Hållbarhet inom arenalogistik
En fallstudie om materialflöde
Författare: Mattias Svenson 960315 Författare: Rickard Gustavsson 950710 Handledare: Arash Kordestani
Förord
Vi skulle vilja rikta ett stort tack till HV71 som ställt upp och utgjort grunden för vårt arbete. I synnerhet vill vi tacka vår kontaktperson som visat ett
brinnande intresse och stöttat arbetet med såväl fakta som stöd genom arbetets gång. Därefter vill vi tacka de respondenter som ställt upp och deltagit i vår studie. Eran input gav studien en bred och god variation och
nyansering till dess analys och sammanställning.
Sedan skulle vi vilja tacka vår handledare Arash Kordestani, som givit oss god hjälp och inspiration genom arbetets gång och styrt oss i rätt riktning.
Dessutom vill vi tacka examinator Peter Berling för givande och väl genomförda seminarier. Slutligen vill vi tacka övriga seminariedeltagare för
era åsikter och tankar kring vårt arbete.
Tack!
Linnéuniversitetet, Växjö Den 23 Maj 2019
Abstrakt
Sammanfattning
Examensarbete i logistik, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 4FE19E, VT 19.
Författare: Mattias Svenson & Rickard Gustavsson Handledare: Arash Kordestani
Examinator: Peter Berling
Titel: Hållbarhet inom arenalogistik
Bakgrund: Arenalogistik är ett relativt outforskat område som rör de
logistikrelaterade flöden och aktiviteter som sker inom en idrottsarena eller en arena utformad för event. Detta arbete inriktar sig på flödet av konsumtionsprodukter och engångsmaterial. Inom detta område finns det möjligheter att arbeta för mot förbättrad hållbarhet utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna miljö, samhälle och ekonomi.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka materialflödet inom
arenalogistik hos ett fallföretag, identifiera brister i flödet samt se till hur hållbarheten kan förbättras. Studien har som mål att kunna presentera åtgärder samt deras effekter inom fallföretaget samtidigt som dessa kan komma att appliceras inom liknande företag och branscher.
Metod: Ett primärfall har studerats genom kvalitativa intervjuer och
observationer. Därefter har jämförelseobjekt valts i form av andra organisationer där lättare datainsamling skett för att skapa en bredare bild av forskningsområdet.
Resultat: Uppsatsens resultat pekar på en mängd hållbarhetsbrister som
Abstract
Degree project in Logistics, the Business Administration and Economics Programme at Linnaeus university, 4FE19E, 2019.
Authors: Mattias Svenson & Rickard Gustavsson Supervisor: Arash Kordestani
Examiner: Peter Berling
Title: Sustainability in Arena Logistics
Background: Arena Logistics is a relatively unexplored theoretical area that
encompasses logistic related flows and activities that are performed at an arena for sports events and other events. This study focuses on consumption products and disposables. Within this area there are opportunities to work for a better sustainability by the three dimensions of sustainability, social, environmental and economical sustainability.
Purpose: The purpose of this study is to investigate the material flow within
arena logistics at a business case, to identify flaws in the flow and also see how the sustainability can be improved. The study is aimed to present actions and their effects at the business case, as well as these actions can be applied on other similar businesses and branches.
Method: A primary case was studied through qualitative interviews and
observations. Further data was collected from other organisations for comparative reasons and to gain a wider understanding of the field of study.
Results: The results given in the study shows several sustainability flaws that
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Företagsbeskrivning 1
1.2 Bakgrund 3
1.3 Problemdiskussion 5
1.3.1 Materialflöden och hållbarhet 6
1.3.2 Materialets påverkan 7 1.4 Syfte 9 1.5 Avgränsningar 10 1.6 Dispositionsbeskrivning 11 2 Metod 12 2.1 Forskningsmetod 12 2.2 Vetenskapligt angreppssätt 13 2.3 Datainsamlingsmetod 14 2.3.1 Flödeskartläggning 15 2.4 Tillvägagångssätt 16 2.5 Urval 19 2.6 Kvalitetsmått 21 2.7 Etiskt övervägande 22 2.8 Analysmetod 23 2.9 Källkritik 24 2.10 Beskrivning av arbetsfördelning 25 2.11 Metodsammanfattning 26 3 Teori 27 3.1 Hållbarhetsteori 27 3.2 Omvänd logistik 29 3.3 Avfall 32 3.4 Hållbart inköp 34 3.5 Avfallshantering 35 3.6 Hållbarhetsstyrning 36 3.7 Avfallsstyrning 37 4 Empiri 41 4.1 Nulägesbeskrivning 41 4.1.1 Leverantörer 42 4.1.2 Arenaservice 43 4.1.3 Kiosker 45 4.1.4 Barer 46 4.1.5 Avfallshantering 48
4.1.6 Sammanställning av identifierade problem 50 4.2 Jämförelseobjekt och hållbarhetsåtgärderåtgärder 51
4.2.1 Andra organisationer i samma bransch 51
4.2.3 Linköpings HC & Saab Arena 54
4.2.4 Färjestads BK & Löfbergs Arena 56
4.2.5 Åtgärder inom snabbmatsbranschen 58
4.2.6 MAX Burgers 58
4.2.7 McDonald’s 61
5 Analys 65
5.1 Hur ser processen ut för materialflödet hos HV71 och vilka brister
kan lokaliseras? 65
5.2 Vilka åtgärder kan användas för att öka hållbarheten i materialflödet
mot de brister som lokaliserats? 70
5.2.1 Inköp 70
5.2.2 Sortiment 78
5.2.3 Avfallshantering 83
5.2.4 Materialflöde 87
5.2.5 Sammanställning av analys och åtgärdsförslag för identifierade problem 94
6 Slutsatser och sammanfattning 97
6.1 Resultat 97
6.2 Studiens bidrag och generaliserbarhet 98
6.3 Egna reflektioner 99
6.4 Förslag till vidare forskning 99
7 Källförteckning 101 7.1 Artiklar 101 7.2 Böcker 102 7.3 Internet 103 7.4 Publikationer från myndigheter 105 7.5 Intervjuer 105 7.6 Årsredovisningar 106 8 Bilagor 107 8.1 Bilaga 1 Flödeskarta 107 8.2 Bilaga 2 Intervjuguide 108
Bilagor
1 Inledning
Detta avsnitt kommer presentera en företagsbeskrivning följt av en bakgrund till studiens ämne. Sedan kommer en problemdiskussion leda till de frågeställningar som kommer uppfylla satt syfte. Slutligen presenteras studiens avgränsningar samt en dispositionsbeskrivning.
1.1 Företagsbeskrivning
HV71 (Husqvarna Vätterstad 1971) är en registrerad ideell förening vars bransch klassas som sportklubb. År 2000 byggdes Kinnarps Arena som än idag är den lokal där större aktiviteter äger rum samt även där större del av försäljning och kundkontakt sker. Då elitishockey må vara HV71s huvudsakliga sysselsättning sker även andra aktiviteter i samband med dessa. Dels säljs biljetter till arrangerade matcher, marknadsföring, restaurang servering samt att det sker en stor del försäljning av diverse konsumtionsvaror till kunder på plats i samband med dessa event. Detta medför att organisationen även genomför diverse aktiviteter för att bibehålla varuflöden till sina försäljningsställen, som lokaliseras i arenan. Dessa aktiviteter är bland annat inköp, varumottagning, lagring, påfyllnad och hantering av restprodukter. HV71 äger sina lokaler och är själva ansvariga för dessa aktiviteter (HV71, 2019a; HV71, 2018). Utöver ishockeymatcher så hyr även HV71 ut sina lokaler till andra evenemang som kan ta plats. Dessa kan vara allt från konserter, musikaler & föreställningar till andra idrottsevenemang (ex. Handbolls-VM 2011) (HV71, 2019b).
är till stor grad bundna av deras A-herrlag som genererar publik och försäljning (Arenaservicechef HV71, 2019; HV71, 2018). Detta gör klara avtryck i årsredovisningar då en längre säsong kan generera ytterligare miljoner i extra intäkter (HV71 årsredovisningar 2012/13 – 2017/18). Dessutom bedriver HV71 året om aktiviteter i form av exempelvis att de kan erbjuda lokaler för konferenser, samt att de i sina lokaler även innehar Restaurang Cezar (ägd av HV71) (Arenaservicechef HV71, 2019).
