Kandidatuppsats
Hälsa på arbetsplatsen
Upplevelser av obligatorisk friskvård
Författare: Christina Garametsos, Daniel Henriksson, Cornelia Åsenius Steén
Handledare: Annika Schilling
Sammanfattning
Examensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE74E, VT 2015
Författare: Christina Garametsos, Daniel Henriksson och Cornelia Åsenius Steén Titel: Hälsa på arbetsplatsen – hur medarbetare och HR- chef på Kalmar Vatten upplever obligatorisk friskvård
Bakgrund: Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar med hälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd.
Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer att erbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser att bidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande har
organisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför detta kan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig av
elementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalens personliga integritet.
Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på Kalmar Vatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om den
obligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarna upplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend i samhället.
Metod: Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatorisk friskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden för vår analys och slutsats.
Slutsats: Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mot
hälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition. Gemenskapen har ökat delvis beroende på vilken intern grupp medarbetarna tillhör, den träningsinriktade gruppen eller inte. Den obligatoriska friskvården har inte i större utsträckning bidragit till förbättrad effektivitet, produktivitet och kvalitét i medarbetarnas arbetsprestationer.
Hälsan på Kalmar Vatten har i nuläget överlag förbättrats, främst den fysiska hälsan, tecken på psykisk stress orsakad av bland annat obligatorisk friskvård finns bland medarbetarna.
Nyckelord: Obligatorisk friskvård, makt, tvång och personlig integritet
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter från Kalmar Vatten som tagit sig tid och gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie.
Vi vill även tacka vår handledare Annika Schilling och vår examinator Mikael Lundgren som hjälpt och väglett oss genom studien. Även våra opponenter vill vi tacka för konstruktiv kritik som hjälpt oss att förbättra
studien.
Slutligen vill vi tacka varandra för ett bra samarbete och stöd under studiens gång.
Christina Garametsos, Daniel Henriksson och Cornelia Åsenius Steén
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion ________________________________________________ 3 1.3 Problemformulering _______________________________________________ 6 1.4 Syfte ___________________________________________________________ 7 2 Metod ______________________________________________________________ 8 2.1 Forskningsproblemets karaktär _______________________________________ 8 2.2 Induktiv ansats ___________________________________________________ 9 2.3 Kvalitativ metod _________________________________________________ 10 2.4 Fallstudie ______________________________________________________ 11 2.4.1 Val av organisation ___________________________________________ 12 2.5 Intervju ________________________________________________________ 13 2.5.1 Semistrukturerad intervju ______________________________________ 14 2.5.2 Inspelade intervjuer ___________________________________________ 14 2.6 Tolkning _______________________________________________________ 15 2.6.1 Överförbarhet _______________________________________________ 16 2.7 Kvalitet i studien _________________________________________________ 17 2.8 Forskningsetik __________________________________________________ 17 2.9 Metodkritik _____________________________________________________ 18 3 Empiri _____________________________________________________________ 20 3.1 Företagsinformation och intervju med HR-chefen på Kalmar Vatten ________ 20 3.2 Intervju med medarbetare på Kalmar Vatten ___________________________ 24 3.2.1Hur upplever medarbetarna på Kalmar Vatten obligatorisk friskvård? ___ 24 3.2.2 Upplever medarbetarna på Kalmar Vatten att deras arbetsprestation
förbättrats? ______________________________________________________ 28 3.2.3 Upplever arbetstagarna att deras ordinarie arbetsuppgifter påverkats av den obligatoriska friskvården? __________________________________________ 31 4 Teoretisk referensram ________________________________________________ 36 4.1 The Wellness Syndrome ___________________________________________ 36 4.2 Dimensioner av hälsa _____________________________________________ 37 4.3 Friskvård _______________________________________________________ 38 4.3.1 Att arbeta med friskvård _______________________________________ 39 4.3.2 Målet med friskvård ___________________________________________ 39 4.3.3 Belastning och besvärstriangeln _________________________________ 40 4.4 Etiskt maximum, minimum och värdebaserat ledarskap __________________ 41 4.4.1 Yrkesetik och företagsetik ______________________________________ 43 4.4.2 Personlig etik ________________________________________________ 43 4.5 Maktens anatomi _________________________________________________ 45 4.5.1 Kontroll ____________________________________________________ 46 4.5.2 Personlig integritet ___________________________________________ 48 5 Analys _____________________________________________________________ 50
