före- tag, mindre och medelstora företag och privatpersoner. Må- let är att ha Sveriges mest nöjda kunder på samtliga mark- nader som Postgirot verkar på. Kundernas tillfredsställelse med Postgirot och de påverkande faktorerna mäts enligt metoden Nöjd-Kund-Index, NKI. Se vidare sidan 16.
NKI mäter får varje segment kundtillfredsställelsen i jämförelse med två konkurrerande banker.
Det övergripande lönsamhetsmålet är att uppnå en mark- nadsmässig räntabilitet på eget kapital över en konjunktur- cykeL Resultatet för 1999 beräknat exklusive jämförelse- störande personalkostnader motsvarade 9,0 procents ränta- bilitet på eget kapital. Det lagstadgade kravet på kapital- täckning på 8 procent överskreds med 6,4 procentenheter.
Index
NÖJDA KUNDER (N Kl)
1 0 0 - - - -
98 99
• stora företag
LÖNSAMHET (Räntabilitet på eget kapital)
% 35 30- :FS-
:m-
l!' lO
:.
o
95 96 97 98 99Sedan 1997 har Postgirots räntenetto p ressats kraftigt på grund av fallande marknad sräntor, vilket huvudsakligen för- klarar de senaste årens lägre resultat nivåer. Dessutom har Postgirot haft höga kostnader får fårberedelser inf ör millen- nieskiftet och euro-anpassningen av betalsystem en. D etta gäller i hög grad även får 1999 års resultat.
Postgirot fåljer upp m ålet Personal som trivs g enom ett ViP-index, Vi i Posten. Samtliga medarbetare f'ar en gång varje år svara p å en enkät om hur nöjda de är m ed sin totala arbetssituation samt hur de värderar olika faktorer. Mät- ningen genomförs varje kvartal då en fjärdedel av persona- len far enkäter att besvara. Se vidare sidan 23.
F5myalt-~
Förnyelsemålet handlar om att skapa förändringskraft, t änka nytt, skapa lösningar för kunden och den egna verksamheten samt säkerställa Postgirots framtida konkurrenskraf t.
Förnyelsearbetet har resulterat i bland annat en unik lösning på marknaden för hantering av eurobec alningar kopplat till kundens befintliga p ostgirokonto. Inköps- och betalsystemet Postgirot Purchasing har vunnit bred mark- nadsacceptans samtidigt som e Fakturan förbereds får fak- turering även m ellan företag .
PERSONAL SOM TRIVS (ViP-index) Index
60
50-
r-- ,_ - -
40-
r- - -
1-30-
r- ,.._ -
20-
r- - - · -
10-.::
- f- :-· · - :-
o =
95 96 97~98 99~FÖRNYELSE
• lnkor~i\0JlC.at:~te:t
Postgt!'o~ Putci1.3.sina
&Faktura
• Mindre och medelstora föratag
m
PrivatkunderNKI-värdet för Postgirots privatkunder öl<ade signifikant under 1999, Kundfillfredsställelsen hos Postgirots mindre och medelstora företag är fortsatt högst i segmentet.
Räntabiliteten på eget kapital exklusive jämförelsestörande personalkostnader sjönk under året med cirka 0,3 procentenheter till 9,0 procent.
Personaltrivseln ökade under 1999 för första gängen på t
r~
.år.POSTGIP.C'T ARSR EDOV I.S NIJ ,I(' ·1 8 98
Framgångskriterier
För att Postgirot ska kunna hävda sig i konkurrensen på den framtida bankmarknaden krävs bland annat följande:
Förändringsbenägenhet och förändringskraft hos perso- nalen.
• Effektivitet i produktion, tjänsteutveckling, försäljning och administration.
• Hög kompetens hos personal som arbetar med tjänsteut- veckling, försäljning och IT.
.. Framgångsrik hantering av pågående teknologiskifte mot elektronisk handel och bank- och betalningstjänster över Internet.
strategier
Postgirot måste öka sin intjäningsförmåga under de kom- mande åren för att uppnå lönsamhetsmålet. Detta skall rea- liseras genom ökad tillväxt inom prioriterade områden, får- ändrad prisstruktur och fortsatta kostnadseffektiviseringar.
-~--:~f-~1r~e·tr.'r ~att~
...
Postgirot ska stärka sin ställning som Sveriges ledande be- talningsfårmedlare genom att utveckla rollen som betal- ningsbank över eget kontosystem. För att öka intjänings- förmågan prioriteras områden som kortfristiga rörelsekre- diter, kortutgivriing, elektroniska tjänster och utlandstjän- ster. Postgirot ska även satsa på att utveckla kompletteran- de försäljningskanaler för att öka tillgängligheten för kun- den och får att uppnå ökad tillväxt.
Postgirot ansluts till bankgirosystemet från och med april2000 och kommer då som enda svenska bank erbjuda företagskunder möjlighet att till postgirokontot samla både post- och bankgirobetalningar.
Postgirot har samtidigt en viktig roll som underleve- rantör av betalningstjänster till andra banker. Avtalen med viktiga samarbetspartners ska utvecklas såväl nationellt som internationellt.
Organisation
i-ö;·••:.re:ses~r<.~~a~;
Postgirot eftersträvar marknadens bästa elektroniska såväl som pappersbaserade betalnings- och cash management- tjänster.
Tjänsteutvecklingen ska vara kundstyrd och flexibel ge- nom att marknaden offensivt erbjuds de möjligheter inom betalning, cash management och elektronisk handel, som den nya tekniken skapar. Helkundsrelationer ska utvecklas.
Postgirot kommer att tillämpa en tydlig prisstrategi som gör det möjligt för kunden och för Postgirot att effek- tivt utnyttja olika resurser.
Postgirot eftersträvar effektivitet i såväl produktion, tj äns- teutveckling, försäljning som administ ration. Postgirot ska ha en lägre kostnadsnivå än konkurrenterna. skalfördelar i produktionen, effektiv administration och låga distribu- tionskostnader medfår att Postgir ots konkurrenskraf t ökar.
Maci~:hz·~srsb·:r·;:a~!
Postgirots medarbetare förväntas vara förändringsbenägna, visa engagemang och ta ansvar och samtidigt ha förståelse får såväl Postgirots som kundernas verksamhet. Deras kompe- tens ska utvecklas men i vissa fall kan kompetens tillföras ge- nom extern rekrytering. Postgirot ska ha ett motiverande belöningssystem och stöd ja medarbetarnas utveckling.