I början på hockeysäsongen 2018/2019 tillsattes en nya Arenaservicechef som baserat på tidigare erfarenhet har ett öga mot hållbarhet. Samtidigt så har verksamheten utvecklats allt mer mot hållbarhet de senaste åren baserat på vad de kan se ute i samhället. Precis som andra delar av sin verksamhet inom organisationen så önskar HV71 att kunna utveckla sig i “rätt riktning” baserat på trender och övriga samhället. Man har relativt bra koll på områden där hållbarhet är bristande. Dock så önskar man finna så bra lösningar som möjligt för att kunna få en snabb effekt och ett bra resultat av förändringar (Arenaservicechef HV71, 2019).
HV71 i siffror (årsredovisningar 2012/13 – 2017/18):
Genomsnittligt årligt resultat netto (senaste 5 år) 2 431 532 SEK
Genomsnittlig årlig omsättning (senaste 5 år) 149 680 283 SEK
Genomsnittlig årlig omsättning restauranger och kiosker (senaste 5 åren)
Maxkapacitet (av kunder) vid event 7000 st
Antal ishockeymatcher i Kinnarps Arena (A-lag herrar, grundserie)
26 st
Tabell 1, HV71 i siffror, egen illustration baserad på HV71s årsredovisningar (12/13-17/18)
1.2 Bakgrund
Figur 1, Arenalogistikens delar, egen illustration baserad på intervju med Arenaservicechef HV71, 2019.
Det finns en mängd av drivkrafter som kan motivera en organisation att arbeta med hållbarhet. Dessa går enligt Björklund (2012 s.77) att kategorisera in i sju olika typer av intressenter, nämligen:
• Kunder
• Anställda
• Leverantörer
• Myndigheter
• Försäkringsbolag
• Investerare och banker
• Media
Alla dessa intressenter skapar incitament för organisationer att förbättra sin hållbarhet. Dessa incitament kan exempelvis vara organisationens rykte bland kunder och i media, krav från banker, försäkringsbolag och myndigheter eller relationer med leverantörerna och anställda (Björklund, 2012, s.77).
1.3 Problemdiskussion
1.3.1 Materialflöden och hållbarhet
Att arbeta mot hållbarhet kan ske på olika nivåer, från att avhjälpa till att förebygga. Företag som vill minska sin miljöpåverkan och förbättra sin hållbarhet bör granska sin organisation och se i vilken grad detta är möjligt. Det främsta sättet att arbeta för hållbarhet är att vidta åtgärder som kan förebygga att minska resursanvändande och liknande. Detta kan ta form genom att utveckla planerings- och styrsystem som kan minska användandet av resurser samt att utveckla sin logistikstruktur mot detta mål. Dessa åtgärder kan påverka hur organisationen i helhet jobbar, därigenom kan man prioritera att arbeta på ett mer hållbart sätt i både metod och praxis. Ett andra angreppssätt vid arbete mot en mindre miljöpåverkan, vilket är mycket relevant i denna studie, är att introducera system för återanvändning och återvinning. Metoder som kan vidtas här eliminerar inte den negativa miljöpåverkan såsom åtgärder inom den förebyggande kategorin. Men inom återvinning och återanvändning minskar man det inkommande flödet av nya resurser och material i sin supply chain. Detta kan ske genom att ta tillvara på de resurser som redan färdas inom flöden eller genom att omvandla det till energi som sedan kan nyttjas åt andra aktiviteter (Jonsson & Mattsson, 2016, s.151).
det traditionella mot ett mer hållbart flöde är något som fick Walter Stahel att mynta begreppet och idéen om “closed-loop” flöde (Ellen MacArthur Foundation, 2011). Detta flöde är av intresse då det skulle kunna vara en mycket givande åtgärd att applicera på ett nuvarande linjärt flöde i syfte att öka hållbarheten.
1.3.2 Materialets påverkan
Logistik innehåller komplexa ramverk och är därför ett lämpligt område att se över för att minska problem med hållbarhet. Inom omvänd logistik finns det mycket som kan göras för att öka hållbarhet, eftersom detta område berör saker såsom återanvändning, återvinning och att reducering av avfall (Wu & Dunn, 1995). Paketering av mat är ett område som har stor påverkan på både kostnader och miljöpåverkan eftersom det kan avgöra hur produkterna måste hanteras och transporteras. Därför kan det vara lönsamt, både ekonomiskt och miljömässigt att hitta alternativa lösningar på paketering (Battini, Calzavara, Persona & Sgarbossa, 2016). Detta är någonting som troligt är applicerbart även på den typen av engångsmaterial som inte är specifikt paketering av mat. Framförallt så är alternativa lösningar när det kommer till val av material eller hur tillverkningen sker någonting som bör kunna påverka både kostnader och miljöpåverkan, på ett liknande sätt som det gör för paketeringen av mat.
huvudaktörer (Jonsson & Mattsson, 2016, s.156). För denna studie kan detta i praktiken ses som att de företag som säljer mot slutkund har både kraft och ett visst ansvar att meddela uppströms om ohållbara aktiviteter och händelser. Exempelvis ett företag som arbetar för minskat avfall och ökad återvinning så kan de behöva informera sina leverantörer ifall de kan se över en typ av förpackning eller liknande. Det kan även röra sig om att det krävs goda relationer för att gemensamt arbeta mot målsättningar om bättre hållbarhet och minskad miljöpåverkan. Företag kan arbeta enade, exempelvis kan detta ta form av att samla in och skicka med returtransporter till leverantörer för att de inte ska behöva köra tomma transporter åt ett håll. Goda relationer kan även leda till att nya aktörer länkar samman flöden så att en aktörs avfall kan omvandlas till nya resurser för en tillverkande aktör (Jonsson & Mattsson, 2016, s.159).
Det sker idag en utveckling där man från högre instanser vill ställa krav för att försöka rädda klimatet. Det främsta sättet de väljer att påverka är att sätta direktiv och regler mot företag för att inte de ska kunna släppa igenom icke-hållbara artiklar till sina kunder. EU tog ett beslut 2018 att förbjuda en stor andel engångsartiklar för att främst minska mängden engångsplast som produceras (Europeiska unionens råd, 2019).
Att använda material som går att återvinna kan föra med sig både ekonomisk lönsamhet och ökad hållbarhet inom logistikprocesserna (Silva, Santos Renó, Sevegnani, Sevegnani & Serra Truzzi, 2013). Det finns utöver val av material även andra sätt för en organisation att förbättra hållbarheten i sina flöden av engångsmaterial. Anderson, Browne & Allen (1999) nämner logistikens roll i att möjliggöra användandet av återvinningsbart material. Logistikavdelningen i en organisation har möjligheten att hjälpa till att ta fram på vilket sätt avfall och slöseri med paketering ska minskas. Om organisationen vill att denna typ av avfall ska källsorteras och återvinns så är det till stor del upp till logistiker att se till att utforma flödena på ett sätt som gör att återvinning blir möjligt och att det sker på ett effektivt sätt (Anderson et al. 1999).
Frågeställningar
- Vilka brister kan identifieras i det nuvarande materialflödet hos HV71?
- Vilka åtgärder kan användas för att öka hållbarheten i materialflödet mot de brister som lokaliserats?
1.4 Syfte
1.5 Avgränsningar
1.6 Dispositionsbeskrivning
Nedan följer en illustration över studiens disposition.
1. Inledning
• Företagsbeskrivning • Bakgrund • Problemdiskussion • Syfte • Avgränsningar2. Metod
• Forskningsmetod • Vetenskapligt angreppssätt • Datainsamlingsmetod • Tillvägagångssätt • Urval • Kvalitetsmått • Etiskt övervägande • Analysmetod • Källkritik3. Teori
• Hållbarhetsteori • Omvänd logistik • Avfall • Hållbart inköp • Avfallshantering • Hållberhetsstyrning • Avfallsstyrning4. Empiri
• Nulägesbeskrivning• Jämförelseobjekt och hållberhetsåtgärder
5. Analys
• Vilka brister kan identifieras i det nuvarande materialflödet hos HV71?