5.1 Maktens anatomi _________________________________________________ 50 5.2 Yrkesetik och företagsetik _________________________________________ 51 5.3 Etiskt maximum, minimum och värdebaserat ledarskap __________________ 52 5.4 Personlig integritet _______________________________________________ 53 5.5 Kontroll ________________________________________________________ 53 5.6 The Wellness Syndrome ___________________________________________ 56 5.7 Personlig etik ___________________________________________________ 56 5.8 Belastning och besvärstriangeln _____________________________________ 58 5.9 Friskvård _______________________________________________________ 62 5.10 Att arbeta med friskvård __________________________________________ 62 5.11 Målet med friskvård _____________________________________________ 63 6 Slutsats ____________________________________________________________ 66 6.1 Hälsostressen – The Wellness Syndrome ______________________________ 66 6.2 Kontroll / Integritet _______________________________________________ 67 6.3 Vår inställning till obligatorisk friskvård ______________________________ 68 6.4 Rekommendationer till vidare forskning ______________________________ 68 6.4.1 Rekommendationer till organisationer ____________________________ 69 7 Referenser __________________________________________________________ 71 7.1 Litteratur och artiklar _____________________________________________ 71 7.1.1 Elektroniska källor ___________________________________________ 73 7.1.2 Muntliga källor ______________________________________________ 74 8 Bilaga _____________________________________________________________ 75 8.1 Intervjufrågor ___________________________________________________ 75
1 Inledning
Inledningen i denna studie behandlar bakgrunden av studiens valda ämne och varför vi valt att studera just detta. Genom problemdiskussion
diskuteras för- och nackdelar med ämnet som slutligen mynnar ut i vår forskningsfråga och syftet med studien.
1.1 Bakgrund
Intresset av hälsa i samhället har lett till att vi ständigt blir utsatta för hälsoartiklar om bland annat hur individer arbetar med hälsofrämjande arbete och hur individerna upplever processen att arbeta med att förbättra sin hälsa. Hälsotrenden och medvetenheten kring ämnet verkar inte enbart ha påverkat privatpersoner utan har även hittat till organisationer, då uppfattningen i bland annat media är att arbetsgivare idag mer än tidigare inom de flesta organisationer tillämpar någon form av friskvårdssatsning.
Världshälsoorganisationen, WHO (World Health Organisation) är ett av FN:s fackorgan – den styrande och samordnande myndigheten för hälsa som ansvarar för bland annat globala hälsofrågor, hälsoforskning och
övervakning samt utvärdering av hälsotrender (WHO, 2015). WHO:s definition av begreppet hälsa har inte ändrats sedan år 1948 och definieras som:
”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”
(WHO, 2015)
Definitionen fungerar som en bred objektiv grund av begreppet hälsa.
Motsvarande organisation till WHO i Sverige är Folkhälsomyndigheten.
Organisationen har ett nationellt ansvar för hälsofrågor och arbetar med bland annat analyser och kunskapsspridning av god folkhälsa för befolkningen. Arbetet om allmänt hälsotillstånd grundar
folkhälsomyndigheten i WHO:s definition av hälsa, det vill säga fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (Folkhälsomyndigheten, 2015). WHO och Folkhälsomyndigheten arbetar med hälsa som en övergripande analys av världen och samhället och för att se åt vilket håll hälsotrenden är på väg.
Som hjälp för att öka hälsan i Sverige efter WHO:s definition har ett
frivilligt ansvar lagts på organisationer och arbetsgivare. Skatteverket i Sverige erbjuder organisationer att bidra med hälsofrämjande arbete för sina arbetstagare genom att erbjuda dem friskvårdsbidrag. Syftet med bidraget är att stödja medarbetarna i sitt hälsoarbete och att det kan för arbetsgivaren vara skattefria. Det finns ingen generell summa med hur mycket
arbetsgivare ska erbjuda sina arbetstagare och det finns ingen lagstiftad eller centralt kollektivavtalad skyldighet att arbetsgivare måste erbjuda sina arbetstagare friskvårdsbidrag (Skatteverket, 2015). Majoriteten av
aktiviteterna som godkänns av skatteverket som skattefria för arbetsgivaren inriktar sig på fysiska aktiviteter såsom idrottsaktiviteter och annat.
