Ekonomisk-historiska institutionen Samhällsvetenskapligt Masterprogram Masteruppsats 30 HP, VT 15
Genteknik och Risksamhället
En undersökning om Sveriges förhållande till GMO utifrån ett
riskperspektiv under det tidiga 1990-talet
Abstract
Gene Technology and the Risk Society
A study of Sweden’s relationship with GMOs from a risk perspective during
the early 1990’s
The purpose of this thesis is to analyse Sweden’s first GMO-legislation which was implemented in 1994. The legislation was created because of Swedens commitment to the EES-agreement, but also because of the necessity for GMO-legislation. The analysis is based on Ulrich Beck’s theory which stipulates that highly developed societies are no longer industrial societies but instead have become risk societies, which also has a connection to and is strongly influenced by the precautionary principle. In a risk society the logic of risk production dominates the logic of wealth production and the regulations and actions of governments correlate to this perspective. The questions the analysis seeks to answer are how the actors involved in the making of Sweden’s first comprehensive GMO-legislation has considered, judged and finally chosen to handle the potential risks associated with gene technology. The results show that Sweden had a distinctive focus on risk, which also had a strong connection to ethics, which in the end was about how big of a risk could be accepted based on the moral resonsibility for the environment. In some parts Sweden took the restrictions further than required for by the EES-agreement based on the risk approach. The legislation can be characterized as being surrounded by an epistemological problem, due the lack of definitive knowledge about GMOs at the time. These results also support the view found by earlier research, when it comes to how Sweden has handled the issues surrounding GMOs during an early stage.
Sammanfattning
Genteknik och risksamhället
En undersökning om Sveriges förhållande till GMO utifrån ett
riskperspektiv under det tidiga 1990-talet
Uppsatsens syfte är att utifrån ett riskperspektiv analysera Sveriges första heltäckande GMO-lagstiftning vilken antogs 1994. Lagstiftningen skapades som ett resultat av Sveriges åtaganden via EES-avtalet, men också utifrån nödvändigheten av att skapa en heltäckande GMO-lag. Undersökningen bygger på Ulrich Becks teori om att välutvecklade samhällen har gått från att vara industrisamhällen till att bli risksamhällen. I risksamhället dominerar riskproduktionens logik över rikedomsproduktionens logik där regeringars och myndigheters agerande styrs utifrån detta perspektiv. Frågor som undersökningen söker svar på är hur de aktörer som var inblandade i skapandet av Sveriges första heltäckande GMO-lag resonerat kring, bedömt och slutligen hanterat de risker som ansågs finnas med gentekniken. Resultatet visar att Sverige hade ett uttalat fokus på risker som i förlängningen går tillbaka till etiska frågor, där vilka risker som kunde accepteras utifrån det moraliska ansvaret för miljön stod i centrum. I vissa delar så införde Sverige en striktare lagstiftning än vad EES-avtalet krävde utifrån ett riskperspektiv. Lagstiftningen kan sägas ha karaktäriserats av ett epistemologiskt problem, vilket var en följd av den okunskap som förelåg vid tidpunkten. Detta stödjer också den tidigare forskningens uppfattningar kring hur Sverige hanterat frågan med GMO på ett tidigt stadium.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1. SYFTE OCH AVGRÄNSNING ... 2
2. METOD OCH MATERIAL ... 5
2.1 BEGREPP... 7
3. VAD ÄR GMO? ... 8
4. TEORETISKT RAMVERK ... 11
4.1 VAD ÄR RISK? ... 11
4.2 HUR RISKER UPPFATTAS ... 14
4.3 ETISKA RISKER ... 17
4.4 VAD INNEBÄR FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN? ... 18
5. DEBATTEN KRING GMO ... 20
5.1 GMO OCH MEDIA ... 22
5.2 ÄR GMO FARLIGT? ... 24
5.3 TIDIGARE FORSKNING ... 26
6. UNDERSÖKNING ... 30
6.1 OPERATIONALISERING ... 31
6.2 VÄGEN FRAM TILL LAG (1994:900) OM GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER ... 32
6.3 EG:s direktiv 90/219/EEG och 90/220/EEG ... 35
6.4 SOU 1992:82 Genteknik-‐ en utmaning. Betänkande av Genetikberedningen ... 36
6.5 Proposition 1993/94:198, Lag om genetiskt modifierade organismer ... 45
6.6 Motioner med anledning av proposition 1993/94:198 ... 54
6.7 Betänkande 1993/94/JoU29 Lag om genetiskt modifierade organismer ... 56
6.8 Riksdagsdebatt ... 59
6.9 Lag (1994/900) om genetiskt modifierade organismer ... 60
7. SAMMANFATTANDE DISKUSSION ... 60
8. KÄLL-‐ OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 64
8.1 OFFENTLIGT TRYCK ... 64
1. Inledning
Under de senaste decennierna har genmodifierade organismer fått allt större uppmärksamhet i samhällsdebatten. Motståndet mot dessa har varit massivt, samtidigt som det finns stora möjligheter för både jordbruket och humanmedicinerna. Tekniken, som innebär att man flyttar gener med önskade egenskaper mellan organismer är i sig kontroversiell. Om det är etiskt- och moraliskt rätt att utnyttja genmanipulation för ett visst syfte och vilka potentiella miljömässiga risker som kan tänkas finnas är två stora konfliktområden. Gentekniken och mer specifikt genmodifierade livsmedel kan enligt förespråkarna förändra jordbruket på sikt med möjlighet till större skördar och mer energirika grödor, vilket skulle kunna innebära en lösning på livsmedelsförsörjning i världen.
Frågor kring eventuella risker i användningen av genmodifierade organismer började på allvar diskuteras i början av 1990-talet i många länder och även Sverige. Användningen av gentekniken på människan var något det redan fanns en lagstiftning kring där de etiska och moraliska frågorna stod i centrum. Men frågor kring miljörisker med GMO var något nytt som allt fler insåg behovet av att reglera. Arbetet med Sveriges första heltäckande GMO-lagstiftning började 1990 och antogs som lag 1994. Att lagstifta kring frågor som rörde GMO var högst angeläget i fråga om att det var viktigt att inte hamna efter på genetikområdet.
1.1. Syfte och avgränsning
Uppsatsens syfte är att undersöka hur aktörerna i lagstiftningsprocessen kring Sveriges första heltäckande GMO-lag1 har resonerat kring miljörisker med GMO och hur man
därefter också valt att hantera dessa potentiella risker. De aktörer det handlar om är de som ingår i lagstiftningsprocessen i egenskap av experter och politiker. Det mer specifika syftet är att utifrån ett riskperspektiv analysera denna process som tog sin början under 1990 och avslutades 1994 när GMO-lagen röstades igenom i riksdagen.
Den underliggande anledningen till att använda ett riskperspektiv i undersökningen av denna lag är att riskmedvetenheten under perioden blev en allt viktigare aspekt att ta hänsyn till i samhället. Riskmedvetenheten som kommit allt mer i centrum är en utveckling av den moderna människans insikt om att vi har ett förvaltningsansvar för vår omvärld och även för vilken värld vi lämnar efter oss till kommande generationer.
Det här är en process som pågått under andra halvan av 1900-talet vilken samtidigt fått en allt större plats i människors agerande när ett beslut skall tas. Vilka konsekvenserna blir utifrån ett agerande blir alltså allt viktigare utifrån det här perspektivet och natur- och miljöfrågor är en central del i detta. Den tyska sociologen Ulrich Beck, vars teori som lanserades på 1980-talet om att vi idag lever i ett risksamhälle är viktigt i det här avseendet. Av denna anledning är också Sveriges första GMO-lag utvald som undersökningsobjekt för denna studie då denna enligt Becks teori skulle omfattas av en riskmedvetenhet, samt att Becks egna bidrag till riskdebatten kan ha påverkat synen på riskerna med GMO.