Postgirot kommer att fokusera på affärs- och kundoriente- ring. Personlig f örsäljning ska tillhandahållas större företag och organisationer. Andra säljkanaler som Postgirot Direkt, Internet, direktreklam och t elefon ska vidareutvecklas för privatkunder och småföretagare. En ny kund- och säljinrik- tad organisation har skapats från l januari 2000.
[~~ -J ~ l- r-.=::~_, : ~~~~~~ - - ~~~~ -~~~J
: ~:___-r::_~:.· ... ··-=·:~-=---r--·-~ :c. ::-- ~·· _ _L__- _:-· ~~:~--
[
:~CKUNGS-
OCH SERVICE-l j· -!:.
., •.,
ElEKTRONISK HANDEL OCHl f
BETAlNINGAR BANK OCHl,
l',
rT li
PRODUKTION -INRIKESJ l
EKONOMI JlEf.IHETER
J :._.~~- -- , _____ ,: l _ _ , _ _ _ ; ._ - U:Rl~ :~- - ·-·· --·
- - - - - j- --·---- · --· ---~·-;-·-·-- - · · · -· --~· ·- ··-·
[ __ ~~~~] ~L ~::~J ~ --:;:-: L~= J :~ ~::-_J
: VD
i
l
l
' ... 1·.:_:.-.c.~::
·'·--~ "'
l
INTERN- l ___- - J
SlYRElSE l1 REVISION
J ' _:
: _ _ -- ..__. ___ .1 Organisationen gäller från och m ed 1 januari år 2000.
FÖRVALTNii'!GSSERATTELSE
· _~ r i: _ 4 tlllcLtS: O -
.~o · . .
"iO'
\TYJ ers.
-·~· ,. L
o. k ;r _ ·-· [
...: 1.::. 9 .::... 99 :.___....; 1 :...::. 998 1997
RESULTATRÄKNINGAR (Mkr)
Räntenetto 1 502 1 638 1 785
Provisioner, netto 2 185 1 532 1 4 87
Nettoresultat av finansiella transaktioner 43 107 -64
9_yr!~n~ä~ - - - · · · - -- ·- ·- - - - -- - - - - 153 162 ·- · ··- - - 168 Summa rörelseintäk:.:.;t:..:e..:.. r _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ --=. 3..: 8..: 8..: 3 _ _ __: 3 :.... 4 .:..:: 39 3 37t3
Personalkostnader 959
Jämförelsestörande personalkostnader 204
Övriga ko~n _ ader _ __ -- -- - - _ _ _ _ 2 646 Summa kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster Kreditförluster
Rörelseresultat
Skatt på årets resultat Årets resultat
~
· · - - . . - - - - - - --
BALANSRÄKNINGAR (Mkr)
3809
74 -8 66
-39 27
Utlåning till kreditinstitut 21 045
Utlåning till allmänheten 11 399
Räntebärande värdepapper 25 683
Övriga tillgångar - -- - - -- - - - - - - -- -- -- - · 1 938
Su~~a tillgång~
___ _ . _ _ _ __ _ 60 065
Skulder till kreditinstitut 10685
45 258
982
2187 3169
270 -7 263
-77 166
25 257 5 629 21 5 68 1 924
7
3 10 42 948
1 125
. .: 981_.
3106
2 70 -6 264
-76 188
30 526 6 778 18 464 2 4 53
7 234 46 144
1996
1 996 1 266 239 136 3 637
1122
1995
2 173 1 568 204 454 4 399
1 013
1 913 2 663 3 035 _ _
..::.3.::6~7660:!
-19 583
-161 422
22 230 7 783 20 918 3 223
6 740 42 880
723 -18 703
-197 608
7 384 5 726 30 863 2 531
7
331 35 122 In- och upplåning från allmänheten
Övriga skulder och avsättningar 1910 2 040 2846 2649 2208
Eget
kapit~l_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
2~~~--- -~99___ 1
~\!_7___ _ __ 1 _8 _ 85 _ _ J__ B4_3 _
~mma
skulder
o~~get k~pital60 065 5 4 398 5 8 221 5 4 154 46 50 4
NYCKELTAL
Räntabil i t et på eget kap i tal, % • Avkastning på totalt kapital, %' l/K-tal exkl kreditförluster•
l/K-tal inkl kreditförluster•
Placeringsmarginal, % Betalningsvolymer, Mdkr Inlåning, genomsnitt, Mdkr Utlåning, genomsnitt, Mdkr Kapitaltäckningsgrad, %'' Primärkapitalrelation, % Medelantal anställda Nöjd-Kund-Index, (NKI) - Sto ra företag
-Mindre och medelstora företag - Privatkunder
Personal som trivs (ViP-index)
2,2 0,08 1,02 1,02 3,2 4892 32,5 8,9 14,4 11,6 2444
78 77 81 57
9,3 0,47 1,09 1,06 4,1 5 016 3 1 ' 1 4,4 20,5 16 ,3 2 633
76 76 76 54
Nyckeltalet för 1999 exklusive jämförelsestörande personalkostnader uppg1ck vad gäller rantabilitet på eget kapital till 9,0 procent och räntabilitet på totalt kapital till 0,34 procent samt l/K-tal före och efter kreditförluster till
1 ,06procent.
Kapitaltäckning beräknas endast för banken eftersom koncernen mte utgör en finan51ell
företagsg~upf'Marknadsrisker ingår ej i kapitaltäckningsgraden för året 1995.
••• Från och med 1996 beräknas Nöjd-Kund-Index på fyra så kallade N Kl-frågor. lndexvardena dessförin nan har utelämnats då de inte är jämförbara.
9,6 0,47 1,09 1,08 4,7 5 385 29,6 3,2 26,9 21 '1 2 9 76
56
22,5 1 '16 1,20 1 '19 5,9 5 307 26,6 2,8 1 6,6 12.9 3 032
59
30,7 1,6 6 1 ,20 1,1
~7 ,1 5 242 24,5 1 ,5 26 1 20,2 3 036
55
::'')S 1 T d:l0T :~8SR f:DO VI 8 i' ' ING i G89
FÖRV.'l.l_.(i'Jif\!GSBIO:P.Ä TTIO:LSE
~[) e firti t i o r1 e r
Räntabilitet på eget kapital
Rorelseresultat efter 28 procent schablonskatt i förhållande nll genomsnittligt eget kapital, definierat som genomsnit- tet av beskattat egec kapital vid årets ingång och utgång Justerat för under året utbetald utdelning och eventuell nyemission.
Avkastning på totalt kapital
Rörelseresultat i relation till ert genomsnitt av årets ingå- ende och utgående balansomslutning.
l/K-tal
Rörelseintäkter i forhållande till summa kostnader. liK- talet beräknas före och efter kred1tförlu~ter.