• Vilka åtgärder kan användas för att öka hållbarheten i materialflödet mot de brister som lokaliserats?
6. Slutsatser och sammanfattning
• Resultat
• Studiens bidrag och generealiserbarhet • Egna reflektioner
2 Metod
Detta kapitel behandlar de metodval som gjorts för studien. Metod presenteras utifrån teori för att sedan motiveras kring de val som gjorts för studien.
2.1 Forskningsmetod
Studien har genomförts med främst en kvalitativ metod, med inslag av kvantitativa element. Undersökningen gör bäst i att använda en forskningsmetod som inte är renodlad kvantitativ eller kvalitativ utan bästa resultat tros nås vid en hybrid användning av element från de båda metoderna. (Bryman & Bell, 2017, ss.58–59, 395–397). Fokuset på insamlingen av data kommer ligga främst på kvalitativ karaktär för att få in en bred nyans och flera perspektiv. Analysen kommer även att genomföras utifrån en kvalitativ metod för att kunna diskutera och komma fram till lämpliga slutsatser om huruvida teori och empiri stämmer överens och hur de kan appliceras på det studerade fallet. Bryman & Bell (2017, s.59) betonar att studier sällan genomförs renodlat kvantitativt eller kvalitativt utan att det ofta sker någon typ av mix av de båda.
Detta arbete använder sig av en fallstudiedesign, där HV71 kommer att utgöra det primära fallet. Studien kommer dock att använda sig av andra fall, såsom företag som liknar HV71 och arbetar inom samma bransch, men dessa utgör enbart jämförelser med det primära fallet. En forskningsdesign är någonting som enligt Yin (2007) ska innehålla vissa komponenter. Den ska delvis innehålla de frågeställningar som ska undersökas, eventuella hypoteser och vilka analysenheter som ingår i forskningen. Utöver dessa komponenter ska forskningsdesignen visa logiken bakom kopplingen mellan data och hypoteserna samt de kriterier som avgör hur resultaten analyseras (Yin, 2007 s.40).
Data som samlats in i denna forskning kommer att grunda sig i syftet att besvara de forskningsfrågor som framställs. Dessa frågor präglar hur arbetet är upplagt och de lägger grund för såväl teori- och empiri-insamling som analys. Studien har emellertid inte använt sig av några faktiska hypoteser, utan enbart forskningsfrågor. Arbetet, med fallstudie som vald metod, använder ett primärt fall som analysenhet med andra fall som alternativa analysenheter för att jämföra med det primära fallet i en analys. Hur själva analysen kommer att genomföras diskuteras vidare i avsnitt 2.8 som handlar om analysmetod.
2.2 Vetenskapligt angreppssätt
kring liknande situationer och organisationer, applicerats mot det aktuella studieobjektet. Istället för hypoteser så använder sig denna studie av fastställda frågeställningar vilka teori prövas mot. Detta styrker valet av att arbeta med ett deduktivt arbetssätt. Bryman & Bell (2017, s.43) beskriver även en deduktiv arbetsprocess. Denna representerar enbart en generell arbetsgång, men syftet bakom är att man som forskare med ett deduktivt angreppssätt arbetar för att genom empirisk applicering pröva teorier och för att slutleda om de är användbara eller håller för det studerade objektet. Denna studie följer detta syfte då teori appliceras från andra studieområden, exempelvis studier genomförda inom andra branscher. Användbarheten av dessa prövas mot det aktuella studieobjektet och området för denna studie för att se om de kan användas på ett effektivt och givande sätt.
Baserat på upplägget av studien så skulle den inte lämpas med ett induktivt angreppssätt. I enlighet med Bryman & Bell (2017) går en induktiv studie främst ut på att utgå från insamlade data för att skapa teorier baserat på denna. Detta skiljer sig mot denna genomförda studie som undersöker ett relativt outforskat område där teorier kommer appliceras för att dra slutsatser om de håller för studieobjektet. För att genomföra den aktuella studien och möta dess syfte bör därför ett deduktivt angreppssätt vara att föredra för att ge en lämplig slutsats samt ge ett användbart arbetssätt genom studien.
2.3 Datainsamlingsmetod
Information och data har även samlats in som sekundärdata men då i huvudsyfte att stötta den primära eller stå som jämförelse (Björklund & Paulsson, 2014, ss.73–79, 84; Bryman & Bell, 2017).
Till grund och i syfte att främst besvara studiens första frågeställning, samt lägga en grund för studien, har data samlats in via en fokusgrupp. Denna empiri är menad att ge studien svar på sin första frågeställning, hur det nuvarande flödet ser ut, samt generera en flödeskarta som kommer ligga till grund för arbetet att lokalisera svagheter samt generera förändringar och förbättringar. Genom att genomföra detta i form av fokusgrupp gavs möjlighet för berörda parter att i form av en ostrukturerad intervju tillåtas diskutera och strukturera vad som samlas in i form av kartläggningen (Bryman & Bell, 2017, s.216). Utöver detta har även intervjuer utförts, i form av semi-strukturerade och ostrukturerade. Detta för att låta respondenter ge friare svar och själva kunna måla upp bilder över tilldelade frågor.
2.3.1 Flödeskartläggning
Kartan över flödet granskas sedan efter ett antal kvalitetskriterier för att bedöma dess kvalitativa nivå samt att den inte är för undermålig för studiens syfte. Ljungberg & Larsson (2012, ss.218–219) ställer upp följande mått och krav för bedömning av flödeskartans kvalitet: (1) ärlig, i den mening att alla aktiviteter och problem på relevant nivå måste inkluderas för att ge en rättvis bild över verksamheten och för att inte gå miste om att hantera några problem eller svagheter. Som andra mått ställs (2) validitet. Detta är viktigt då det mäter graden av hur god bild kartan ger över aktiviteter och objekt, här är det viktigt att tydligt skilja på de olika begrepp som inkluderas i kartläggningsarbetet. Att kartan är (3) logisk syftar till att det finns en direkt relation mellan de olika hierarkiska detaljeringsnivåerna i kartan samt att dess struktur är logiskt uppbyggd så den är lätt att behandla och avläsa. I relation till detta så är det också av stor betydelse att processen beskrivs på en relevant och lagom (4) detaljeringsnivå för att rätt bitar byggs in på rätt plats och kopplas till rätt aktörer och sammanlänkade aktiviteter. Det sista kvalitetsmåttet som kommer tas i beaktning är att kartan ska vara (5) lättförståelig. Att producera en karta som är för detaljerad för att förstå för den oanvändbar, därav måste den kunna förstås av utomstående personer men samtidigt inkludera tillräckligt med information för att täcka upp syftet med kartläggningen samt ovanstående krav (Ljungberg & Larsson 2012, ss.218–219).
2.4 Tillvägagångssätt
till relevans och trovärdighet till källor, bland annat har vetenskapligt granskade (peer-reviewed) artiklar prioriterats.
Studien bygger främst vidare från sin första frågeställning där problem och svagheter lokaliseras. Därefter, baserat på vad som identifierats som problem och svagheter, har relevanta och lämpliga åtgärder plockats fram från teori samt att jämförelseorganisationer och objekt presenterats för att ge förslag på åtgärder mot tidigare identifierade problemområden. Slutligen har åtgärder applicerats på den primära fall-organisationen och de lokaliserade problemen för att diskutera möjligheter och vad som skulle krävas av organisationen för att åtgärda dessa. Bland annat vilka förändringar som skulle behöva genomföras.