Användningen av gentekniken på människan var en fråga som till stora delar redan hade behandlats och vilken det fanns en lagstiftats kring i Sverige, vilket främst handlade om moraliska och etiska hänsynstaganden och mindre om vilka risker som kunde tänkas finnas. Sveriges lagstiftning på området låg i tiden för när frågan om GMO började uppmärksammas på allvar i världen och Sveriges agerande i förhållande till detta var därmed en del av ett större sammanhang. Det handlade delvis om insikten att gentekniken i sig bar på stora möjligheter för framtiden vilket öppnade upp för framsteg inom medicinvetenskaperna, men framför allt inom jordbruket och därmed är frågan intressant ur ett ekonom-historiskt perspektiv.
1 Den lag som antogs 9 juni 1994 hade namnet ”Lag (1994:900) om genetiskt modifierade organismer.”
Denna lag kommer genom undersökningen att refereras till som GMO-lagen.
Att lagstifta kring frågor som rörde GMO var högst angeläget i fråga om att det var viktigt att inte hamna efter på genetikområdet. Samtidigt förstod man att det kunde finnas vissa risker förknippade med denna revolutionerande teknik som redan var på väg ut på marknaden i form av kommersialiserade produkter i vissa delar av världen.
I denna fråga fanns alltså ekonomiska, medicinska, etiska, juridiska men även riskaspekter att ta hänsyn till som kan tänkas ha påverkat hur man hanterade frågan. Den allt mer riskmedvetna hållningen till vissa av dessa frågors karaktär är därmed en central del i förståelsen kring hur man resonerat och agerat kring riskerna och hanterandet av GMO som fenomen. Utifrån vad som här lyfts fram och diskuterats så kommer följande frågor att besvaras i uppsatsen.
• Hur har de olika instanserna resonerat kring, och bedömt riskerna med GMO? • Hur har de olika instanserna valt att hantera de potentiella riskerna utifrån sina
resonemang och bedömningar?
Vad som avses med själva hanteringen av riskerna i det här fallet är hur de olika deltagarna i lagstiftningsprocessen ansett att man skall kontrollera och följa upp de risker som identifierats. Frågan har som mål att diskutera vilka risker som ansetts värda att hantera utifrån de risker som identifierats utifrån den första frågan. En viktig aspekt av undersökningen är att fokus kommer att ligga på miljömässiga risker utifrån de resonemang och förslag på riskhantering som tagit plats. Därmed utelämnas frågor som rör användningen av genteknik på människa och djur.
Begrepp som genteknik eller GMO går att applicera i många olika avseenden inom området för biotekniken så som djurhållning, foder, bekämpningsmedel, läkemedel och biologiska stridsmedel för att nämna några. Gentekniken inom dessa fält är även de förknippade med potentiella ekologiska risker som är direkt kopplade till användningen av tekniken som i grunden är densamma, oavsett om man diskuterar livsmedel, bekämpningsmedel eller djurhållning.
påverkat hur aktörerna inom den svenska lagstiftningsprocessen resonerade kring, samt hanterade potentiella risker, så är inte uppsatsens ambition att göra en jämförande analys mellan Sveriges och EU:s lagstiftning. Under arbetet med Sverige första GMO-lag så pågick det även andra utredningar både i Sverige och EG. Statens Naturvårdsverk beslutade att genomföra ett forskningsprogram under åren 1990-1992 med titeln Ekologiska risker med spridning av transgena organismer.2 Denna byggde i sin tur på ett
EG-beslut som i huvudsak gick ut på att undersöka just ekologiska risker med avsiktlig utsättning3 i naturen.
Det som skiljer Naturvårdsverkets utredning från den statliga är att den, via utsättningsförsök i naturen och biologiska tester hade som syfte att öka kunskapen kring GMO. Denna ligger delvis till grund för vilka slutsatser genetikberedningen samt regeringen gjorde i utredningen respektive propositionen. Jag tar upp detta som exempel just för att lyfta fram att det funnits mer material som kunnat vidga den här undersökningen. Det finns även remissvar till både Naturvårdsverkets- och Genetikberedningens utredningar vilka hade kunnat fördjupa insikten om vilken riskmedvetenhet olika aktörer tillämpade i frågan kring GMO. Utifrån att systematiskt undersöka en fråga så skulle alla delar behöva behandlas lika i avseende på vad som analyseras. Om remissvar i en utredning undersökts så skulle även remissvaren tillhörande nästa utredning behöva analyseras. Det som är av vikt är de olika centrala instanserna och vilka slutsatser de gjorde i fråga om hur de bedömt och hanterat potentiella miljörisker förknippade med GMO.
Ett ytterligare alternativt upplägg för denna uppsats hade varit att jämföra Sveriges första GMO-lag med senare regleringar kring gentekniken. En jämförelse med andra lagar som behandlar nya eller gamla miljöfarliga verksamheter utifrån ett riskperspektiv hade varit ett annat alternativ. Ett exempel på ett sådant område är kärnkraften där debatten redan var långt gången när den nya GMO-lagen trädde i kraft. I mitt fall är också den undersökta lagen med tillhörande material utvalt med den intentionen att det kan visa på något unikt och ge en förståelse för riskbedömning och riskhantering i Sverige ur ett historiskt perspektiv.
2 SOU:1992:82, s. 78
3 Med avsiktlig utsättning avses ett avsiktligt införande av genetiskt modifierade organismer i miljön utan
2. Metod och Material
En kvalitativ metod kommer att användas i undersökningen eftersom syftet är att undersöka hur man har resonerat kring samt hanterat potentiella miljörisker i materialet som tillhör lagstiftningsprocessen kring den nya GMO-lagen. Analysen syftar till att lyfta fram och diskutera kring de mest centrala delarna som knyter an till de frågor som ställts och detta kommer att ske utifrån ett riskperspektiv. Det som är av intresse i materialet och det som skall besvara frågeställningarna är hur risker kring GMO definieras i lagstiftningsprocessen, samt hur man diskuterat kring och argumenterat för sina ställningstaganden i relation till detta.
Eftersom uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorin om risksamhället, vilket i så fall skulle ha påverkat arbetet med Sveriges GMO-lag så är metoden deduktiv. Teorin är i detta tillvägagångssätt det som analysen utgår ifrån, där teorin testas på ett empiriskt material och därifrån kan man bekräfta eller motbevisa en hypotes.4 Hypotesen i denna
undersökning är att Sveriges första heltäckande GMO-lag i påtaglig utsträckning skall ha karaktäriserats av en riskmedvetenhet som styrt utformandet av lagen. Eftersom undersökning inte gör en direkt jämförelse över tid mellan till exempelvis två lagar så kan man inte påvisa att GMO-lagen skulle ha karaktäriserats av en högre riskmedvetenhet än tidigare eller senare lagstiftning kring GMO. Vad som kan sägas vara en tydlig riskmedvetenhet blir utifrån detta faktum också en fråga. Även om inte undersökningen syftar till att göra en analys av riskmedvetenheten över tid så kommer det i analysen att hela tiden bedömas på vilket sätt risker definierats, diskuteras och hur dessa blivit hanterade i slutändan. Undersökningens resultat kan även ställas i relation till den tidigare forskningen kring risk och GMO, vilket analyserats främst på EU-nivå där Sveriges lagstiftning varit en del i ett större sammanhang.