Placeringsmarginal
Räntenetto i förhållande nll daglig genomsnmlig balans- omslutning.
Betalningsvolymer
Avser summan av alla på respektive postgirokonto kredite- rade och debiterade belopp netto, det "Vill säga betalningar som ger en mlånmgseffekt. Med netto menas att elimine- ring av transaktJoner inom koncerner eller morsvarande sket c.
Inlåning
Volym for inlåning knuten till postgirokonton.
Utlåning
Av allmänheten exklusive Riksgäldskontoret utnyttjade belopp for girokrediter och korrkrediter jämte fast utlå- ning i svenska kronor och utländsk valuta.
Kapitalbas
Kapitalbasen är summan av primärt och supplementärt kapital. Primärt kapital består av eget kapital - reducerat med goodwill och föreslagen utdelning - samt 72 procent av obeskattade reserver. Som supplementärt kapital räknas tidsbundna förlagslån, med viss reduktion om den återstå- ende löptiden understiger fem år. Denna del av det supple- mentära kapitaler får ej överstiga 50 procene av det primära kapitalet.
Riskvägt belopp
Det bokförda värdet av olika nllgångsposter i balansräk- ningen och åtaganden utanför balansräkningen värderas enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Varderingen tar hansyn till den grad av kreditrisk same marknadsrisk av~eende ränce- och valutakursförändringar som anses föreligga R1~kklasserna för kreditrisker kan vara O, 20, 50 eller 100 procene beroende på morparcen eller säkerheten i den enskilda affären. Summan av de riskvägda värdena utgör det riskvågcia beloppet .
Kapitaltäckningsgrad
Kapttalb~en i förhållande till riskvägt belopp. Kapital- täckningen ska enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut uppgå till minst 8 procent.
Primärkapitalrelation
Primärt kapital i förhållande till riskvägt belopp.
Medelantal anställda
Medelantalet anställda definieras som betald närvarotid dividerad med normalarbetstid. För Postgirot anses normal- arbetstiden vara l 600 timmar per år.
Nöjd-Kund-Index
Nöjd-Kund-Index (NKI) uttrycker kundernas tillfreds- ställelse med Postgirot. Kundupplevelsen mäts cvå gånger per år och omfattar både företag och privatkunder.
Personal som trivs
Mä.lec Personal som trivs uttrycks i ett ViP-index. ViP mäts varje kvartal genom en enkät till anställda rörande actityder cill chefer, arbetsuppgifter och arbetsmiljö.
?
FuP."A LTNI NGS ~ERÄ TTELSE
Mar kr 1 a d e r1
-
, -·~ Or:wärldsr: präglas av €r. fortsatt int.arnationaii~ering och strulduromvandling inom näringsnvet, inte minsc på den europeiske marknaden. Dessa förändringar skapar helt nya krav på f 'os·tgimt bland annat i rollen .:;om en intemationell afrtör.
.-
Omvärlden
Den goda tillväxten inom svensk ekonomi och de fortsatta avregleringarna inom flera samhällssektorer som energidist- ribution och telekommunikation har påverkat Postgirots verksamhet och bidragit till att betalningsvolymerna i stort kunnat bibehållas.
Efterfrågan på bankernas eurotjänster har hittills varit måttlig då bland annat forberedelserna inför millennieskif- tet tagit stora resurser i anspråk hos företag, organisationer och myndigheter. Lagstiftningen medger ännu inte årsredo- visningar i euro. Dessutom råder fortfarande osäkerhet kring Sveriges eventuella medlemskap i EMU. Även bland EMU: s medlemsländer har övergången till euro som faktu- reringsvaluta varit långsam. Inom EMU skedde mindre än 10 procent av 1999 års totala fakturering i den nya valutan.
Elektronisk handel
Den elektroniska handeln mellan företag kommer att öka väsentligt framöver. Företagen kan bland annat göra effekti- vitetsvinster genom att hantera affärerna helt elektroniskt.
Den elektroniska handeln medför nya affärsmöjligheter, ny konkurrens, nya marknader, kortare ledtider och därmed snabbare affärer. För bankerna betyder det konkurrens från helt nya aktörer, både svenska och internationella, som själva eller i allians med andra erbjuder tjänster som tidigare be- traktats som traditionell bankverksamhet. För att möta be- hoven från kunderna mäste bankerna utveckla nya tjänster for den nya nätekonomin.
Ökad kortanvändning
Kort som betalningsmedel fortsätter att öka. Kontanthan- teringen är dyr för såväl företag som banker, vilket innebär att det finns drivkrafter som kommer att stimulera kortan- vändandet hos både privatpersoner och juridiska personer.
I Sverige har mycket av mynthanteringen rationaliserats genom att små valörer tagits bort. Ett eventuellt inträde i EMU kommer dock att medföra en återgång till en ökad myntflora i form av euro och cent. Detta kommer också att påverka utvecklingen till kortets fördel.
Ändrad konkurrenssituation
Den finansiella sektorn har under senare år präglats av en djupgående strukturomvandling. Under 1999 fortsatte denna förnyelse med oförminskad styrka. Nya aktörer eta- blerar sig på betalningsmarknaden och många företag, som tidigare verkade utanför finanssektorn, inför nya betal- ningssätt och finansiella tjänster. r den skärpta konkurren- sen finns det inte några garantier för att de traditionella bankerna blir vinnare. Omdaningen av marknaden kommer att fortsätta under de närmaste åren. För bankerna innebär den fortsatta utvecklingen både hot och möjligheter. I en ny konkurrenssituation rnäste aktörerna klara av den allt högre förändringstakten. De svenska bankerna har tidigare verkat på en leverantörsdominerad marknad där de erbjudit tjäns- ter som sedan anammats av marknaden . Så är inte längre ful- ler. Under senare år har kunskaperna om bank- och finans- marknaden ökat med följd att kunden numera ställer högre krav på sina leverantörer av banktjänster. Den traditionella banklojaliteten minskar. Denna trend kommer sannolikt att förstärkas under de närmaste åren och leda fram till ny- tänkande och ökad kundorientering bland samtliga aktörer på bank- och finansmarknaden.
