• No results found

I ”Lokalavdelningarna är VFSN:s själ”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "I ”Lokalavdelningarna är VFSN:s själ”"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

I september förra året be- sökte VFSN:s lokalanställde i Nicaragua, Erich Chavar- ría, Sverige för att träffa lokalavdelningarna och se hur VFSN arbetar i Sverige.

Det här är hans berättelse om vad han gjorde och hur han upplevde sitt Sverige- besök.

I

Stockholm anordnades ett möte med lokal- avdelningen och en film från projekt i Santa Lucia och bilder från alfabetiseringen visa- des. Efteråt berättade jag om VFSN:s arbete i Nicaragua och svarade på frågor. Jag besökte också butiker som samlar in pengar till soli- daritetsarbete.

På Forum Syd träffade jag Niklas Hans- son, VFSN:s dåvarande handläggare. Vi pra- tade om vilka projektkriterier vi använde oss av i Nicaragua och hur processen går till när vi träffar organisationer vi eventuellt tänkt stödja. Mötet fyllde en viktig funktion då det ökade förståelse för tanken bakom vårt arbe- te och hur det egentligen går till.

Gemensam fest

Jag besökte även Nicaraguas ambassad i Stock- holm och deltog i en mottagning för att fira undertecknandet av självständighetsförklar- ingen. Det organiserades även en fest av en grupp salvadoraner och nicaraguaner för att samla in medel till projekt. Det var en lyckad aktivitet som drog runt hundra personer.

I Bergslagen hölls ett möte, där tio perso- ner deltog. Jag pratade om VFSN:s arbete i Nicaragua och önskemål framkom om att stöd- ja projekt som bygger vidare på projekten med soltorkare och medicinalväxter i Santa Lucia.

Vidare pratade vi om hur situationen i Nica- ragua ser ut i dagsläget. Jag var också i Öre- bro, där jag bland annat besökte universitetet.

I Falköping besökte jag lokalgruppen och redogjorde även där för det arbete vi utför i Nicaragua. Gruppen adopterade projektet med kooperativet La Esperanza. Vi lovade att vi skulle försöka bli bättre på att förse grup- pen med information om projektet.

I Alingsås deltog jag i möten med två grup- per av elever i en skola. Vi berättade om Ni- caragua och de projekt VFSN stödjer. På kväl-

len anordnades ett möte med lokalavdelning- en i Alingsås där jag berättade om projektet med ledarutbildning för ungdomar. På mötet närvarade Inga-Lills Lindholms familj så jag försökte ge en så detaljerad beskrivning som möjligt eftersom fonden till hennes minne bi- dragit med medlen för projektet.

I Lund deltog jag i en intervju i lokalradion där vi pratade om VFSN:s arbete och olika ämnen rörande Nicaragua. På kvällen deltog jag i ett mycket intressant möte med lokal- avdelningen på orten.

I Götebrog deltog jag på VFSN:s nationel- la styrelsemöte. På plats i Göteborg fanns ele- ver och lärare från CECIM, en skola i Ciudad Sandino som var på ett utbyte med en gym- nasieskola i Göteborg. Därför deltog även en representant, Maria Elena, från skolan på sty- relsemötet. Jag informerade om mitt och Be- rits Svenssons arbete i Nicaragua och styrel- sen godkände en projektansökan från CECIM.

Det fanns även utrymme att diskutera olika idéer på hur arbetet inom föreningen kan för- bättras både i Sverige och i Nicaragua. Efter mötet anordnades en fest tillsammans med eleverna från Ciudad Sandino och Sverige.

I Luelå träffade jag Latinamerikakom- mittén (LAK) och berättade om alla VFSN:s projekt. Mötet var väldigt givande med myck- et frågor från både medlemmar och andra in- tresserade som närvarade. Eftersom Luleå LAK även stött projekt på Atlantkusten var de in- tresserade av hur situationen var där nu och jag svarade på deras frågor så gott jag kunde.

Att få möjlighet att träffa de olika lokalav- delningarna var en mycket givande och intres- sant upplevelse. Medlemmarna visade ett stort

intresse för det arbete vi utför i Nicaragua. Jag blev väl mottagen vart jag än kom och jag hyser stor tacksamhet till alla som ordnade så att jag fick en bra vistelse i Sverige.

Sverige var för mig ett fascinerande land.

Det första som slog mig var naturen med alla dess sjöar och vattendrag. Det fanns så många vattendrag att man misstog dem för vägar.

Skogarna kändes oändliga och att se boskapen beta på ängarna var också något spektakulärt med den mängd gröda som fanns. Jag kände av en harmoni mellan människan och natu- ren som avspeglade sig i att allt var så rent och välorganiserat. Den ekonomiska utveckling- en i Sverige med allt vad det innebar var också en upplevelse.

Lokalorganisationerna är grunden

Styrkan i en organisation ligger i dess grund, vilket i VFSN förverkligas i lokalavdelningar- na. En organisation utan lokal förankring har inget värde. Min upplevelse av VFSN Sveri- ge är att lokalavdelningarna gör ett enormt arbete genom att anordna aktiviteter, lotteri- er, sälja tidningar med mera för att samla in medel och på detta sätt visa sin solidaritet med Nicaragua och stödja småprojekten. Lokal- avdelningarna är VFSN:s själ. Jag upplevde på min rundresa att varje grupp har sitt sätt att organisera sig, sina olika metoder och kontak- ter. Arbetet tar olika form på olika ställen be- roende på de förutsättningar som finns där.

Vissa är mer organiserade än andra, men alla har samma mål och värderingar, solidariteten rinner i deras ådror.

Erich Chavarría U.

”Lokalavdelningarna är VFSN:s själ”

”Sverige var för mig ett fascinerande land. Det första som slog mig var naturen med alla dess sjöar och vattendrag”, säger Erich Chavarria U.

This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.5 Sweden License. To view a copy of this license,

visit creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/

Ur tidskriften Nyheter från Nicaragua nr 1 2006

References

Related documents

Som exempel uppger fokusgruppen egna missbruk eller problem av detta slag i sin närhet vilket leder till att man vill hjälpa andra i samma situation och att detta skulle vara

Generellt sett visade sjuksköterskorna gynnsamma attityder gentemot de självskadande patienterna och uppvisade positiva benägenheter genom att vara ense om att individerna

I avhandlingen studeras sambandet mellan språk och social identitet på Alströmergymnasiet i Alingsås, där förändringar i dialekten relateras dels till sociala faktorer som

Mellan EPB med socioekonomiska risker och utan socioekonomiska risker fanns inga signifikanta skillnader vad gäller självskattning för självkänsla, medan det fanns signifikanta

Bons och Ginner (2013) menar att relationen mellan fältarbetare och ungdomar även får stor betydelse eftersom fältarbetarna är representanter för vuxenvärlden och att

De beskriver människorna, arbetsförmedlarna som trevliga men deras yrkesroll, som arbetsförmedlare får inte särskilt mycket beröm i våra enkäter och intervjuer

Denna studie har undersökt och belyst hur barns populärkulturella intressen och kunskaper visar sig i förskolan. Den åskådliggör även när aktivteter kopplade

När jag kom tillbaka till skolan efter min sjukskrivning förstod jag att jag behövde göra mitt projekt för min egen skull, för att få ur mig känslor som klamrat sig fast inom