Eftersom det är både experter på GMO och politiker som är inblandade i skapandet av GMO-lagen så aktualiseras frågan om hur man uppfattar ett begrepp som risk, hur man definierar risker, hur stor pass risk som kan tänkas föreligga och vad som är en acceptabel risk. Eftersom risk och försiktighetsprincipen båda är breda begrepp som är centrala för GMO-lagen så kan också tolkningar och betydelsen av dessa begrepp tänkas skifta. Man kan här prata om en socialkonstruktivistisk ansats där en viktig aspekt är att världen inte existerar oberoende av människor utan hela tiden blir diskursivt tolkad, konstruerad och upptagen i sociala kontexter. Utifrån detta synsätt så reagerar
inte bara regeringar och andra makthavare på olika problem i samhället utan de är också aktivt med i skapandet av specifika samhällsproblem när de formulerar dessa, vilket var och är fallet med GMO.5
Eftersom denna uppsats inte är av jämförande art i den meningen att ingen undersökning sker över tid mellan olika lagstiftningar så handlar det alltså om en fallstudie. Enligt Bent Flyvbjerg så finns flera fördelar med att använda en fallstudie i syfte att besvara en specifik fråga. En fallstudie skapar den typ av textberoende kunskap som är nödvändig för att man skall kunna utvecklas från nybörjare till att kunna säga någonting om det man studerar. Med fallstudier tillkommer även en detaljrikedom som bidrar till en nyanserad förståelse för verkligheten, samt att en studie av denna typ bidrar till forskarens egen inlärningsprocess som ett steg på vägen till att vara kapabel till att genomföra god forskning.6 Den kvalitativa metod det rör sig om i det här fallet gör det
också möjligt att sätta materialet i ett sammanhang vilket är av betydelse för att få en förståelse kring inte bara vad som uttrycks kring GMO, utan också hur och varför.
Bent Flyvbjerg skiljer också i sin diskussion kring fallstudier mellan olika strategier för vilka fall man väljer att ha med i en undersökning. I den kategoriseringen så hamnar mitt urval av material under det informationsorienterade urvalet. Detta innebär att man maximerar nyttan av information ur det enskilda fallet samt att fallet väljs ut på grundval av förväntningar och informationsinnehåll.7 Materialet som valts ut är lämpligt i
avseende att lagen var den första på området och det är just hur man behandlat riskerna i relation till detta som är av intresse för undersökningen. En viktig aspekt av att använda denna typ av studie är att det man undersöker både täcker ett specifikt fenomen och en kontext inom vilket det specifika uppstår. 8 Det specifika fenomenet är riskhanteringen i
det här fallet och kontexten är synonymt med behovet av en heltäckande lagstiftning av GMO till följd av de framsteg som gjordes på det biotekniska området.
Det material som ligger till grund för analysen är den offentliga utredningen Genteknik- en utmaning, regeringens proposition, motionerna, utskottsbetänkandet, riksdagsdebatten och till sist den antagna lagen. Det som lagstiftningen bygger på är delvis insikten om behovet av att reglera GMO-användningen men också EG:s två direktiv om innesluten användning och avsiktlig utsättning. Dessa direktiv kommer att diskuteras i undersökningen i relation till det övriga materialet då dessa har en tydlig
5 Johansson, 2009, s. 78
koppling till den svenska lagstiftningen. Däremot kommer de inte omfattas av samma analys som det övriga materialet, då uppsatsens syfte inte är att jämföra EUs lagstiftning med den svenska. EG:s direktiv kommer dock vara med i diskussionen indirekt då dessa skulle implementeras i den svenska lagstiftningen. Frågan blir då hur de olika instanserna har valt att tolka dessa, då direktiven satte vissa minimikrav på vilken reglering som skulle ingå i lagstiftningen.
Vad gäller tillförlitligheten hos materialet så får det anses vara högt då det är en demokratiskt styrd, offentlig process där insynen varit god. Detta material omgärdas av en försumbar risk för att någon skulle ha förvrängt det i efterhand i ett visst syfte. Förutom de källor som ligger till grund för analysen så tillkommer även annan relevant vetenskaplig litteratur i form av böcker, avhandlingar och artiklar som kompletteras med andra nätbaserade källor.
2.1 Begrepp
I uppsatsen används det olika begrepp som alla rör gentekniken. Genteknik i sig är samlingsnamnet på det tillvägagångssätt när man ändrat en organisms egenskaper via direkt manipulation av DNA, det vill säga på molekylär nivå där införande av främmande gener är ett exempel på detta med syfte att förbättra egenskaperna hos den mottagande organismen. Genetiskt modifierade organismer, GMO, GM-grödor, genmanipulation och genmodifikation är olika begrepp som används i olika sammanhang undersökningen igenom beroende på vilken kontext som beskrivs. De olika begreppen syftar i slutändan tillbaka på tekniken som använts för genmanipulationen. Den definition som används av beredningen i Genteknik- en utmaning är samma definition som EG vid tiden använde vilken beskrev gentekniken som följande:
Med genetiskt modifierad organism, GMO, avser EG-kommissionen en organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte förekommer naturligt genom parning eller naturlig rekombination.9
När det kommer till Sveriges förhållande till den Europeiska Gemenskapen tillika Europeiska Unionen så kommer undersökningen i huvudsak att referera till EU.10 Även
om EG gick över till att bli EU den första november 1993 så kan det framhållas att det fanns en skillnad till vilken institution Sverige hade att förhålla sig till. När GMO-lagen
9 SOU 1992: 82, s. 37
antogs sjätte juni 1994 så var det just EU:s direktiv Sverige implementerade i sin GMO-lagstiftning. Begreppet riskhantering, eller hantering av risker syftar på hur aktörerna i lagstiftningsarbetet har valt att gå vidare med de potentiella miljöriskerna utifrån den kunskap man hade vid tidpunkten. Genetikberedningens definition av riskhantering är som följer: ”Vid riskhantering utgår man från riskvärderingen och undersöker vad man kan göra för att minimera skadorna och öka nyttan i de olika alternativ som föreligger eller i det alternativ man bestämt sig för.”11
Riskhantering betyder alltså rent konkret hur man hanterar risker. I exempelvis en organisation, vilket är den svenska staten i detta fall så innefattar riskhantering de åtgärder och medel man tar till med avsikten att hantera möjliga miljörisker och skador som kan tänkas uppstå till följd av användandet av GMO. Nytta respektive skada är andra viktiga begrepp i det här fallet och dessa kommer att diskuteras mer genomgående under kapitel 4. Sammanfattningsvis så kan man säga att vad som är nytta respektive skada skiljer sig åt beroende på vilken kontext man pratar om och vad det är man vill uppnå vilket har en inverkan på vilken risk som är acceptabel.
3. Vad är GMO?
Gentekniken gjorde sitt intåg i mitten av 1970-talet, och har idag utvecklats till en industri med potential att förändra det sätt på vilket framför allt livsmedel produceras, och har till stor del även gjort så i vissa delar av världen. Frågan är viktig i många avseenden, men kanske framför allt i den mening att enligt många bedömare så har den potential till att lösa vissa av de problem med hunger som finns ute i världen. Andra menar tvärtom, att gentekniken vad gäller livsmedel är något som absolut inte skall användas till följd av oanade konsekvenser för vår planet och därmed även människosläktets framtid. Sverige men framför allt EU är en central aktör inom detta fält då EU:s agerande i frågan får återverkningar i andra delar av världen.