Postgirot är med sina stora transaktionsvolymer en av de främsta aktörerna på marknaderna for pappersbaserad och elektronisk betalningsformedling för såväl privata kunder som företagskunder. Detta skapar en konkurrensfördel på en marknad där antalet aktörer på längre sikt sannolikt kommet att minska. Postgirots starka varumärke, breda kundbas samt kundernas stora förtroende för Postgirot som ledande betalningsformedlare är andra konkurrensfördelar av betydelse inom den snabbt expanderande nätekonomi n.
l ,,• o oK • oj,
l l-
POSTC: IP.O: ÄRSf·1t:DOVISNIN 3
·j999
• K•YJdar • ·la har ·iåf.~ s·t5rre 'förtmonde ·iör ds ~~ e!{!r.-:ni2 .: 's. handei ss~,.s·tsmen.
C~~tta ger a~t a-hcFidGisexpansio n~n ~,;.C'mmer ~ ..<t~ fmts~tr cl.
FÖFiV;J.LTNING S8ERJ.\TTF::LS E
·v,.år~t t jär 1 st er
Med utgångspunkt 'från förändringai i omvärlden har Postgirot utvecklat ett antal nya tjänster. Avsikten ;;\.r att dessa ska komp:eti:era de traditionella betalniilgstjänsterna. V~ktigast
· rö;-utcm eumfid;:an äJ ele!<tronls!\I~ tjänster, !<ort och udandsbetalningar. Till detta !<omm\3r en v:dy~d krooitg!vning tiil fci·stag O(;h privatpersor!er.
Under sommaren 1999 ingick Postgirot ett nytt ramavtal med svenska staten. Överenskommelsen, som trädde i kraft vid årsskiftet, omfattar totalt 278 myndigheter med ett år - ligt samlat penningflöde på 2 000 miljarder kronor. Avta- let löper fram till den 31 december år 200 l och innefattar användning av Postgirots samlade tjänsteutbud. Riksgälds- kontoret, som ansvarar för statens betalningsförmedling, har möjlig het att förlänga avtaler med ett år i taget fram till och med år 2003.
Svenska kommuner och landsting ät en annan viktig kundgrupp. Inom detta marknadssegment har Postgirot trots ökande konkurrens lyckats behålla sina marknadsandelar.
Såväl kommuner som landsting driver for närvarande flera projekt for att utveckla och använda ny teknik Pose- girot är en naturlig part i detta utvecklingsarbete. Ett fler- tal kommuner har även slutit avtal om att införa Postgirot Purchasing, som är ett system for act effektivisera och för- enkla inköpsrutiner.
Medlemskap i Bankgirot
I april år 2000 blir Postgirot medlem i bankgirosystemec.
Posegirots kunder kommer därmed kunna samla alla bank- och postgirobetalningar på sitt postgirokonto.
I en forsta fås i det nya samarbetet kan bankgironumret kopplas till postgirokontot. Senare under året blir det möj- ligt att göra betalningar till bankgironummer direkt via Posegirots elektroniska tjänster. Medlemsskapet i Bankgirot kommer arr stäcka Postgirors konkurrensförmåga och öka möjligheten att erbjuda kostnadseffektiva helhetslösningar.
Eurolösningar
Sedan januari 1999 har Postgirots företagskunder kunnat göra inrikesbetalningar även i euro.
Under året har Postgi rot fortsatt att anpassa sina system till den nya europeiska valutan. Från l juli 1999 har Post- girot levererat heltäckande betalningslösningar i såväl kronor som euro. Dessa avser både pappersbaserade och elektroniska betalningar samt krediter i euro, som är knut- na direkt till kundens postgirokonto. E uralösningen är (e- dan i dag färdig att kopplas ihop med en koncernkonto- struktur vilket innebär att kunden, oavsett antal konton, kan hantera kronor och euro parallellt.
Elektronisk handel och elektroniska tjänster Inom elektronisk handel har tillväxten under året varit lägre än väntat, bland annat som en följd av att svenskt nä- ringsliv liksom Postgirot prioriterade forberedelserna inför millennieskiftet. Under år 2000 kommer bankmarknadens aktörer i och utanfor Sverige att positionera sig inom elek- tronisk handel. Postgirot ät en av de aktörer, som forbere- der sig inför den forväntade e-handelsexpansionen som följer av att kundernas förtroende ökar för de elektroniska handelssystemen.
Norden och då främst Sverige leder for närvarande I n- terneturvecklingen. Den stora tillgången till persondato- rer, många Internetabonnemang och mobiltelefoner samt de nordiska telekomföretagens marknadsledande ställning har tillsammans skapat gynnsamma förutsättningar for· en fortsatt expansiv utveckling . Ökande inhemska krav på In- ternetbaserade e-handelslösningar driver på de svenska bankernas utveckling av olika betalsystem, vilket i sin tur kan skapa konkurrensfördelar på den internationella mark- naden.
Struktutomvandlingen på den nordiska bankmarkna- den fortsätter. Utvecklingen kännetecknas främst av en fortsatt stark posicionering av varumärken. Med undantag för NordPay-samarbetet med fyra nordiska banker elektro- niskt sammanlänkade minskar samverkan mellan nordiska banker trots att såväl näringsliv som konsumenter efterfrå- gar öppna och bankgemensamma lösningar för elektronisk kommunikation. Samtidigt minskar bankkontorens bety- delse till förmån för Internetbankerna. Denna utveckling ät såväl intäkts- som kostnadsdriven. Alltjämt är det stora flertalet transaktioner pappersbaserade.
I likhet med flertalet av de större bankerna satsar Post- girot stora resurser på lnternetbanking. I ett första skede berörs privatkunder och mindre företagskunder. Större företag använder fortfarande I nternet främst som bärare av inf ormation. Postgirots betalningsvolymer övet Internet fordubblades under 1999. Trots dennafördubbling harden pappersbaserade betalningsförmedlingen under samma pe- riod inte minskat.
Postgirot erbjuder idag ett flertal sätt att integrera
e -handelslösningar med betalningslösningar. e Faktura äten
komplett lösning för både elektroniska och fysiska fakturor
och är därför själva ba,sen for den betalning som ska utföras.
s!'csl giro
innebär att kunden kan hantera kronor och euro parallellt.
används av cirka 75 000 privatpersoner för att göra postgira- betalningar via l nternet.
är en tilläggstjänst till e Postgiro som ger kunden möjlighet att bland annat utföra betalningar via mobiltelefonen.
~oslu!~o: Pl<r.::l'lac~r.e
är ett inköps- och betelsystem · som föranklar inköpsprocessen hos företag.
~FsO<tura
blev i mars år 2000 tillgänglig fur fakturering även mellan företag.
11
Postgirot direkt
uti sladden!
--- -- - ---·
Kunden kan sedan välja mellan att utföra betalningen via ePosrgiro, eKöp, ePostf<irskott (for hemleve rans), kortbetal- ning eller andra elektroniska betalningstjänster.