Vid insamling av empiriska data har det vid användandet av intervjuer vidtagits olika metoder. Främst har en intervjuguide styrt intervjun samtidigt som intervjupersoner fått frihet i sina svar för att bidra studien med så mycket och användbara data och information som möjligt. Huvudsakligen har semistrukturerade intervjuer genomförts. Dessa har följt en princip om att ha stödjande frågor att ställa intervjupersonerna som sedan öppet får svara. I slutet på dessa intervjuer har även övriga punkter diskuterats som bedömts relevanta för studien och som individuellt passat mot de olika intervjupersonerna och den organisation de representerar. Genomförda intervjuer har dock styrts för att ge lämpligt utfall mot det bakomliggande syftet med dem, vilket varit att bidra i att svara på studiens frågeställningar.
främst genomförts i syfte att bekräfta eller klargöra punkter som tagits upp i samtal eller intervjuer, även för att resonera kring relevansen till viss teori och inspiration för vidare analys.
För att ge studien en bredd och för att kunna nyansera lokaliserat problem ytterligare har flera organisationer intervjuats och tagits in i studien. Detta har tillåtit studien att gå från ett enskilt företagsperspektiv till ett bredare perspektiv över en bransch av organisationer med liknande verksamhet. Arbetets insamlade data sammanfattas i tabellen nedan.
Datum Typ av datainsamling Längd Delaktiga Innehåll 18 jan 2019 Semi-strukturerad intervju 60 min Arenaservicechef HV71, Kinnarps Arena Inledande diskussion om problemområde 18 jan 2019 Ostrukturerad observation 60 min Arenaservicechef HV71, Kinnarps Arena Kompletterande observation till intervju 8 mars 2019 Ostrukturerad intervju 70 min Arenaservicechef HV71, Kinnarps Arena Diskussion kring materialflöde och brister 8 mars 2019 Ostrukturerad observation 30 min Egen observation av Kinnarps Arena Kompletterande observation till intervju 26 mars 2019 Semistrukturerad intervju 45 min Driftschef, Växjö Lakers, Vida Arena
10 april 2019 Semistrukturerad telefonintervju 30 min Verksamhetsansvarig, event & restaurang, Linköping HC, Saab Arena Insamling av jämförelsedata 11 april 2019 Flödeskartläggning 90 min Arenaservicechef & Operativ Chef, HV71, Kinnarps Arena Fastställande av materialflöde och identifiering av brister 11 april 2019 Semistrukturerad intervju 30 min Arenaservicechef & Operativ Chef, HV71, Kinnarps Arena Kompletterande intervju till flödeskartläggning 17 april 2019
Mailintervju - Enhetschef (mat, dryck, konferens & event), Färjestad BK, Löfbergs Arena Insamling av jämförelsedata 7 maj 2019 Mailkonversation - Arenaansvarig, Färjestad BK, Löfbergs Arena Kompletterande insamling av jämförelsedata
Tabell 2, Tabell över genomförda intervjuer och observationer, egen illustration
Analyserna är genomförda för respektive frågeställning, vilket har genomförts för att utreda i vilken grad teori överensstämmer med empiriska data. Slutsatserna är primärt riktade mot studiens fallföretag men som kommer uppdagas så är det inte organisationen som står i centrum utan de problem som tas upp. Detta medför att studien även kommer att bli lämplig att applicera hos andra organisationer där liknande problem identifierats och presenterade åtgärder kan tillämpas.
2.5 Urval
där de som utför undersökningen tar kontakt med ett fåtal personer som, enligt forskarna, anses kunna tillföra relevant information. Dessa initiala kontakter används sedan för att peka ut vilka andra personer som hade kunnat tillföra någonting till forskningen och hitta fler respondenter (Bryman & Bell, 2017, s.411).
Vid insamling av empiriska data har deltagare valts ut baserat på deras position och hur delaktiga och inblandade de är för att ge lämpligt utfall mot studien. Inom fallorganisationen har urvalet av respondenter skett genom deras ansvarsområden och kompetens inom verksamheten. Genomförda intervjuer med andra organisationer, än fallorganisationen, har baserats på att välja organisationer med liknande förutsättningar som studiens fallorganisation. Därefter har intervjupersoner valts, baserat på studieområde, vars position och ansvar är liknande, sett till varandra inom andra organisationer. Med utgång från studiens primära fall och huvudsaklig avdelning inom organisationen. Till dessa har intervjufrågor formulerats baserat på att utvinna information som kan ge bidrag för studiens frågeställningar. Vilket betyder att författarna haft ett intresse för att både finna hur andra organisationer vidtagit hållbarhetsåtgärder eller aktiva val som skiljer sig från HV71. Även paralleller mellan organisationer har sökts för att få en bild om vissa problem sträcker sig bredare över branschen.
2.6 Kvalitetsmått
Eftersom detta arbete har en kvalitativ metod så använder det sig av kvalitativa kvalitetsmått. I arbetet kommer intern reliabilitet, intern validitet, extern validitet samt extern reliabilitet tas i beaktning vid behandling och granskning av kvalitativa data (Bryman & Bell, 2017, ss.379–380). Den interna reliabiliteten baseras på i vilken grad ett forskarlags medlemmar kan enas över hur det som observeras ska tolkas då det bygger på självstående värderingar och egna antaganden om vad som medlemmarna hör och ser. Extern reliabilitet är ett mått för i vilken grad undersökningen kan upprepas. Detta är svårt i en kvalitativ studie eftersom det rör sig om föränderliga miljöer och social interaktion. Intern validitet är vad som indikerar hur väl teoretiska idéer som utvecklas stämmer överens med utförda observationer, denna validitet krävs ofta vid forskares delaktighet i sociala grupper och hur överensstämmelsen ser ut mellan observation och begrepp. Slutligen visar den externa validiteten hur väl och i vilken utsträckning som ett angivet resultat kan generaliseras från observationsobjekt (och/eller -situation) och appliceras i andra, både liknande och skilda, sociala situationer och miljöer (Bryman & Bell, 2017, s.380).
Studien har utförts över en längre tid och i gemenskap med fallorganisationen kunnat utvecklas och sammanställas för en gemensamt fastställa en överensstämmande bild av det studerade flödet och de begrepp som behandlas, vilket återkopplar till den interna validiteten. Den externa validiteten kan anses vara något bristfällig eftersom arbetet är inriktat på en mycket specifik bransch och därför har svårt att generaliseras. Emellertid har arbetet framställt viss generell teori som skulle kunna appliceras även utanför denna bransch och de undersökta företagen. Då de identifierade svagheterna kan lokaliseras hos andra företag och delvis ses som generella så kan denna studies teori komma att appliceras bredare och därmed styrka den externa validiteten.
2.7 Etiskt övervägande
av forskaren. Slutligen ska de undersökta inte på något sätt kunna fara illa utav att medverka i undersökningen (Bryman & Bell, 2017 s. 141).
Denna studie har utförts på ett etiskt sätt och efterlever de etiska principer som berörs av forskningen. För att säkerställa att studien utförts på ett etiskt sätt har ett antal åtgärder vidtagits. De medverkande företagen är informerade om syftet med studien och vilka typer av undersökningar som utförs. De har också informerats om att deras medverkan är helt frivillig och att de när som helst kan avbryta sin medverkan eller avstå från att medverka på specifika moment av undersökningarna. De medverkande har blivit frågade om de önskar att vara anonyma i arbetet, detta gäller både enskilda personer och företag som helhet. Den insamlade datan har bara använts till denna studie och har inte delats med utomstående eller obehöriga under de utförda undersökningarna. Bara data som medverkande företag har godkänt kommer att publiceras. Den information som givits till medverkande har varit korrekt och sann och undersökningen bedöms inte på något sätt kunna vara till skada för de som medverkar i den. Genom dessa åtgärder bör studien efterleva de etiska principer som definierades ovan.
2.8 Analysmetod
ett deskriptivt ramverk för dess genomförande. Strategin är emellertid inte alltid lika relevant som de andra två, men kan fungera som ett komplement eller ett alternativ om man stöter på problematik med de andra två analysmetoderna (Yin, 2007 s. 140–145).