Människan har i princip ägnat sig åt genetisk modifiering så länge som man varit bofast och odlat grödor. Frön från de bästa plantorna eller från de växter med högst avkastning användes som utsäde, därigenom har ett konstant urval skett där dagens grödor ofta har liten likhet med de ursprungliga växterna. Under mitten av 1800-talet upptäckte Gregor Mendel att egenskaper ärvs efter ett givet mönster och att olika och nya egenskaper kan uppstå i den nya avkomman. Fram till dess hade kunskapen legat på
en väldigt låg nivå och metoderna varit därefter. Det var på 1940-talet som man började utveckla kunskapen och möjligheterna kring korsbefruktning. Vid denna tid började man bestråla samt använda kemikalier för att framkalla vissa mutationer. Mutationer förekommer på naturlig väg i DNA men genom att förstärka dessa så lyckades man med att göra vissa positiva egenskaper mer dominanta än andra. Rågvete är ett exempel på ett resultat via denna teknik. 12 1953 gjordes upptäckten av strukturen hos
deoxiribonukleinsyra vilket är bärare av den genetiska informationen hos allt levande, vilket sedan på 1970-talet ledde fram till en utveckling av tekniken kring hybrid-DNA.
Debatten om riskerna kring GMO har också sin början på 1970-talet när vetenskapsmän började diskutera säkerheten kring själva arbetet med genetisk transformering. En viktig skillnad mot senare diskussioner är att fokus under denna tidsperiod inte specifikt låg på de potentiellt långsiktiga riskerna med GMO. Snarare kretsade diskussion kring vad GMO rent allmänt kunde innebära för framtiden, och därmed också vilka eventuella problem i allmänhet som kunde finnas med gentekniken där etiska och moraliska aspekter var särskilt viktiga till en början. Asimolar-konferensen i Kalifornien 1972 kan ses som startskottet för en offentlig debatt vilken från 1980- och 1990-talet resulterade i (även om de kraftigt skiljer sig åt) den lagstiftning som finns i USA, Kanada och Europa idag.13
Under 1980-talet så gjordes de framsteg kring tekniken med hybrid-DNA som ledde fram till den utvecklingen av transgena organismer som var avsedda för en livsmedelsproduktion i stor skala, vilket också är grunden för den moderna genmanipulationen. Det blev också starten på den debatt som allt mer blev inriktad mot de eventuella risker som fanns med avsiktlig utsättning eller oavsiktlig spridning av GMO i naturen.14 Under mitten av 1990-talet började för första gången GMO odlas
konventionellt där de mest betydande grödorna var majs, vete och raps där dessa grödor samtidigt var utformade att tåla växtgifter, samt var resistenta mot vissa skadeinsekter.15
Vad som skiljer traditionell växtförädling mot dagens metoder är att med genteknik så kan gener flyttas mellan vilka arter som helst. Denna metod tillåter alltså överföring av gener på ett preciserat sätt, där på förhand utvalda gener överförs till en mottagarorganism. Detta öppnar upp helt nya möjligheter vad gäller korsbefruktning mellan växter men också mellan växter och djur. Fördelarna ligger just i denna aspekt:
12 Jordbruksverket, 2007 13 Hugo, 2005, s. 24
istället för att korsbefrukta två växter så väljer man endast ut de gener som på bästa sätt motsvarar de egenskaper man vill få fram. Det är samtidigt detta som gör att gentekniken och GMO är så omstritt. När människan går in på molekylär nivå och ändrar arvsmassa och anlag så anser många att det inte längre handlar om ett naturligt tillvägagångssätt, utan frågan handlar då om hur långt människan är berättigad att gå i sin manipulering av naturen.
På grund av den osäkerhet som enligt många finns med GMO så har detta lett till ett förhalande av ett slutgiltigt beslut inom EU, vilket var en process som startade i början på 1990-talet med de två direktiven för innesluten användning, utsättning samt placerande av GMO-produkter på den öppna marknaden. Ett moratorium följde från 1999-2003, där all utsättning samt handel med GMO förbjöds i väntan på utredningar och beslut. Det här var en effekt av att produkter med GMO kom ut på marknaden i EU vilket resulterade i ett högljutt motstånd från allmänheten i flera av medlemsländerna. Politikerna i dessa länder kände att de inte längre kunde stödja EU:s försök till att kommersialisera produkter med GMO och därmed ökade även motståndet på den politiska arenan.16 Vad som främst bekymrat EU i dessa frågor är insikten om att
resten av världen skall springa förbi Europa på växtforsknings- och därmed hela jordbruksområdet.17 Det sista som hänt kring GMO i EU är att Europeiska unionens råd
den andra mars 2015, röstade för att länder ”kan välja om de vill tillåta odling av genetiskt modifierade grödor på sitt territorium eller inte.18
Det som Sverige och EU idag jobbar utifrån är hur man på bästa sätt skall skapa regelverk för att reglera produktion, handel och användning av de produkter som blir resultatet av gentekniken. Tekniken finns där och används i stor skala i andra delar av världen, dock inte utan motstånd och protester vare sig inifrån de egna länderna eller från andra nationer och NGO’s som starkt misstycker till utbredningen av GMO. 19
16 Johansson, 2009, s. 35 17 Jordbruksverket, 2007 18 Europaparlamentet. 2015
19 Agrar produktion av GMO finns i stora delar av världen, främst i USA men också i Kanada, Brasilien,
4. Teoretiskt ramverk
Det finns många olika uppfattningar kring vad risk är, hur risker skall tolkas och analyseras beroende på vilket perspektiv man anlägger, och vad det faktiskt är som analyseras. De resonemang som här diskuteras utgör grunden för hur jag kommer att tolka risk genom analysen.
4.1 Vad är risk?
Precis som andra ord och begrepp innehaft olika betydelse i historien och skiftande betydelse i olika kulturer så har även begreppet risk en annan innebörd idag än vad som var fallet för 20 eller 30 år sedan. Det har skett en utveckling av innebörden kring vad man egentligen menar med risk och syftet med denna del är att ge en övergripande bild av fenomenet risk och riskbegreppet. Denna del utgör även grunden för det teoretiska upplägget för undersökningen. Nationalencyklopedins definition av risk lyder som följande:
”Risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa”20
Utifrån de olika synsätten som finns kring begreppet risk så borde ändå de flesta vara överens om att detta är den egentliga andemeningen i begreppet risk i de flesta situationer, där man pratar om oönskade konsekvenser till följd av en viss händelse. Hur man sedan går vidare i sin syn på hur man hanterar risker och skillnader efter hur risken uppfattas skiljer sig dock åt av flera anledningar som diskuteras nedan. Det kan även finnas inslag i begreppet risk som är av positiv bemärkelse, beroende på vad man avser med begreppet.21
Risker kan uppfattas som någonting positivt, till exempel inom den finansiella sfären. I detta fall så inbegriper risk något potentiellt positivt i framtiden, allt som oftast ekonomisk vinning om man pratar om just ekonomi. Samma fenomen kan alltså innebära risk i positiv bemärkelse för en part, men enbart negativ risk för en annan part. Där det finns förlorare finns det oftast också vinnare. För att tydliggöra så kan finanskrisen från 2008 få statuera exempel. Inom den finanssfär där störst risker togs fanns innan krisen många vinnare. Riskerna existerade, men så länge korthuset stod upp
20 Magnusson, 2015
21 Aven, 2011 s. 35, Risk har enligt vissa forskare sitt ursprung från italienskans risicare, vilket betyder ”att
så var det positiva risker i den bemärkelsen att vinsterna från risktagandet var så pass höga. När väl krisen slog till så gick vinnarna till att vara förlorare, men fram till dess hade alltså risk varit ett begrepp i positiv bemärkelse utifrån de finansiella riskerna som medvetet togs.