Under är 2000 kommer Postgirot att bredda utbudet av elektroniska tjänster och i sarnarbeten och allianser med andra intressenter utveckla kompletta lösningar som stöd- jer elektronisk handel.
r
~~·~oi;·:.·< t:.~:..:~·..:n~,(jin1 •
Det VISA-baserade inköps- och betalsystemet Postgirot Purchasing, som fårenklar inköpsprocessen hos storföretag och myndigheter, uppvisade en kraftig ökning under 1999.
Postgirot Purchasing ger kunden möjlighet att rationa- lisera sina rutiner och hantera inköpsprocesser på elektro- nisk väg. Tjänsten utgör ett alternativ till traditionella in- köp mot faktura.
~Ftk~r.:r~
l november 1998 lanserades tjänsten eFaktura. Postgirots fåretagskunder erbjöds ett eff ektivt sätt att skicka elektro- niska fakturor till privatkunder med ePostgiro. Företagen sänder sina fakturor elektroniskt till Postgirot, som ansvarar får att företagens kunder faktureras. Återredovisning sker får avstämning mot företagens kundreskontror. Privatkun- der som ännu inte har e Postgiro erhåller en pappersfaktura.
l mars är 2000 blev eFaktura tillgänglig för fakturering även mellan företag. Det inköpande företaget fru: alla sina leverantörsfakturor från de säljande företagen samlade i en enda datafil, som skickas via Postgirot. Vid användning av eFakturan integreras fakturahantering och betalningsför- medling. Företaget kan pä elektronisk väg utföra fakture- ring till nära nog samtliga kunder då Postgirot har en kon- torelation med cirka 95 procent av landets alla företag.
• Msd m~:::t:.ii'i. ~Poa·f.~in.J :~.a: : F(i~ iQirct~ i<L :nder ·.,i~:~. mobil·
~~ek~ft;n :~1\:ra tJG"~z.:iini::gi·,;· ' .j~;t!
t· H · :;, i~iS~c;(;t me~J du 1~-:r~t ~:_;~~c. \s
ta trC'!n~a!~ti,,r .. ~~:: tl p!~l l:c~tot.
,;:
!=ÖRVAI_Tf\JINC~SBER.Ö.TTF!_SI=;
ePost:örsi(01'!
e C< ö p
erbjuder kunderna valfritt betalningsmedel v id leveranstillfäll et.
innebär att kunden med elektronisk signering betalar dirakt från eget konto till säljföretagets postgirokonto.
\'a lutaltortet är ett kombinerat betal- och kred itkort som är anslutet till MasterCard . Koncernvalut.9kontot används idag av cirka 400 kunder.
a.
o;;:·l:J!;·~.moi:·U
.;P:,s·~<l:rcPostgirots tjänst ePostgiro används av privatpersoner för att göra postgirobetalningar via Internet. Vid årsskiftet använde cirka 7 5 000 kunder denna betalningslösning.
Transaktionerna via eP ostgiro skyddas genom den så kalla- de SmartSec-tekniken, som är en säkerhetslösning som använts i flera är för att säkerställa betalningar for foretags- kunder. ePostgiro vidareutvecklas fortlöpande och kommer även att erbjudas Postgirots fåretagskunder under år 2000.
Mobilt ePostgiro, som är en tilläggstjänst till ePostgiro, ger kunden möjlighet att via mobiltelefonen utföra sina betalningar, se saldo och de fyra senaste transaktionerna. I mobilt ePostgiro ersätter mobiltelefonen kordäsaren, som annars används vid intoggoing och signering i ePostgiro.
.~Köp
Med Postgirots direktbetalning eKöp kan företag och orga- nisationer med handel på Internet på ert enkelt och säkert sät t ta betalt av kunder som har postgirokonton.
eKöp innebär att kunden med elektronisk signering be- talar direkt från eget konto till säljföretagets postgirokonto.
Postgirot erbjuder ett antal olika produkttillämpningar inom kortinlösen som medger att varudistribution och be- talning knyts ihop. Distanshandeln ökar kraftigt och behö- ver betalningslösningar i samband med leverans. Med ePoseforskott erbjuds kunderna valfritt betalningssätt - kort eller kontanter- vid leveranstillfållet.
VTLANDSFLÖDEN 1995-1999 M dr
100'- -- - - --- -
90---~----
80- - - -- - - -- -
70 ---
60- -- - -
•D l -
W-
w- -
1r:- -
..!
95 96 97 98 99
Under 1999 ökade utiandsvoly- merna med över 70 procent .
En tydlig trend inom den nordiska bankvärlden är att kort- användningen fortsätter att öka. Kortköp ersätter i allt högre grad kontantköp. Postgirot prioriterar kort som en viktig del inom den elektroniska betalningsformedlingen for såväl privata kunder som företagskunder.
På privatsidan finns Valutakortet forutom de traditionel- la beta!- och kreditkorten. Valutakortet, som är ett kombi- neratbetal-och kreditkort anslutet till MasterCard, bygger på ett marknadsföringssamarbete mellan ett 20-tal rikstäck- ande butikskedjor, vilka tillsammans äger Valuta Butiks- kort AB. Anslutna butiker ansvarar för marknadsföring och försälj ning. Kortet är kopplat till ett bonus- och lojalitets - system som ger kunden bonus på köp i anslutna butiker.
Postgirot erbjuder särskilt inom området for distanshan- del olika tillämpningar inom kortinlösen med produkter som medger att varudistribution och betalning knyts ihop.
Distanshandeln ökar kraftigt och för handel över Internet erbjuder Postgirot flera tillämpningar för säkra betalningar.
Elektronisk återredovisning
Under år 2000 utvecklar Postgirot sin elektroniska återre- dovisning. Redovis ningen kommer att placeras i en doku- mentdatabas, som kunderna ansluter sig till via Internet.
Med den nya metoden blir det enklare för Postgirots kun- der att snabbt ta del av sina kontouppgifter.
Postgirot erbjuder den elektroniska återredovisningen främst för att öka kundnyttan. Samtidigt är lösningen mer kostnadseffektiv än tidigare former av återredovisning.
Kunderna erbjuds ökad tillgänglighet genom webblös- ningen och möjlighet tilllångtidsarkivering. Den elektro- niska återredovisningen är samtidigt mer skonsam mot miljön än pappersbaserad återredovisning, som totalt under 1999 forbrukade cirka l 5 00 ton papper.