Minoriteten av skatteverkets godkända friskvård inriktar sig på psykisk hälsa såsom mental träning, stresshantering, mindfulness och akupunktur för avslappning (Skatteverket, 2015). Då det är frivilligt för arbetsgivare att erbjuda sina medarbetare hälsofrämjande förmåner kan det för arbetsgivaren vara en bekväm och relativt billig investering i personalen. Ansvaret ligger hos arbetstagaren att sedan aktivt utnyttja friskvårdsbidraget och den aktivitet som valts för att öka den individuella hälsan. Då hälsotrenden nått Sverige och arbetsgivare har möjligheten att erbjuda och stödja sina
arbetstagare i form av friskvårdsbidrag vilar ansvaret helt och hållet på arbetstagaren själv. Att utnyttja förmånen ekonomiskt men sedan inte utöva aktiviteten leder inte till bättre hälsa för arbetstagaren och ingen bättre arbetsmiljö varken för arbetstagaren eller arbetsgivaren. Någon uppföljning från arbetsgivaren om hur arbetstagaren utnyttjar förmånen privat finns det inget krav om från skatteverket och därför är det inte säkert att arbetsgivare frivilligt arbetar med uppföljning av förmånen. Att arbetsgivaren har ett ansvar för arbetstagarens hälsa på arbetsplatsen beskrivs i
arbetsmiljölagstiftningen och att arbetstagaren är underordnad
arbetsledningsrätten. Det vill säga, arbetsgivaren har rätt att fritt leda och fördela arbetstagarens arbetsuppgifter (Källström & Malmberg, 2009). Det innebär att friskvårdsaktiviteter kan om arbetsgivaren vill, ingå som en obligatorisk arbetsuppgift om det ingår i anställningskontraktet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Att organisationer inför obligatorisk friskvård är idag ovanligt. Det kan tolkas som en form av tvång att arbetstagaren enligt lag och anställningskontrakt blir tvingad till att utnyttja friskvård, men
det kan också tolkas som att arbetsgivaren tar sitt ansvar gentemot arbetstagarens hälsa. Införandet av obligatorisk friskvård har
implementerats på en organisation i Kalmar där friskvården även är en del av organisationens lönekriterium. Införandet har lett till stor uppmärksamhet och det har blivit ett allt vanligare ämne i media. I Sveriges Televisions program “Debatt” (2015) diskuterades att hälsotrenden i samhället har blivit en hälsopress för individer då arbetsgivare tvingar dem att tänka på sin fysiska hälsa och dessutom träna på arbetstid. Kritiker menar att när arbetsgivaren utnyttjar sin maktposition och moraliska ståndpunkt i hälsotrenden på medarbetarna kan en motsatt upplevelse hos dem uppstå.
För de individer som inte intresserar sig för fysiskt träning kan upplevelser av både ängslan och skuld växa fram (Cederström och Spicer, 2015). Att varje individ har rätt till en integritet och moralisk ståndpunkt är självklart.
Arbetsgivare som tvingar sina medarbetare till fysisk träning på arbetstid kan av vissa uppfattas göra ett övertramp på individers integritet. När
individer känner att deras integritet har blivit kränkt handlar det vanligen om skilda moraliska ståndpunkter som gör att individen kan känna sig utsatt för en orätt (Tännsjö 2010). Är det då rätt att arbetsgivare utnyttjar sin
maktposition och intar rollen som chef över medarbetarnas moraliska ståndpunkt, när det kan innebära att det upplevs som ett övertramp och eventuellt en kränkning för medarbetarna?