Grunden för det riskresonemang som kommer att användas i analysen är den tyske sociologen Ulrich Becks tankar kring att risker idag delvis blivit demokratiska och, vilket är viktigt i sammanhanget, blivit mer synliggjorda i människors medvetande.22
Hans bok Risksamhället gavs ut på tyska för första gången 1986 vilken skulle få stort inflytande på debatten om det samhälle vi lever i och hur vi ser på risker. I denna sammanfattade han sina tankar kring det post-industriella samhället. Centralt i hans resonemang är att hur vi tänker och handlar i dag till stor det styrs av framtiden och vilket scenario som kan tänkas uppkomma som en direkt konsekvens av våra handlingar i våra vardagliga liv. I risksamhället så förlorar det förflutna makten över att bestämma framtiden, som något icke-existerande, påhittat och fiktivt som roten till våra handlingar i nuet.23
Becks hypotes är att industrisamhället vid mitten av 1980-talet var mitt inne i en transformering genom moderniseringsprocessen, där man lösgjorde sig från det klassiska industrisamhället och tog steget in i det ”industriella risksamhället.” Den här processen hade enligt Beck skett tidigare men under andra premisser och med andra resultat. På 1800-talet så skingrades mystiken kring ståndens privilegier samt de religiösa världsbilderna. Den förändrade synen på dessa paradigm har idag ersatts av vetenskap, teknik, kärnfamiljen, arbetet och könsrollerna.24
Det tankesätt som Beck var pionjär för var uppfattningen att risker präglar hela det egna livet. Detta innebar att riskerna blev medvetandegjorda i en omfattning som tidigare inte skådats. Från att se på risk som någonting skapat av naturen, vilket innebär att de var externa, så ansågs dessa i det moderna samhället vara skapade av människan som en direkt konsekvens av det moderna samhället. En ytterligare och viktig konsekvens i sammanhanget av denna utveckling som Beck menar tagit plats, är att risker i risksamhället definierar politiken och inte tvärtom.25 Becks hypotes kan
22 Liknande resonemang har framförts av Anthony Giddens, (brittisk sociolog) där Giddens definition
ligger väldigt nära Becks. Giddens karaktärisering av moderniteten som ett risksamhälle innebär att riskerna förflyttas från att vara externa (jordbävningar, översvämningar) till risker som skapas endast genom det faktum att vår vetskap och kännedom om världen utvecklas, något som han kallar fabricerade risker vilket också är vad Beck fick kritik för.
23 Beck, 1992, s. 34 24 Ibid., s. 18
sammanfattas som ”att medan rikedomsproduktionens »logik» dominerar över riskproduktionens »logik» i industrisamhället, blir förhållandet det omvända i risksamhället.”26 Till skillnad från de risker som fanns under 1800-talet och första halvan
av 1900-talet så är det idag omöjligt att lokalt eller regionalt begränsa riskerna. De tenderar istället att globaliseras och överskrider därmed även nationalstaternas gränser. Det exempel han använder för att tydliggöra sin hypotes är det nukleära hotet. Många var och är motståndare till kärnkraften till följd av den katastrofpotential som denna eventuellt kan innebära. Även om sannolikheten för att en olycka skall inträffa är liten så är den ändå tillräckligt stor för att innebära förintelse. Det handlar idag inte längre om att enbart exploatera naturen eller att befria människan från någon form av traditionellt tvång vilket varit kärnan i det ekonomiska framåtskridandet fram tills inträdet i risksamhället.
Det handlar i större utsträckning idag om de följdproblem som den ekonomiska- och tekniska utvecklingen för med sig. Enligt Beck så skedde det två saker i västvärldens högutvecklade välfärdssamhällen. Kampen för brödfödan förlorade sin betydelse som det överskuggande huvudproblemet för många människor och därmed förlorade moderniseringsprocessen sin dittills legitimerande grund. Detta huvudproblem bestod av kampen mot de uppenbara bristerna där man varit beredd på och accepterat priset av de oförutsedda bieffekterna. Det andra som skett är att kunskapen ökat om att de källor vi hämtar våra rikedomar ifrån förorenas på grund av de riskabla bieffekterna.
Dessa två händelser går alltså hand i hand, där också moderniseringsprocessen bidrar till en överutveckling av produktivkrafterna med potential att ytterligare förstärka de negativa bieffekterna.27 Vad som är betydelsefullt i det här resonemanget är att GMO
mycket väl kan sägas vara ett steg på vägen i vad Beck menar på är en överutveckling av produktivkrafterna. En skillnad mellan de mer traditionella industrierna som producerar negativa bieffekter och GMO är att vad gäller gentekniken så är metoden säker medan det är produkten som innehåller den potentiellt negativa bieffekten. I fallet med övriga traditionella industrier och utnyttjandet av naturresurser så är det metoden som skapar bieffekterna medan produkten generellt sett är säker. När det kommer till Becks definition och syn på riskbegreppet och hur det uppfattas så menar vissa att detta synsätt är problematiskt. Enligt Becks definition så kan ”risk definieras som ett systematiskt sätt att
handskas med faror och osäkerhet som blivit introducerade med moderniteten”.28 Den tolkning som
ligger till grund för den här kritiken är att Beck menar att riskbegreppet i sig var något nytt och endast med moderniteten blev risk introducerat som ett faktiskt inslag i människors vardag.
Om man går ifrån denna tolkning och enbart fokuserar på vad Beck verkar mena så finns det en del utrymme för att kritisera detta synsätt. En kritik som framförs mot detta är att risk i sig inte kan vara ett sätt att handskas med faror och problem. Utefter Becks definition kan man omöjligt ställa frågan ”Hur svarar vi på risker?,” eftersom svaret och risk är samma sak. En annan kritisk aspekt som riktas mot detta synsätt är att risk inte enbart skall appliceras på moderniteten då det såklart fanns risker innan det moderna industrisamhället.29 Det finns även en skillnad i hur man kan argumentera i hur
man ser på risk vad gäller hur risk upplevs och den faktiska risken. Ett konstruktivistiskt synsätt skulle anse att den faktiska risken i sig är det samma som den upplevda risken och den här definitionen ligger i linje med vad Beck argumenterar för:
Man kan aldrig vara säker på om det är riskerna som har ökat, eller om det är vår blick för dem som har skärpts. De två sidorna sammanfaller, betingar och förstärker varandra, och eftersom risker är risker i kunskapen, är varseblivningen av risker och riskerna i sig en och samma sak.30
4.2 Hur risker uppfattas
Paul Slovic, en amerikansk psykolog och riskforskare har på ett inflytelserikt sätt påverkat debatten kring hur man kan förstå hur människor uppfattar risk. Det exempel som han använder i syfte att förklara människors uppfattning kring risk är även det kärnvapen. Enligt honom tenderar människor att vara intoleranta till risker som uppfattas som okontrollerbara samtidigt som de anses kunna leda till katastrof med dödliga konsekvenser. Risker som för människor är okända är än mindre acceptabla. Allt detta sammantaget så leder det till högre krav på restriktioner och kontroll eller till och med förbud av det som ger upphov till den potentiella risken. Denna typ av risk innefattar även att riskerna är orättvist fördelade där oskyldiga blir drabbade utan att från början ha haft någonting att säga till om kring hanteringen av riskerna. Kärnvapen är ett tydligt exempel för att illustrera detta, men enligt min mening så passar även frågan om
GMO in i detta resonemang om man ser till argumentens utformning för restriktioner eller förbud av GMO. Slovic använder ett annat exempel för att illustrativt visa på varför dessa okända risker skiljer sig från andra i vårt vardagliga liv. Denna kända risk är bilkörning, vilket tar livet av långt fler människor än vad kärnkraften gjort i hans exempel. Skillnaden ligger i att människor känner att de kan bedöma riskerna med att köra bil till följd av antalet bilolyckor. Bilolyckor är samtidigt inte ett fenomen som media skriver om och media försöker heller inte förutse framtida risker eller oförutsägbara händelser som kan uppkomma till följd av en bilolycka.