Detta arbete har främst använt sig av den första strategin som beskrevs ovan, nämligen att basera analysen på de teoretiska hypoteser som fallstudien ska baseras på. Dessa är de frågeställningar som täcks av fallstudien. Fallstudien är utformad på ett sådant sätt att den ska kunna besvara de berörda frågeställningarna. Det är därför lämpligt att utföra en analys genom att jämföra fallstudiens resultat med frågeställningarna som undersökts. Att testa alternativa förklaringar är inte en relevant analysmetod för denna studie eftersom det inte finns möjlighet att ändra på förutsättningarna hos det företag som utgör underlaget för fallstudien. Att skapa en beskrivning av fallstudien är troligen inte en tillräckligt bra analysmetod att ha som enda metod, men den kan vara relevant att kombinera med den första strategin som ett komplement för att göra en mer utförlig analys och ta in fler perspektiv.
2.9 Källkritik
relativt öppet sätt för att den intervjuade personer ska få utrymme att ge utförliga svar och bidra med ytterligare data.
De källor som används och den data som samlats in i detta arbete har också tagit i beaktning de fyra kriterier som Thurén (2013) skriver om. Dessa är äkthet, tidssamband, oberoende samt tendensfrihet. Med äkthet menas att källan kan anses vara äkta och inte innehåller några typer av förfalskningar. Tidssamband innebär att man tar hänsyn till hur lång tid som passerat från det att data eller teorin har skapats till att den omskrivs i forskningen. Med oberoende menas att källan ska kunna stå på egna ben och inte vara ett resultat av exempelvis kopiering av annat material eller en lång rad av rykten. Det sista kriteriet är tendensfrihet, vilket innebär att källan ska kunna anses vara opartisk (Thurén, 2013, ss.7–8, 17, 31-32, 63-64).
2.10 Beskrivning av arbetsfördelning
2.11 Metodsammanfattning
Forskningsmetod
•Kvaltitativt •FallstudieVetenskapligt angreppssätt
•Deduktivt •Positivistiskt synsättDatainsamlingsmetod
•Intervjuer •Observationer •Fokusgrupp •SekundärdataKvalitetsmått
•Intern & extern reliabilitet •Intern & extern validitet
Etiska överväganden
•Samtyckeskravet •Informationskravet •Nyttjandekravet
•Konfidentialitets- & anonymitetskravet •Falska förspeglingar
•Deltagare ska inte fara illa
Analysmetod
•Analys utifrån teoretiska hypoteser •Skapa ett deskriptivt ramverk
Källkritik
3 Teori
I detta kapitel presenteras den teori som lägger grund för arbetets analys. Teorin är indirekt indelad i två huvudsakliga delar: den teori som används till att besvara den första forskningsfrågan samt den teori som används till att besvara den andra forskningsfrågan. Den teori som presenteras i respektive avsnitt beskrivs i figuren nedan.
3.1 Hållbarhetsteori
Hållbarhet utifrån ett företagsperspektiv är då det tas hänsyn till tre olika aspekter samtidigt. Dessa aspekter är miljömässig prestation, social prestation samt ekonomisk prestation. Dessa tre dimensioner kan illustreras av tre sammanhängande cirklar (se figur 2). Utveckling kan anses vara hållbar om den sker utan att någon av cirklarna “minskar” som ett resultat av utvecklingen (Jonsson & Mattsson, 2016 ss.41–42; Björklund, 2012, ss.29–31).
Figur 2, egen illustration baserad på Jonsson & Mattsson, 2016 s.41; Björklund, 2012 s.30.
bland organisationens kunder och övriga intressenter vilket skapar konkurrenskraft (Jonsson & Mattsson, 2016, ss.41–42).
3.2 Omvänd logistik
En så kallad "closed-loop supply chain" kan innehålla fler aktiviteter än en traditionell supply chain. Harrison, Guide & Van Wassenhove (2003) pekar på skillnaderna mellan en linjär supply chain (eng. forward supply chain) och en closed-loop supply chain. Den primära skillnaden är att en linjär supply chain har kunden som slutpunkt. En closed-loop supply chain försöker istället att använda sig av returflöden för att utvinna värde ur slutet av värdekedjan och koppla samman aktörerna i kedjan på ett bättre sätt. Detta för med sig att en closed-loop supply chain måste utföra fler aktiviteter än vad som behöver utföras i en linjär supply chain. Harrison et al. (2003) ger följande exempel på vad sådana aktiviteter kan vara:
• Omvänd logistik för disposition av produkter från det att de använts till det att avfallet ska hanteras.
• Marknadsföring av återanvända eller återvunna produkter och distribuering av dessa.
• Val av återanvändning eller återvinning utefter vad som är mest ekonomiskt motiverat.
• Sortering och disposition för att avgöra produktens användbarhet och vad som är det bästa alternativet för att hantera den.
• Anförskaffning av produkterna från konsumenterna efter att de konsumerat den.
en påbyggnad av linjär logistik (eng. forward logistics) vilket illustreras av bilden nedan (Zhang, Huang & He, 2011).
Figur 3, Supply chain framework (Zhang et al, 2011)
Ett omvänt flöde börjar med att det material som ska återvinnas samlas in och förvaras. Efter denna initiala aktivitet så sker det en mängd andra aktiviteter i det omvända flödet:
• Transport av materialet
• Omvandling och processering av materialet
• Sortering
• Lagerhållning
• Omproduktion av det återvunna materialet till nya produkter.
Genom att undersöka vilka funktioner som utförs av vilka aktörer i det omvända flödet så kan man skapa en bättre förståelse av hur specifika kanaler fungerar (Pohlen & Theodore Farris, 1992).
till att utforma ett bra returflöde. Dessa incitament kan exempelvis vara att stärka konkurrenskraften genom att ha ett bättre returflöde, att utvinna nytt värde ur gammalt material, att skapa bättre och mer effektiva flöden eller att förhålla sig till juridiska regleringar (Rogers & Tibben-Lembke, 2001).
Det finns svårigheter och utmaningar med att implementera effektiva returflöden. Exempel på sådana förhinder är företagets policies, brist på system som kan hjälpa till med returflöden eller brist på finansiella resurser och personal. En annan typ av hinder är att ledningen i ett företag kan visa brist på intresse att förbättra sina returflöden. Returflöden är inte alltid någonting som ses som lika viktigt som andra områden inom en verksamhet och därför kan det förekomma att beslutsfattare istället väljer att satsa sina resurser på andra områden som de tycker är viktigare. Detta innebär ett stort hinder för förbättringen av returflödet (Rogers & Tibben-Lembke, 2001).
3.2.1.1 Closed-loop supply chain
fokus kommer ligga på organisationen och ge den förutsättningarna för en cirkulär försörjningskedja.
Figur 4, Closed-loop flows, Stahel & Reday (1976/1980)
Figur 5, Olika typer av closed-loop flows, Stahel & Reday (1976/1980)
3.3 Avfall
“föroreningarnas århundrade” (Lorek, 2016). Då mänskligheten tidigare kunnat leva med billigt resursanskaffande och enligt McDonough inte lagt tillräckligt stor tanke till vår miljöpåverkan så är det upp till oss som lever i det nuvarande århundradet att vidta åtgärder mot detta. Det finns institut som idag tar mer åtgärder för att uppmuntra material- och resursåteranvändning bland tillverkande företag. Utöver detta så är det av stor vikt att företag får en ny syn på sin situation och finner nyttan i att byta principer. De linjära flödena som tidigare utgjort standard bland företag måste ändras mot cirkulära med den grund att inte fortsätta skada jorden och naturen. Siktet måste ställas om mot att minska den totala miljöpåverkan för att kunna lämna efter en värld till nästa generation som är minst lika bra som den är idag och inte mer skadad (Lorek, 2016).