~<oncernvalutakontot
Postgirot har i dag cirka 400 kunder som använder koncern- konto, som är etc kontosystem där kunden kanaliserar alla postgirokonton inom organisationen till ett enda så kallat toppkonto. Hos stora företag kan en koncernkontolösning omfatta hundratals enskilda konton. Koncernkontot är ett ef- fektivt verktyg för koncernens cash-management. Admini- strationen förenklas, kontrollen över likviditeten förbättras och behovet av krediter minskar .
Under hösten år 2000 kommer en helt ny version av kon-
cernkontot att lanseras. Kontosystemet kan hantera valfritt
antal konton och v~.utor. Genom ett webbgränssnitt far kun-
PGSTGinm A R:::>F:EDOVISI\IING 1 999
FÖRV.'l.LTN IN GS CE!lÄ TTELSE
Elef;~:onis:t
åte!Tedovis:ling utvecklas under år 2000.
&.,;i:lt~n.:fste·lainingarna
ökade i volym med över 70 procent år 1999.
Y•ac!e ::'ir:ance Kunderna erbjuds villkorade betalningar som remburser, inkasson och garantier.
den tillgång till ett kontosystem med hög grad av självbetjä- ning. Kunden kan själv förändra de interna kreditlimiterna eller införa interna spärrar och kontroller inom organisatio- nen. Under utvecklingen av koncernvalutakontot har Postgi- rot fokuserat på systemets säkerhet och an vändatvänlighet.
Utlandsbetalningar
Postgirot är enda bank i Sverige som i dag kan erbjuda två sätt act skicka betalningar till de ur svensk synpunkt vikti- gaste betalningsmarknaderna. Postgirot är delägare i den internationella banksammanslutningen S.W.I.F.T, som i dag omfattar 6 500 banker världen över. Posegirot är också medlem i Eurogiro, som är ett tidigare postalt samarbete som fortlöpande utvecklas. Vid årsskiftet innefattade Buro- giro rotalt 25 länder.
Inom ramen for Eurogirosamarbetet har Postgirot och Western Union inlett ett samarbete kring internationella ex- press betalningar som ersätter telegrampostanvisningar. Ny kapacitet har under året tillforts utlandssyscemet, vilket ger möjlighet till expansion inom det internationella området.
Tillströmningen av nya kunder i form av utländska fore- tag och privatpersoner har fortsatt. Som ett resultat av en medveten satsning på att profilera Postgirot på de utländ- ska marknaderna har många utländska banker börjat välja Postgirot som första bank för clearing av kronor. Ett av skä- len till att Postgirot stärkt sin roll i utlandet är den fram- gångsrika lanseringen av eurofickan.
För att stödja de svenska kundernas affärer med utlandet har Postgirot i dag kontakt med cirka l 700 banker runt om i världen. Under 1999 ökade utiandsvolymerna med över 70 procent. Uppgången är resultatet av framgängsrika mark- nadssatsningar både i Sverige och utomlands.
Postgirot erbjuder kunderna villkorade betalningar som ex- port- och importremburser, export- och importinkasson samt svenska och utländska garantier. De svenska garantier- na kan exempelvis vara betalnings-, anbuds-, förskotts- eller entreprenadgaranrier. Volymerna inom trade fi.nance-verk- sarnheten fortsatte att öka under 1999. Bland kunderna märks såväl små som medelstora företag inom ett flertal branscher samt stora svenska export- och importföretag.
Under året anslöts ett tiotal kunder till den nya tjänsten eGiroTrade som ger kunderna möjlighet att snabbt och en- kelt skicka uppdrag till Postgirot via Internet. Med eGiro- Trade kan kunderna öppna importremburser, ucfårda bank- garantier eller hantera andra frågor som rör trade finance.
Postgirot har hantern.t gränsöverskridande transaktioner sedan 1925 och samarbetar med ett stort antalinternatiOnella bankpartners i hela vär1den. l Stockholm möttes, från vänster till höger: Cees M.S. Jorna, Regional Manager och Allard P. Ferwerda, Senior /llea Manager Financial
lnst~utions, båda från l NG BANK, Amsterdam och Per - Eric Skotthag, vice VD, Margareta N. Eidensten, chef för Utländsk Marknad och Lars Ericsson, chef för Kundtjänst vid Postgirot.
• ::tv5tgirct äi enda b:m~< i Svei·ige SOiTI
i dag kan crbj;Jd~ tv~- :7ä'~t a'i:'i: .:3kiGi<a beta! r. inga:· t:ll de ur svGnsi< ~ynpunh
viki: ig.::: s· i : e bctain:n~si· :Jai·lm~.<d~rna ..
NordPay erbjuder ett banksystem för hantering av kundens alla nordiska konton.
Postgirots exponering mot emerging markers är direkt re- laterad till finansiering av den svenska utrikeshandeln.
Handelsfinansieringen är koncentrerad till Turkiet, Brasilien och de baltiska staterna. Exponeringen mot emerging mar- kers och övriga tillväxtmarknader präglas av försiktighet.
Under året har samarbetet inom NordPay utvecklats ytter- ligare. Idag omfattar samarbetet bankerna BGBank i Dan- mark, Leonia Bank i Finland, Den norske Bank (tidigare Postbanken) i Norge samt Postgirot i Sverige. Samtliga medlemsbanker är ledande aktörer inom cash management i respektive hemland. Totalt finns cirka 7 000 filialer och andra distributionskanaler till kundernas förfogande. Till- sammans har de fyra samverkande bankerna affärsrelationer med cirka 80 procent av alla nordiska företag.
NordPay-tjänsren användes vid årsskiftet av ett fem~iotal
svenska företagskunder. NordPay erbjuder ett banksystem för hantering av kundernas alla nordiska konton, daglig in- formation om saldon och betalningsflöden inom och mellan de nordiska länderna, snabb betalningsformedling och mini- merade valutarisker vid utlandsrransaktioner. Kunderna återfinns främst bland företag med import från eller export till andra nordiska länder samt företag med dotterbolag i de nordiska länderna. Genom att öppna konto i någon av samar- betsbankerna kan foretagen styra sina betalningar till den lo- kala partnerbanken. I praktiken innebär detta att transaktio- nerna funge rar som inrikesbetalningar. Utlandstransaktioner behöver endast utfåras när pengar ska tas hem eller när ett konto ska fyllas på.
Utlåning/Placeringar
Postgirot har sedan 1994 lämnat krediter på den svenska bankmarknaden. Efter hand har förrroendefulla kundrela- tioner vuxit fram som genererat en ökad efterfrågan på Postgirots kredittjänster.