GMO har däremot okända risker som inte kan analyseras vilket delvis är en följd av den bristfälliga informationen som finns kring potentiellt negativa konsekvenser av GMO. En slutsats som Slovic kommer fram till är att de som hanterar risker i högre utsträckning måste ta hänsyn till hur människor känner inför och uppfattar risker. Den här kritiken inbegriper att det inte räcker med att ge allmänheten mer information kring riskerna, där sakkunniga på området ofta har den utgångspunkten att ju mer information som ges ut till allmänheten, desto större förståelse och acceptans kommer allmänheten uppvisa för riskerna.31
Hur man definierar risk och hur den upplevs beror till exempel helt på vem som gör bedömningen eller vilket vetenskapligt fält man rör sig inom. Varje disciplin anlägger olika perspektiv på risk och räknar därmed också in olika variabler när det kommer till riskbedömningar. Beroende på vad man menar med begreppet risk och vilka faktorer man lägger in i bedömningen så kommer man få olika svar. Ett exempel på detta är hur man klassificerar risk inom olika vetenskapsfält. Risk anses vara något kalkylerbart inom logiken och matematik, en objektiv verklighet inom naturvetenskap och medicin, ett socialt fenomen inom sociologin och ett koncept inom lingvistiken.32
Det här är av avgörande betydelse för vilken typ av riskhantering man väljer. Samtidigt så får dessa strategier kritik för att de bortser från den kulturella aspekten när det kommer till att bedöma och förstå risker. Så fort kultur tas med i bedömningen så blir risk politiserad, samt att det för begreppet längre bort från de naturvetenskapliga och matematiska grunderna och risk blir i och med detta allt mer synonymt med fara och mindre med potentiella positiva risker. Skillnaden, och det som är centralt i detta, är att inom de mer strikt naturvetenskapliga och matematiska disciplinerna så betraktas ordet risk mer eller mindre som ett neutralt begrepp. Risk kan inom dessa discipliner kalkyleras
genom ett transparent tillvägagångssätt, något som inte låter sig göras när kulturella och historiska aspekter tas med i förståelsen vilket leder till att risk uppfattas olika beroende på just dessa faktorer. Vad som är viktigt att ta fasta på utifrån det här synsättet är inte den verkliga risken i sig, utan på vilket sätt riskerna blir moraliska frågor och i slutändan politiserade. Därmed synliggörs det ofta förbisedda faktumet att man kan uppfatta och förstå risker olika vilket delvis är ett resultat av olika kulturer.33
Beroende på hur man bedömer risken, eller med andra ord sannolikheten och konsekvenserna av denna sannolikhet så resulterar det i en riskbedömning samt utmynnar i åtgärder för själva riskhanteringen. Utifrån detta synsätt så kan man se på stegen från identifierad risk till riskhantering på följande sätt:
RiskSannolikhetKonsekvensRiskbedömningRiskhantering
GMO och gentekniken rör sig inom det biologiska vetenskapsfältet där i sin tur risk kommer att bedömas på ett sätt. Samtidigt så är det inte vetenskapsmän som tar beslut och lagstiftar i frågan utan denna del ansvar oftast politiker samt rättsväsendet för. När något riskfyllt rör sig från att rent vetenskapligt fält till att bedömas av utomstående så läggs också andra värderingar in i riskbedömningen.
Det finns även en divergens i uppfattningen kring risker mellan de som producerar riskerna och de som anser sig få leva med de potentiella konsekvenserna av riskerna, där GMO är ett exempel på detta. Var och hur skall man dra gränsen mellan existerande men inte längre acceptabla utsläpp och kan man acceptera risken för en ekologisk kris för att tillmötesgå ekonomiska intressen? Risken styrs alltså från början av vilka tekniska tillämpningar man har att tillgå, det vill säga produktivkrafternas potential. I riskdebatterna så existerar det enligt Beck en lucka mellan den vetenskapliga och den sociala rationaliteten när det gäller hanteringen av potentiella hot mot människan. Detta är till följd av de beslut som ofta tas baserat på den vetenskapliga rationaliteten.34 Vad
det här betyder är just att ur ett vetenskapligt synsätt så kan sannolikheten för en olycka vara så liten att den anses försumbar medan människor i övrigt anser att det räcker med minsta möjliga sannolikhet för att man skall säga nej. Människor vill helt enkelt inte leva med den potentiella katastrof som kan föreligga, oavsett hur liten sannolikheten är för att
detta skall inträffa. I fallet med GMO handlar det i stort om de multinationella bio-teknikföretagen och allmänheten som båda representerar olika perspektiv på risker. Det handlar inte om att människor är felinformerade eller okunniga utan endast om en annan typ av rationalitet som skiljer sig från det vetenskapliga synsättet på risk. Hos Beck handlar det om kärnkraften, men principen kan sägas vara densamma med gentekniken och GMO.
En skillnad mot andra sektorer som kan bedömas innehålla riskelement, bland annat kärnkraft eller kemikalier är att där inträffade katastrofer först för att sedan övergå i en riskdiskussion. Vad gäller genmodifierade organismer är fallet det omvända och därför blir resonemangen ibland mycket teoretiska. En ytterligare bidragande orsak till detta är att det vid tidpunkten för lagstiftningen i Sverige och heller inte i EU fanns det någon större erfarenhet av utsättning av GMO i naturen.35
När det kommer till att bedöma och dra slutsatser utifrån begreppet risk och hur det används så finns det i teorin lika många svar som det finns människor. I detta avseende är det viktigt med transparens kring vad som avses med begreppet risk och hur man tolkar det. I förhållande till detta så kan man argumentera för att hur man teoretiskt definierar risker inte är så viktigt så länge man är tydlig med vad man beskriver när man gör en riskbedömning, att terminologin är konsekvent och att man är medveten om att en viss typ av riskperspektiv kan medföra vissa begräsningar.
Dock så kvarstår faktum att beroende på vilket perspektiv man väljer att anlägga så kommer detta att få konsekvenser för hur man analyserar, hanterar och i slutändan fattar beslut kring dessa frågor. Oberoende av vilket perspektiv man anlägger så är det avgörande att man får med både subjektiva bedömningar samt de faktiska data som ligger till grund för riskbedömningen för hur man väljer att beskriva och hantera riskerna i slutändan.36
4.3 Etiska risker
För att förstå skepsisen mot GMO är också de etiska aspekterna viktiga då människor känner obehag inför att man potentiellt passerar gränsen när man ändrar genernas egenskaper. Var gränsen går och när man passerat den finns det inget objektivt svar på utan det handlar allt som oftast om en subjektiv bedömning. Men generellt sett kan man
argumentera för att människan stegvis kan vänjas vid den nya gränsdragningen och således succesivt överträda gamla gränser.