I en rapport från U.S. Chamber of Commerce (Bowdish, 2016) har en undersökning gjorts kring drygt 5000 amerikanska företags avfall och hanteringen av detta. Där presenteras avfall (eng: waste) som inte värdesätts som ett resultat av bristande resurseffektivitet. Ett företag har olika förmåga att påverka hanteringen av sitt avfall beroende på om det uppstår före eller efter konsument. Avfall från företag som uppstår efter konsument är svårt att styra då den hanteringen till hög grad styrs av konsumentens egna handlingar. Hanteringen av avfall före konsument är å andra sidan lättare att hantera baserat på företagets vilja och önskemål. Företag kan dock försöka påverka konsumenter genom att ge dem möjlighet och förutsättningar för att arbeta med företaget för att minska avfall och därigenom även bidra till att arbeta mot företagets satta hållbarhetsmål (Bowdish, 2016).
förlorad användningspotential. Detta leder även i stor grad till en missad vinstmöjlighet för företaget eller en supply chain. Pappersprodukters, som utgör den största andelen bland avfall, främsta förbättring sker genom minskad användning vilket resulterar i minskad efterfrågan och minskad produktion. Dock vid användandet av produkter inom denna kategori bör dess livslängd tas i beaktning och återvinning förespråkas. Återvinning av pappersprodukter är mycket mer energieffektivt än dess motsvarighet att nyproducera från trämassa (Bowdish, 2016). Plastprodukter har också en stor förbättringspotential samtidigt som användandet av materialet globalt både måste minska och tas hand om bättre efter användning (Bowdish, 2016). I utredningen klargörs att tillverkningsindustrin är en av de branscher som kan göra den största vinningen på bättre hantering och materialutvinning av plastavfall. Detta kan också medföra positiva effekter vidare i värdekedjor och kan leda till en större vinning på en bredare front än hos enskilda företag (Bowdish, 2016).
3.4 Hållbart inköp
applicerbara på den egna inköpsverksamheten. Den andra punkten är att hänvisa hur var och en av dessa riktlinjer bidrar till hållbarhet utifrån de tre perspektiven av social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Det är bättre att hänvisa till de tre olika perspektiven tillsammans än att utveckla beslut som bara är inriktade på ett utav dessa perspektiv. (Meehan & Bryde, 2011).
3.5 Avfallshantering
En returflödeskanal har många skillnader från ett linjärt framåtriktat flöde. Detta eftersom återvinningsbart material inte nödvändigtvis kan skickas tillbaka genom samma flöde. Returflöden följer inte alltid någon specifik mall utan kan istället utformas anpassat efter de individuella aktörerna i kedjan. Volym, geografiskt läge och aktörernas storlek är exempel på saker som kan påverka hur ett sådant flöde utformas (Pohlen & Theodore Farris, 1992).
Pohlen & Theodore Farris (1992) tar upp att initiativet till returflöden kan komma från tre olika håll. Det första är kundernas initiativ, exempelvis att en kund vill returnera en produkt. Den andra typen av initiativ kommer från branschen eller industrin, där motivationen grundar sig i att man vill återvinna material. Den tredje typen av initiativ är statligt initiativ för att skapa returflöden. Pohlen & Theodore Farris (1992) pekar på att återvinning är det område som växer mest i initiativkraft av de ovan nämnda. Skribenterna presenterar även tre typer av problematik med returflöden. Dessa är:
1. De flesta logistiksystem har inte bra förutsättningar för att stödja material som rör sig i omvänd riktning.
2. Omvänd distribution kan vara många gånger dyrare än om samma distribution sker framåt i kedjan istället.
Möjligheterna att göra vinning på hållbarhet och återvinning ökar för företag om det på en samhällelig nivå finns ett engagemang för bättre kretslopp vilket möjliggör för företag att göra vinst genom att i större grad arbeta ”grönare” (Bowdish, 2016). Detta är av stor vikt då den största delen av företag idag arbetar efter den inbitna principen av ”take, make, dispose”, där flöden är linjära och man inte lägger stor tanke på vad som händer när produkter lämnar företagets egna väggar. Denna princip har även den effekt att företag inte lägger mycket tanke på att material, resurser och komponenter går att utvinna på nytt efter användning då det klassas som avfall. Avfall är en outnyttjad resurs som bör värderas som den missplacerade resurs som det faktiskt är. Genom att värdera detta som en materiell input till flöden i värdekedjor, istället för en oundviklig restprodukt, uppnås ett bättre synsätt för såväl miljön som företagen (Bowdish, 2016).
3.6 Hållbarhetsstyrning
En annan fördel med att kombinera affärsstyrning med hållbarhetsstyrning är att det hjälper till att stärka alla tre dimensioner av hållbarheten. Om ett företag förbättrar sin prestation med hänsyn till alla tre hållbarhetsdimensioner så är detta förmånligt ur ett hållbarhetsperspektiv. Speciellt eftersom alla tre dimensioner är kopplade till varandra och att det är viktigt att det finns en balans mellan dem (Figge et al, 2002).
Enligt Figge et al (2002) finns det vissa saker man bör ta hänsyn till när man integrerar hållbarhet i affärsstyrning. Skribenterna diskuterar utifrån teorin att skapa ett balanserat styrkort (eng. balanced scorecard) som även tar hänsyn till hållbarhet. Det grundläggande när man gör en process för att få in hållbarhetsstyrning i affärsstyrningen är följande:
• Processen behöver leda till att miljömässiga och sociala aspekter integreras i affärsstyrningen.
• Ett hållbart balanserat styrkort bör inte vara generiskt formulerat, utan anpassat efter företagets specifika omständigheter och förmågor.
• Miljömässiga och sociala aspekter bör integreras baserat på vilken relevans de har till den övergripande strategin.
(Figge et al, 2002)
3.7 Avfallsstyrning
flödet av de restprodukter som resulterar i avfall för företag (Bonini, Görner & Jones, 2010; Hill, 2019; Seadon, 2010).
Företag som har en god styrning och kontroll på sina flöden får ett bättre utfall när det kommer till att nå en högre nivå av hållbarhet (Bonini, Görner & Jones, 2010; Hill, 2019; Seadon, 2010). Många företag säger att en av de främsta anledningarna att arbeta med hållbarhet idag är för att bygga på sitt varumärke och rykte, ofta då kunden står i centrum och man som företag söker att få en god bild ur dennes ögon (Bonini, Görner & Jones, 2010). De främsta nycklarna går att finna inom styrning av inköp och hanteringen av avfallet, har företaget kontroll inom detta område kan de komma en bra bit i sitt hållbarhetsarbete. Påverkande beslut är även något som är av stor vikt att lägga möda på för att de inte ska förbises i förmån för något annat (Bonini, Görner & Jones, 2010). När det kommer till inköp så är ett bra exempel på effektiv avfallsstyrning att ställa om siktet från att se kvantiteten avfall som produceras i slutet av flödet till att se till bättre förpackningsalternativ. Genom att istället söka hållbarare och mindre miljöbelastande förpackningsalternativ kan företag finna mer långsiktiga lösningar i sitt hållbarhetsarbete. Detta ger även utfallet att lösningar inte kretsar kring kortsiktiga mål utan går över till långsiktiga lösningar på problemen. Långsiktighet är inte bara bevisad att ge bättre utfall i det långa loppet utan det leder även till att företag tillsätter en större bredd i sitt hållbarhetsarbete. Genom att ta fokuset från bättre hållbarhet inom det enskilda företaget och se mer över hela flöden så nås ett bättre resultat (Seadon, 2010).
minska sina linjära flöden och att källsortera sitt avfall. Idag är det viktigt att se hur de växande kvantiteterna av avfall kan utvinnas som resurser. För framtida generationer kan det röra sig om att dessa stora avfallsmängder kommer att spela en stor roll i anskaffandet av resurser och material i tillverkande flöden (Hill, 2019).
Avfallsstyrning kan bli effektiv och ge ett positivt resultat om den är uppbyggd rätt. Fyra tyngre byggstenar har identifierats i tidigare forskning (Hill, 2019):
1. Sätt hållbara material i fokus och finn sätt för styrning av dessa. 2. Planering av varje steg i processer och flöden.
3. Finn lämpliga samarbetsmöjligheter där möjligt. 4. Försök att så långt som möjligt undvika deponi.
4 Empiri
I detta avsnitt behandlas den empiri som lägger grund för arbetets analys. Empirin inleds med en nulägesbeskrivning som identifierar problem och svagheter i flödet och hos aktiviteter. Sedan presenteras olika jämförelseorganisationer för att identifiera hållberhetsåtgärder.