1.2 Problemdiskussion
Problematiken, som vi vid första anblick kan finna rörande obligatorisk friskvård handlar om en individs personliga integritet. Svenska Akademins Ordlista definierar integritet som: orubbat tillstånd; okränkbarhet eller oberoende (svenskaakademin). Det går enligt oss utan vidare hävda att en individs personliga integritet kränks då en arbetstagare tvingas till
gymträning under arbetstid om detta skulle vara mot individens vilja. Det är denna innebörd av “personlig integritet” vi kommer att använda oss av genom uppsatsens gång. Westregård (2002) är av en annan mening och menar att integritet bör ses som en ”prima-facie rättighet” som i första hand tillkommer individen. Vad Westregård (2002) menar med detta är enligt vår tolkning att den personliga integriteten inte skall inskränkas till dess att ett
annat övervägande kan övertrumfa det första antagandet. Detta innebär i praktiken för vårt fall att om friskvård anses vara viktigare än den
personliga integriteten av någon anledning, bör det alltså vara försvarbart att införa obligatorisk friskvård även mot arbetstagares vilja. I och med detta kan man alltså ställa hälsa och integritet mot varandra och tvingas prioritera den ena. I dagens samhälle har även möjligheten för arbetsgivare att
övervaka personalen på många olika sätt ökat. Vi är av den mening att någon form av övervakning av de anställda kan ses som ett intrång på den personliga integriteten då vi anser att det handlar om att arbetsgivaren vill kunna övervaka den anställda för att kontrollera denne i arbetet. Därmed kan man se det som att rättigheterna till ett privatliv, eller integritet
försvinner. Enligt Lundqvist & Gustafsson (2013) sker ett övervakande av de anställda på många svenska företag i någon grad, det kan exempelvis vara att man vill kontrollera att personalen följer lagar och de etiska regler som finns på arbetsplatsen. Vi hävdar alltså att man inskränker på en individs privatliv genom att göra ständiga kontroller, i vårt fall med Kalmar Vatten, genom att ta utdrag från gymmen och kontrollera medarbetarnas närvaro där. Ledningen kan därmed ses utöva både övervakning och kontroll över den enskilde individen och dennes rätt till självbestämmande.
Problematiken som uppkommer är vems ansvar individens hälsa egentligen ligger på, arbetsgivaren eller arbetstagaren själv. Visserligen ligger det givetvis i arbetsgivarens intresse att arbetsstyrkan är vid god hälsa men bör intresset övergå till ansvar?
Vi har valt ut en organisation att studera i Kalmar län som implementerat obligatorisk friskvård. Organisationen vi valt att undersöka är Kalmar Vatten vilket är ett intressant företag för oss att studera då de kommit långt i sitt friskvårdsarbete och är pionjärer inom ämnet. Kalmar Vatten
implementerade obligatorisk friskvård år 2007 för sina anställda och det har alltså sedan dess varit en del av arbetsuppgifterna. Personalen är betald för att utöva fysisk aktivitet två gånger i veckan, antingen under arbetstid eller fritid. Träningen ingår numera även som ett kriterium för löneförhandlingar för medarbetarna på Kalmar Vatten (Sjögren, HR-chef Kalmar Vatten).
Det rådande forskningsläget inom hälsa och friskvård är förhållandevis stort och anslagen till dessa projekt har mångdubblats under senare år eftersom det har visat sig att samhällsvinsterna av friskare medborgare är så pass stora. Genom att träna regelbundet, hålla en ordnad kost och ta hand om kroppen leder i stor utsträckning till bland annat ökad livskvalitet under våra sista år och mindre sjukskrivningar, både i längd och antal hos arbetsgivare (iformvh). Det finns även forskning som visar en mindre positiv bild av hälsoarbete. Artiklar av bland andra Maravelias (2011) och Thanem (2013) visar att hälsofrämjande arbete kan få oanade effekter av det negativa slaget som organisationer inte räknat med.
Forskning har även visat att organisationer som arbetar med friskvård som en långsiktig process kan ur ett ekonomiskt perspektiv göra stor ekonomisk vinning (SvD, 2014). Det på grund av att hälsan på arbetsplatser vanligtvis mäts i antal sjukfrånvarodagar. Det betyder att slutsatsens som kan dras om en organisation har god hälsa eller inte grundar sig ofta i antal
sjukfrånvarodagar. På ett enkelt sätt kan detta förklaras med att
personalvårdsförmåner används som ett förebyggande medel för att minska sjukfrånvaron. I detta bör man dock även tänka på att sjuka individer kan befinna sig på arbetsplatsen, det vill säga de sjukskriver sig inte trots att de kan befinna sig i ett stadie av icke fullständig hälsa. Mindre
sjukfrånvarodagar på arbetsplatsen betyder att arbetstagarna har god hälsa medan hög sjukfrånvaro betyder att arbetstagarna har ohälsa (Hanson 2004).
Det innebär att sjukfrånvarosiffran inte går att lita på för att mäta hälsa på en arbetsplats.
Att mäta hälsa är enligt Hanson (2004) abstrakt och svårt att genomföra.