I det här fallet är det också av avgörande betydelse för hur de moraliska och etiska riskerna uppfattas beroende på vem som presenterar dessa samt hur de presenteras. 37 Ett företag som vill ha ut sin produkt på marknaden har troligtvis ett lägre
förtroende än en offentlig utredning av samma typ som ligger till grund för den här uppsatsen. Det här är alltså den andra sidan av myntet där det förutom hälso- och miljömässiga frågor även finns oro kring var man skall dra gränsen för användningen av gentekniken.
4.4 Vad innebär försiktighetsprincipen?
Försiktighetsprincipen är viktig i avseende på riskbedömningar och hur man väljer att hantera detta. Principen har blivit allt mer förhärskande inom miljöarbetet under andra halvan av 1900-talet och det är först i modern tid som den fått fullt genomslag i lagstiftningar på miljöområdet. Ursprunget anses vara Vorsorgeprinzip som började tillämpas i västtysk politik på 1960-talet till följd av en ökad insikt om behovet av miljöskydd. 38 Principen antogs internationellt för första gången 1982 i FN:s
världsmiljödeklaration för att senare införlivas i Agenda 21 under Riotoppmötet 1992 där det stipuleras att försiktighetsprincipen skall gälla i miljöfrågor.
I samband med att Sverige 1992 ratificerade Riofördraget så anslöt sig man även officiellt på ett internationellt plan om att följa principen. Principen används också utanför miljöområdet där det finns miljöfaktorer som kan tänkas utgöra hälsorisker för människan. Vad försiktighetsprincipen går ut på är att bristen på kunskap inte får ligga till grund för att inte genomföra eller skjuta upp kostnadseffektiva skyddsåtgärder för miljön. I Agenda 21 definieras försiktighetsprincipen som följer:
”I syfte att skydda miljön ska försiktighetsprincipen tillämpas så långt möjligt och med hänsyn tagen till staternas möjligheter härtill. Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring.” 39
37 Wibeck, 2003, s. 43 38 Jörgen Malmquist, 2015
Sverige har en relativt lång tradition av att implementera varianter av försiktighetsprincipen, utan att man slagit fast att det varit en försiktighetsprincip man använt sig av. Snarare så är det tänkesättet som delvis karaktäriserat en viss del av svensk miljölagstiftning som kan liknas vid denna princip. Den första lagen som detta kan appliceras på antogs 1941. Denna lag reglerade industrins utsläpp av avloppsvatten när det förelåg en risk för väsentlig skada till följd av föroreningarna, vilket betydde att man ville ha stopp på nya utsläpp av skadligt vatten i vattendrag och sjöar. Hörnstenen i svenskt miljöarbetet vad gäller utvecklingen av försiktighetsprincipen kom med miljöskyddslagen 1969, vilken kom att reglera alla former av utsläpp. Tillstånd för att få släppa ut föroreningar i luft, mark och vatten skärptes avsevärt med denna lag som var satt att reglera miljöfarliga aktiviteter.
1973 kom Lagen om hälso- och miljöfarliga varor, där målet var att kontrollera alla miljöfarliga kemikalier vilket var nödvändigt då många nya kemikalier kommit ut på marknaden. Denna lag hade även tagit med sig mycket från miljöskyddslagen från 1969 men framför allt den hållningen att man skulle vara restriktiv i sina godkännanden av miljöfarlig verksamhet, vilket vid den tiden internationellt sett var en avancerad lagstiftning som låg före på många områden i miljöarbetet. Lagen gav myndigheterna rätten att på ett tidigt stadium ingripa om man misstänkte att det fanns den minsta risk för någon typ av skada till följd av verksamheten. Det var sedan upp till producenten att bevisa att oron för riskerna var obefogad. Vid den här tidpunkten så hade man intagit ett synsätt som innebar att om osäkerheten är tillräckligt stor kring en produkt och riskerna därmed också inte kan bedömas på ett rättvist sätt så skall den farliga verksamheten förbjudas.
En annan viktig del i denna lag var substitutionsprincipen vilken innebar att om det fanns mer miljövänliga alternativ som kunde användas för att uppnå samma mål så skulle så också ske. Substitutionsprincipen kan alltså sägas vara nära sammanlänkad med försiktighetsprincipen i den meningen att båda syftar till att minimera risker. Ytterligare tolv år efter Lagen om hälso- och miljöfarliga varor kom Lagen om kemiska produkter, 1985. Denna intog en liknande hållning som stipulera försiktighet för att efter ett tillägg 1990 även inkludera substitutionsprincipen.40 Som historien för Sveriges del visar så har
definitionen av vad det innebär att anamma ett försiktighetsperspektiv utvecklats och vidgats, där viljan från början att kontrollera industriernas utsläpp längre fram i tiden
kommit att handla om en strikt reglering vad gäller all typ av miljöverksamhet.41 Men
exemplet Sverige har också haft flera miljölagar som helt saknat en försiktighetsprincip eller ett tänkande som liknar detta. Varken Vattenlagen från 1983, Lagen om kärnteknisk verksamhet från 1984, Minerallagen från 1991 eller ens Strålskyddslagen från 1988 behandlar specifikt hur man skall agera i en händelse av osäkerhet med risk för miljön. Vad det här visar är att det inte funnits någon gemensam tanke i politiken eller hos lagstiftarna om att en försiktighetsprincip skall gälla på alla miljöområden, vilket fallet är idag och också har varit sen den första miljöbalken kom 1998, vilken samlade all lagstiftning som rörde miljön. Utifrån det här faktumet så är det intressant att se om och i så fall hur man använt denna princip i arbetet med den nya GMO-lagen.
5. Debatten kring GMO
Om man utgår ifrån Becks diskussion kring risk där de två viktigaste punkterna för den här undersökningen är vetenskap och teknik så skiljer sig synen till viss del åt i olika delar av världen. I USA, där GMO används i stor utsträckning finns en stark tilltro till tekniken i sig, samtidigt som de potentiella riskerna fått en mer nedtonad roll. I Europa däremot finns en livlig debatt kring hur man skall handskas med gentekniken.
Den sida som är för GMO har minst lika många argument som motståndarsidan och här följer en presentation av de mest förekommande: Ett pro-argument är att GMO är ett svar på jordens växande befolkning och därmed ett svar på hungerkatastrofer, både samtida och framtida. Andra forskare menar att det inte finns några vetenskapliga bevis för att vi har ett behov av att utnyttja GM-grödor, utan menar att det påståendet grundas i företagsintressen.42 Den globalisering som världen nu genomgår är central i fallet kring
GMO då frågan oundvikligen blir hur man skall hantera att vissa länder har godkänt GMO samtidigt som andra uppehåller strikta förbud. Länder som har avsevärda skillnader i sina GMO-lagstiftningar handlar betydligt mindre med varandra där en av de viktigaste faktorerna som påverkar är tillståndsgivningen. Samtidigt så är effekten på handeln av dessa aspekter i lagstiftningen kring GMO störst för utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. En harmoniserad GMO-lagstiftning mellan en stor del av världens länder skulle alltså avsevärt kunna öka handeln mellan dessa förutsatt att de själva vill handla med GMO-produkter och det här menar GMO-förespråkarna är till
godo för alla parter.43 Det här är fallet idag och det var fallet under första halvan av
1990-talet då Sverige för första gången skapade en heltäckande lagstiftning för GMO. Världshandeln blir lidande när reglerna skiljer sig åt så pass mycket samtidigt som biotekniken som industri växer. Den ekonomiska aspekten är av större vikt idag än under tidigt 1990-tal men för att statuera ett exempel kring magnituden av dess potentiella globala kraft så omsatte biotekniken bara i USA 300 miljarder dollar under 2010 och industrin växer för varje år med de i USA hemmahörande globala bioteknikföretagen i spetsen.44
Insektsresistens är ett annat argument, vilket betyder att mindre bekämpningsmedel behöver användas då växterna själva producerar insektsmedel och därmed skulle vara bättre för miljön. Samma sak gäller för grödor som modifierats för att tåla ogräsmedel vilket även det skulle innebära mindre besprutning. Detta är dock inte helt problemfritt utan det finns exempel på utveckling av ogräs som blivit resistenta samt att växter som producerar eget insektsmedel lett till tecken på resistens bland skadeinsekter. Det är dessa oförutsedda problem som kan uppkomma till följd av storskalig odling som lett till den stora osäkerheten bland många forskare.