4.1 Nulägesbeskrivning
I samband med flödeskartläggningen genomfördes även en intervju med mer djupgående frågor. Bland dessa sades det att hållbarhet ses som ett område som ständigt kan förbättras (Arenaservicechef & Operativ Chef HV71, 2019). Detta framgick även av flödeskartan som klargjorde ett antal brister vid en illustration av det studerade materialflödet.
4.1.1 Leverantörer
HV71, 2019; Driftchef, Växjö Lakers, 2019; Verksamhetsansvarig, Linköping HC, 2019; Enhetschef, Färjestad BK, 2019). I den mån leverantörer och produkter kan väljas så är hållbarhet något som idag tas i beaktning. Samtidigt som man huvudsakligen ser till att kunna erbjuda lokala eller hållbart producerade produkter till sina kunder till samma pris. Den viktigaste hållbarhetsaspekten som man har idag är att ha kunden i centrum och inte sänka, om möjligt finna produkter som höjer, dennes upplevelse vid besök av arenan. Mot detta söker man vid inköp nya och mer ekologiska artiklar och lösningar. Detta ställs dock ständigt mot att inte påverka den ekonomiska aspekten i någon större bemärkelse. Det optimala är att hitta lösningar som i högre grad är miljömässigt hållbara till ett lika pris som det idag kostar organisationen eller som de kan ta betalt av kunden. Hos HV71 finns även en mycket värdefull erfarenhet och kunskapsresurs främst i from av deras Operativa chef inom arenaservice. Denna resurs underlättar kraftigt i sökandet efter bättre produkter samt framtagning av nya lösningar. Vid valet av leverantörer, utanför de med avtal via SHL, ligger ett fokus på grossister och att minimera antalet leverantörer. Genom ett mindre antal leverantörer ser de att leveranserna som kommer in kan hållas få till antal men stora till volym (Flödeskartläggning, 2019; Arenaservicechef & Operativ Chef HV71, 2019).
4.1.2 Arenaservice
affärsplanen för kommande säsong. Planeringen måste samtidigt vara flexibel då det kan inträffa icke förutsedda händelser samt att det finns externa påverkande faktorer som måste bemötas och handskas med på ett effektivt sätt. Detta medför att denna aktivitet kräver en god dialog med leverantörerna för att, bland annat, kunna få snabba leveranser och få respons om eventuella förändringar som kan uppstå. Kopplat till planering av vad och hur engångsmaterial ska användas inom organisationen, finns det vissa val man ifrågasätter eller som inte läggs tillräckligt med energi på för att finna en hållbar lösning. Några exempel på detta är användningen av dukar på serveringsborden i logerna, engångstallrikar och -bestick i ungdomsverksamheten och engångspallar som blir stående i arenan (Flödeskartläggning, 2019; Arenaservicechef & Operativ Chef HV71, 2019).
(Arenaservicechef HV71, 2019). Efter detta steg går två led parallellt i flödet, genom kiosker och barer, innan de återgår ihop till ett gemensamt flöde vid avfallshanteringen.
4.1.3 Kiosker
tankar som ett ökat intresse för hållbarhet (Flödeskartläggning, 2019; Arenaservicechef & Operativ Chef HV71, 2019).
4.1.4 Barer
marknadstrenden. Sedan har man också noterat att det är vanligt med ett svinn vid rengöring av sina öl-tankar, något som uppmärksammas då det är mycket stora kvantiteter (Flödeskartläggning, 2019; Arenaservicechef & Operativ Chef HV71, 2019).
Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar
1000-liters fat (tank) 30-liters fat Bäst ur
ekonomiskt perspektiv (inköp)
Måste hällas upp för servering till kund
Bra i
jämförelse av inköpspris
Öppnat fat har en livstid på 1 vecka Logistiskt smidig påfyllnad (tankbil) Svårt att beräkna behov nära slutspel Tunga att förflytta vid påfyllnad
Måste hällas upp för servering till kund
Relativt stort svinn vid städning av ledningar
God kvalité & utbud
Kräver separat kylanläggning
Returglasflaskor Engångsglasflaskor
Snabb servering Dyrare inköp än fat Snabb servering Dyrare i inköp än fat Returflöde mot leverantör Tidskrävande interna transporter Tidskrävande interna transporter Saknar direkt returflöde Kräver sortering som avfall
Gemensamt för personal i barer och i kiosker är att det från de erfarna och administrativa rollinnehavande märks en trend bland den yngre personalen. Personalen i kiosker och barer är ofta inte anställda en längre tid utan det sker ofta ett skifte inför varje säsong. Med ständigt nya unga anställda har man sett att intresset för hållbara lösningar och ett hållbart sortiment är växande tillsammans med kunskapen inom området. Detta är också något som noteras från kunderna då det även därifrån efterfrågas mer hållbara produkter. HV71 arbetar för att ta emot dessa önskemål och lokalisera det framtida behovet och justera sitt sortiment mot det som kommer konsumeras framöver. Samtidigt finns det svagheter med sortimentet i form av att bredden måste ställas mot statistik, pris (inköpskostnad och möjligt försäljningspris) samt försäljningssiffror (storsäljare och mindre lyckade produkter). Volymen på utbudet baseras även städning som krävs efteråt, svinn och den monetära rotationen. Ett tydligt problem som lokaliserats i barerna baserat på detta är att en stor del av utbudet utgörs av engångsflaskor, bland annat då de är populära bland kunderna. Samtidigt vill man se en minskning av engångsflaskor inom verksamheten, något som skapar en konflikt mellan intresseområden. Denna konflikt utgörs av att det inte går att styra om en produkt tappas på engångsflaskor eller returflaskor. Intresseområdena som hamnar i konflikt blir då att man föredrar returflöden av flaskor samtidigt som kundernas efterfråga måste mötas (Flödeskartläggning, 2019).
4.1.5 Avfallshantering
4.1.6 Sammanställning av identifierade problem
Brist/problem Aktör
Inköp
Begränsade möjligheter då alla avtal inte görs på företagsnivå utan av högre instans.
Leverantörer
Planering är beroende av de avtal som organisationen är bundna till.
Arenaservice
Möjlighet för lagerhållning är begränsad, främst pga. yt-brist samtidigt som lager måste hållas för balans mot behov.
Arenaservice
Sortiment
Stort utbud av engångsflaskor. Barer
Stort svinn vid städning av öl-tankar. Barer Utbud baserar bland annat på svinn, städning och
penga-rotation.
Kiosker/Barer
Säkerhetspolicy gällande plastmuggar. Barer Avfallshantering
Prioritering mot kundernas upplevelse har en negativ effekt på anställdas avfallssortering möjligheter.
Kiosker
Kunder har endast möjlighet att sortera pant och brännbart avfall.
Avfallshantering
Organisationen kan sortera i viss uträckning, främst större delar av verksamheten.
Avfallshantering
Materialflöde
I stor utsträckning linjära flöden (utformning eller tänk) Hela flödet
4.2 Jämförelseobjekt och hållbarhetsåtgärderåtgärder
Detta avsnitt kommer att behandla och presentera skillnader och åtgärder som vidtagits av andra organisationer och företag och som gett ett önskat utfall i deras hållbarhetsarbete. Andra vidtagelser kommer också att presenteras för att visa på skillnaden i utförandet av aktiviteter och hur val och prioriteringar kan skilja sig från studiens fallföretag.
4.2.1 Andra organisationer i samma bransch
Här presenteras tre andra organisationer som också är verksamma inom SHL. För dessa presenteras deras upplevda hållbarhet samt de brister som går att urskilja. Dessa kommer sedan att jämföras med studiens fallföretag i analysen för att visa skillnader på hur man arbetar med hållbarhet samt hur brister överlappar eller skiljer sig mellan organisationerna.