Kreditgivningen koncentreras till standardiserade kredit- upplägg. Tjänsteutbudet riktar sig till såväl företag, kommu- ner och landsting som privatpersoner. Postgirors tidvis stora likviditet placeras främst i svenska finansinstitut, på den in- hemska värdepappersmarknaden samt hos utländska finansi- ella institutioner.
Postgirot erbjuder företag ett brett utbud av kredit- tjänster som rörelsekrediter kopplade till postgirokontot med upp till ett års löptid, så kallade Girokrediter, fast pen- ningmarknadbaserad utlåning och clearingkrediter, som är
_______ .. __ _
avräkningskrediter mellan Postgirot och annan bank.
Postgirot erbjuder även kontokrediter för postgirokonton, kortkrediter eller kreditkort för privatkunder och företag.
Verksamheten omfattar utlåning till kunder med en löptid om maximalt 360 dagar samt placeringar i värde- papper och deposit med motparter som generellt har hög kreditvärdighet.
Utlånings- och placeringsvolymen inklusive repor upp- gick vid årets slut cill55,5 miljarder kronor (52,9).
Omfattningen av kreditgivningen reglerades tidigare bland annat av bestämmelser i bola gsordningen. Då den ökande efterfrågan på krediter riskerade att överstiga re- striktionen for det genomsnittliga utnyttjandet av kredi- ter beslöt regeringen i januari 2000 att ändra i bolagsord- ningen. Postgirot har nu samma förutsättningar att verka på kreditmarknaden som andra banker.
• F os·tuimt e:-bjudor ~<ui'ldor;·,a_ \tiWmrade
betän ! ng~:.:- ~(;m sxport- c=~~ irnr~rt
rembui~er, export- ocii irrtpeitinl\.assvn sc-ur:t sveris!<e och utländ3!<a ga:a . :ttier:
-,:'
FÖP.VALTNii~GSCt: RÄTTELS E
IJtltni:-~gen ~iii ''1.mde~
:"'lace;·i,gar/de:;~odi
ökade med 4,8 miljarder kronor eller med 76 procent.
- s•;ens!ia r•.otpa1·ter
lnl~r.~ng2r.
uppgick till 62 procent av de sammanlagda exponeringarna.
uppgick i genomsnitt till32,5 miljarder kronor (31, 1 ), vilket m otsvarar en ökning med cirka 5 procent (5).
-·-··-· · - - · - - - -
---~·u·t~~:t!••; ·rH~ ~:ur1d~~:·
Under 1999 ökade utlåningen till kunder med 4,8 miljar- der kronor eller med 76 procent. Vid årets slut uppgick den utestående volymen till l l ,O miljarder kronor (6,2).
Utlåningen till kunder domineras av krediter till kunder inom finansiell verksamhet, byggverksamhet samt parti- och detaljhandeln, vilket är branscher från vilka Postgirot traditionellt mottar stora betalningsflöden. Privatkunder- nas andel av utlåningsstocken uppgick till cirka l procent vid utgången av 1999.
Kreditförlusterna i samband med kundutlåningen är fortsatt låga och uppgick vid årets slut till1,3 Mkr (0,3).
~J~.~e~·!!'•g~r/llS.J,::~:..-~:;:~
·-
~-•3:.s~~ /:.c·~p~,...;;~rPlaceringat i värdepappersportföljen samt deposit med svenska finansinstitut och repor utgör nära 62 procent av de sammanlagda exponeringarna eller 34,5 miljatder kro- nor vid årets slut. Placeringarna domineras av utlåning till banker och kommuner med hög officiell rating, lägst A- rating eller motsvarande hög kreditvärdighet.
.P!~car:7•C!~:r/~6.p·:..:=~·~-~.r~J~iit:=t:~~ t:ic·~:~:.;·~~.:
Exponeringar på utländska marknader uppgick vid årets slut tilllO,O miljarder kronor.
Postgirots utländska motparter utgörs till övervägande del av banker med hög kreditvärdighet.
!~a1l~i"bi!'"t~
Tidigare bolagsordning forhindrade Postgirot att ur egen portfölj bredda kreditutbudet och tillhandahålla markna-
UTLÅNINGS· OCH PLACERINGSVOLYM 1999·12·31
Totalt 55 497 Mkr (varav repor 8 743)
Kundmötet
KUNDANSVARIGA
AfFÅilSENfiETEill POSTGIIlOT
(----;;; ~~; - -.
, SMÅFÖRETAG
- ---1
FÖRETAG. . . . - · - '
Privat- och småföretagskunder bearbetas via olika säljkanaler. Ett nytt kredithanteringssy stem med bland annat integrerade så kalla- de scaringmallar gör det möjligt för Postgi rot D irekt att ge kunder med mindre kreditbehov svar direkt v id en kreditförfrågan. Före- tagskunder bearbetas genom person lig fö rsälj ni ng.
den långfristiga krediter. Postgirot och SBAB, Starens Bo- stadsfinansieringsaktiebolag, inledde därfor under senare delen av året ett samarbete i avsikt att erbjuda ägare till fler- bostadshus och kommersiella fastigheter en komplett finan- sieringslösning. Krediterbjudandet består av ett bottenlån från SBAB och en kortfristig rörelsekredit med komplette- rande bank- och betalningstjäns ter från Post girot.
Inlåning
Postgirot erbjuder privatpersoner, företag, organisationer och foreningar kortfristig inlåning. Denna uppgick vid års- skiftet till45,3 miljarder kronor (42,9). I genomsnitt upp- gick inlåningen under 1999 till 32 ,5 miljarder kronor (31, 1), vilket mot svarar en ökning med cirka 5 procent (5 ) .
UTLANING TILL KUNDER 1999·12·31
Finansiell verksamhet 32%
, .,
FÖr-1\'AU.Nii'tCBfiEP.f-,TTELSE
Med ett bredc:.ie t.:tbud av tj~;ns·lei· blir det enklare föi· Postgirots kunder att finna
sl<rädc~arsydda och kundanpassc:,de lösi1ingar. Den nya 'Lekniken·förstärker kundnyttan.
Trots att nya lösning~ r kornmer ·J-ram har det pemonliga mötet ·~orts9.tt stOi bet~'delse.
1.:-oe·i:girot satsai därfö; Ei.ven unde1· åi· 2000 p3. att utvecl<la mötezplatzsr i syr-te ?. .H öka
kun~:;amH!:: frih~t att välja n9r; var ~c;h hur dP. vill kori:mc-. i kentakt med Pm;t gimt
Postgirots tjänster till större företag och organisationer för- medlas genom en egen sälj kår. Målet för år 2000 är atr på ett kostnadseffektivt sätt öka volymerna för utlåning, korr och e-tjänster.