En viktig del i debatten kring GMO är farhågorna för den ekonomiska beroendeställning som kan tänkas uppstå då bioteknikföretagen som driver utvecklingen av GMO framåt i slutändan vill ha betalt för sina produkter. Frågan blir då vem som har råd att köpa dessa där motståndarna menar att jordbrukare riskerar att hamna i en beroendeställning till dessa företag till följd av att de innehar patent på grödorna.
Det finns även exempel på utveckling av grödor som ”självförstörs” efter en sådd, vilket bioteknikföretagen menar är en säkerhetsåtgärd för att förhindra att GM-grödor inte skall sprida sig i naturen. Motståndarna ser det istället som ett led i att tvinga jordbrukare att köpa nya frön varje säsong och därmed potentiellt tvinga dem in i en ekonomisk beroendeställning.45 Ett annat huvudargument mot GMO som ofta förs fram
är att genetiskt modifierade organismer kan vara svåra att upptäcka i livsmedel vilket relaterar till att man inte känner till de hälso- och miljömässiga riskerna än idag enligt många.46 Rädslan kring minskad biologisk mångfald finns också högt uppe på agendan i
diskussionen kring GMO. Det här grundar sig i att om vissa grödor blir dominerande till följd av att GMO odlas i stor skala så riskerar vissa arter att slås ut. Minskad genetisk
43 Vigani, 2012, s. 435 44 Farrell, 2011
variation skulle kunna leda till minskad anpassningsförmåga vid bland annat klimatförändringar och minskade populationer kan även påverka andra arter inom det egna ekosystemet samt även andra ekosystem.47 Samtidigt menar andra forskare att den
biologiska mångfalden ökar till följd av att man kan skapa nya typer av grödor och därmed uppehålla balansen i ekologiska system. Återigen så är det i dessa frågor debatten i huvudsak ligger mellan de som påstår sig veta och de som hävdar att mer forskning behövs.
Kritiken mot gentekniken har samtidigt avtagit när man på vissa områden börjat se nyttan med GM-grödor. Det gyllene riset är ett sådant tydligt exempel där ris genmanipulerats till att bli mer järn- och vitaminrikt vilket kan vara till stor nytta för många människor i världen.48 Risken är i det här fallet kopplat till den faktiska nyttan, där
nyttan överstiger risken och därmed blir accepterad av människor. För att prata i Becks termer så överstiger i det här fallet rikedomsproduktionens logik den om riskproduktionens logik. Riset odlas enligt rikedomsproduktionens logik till följd av att nyttan, både den hälsomässiga och i längden även den ekonomiska, överstiger riskerna.
Frågan man emellertid måste ställa i det här fallet är vem som egentligen tar riskerna. Det företag som producerat själva grödan eller de som faktiskt konsumerar denna. Skeptikerna skulle troligtvis mena på att riskerna fortsatt överstiger nyttan då de ekologiska riskerna i det långa loppet överstiger de hälsomässiga fördelarna som konsumenterna av riset får ta del av. Dessa människor bor ofta i länder med problem så stora att de inte har råd att anlägga ett riskperspektiv före en rikedomslogik.
5.1 GMO och media
Denna diskussion syftar till att ge en kontext till instiftandet av GMO-lagen. Politikerna verkade inte i ett vakuum utan var påverkade av den verklighet de levde i, då det var fler än forskare och politiker som uppmärksammade gentekniken. I regleringen av GMO, både i Sverige, EU och världen i övrigt så är en viktig faktor medias röster. Media kan väcka debatt om ämnen som hittills varit okontroversiella, ofta till följd av okunskap från allmänhetens sida där media har en lucka att fylla. Är GMO ett svar på världens hunger, är det etiskt försvarbart och hur pass farlig kan gentekniken tänkas vara? Det är populära
frågeställningar som behandlats i Sverige.49 Vilka argument som används i debatten är
också av vikt för att skapa opinion och av betydelse för allmänhetens samt även makthavarnas åsikter. Bevakningen kring gentekniken har skiftat fokus över tid där artiklar i ämnet ur Dagens Nyheter analyserats under perioden 1974 till 1996. Detta är alltså inte på något sätt representativt eller generaliserbart för all media men ger ändå en inblick i vilka diskussioner som fördes. Debatten delas in i fyra tidsperioder där åren från mitten av 1970-talet fram till 1980 var den första. Det skrevs få artiklar i ämnet under denna period och dessa handlade till största delen om risk och säkerhet. De var även skrivna av forskare och politiker och analysen visar också att alla forskare beskrev teknikens fördelar medan politikerna beskrev dess risker.
Från 1981 till 1985 hamnade istället tonvikten på etiken som rörde mänsklig reproduktion och individers integritet. 1984 kom också den offentliga utredningen Genetisk integritet vilket alltså är talande för var den tidens fokus kring gentekniken låg. Det fanns även här två olika läger som pekade på olika för- och nackdelar. På vetenskapssidorna diskuterades hälsovinster- och ekonomiska fördelar medan artiklar på kultur-, ledar- och debattsidor behandlade etiska risker och hälsorisker för att under perioden 1986 till 1990 allt mer komma att bli en politisk fråga där framför allt lagstiftning diskuterades. Under 1989 skrevs ett stort antal artiklar som påpekade att Sverige helt saknade eller inte hade en tillräcklig lagstiftning på området. Den sista perioden som undersökningen kategoriserar som den sista i debatten sträcker sig således från 1991 till 1996 där forskning om hälsa och genetiska diagnoser stod i fokus.
I likhet med åren 1981 till 1985 där vetenskapsmän pekade på hälsovinster så lyftes framsteg på medicinska området upp bland förespråkarna. 50
Den offentliga utredning som initierades under 1990 och sedermera kom att bli lag 1994 har alltså delvis sin grund i den debatt som fördes under perioden 1986 till 1990 då politikerna började ta frågan på allvar. Tekniken började även göra sig gällande i verkligheten då det under 1980-talet skett utsättningsförsök i fält både i Europa och USA och 1992 godkände USA:s jordbruksdepartement den första GM-grödan för kommersiell produktion.51 Om man delvis kan se det som ett massmedialt tryck utifrån
på makthavare att lagstifta på området så var det även av nödvändighet som lagstiftningen började utformas från 1990 och framåt vilket dessa exempel på utvecklingen i Europa och USA visar.
49 Se Olofsson, 2002; Åsén, 2011 50 Wibeck, 1999, s. 3