4.2.2 Växjö Lakers & Vida Arena
4.2.2.1 Allmänt
Hockeyföreningen Växjö Lakers äger själva sin arena, Vida Arena. Föreningen kan därmed själva bestämma vilket upplägg de vill använda i arenan. Även om inträdesbiljetter är den produkt som föreningen har högst vinstmarginal på så pekar driftchefen vid Vida Arena på att arenan är byggd för att vara mer än bara en hockeyarena. Det huvudsakliga syftet med arenan är att vara ett center för event och en kontaktpunkt, både för privatpersoner och för näringslivet. Genom detta synsätt så vill man kunna locka folk till arenan av andra anledningar än bara själva hockeyn (Driftchef, Växjö Lakers, 2019).
i genomsnitt cirka 700 besökare per dag för att äta mat, främst kopplat till lunchservering. Denna siffra ökar på en matchdag då man uppskattar att 2000 personer köper mat (1200 av dessa äter mat i restaurangen, medan övriga 800 köper en enklare måltid i någon av de kiosker som finns) (Driftchef, Växjö Lakers, 2019).
Hållbarheten är någonting som fått mer fokus från Växjö Lakers på senare tid och föreningen gjorde en projektanställning där man tog in en person vars uppgift var att titta på möjligheterna att förbättra hållbarheten i arenan. Dock upplevs det finnas en konflikt i intresset för hållbarhet hos konsumenterna. Alla som besöker arenan vill inte nödvändigtvis bidra till en bättre hållbarhet, då det för dem inte är prioriterat i samband med deras besök (Driftchef, Växjö Lakers, 2019).
4.2.2.2 Materialflöde
Vida Arena tar emot leveranser fem dagar i veckan, vilket täcker upp för hela verksamheten. Påfyllnad av produkter och material sker efter varje match eller event. Arbetsrutinerna är att alla kiosker, förråd, kylskåp etcetera ska vara helt påfyllda och redo till nästa event vid slutet av föregående. Företaget vill inte hålla ett för stort lager eftersom det finns en stor oförutsägbarhet i deras schema, speciellt när det kommer till slutspel i hockey. Man vill inte fastna med för stora lager om säsongen plötsligt skulle ta slut. (Driftchef, Växjö Lakers, 2019).
4.2.2.3 Inköp
efterlevas. Verksamheten har själva valt att satsa på att ha endast en huvudleverantör som levererar den mesta maten och drycken. Det finns också en satsning på att mycket av det kött och de andra råvaror man köper in ska vara lokalproducerat. Motivationen bakom detta är att man vill bidra till det lokala näringslivet. I andra inköpsområden har man ett liknande upplägg. Engångsmaterialet köper man huvudsakligen in från en huvudleverantör (Driftchef, Växjö Lakers, 2019).
4.2.2.4 Avfallshantering
Det avfall som verksamheten och dess konsumenter genererar är i dagsläget indelat i pant-glas, engångsglas, PET, wellpapp, matavfall samt brännbart. Sortering sker av det material som det egna företaget genererar. Däremot finns det i dagsläget begränsade möjligheter för kunderna att sortera sitt avfall och det mesta går till brännbart utan att någon vidare källsortering sker. Det håller på att ske en förändring för detta då organisationen investerat i nya sorteringsstationer som ska tillåta besökare att till viss utsträckning kunna sortera sitt avfall, i kontrast mot att slänga allt som brännbart idag. Dessa ska placeras ut på olika ställen i arenan och kommer att introduceras till hockeysäsongen som drar igång hösten 2019. Egen personal sköter tömning av sopkärlen och det källsorterade avfallet placeras i komprimatorer som finns i direkt anslutning till arenan. Det sista steget i processen är att Stena kommer och tömmer komprimatorerna varpå avfallet lämnas över till denna samarbetspartner (Driftchef, Växjö Lakers, 2019).
användas som resurs i tillverkningen av nya flaskor (Driftchef, Växjö Lakers, 2019).
4.2.2.5 Hållbarhet
Det finns flera lösningar med engångsmaterial & -artiklar som kan bidra med bättre hållbarhet. Exempelvis så säljer man inte fatöl i Vida Arena. Istället säljer man all öl på flaska. Även om man alltid erbjuder plastglas till kunden så är det enligt driftchefen många som väljer bort detta vilket leder till att mindre plastglas konsumeras. Vid serveringar i restaurangen i samband med match så använder man linnedukar vilka kan tvättas och användas igen, istället för att använda engångsdukar. Detta beräknas ge både ekonomisk och miljömässig vinning. En annan liknande lösning är att man använder porslinsmuggar till kaffe i restaurangen för att minska användningen av pappmuggar. Som tidigare påpekat så utgör restaurangen i Vida Arena en stor del av verksamheten utanför hockey-relaterad verksamhet. Servetterna som används i restaurangen är miljömärkta, men inte de som används ute i arenan eftersom man prioriterar att profilera dessa i lagets färger. Även popcornbägare är profilerade av leverantören så detta är ingenting som kan påverkas i nuläget, dessa är dock återvinningsbara (Driftchef, Växjö Lakers, 2019).
4.2.3 Linköpings HC & Saab Arena
4.2.3.1 Allmänt
utomstående aktörer för. Samarbetet fungerar så att LHC får kostnadstäckning när en annan aktör använder arenan och de resurser som finns i arenan. När det kommer till den operativa verksamheten och den invärtes utformningen av arenan så har LHC stor frihet att själva välja hur de vill arbeta och vad de vill erbjuda kunderna (Verksamhetsansvarig, Linköping HC, 2019).
4.2.3.2 Inköp
Linköping HC fullföljer de avtal som tas på SHL nivå som andra klubbar. Sedan finns det en huvudleverantör av diverse engångsartiklar, såsom lagprofilerade servetter och andra engångsprodukter, exempelvis plast- och papptallrikar (Verksamhetsansvarig, Linköping HC, 2019). Det identifierades inte några konkreta vidtagna åtgärder hos Linköping HC.
4.2.3.3 Avfallshantering
Tekniska verken i Linköping är samarbetspartners med LHC och sköter avfallshanteringen, via kommunen som äger arenan. I dagsläget finns det väldigt begränsade möjligheter till källsortering på arenan. I köket har personalen möjlighet att sortera papp och matavfall, resterande går som brännbart. Avfallet hanteras helt och hållet av Tekniska verken som tömmer och hämtar avfallet och sedan komprimerar och tar hand om det (Verksamhetsansvarig, Linköping HC, 2019).
4.2.3.4 Hållbarhet
pekar på det faktum att hållbarhet är någonting som de måste jobba med i framtiden. Det finns många påtryckningar från omvärlden och från företagets intressenter att bli mer hållbara, inte minst sponsorerna. På grund av stordrift och stora volymer i omsättning så är det svårt att ställa om vissa delar av verksamheten, men det finns ett antal saker som går att göra för att förbättra hållbarheten. Delvis så vill de öppna upp för möjligheten att källsortera sitt skräp vid arenan, både för personal och för besökare. De ska också utvärdera och ta med hållbarhet som en faktor när de väljer leverantörer. Utöver detta så pekar respondenten på att LHC bör utveckla och ta fram en policy för hur man ska jobba med hållbarheten i organisationen (Verksamhetsansvarig, Linköping HC, 2019).
4.2.4 Färjestads BK & Löfbergs Arena
4.2.4.1 Allmänt
4.2.4.2 Inköp
När verksamheten väljer produkter att köpa in så försöker de att kombinera faktorer såsom miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vissa produkter köper de in dyrare för att få ett alternativ som är mer miljömässigt hållbart, men detta är inte möjligt för alla typer av produkter. Det kan handla om att vissa produkter inte fungerar i praktiken eller så kan inte marknaden möta det som efterfrågas. Även leverantörer väljs med en liknande princip. Enhetschefen (Färjestad BK, 2019) nämner att Färjestad BK alltid väljer leverantörer med omsorg och att huruvida de kan erbjuda att leverera hållbara varor är en av de faktorer som tas med i bedömningen.
4.2.4.3 Avfallshantering
Internt inom organisationen finns en bred och utvecklad möjlighet att väl kunna sortera sitt avfall. Varje avdelning är individuellt ansvarig för att sitt avfall kommer till det gemensamma soprummet för faciliteten. Där finns uppskattat runt 12 olika sorteringsstationer för olika typer av avfall. Därefter har organisationen en tredje part som transporterar bort och tar hand om avfallet. För besökare erbjuds endast möjlighet att sortera PET och brännbart (Arenaansvarig, Färjestad BK, 2019).
4.2.4.4 Hållbarhetslösningar