Försäljningskanalerna mot privatpersoner är i första hand postkontoren, Internet samt den nya telefonbaserade kundtjänstenheten Postgirot Direkt i Eskilstuna.
Postkontoren svarade för en framgångsrik försäljnings- kampanj när Postgirot under första halvåret hade en kam- panj kring e Postgiro.
Arbetet med att utveckla Postgirot i rikening mot en full- sortimentsbank fortsatte under 1999. Detta arbete kommer att underlättas av att Postgirot under första halvåret år 2000 knyts till Bankgirot, vilket bland annat gör det möj- ligt att omvandla privata postgirokonton till lönekonron.
Potentialen bedöms vara stor då Postgirots privatkunder har cirka 940 000 postgirokonton.
För att stärka Postgirots konkurrenskraft på en mogen bankmarknad krävs fortsatt fokusering på enkla och an- vändarvänliga elektroniska tjänster till såväl privatperso- ner som små- och medelstora företag. Bland de viktigaste framgångsfaktorerna märks konkurrenskraftiga priser och hög servicenivå. Ytterligare ett sätt att stärka konkurrens- kraften är att addera mervärden till de traditionella finansi- ella tjänsterna. Postgirot planerar därför att inleda och vi- dareutveckla partnerskap med företag på fond-, försäk- rings- och bostadskreditmarknaden. Inom ramen för såda- na samarbeten ska Postgirot kunna paketera och sälja de tjänster som dessa företag levererar. Dessutom kommer Postgirot att vidaremveckla korttjänster för privatperso- ner. Ett exempel på detta är satsningen på Valutakortet.
Kundtjänst
En ny kundtjänstenhet, Postgirot Direkt, etablerades vid månadsskiftet maj- juni. Verksamheten har utvecklats en- ligt planerna och under innevarande år kommer samtliga inkommande samtal från privatkunder, mindre företag och föreningar att flyttas över till enheten i Eskilstuna. Ett nytt kundhanteringssystem, PG-Front, togs i bruk under 1999.
Systemet är ett viktigt verktyg för att uppfylla kundtjäns- tens mål att lösa 80 procent av alla inkommande ärenden medan kunden väntar i telefon. Sedan starten i maj 1999
- -- - - · - ----·
har Postgirot Direkt sålt tjänster enbart på inkommande samtal. Den nya enheten kommer att vidareutvecklas och efter en organisationsförändring även börja arbeta med ak- tiv försäljning.
Sarsniogen på Postgirot Direkt är ett led i Postgirots strävan att skapa en kundtjänst som är mer fokuserad på rådgivning, försäljning och marknadsföring. Som en följd av att fler kunder övergår till Postgirots elektroniska tjäns- ter utvecklas kundtjänstarbetet allt mer till en teknisk helpdeskfunktion med så kallad eftermarknadsservice. Där ryms stödfunktioner med säljare och produktionsspecialis- ter, vilket innebär att kundtjänsten numera utgör en länk mellan säljare och kund.
Förändringsprocessen fortgår även under år 2000. Målet är att Postgirots kundtjänst ska vara landets bästa kund- tjänst redan år 2001. Detta innebär ett fortsatt arbete under året med att öka kvaliteten, effektivisera kundkon- takten och skapa förutsättningar för fler helkundsrelatio- ner. En god eftermarknadsservice med en personlig kund- kontakt är en betydelsefull konkurrensfaktor på en mark- nad där konkurrensen blir allt hårdare.
Kundupplevd kvalitet
Sedan flera år följer Postgirot hur kundernas tillfredsstäl- lelse med Postgirots olika erbjudanden utvecklas genom en för koncernen gemensam metod, Nöjd Kund Index, NKI.
Från och med 1999 har NKI-värden beräknats halvårsvis genom mätningar på betalningsmarknaderna for stora fö- retag, mindre och medelstora företag samt for privatkun- der. Förutom Postgirots kunder mäts på varje sådant mark- nadssegment morsvarande värden för kunderna till rvå av de främsta konkurrentbankerna. Av mätningen framgår även kundernas uppfattning om enskilda fakrorer, så kalla- de kvalitetsområden.
Allmänt gäller att kunderna på samtliga marknadsseg-
ment under 1999 upplevde en ökad eller i huvudsak oför-
ändrad tillfredsställelse med den kvalitet kring betalningar
som de mött i sina bankrelationer. Särskilt uttalad var för-
bättringen vad gäller privatkundernas värdering av sina
bankförbindelser. Postgirots privatkunder uttryckte en
signifikant ökad ti~lfredsställelse med Postgirot. NKI-vär-
det har i likhet med vad som gäller för jämförda konkur-
FÖP. VAL T i-J l t~ GSE: ER.;·;.:TELS E
• Förf:i.ndri;,g.;proces2~m ·rcrtgär ä: 11an u;·v:!a;· ä;- 20C:' J . f •Mll8t 8.r ~.tt P~stgirol:s kund{ärmc eka va;·~. lai·lrj~·te
bästa kundtj~ ~m.;t reda.n ~ .r 20!1"i.
renter ökat till en hög nivå. Främst tillförlitlighet och en- kelhet men även lojalitet är för dessa kunder de enskilda faktorer, som mer än andra avgör hur de värderar Postgirot.
Mindre och medelstora företag upplevde en något större tillfredsställelse med Postgirot. Vid bedömning av Postgi- rot prioriterade denna kundgrupp tillförlitlighet, enkelhet och image som viktigast. På detta marknadssegment har Postgirot i jämförelse med övriga banker i mätningen de mest nöjda kunderna.
Större företag som är kunder i Postgirot uttryckte en oförändrad tillfredsställelse med Postgirot. NKI-värdet låg i nivå med vad som gällde for en av de större konkurrent- bankerna. Tillförlitlighet, enkelhet och information är för dessa kunder de enskilda faktorer som har störst betydelse när kunderna värderar Postgirot.
Postkontor
Postkontorsnätet har som en av flera försäljningskanaler under senare år förlorat i · betydelse. Privatpersoner och mindre företagare har som en följd av nya elektroniska be- talningsalcernativ inte samma behov av att besöka postkon- tor for att göra sina betalningar. Transaktionsvolymen över postkontoren har minskat i antal med cirka 7 ,l miljoner eller 9 procent under 1999.
POSTGIROTS TRANSAKTIONER ÖVER POSTKONTORSNATET
1990-1999 (antal l miljoner)
60 -::9-1-:9_2_9_3_9-:4-9-:5-:9-:6:-:c97::-::-98-:-::99c:-
Transaktionsvolymen över post- kontoren har under perioden mer än halverats.