Han menar att mätningar som grundar sig i sjukfrånvaron utgår från ett dikotomt synsätt. Det betyder att hälsa mäts som ett “antingen eller”- fenomen, antingen är en arbetstagare sjuk eller frisk. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi kritiserar det dikotoma synsättet. Han menar att en individ inte är antingen frisk eller sjuk och att ett kontinuum synsätt bättre mäter arbetstagares hälsotillstånd (Antonovsky 1979). Det kontinuum synsättet innebär är att hälsa ses som ett tillstånd, ett spann mellan
fullständig ohälsa och fullständig hälsa. Antononsky (1979) menar även att
kontinuum riktar sig till ett subjektivt synsätt där varje individ befinner sig i spannet mellan fullständig ohälsa och fullständig hälsa vid olika tillfällen.
WHO:s definition av hälsa ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”
(who), kan alltså kritiseras. Definitionen grundar sig i ett objektivt synsätt där fullständig hälsa består av fysisk, psykisk och socialt välbefinnande. Ett subjektivt synsätt inkluderas inte i definitionen, det vill säga en kontinuum grundtanke, utan definitionen grundar sig i ett objektivt och dikotomt synsätt. Var gränsen mellan frisk och sjuk är beskrivs inte, det är även i ett framgångsrikt välfärdsland ett mål som är orimligt att uppnå. Detta gäller även organisationer i lika stor grad. Att alla individer samtidigt ska förklaras som fullständigt friska är inte realistiskt enligt denna definition (Hanson 2004).
Att införa obligatorisk friskvård är således ett sätt för organisationer att sträva efter fler friska medarbetare och innebär att organisationen arbetar med hälsofrämjande aktiviteter med ett kontinuum synsätt. Det på grund av att alla individer i organisationen, oavsett hälsotillstånd, skall arbeta med sin befintliga hälsa. Genom detta arbete går det enligt oss inte att enbart att förlita sig på sjukfrånvarosiffrans resultat. Däremot uppmärksammas andra aspekter vid införandet av obligatorisk friskvård. Vad vi ämnar att fokusera på i denna studie är när ett företag inför obligatorisk friskvård, där anställda som skulle vägra delta i detta arbete riskerar att bryta mot sitt
anställningsavtal eller riskera en lägre lön då friskvården ingår i lönekriterierna för de årliga löneökningarna. Kan detta då bidra till att obligatorisk friskvård upplevs av arbetstagare som negativt när organisationer blandar in elementet tvång i ekvationen? Och vem har ansvaret över individens hälsa egentligen, arbetsgivaren eller arbetstagaren själv. Visserligen ligger det givetvis i arbetsgivarens intresse att
arbetsstyrkan är vid god hälsa men bör intresset övergå till ansvar?
1.3 Problemformulering
• Hur upplevs obligatorisk friskvård på Kalmar Vatten av dess anställda?
• Hur upplever HR-chefen på Kalmar Vatten att obligatorisk friskvård påverkar de anställda?
• Vilka konsekvenser har obligatorisk friskvård för medarbetarnas personliga integritet?
1.4 Syfte
Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på Kalmar Vatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om den obligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarna upplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend i samhället.
2 Metod
I vårt metodkapitel presenteras hur vi genomfört studien, vi beskriver och motiverar de metodval som vi använt oss av.
2.1 Forskningsproblemets karaktär
För att utforma en korrekt forskningsfråga och ett syfte vände vi oss till Rolf Linds bok “Vidga vetandet” (2014) där han skriver att det finns olika
karaktär på forskningsproblem. I vissa fall är det beskrivande och
kartläggande aspekter som skall fokuseras på, i andra undersökningar ligger forskningsfrågornas tyngdpunkt på att identifiera orsaker för att därmed kunna ange förklaringar till de mönster och samband som undersökningen visar på. Ett tredje alternativ kan enligt Lind (2014) vara att utveckla en teoretisk förståelse för de studerande fenomenen, det vill säga visa hur resultatet av undersökningen kan relateras till ett teoretiskt sammanhang.
Syften och forskningsfrågor kan även formuleras normativt. Avsikten är då att utveckla rekommendationer, eller att ge förslag till lösningar på ett specifikt problem. Vi har i denna studie valt att genomföra en fallstudie på Kalmar Vatten för att undersöka hur deras arbete med obligatorisk friskvård upplevs av de anställda. Lind (2014) skriver att eftersom det empiriska materialet är bundet och begränsat till ett specifikt fall ligger
undersökningens värde inte främst i Kalmar Vattens arbete med just friskvård utan upplevelserna kring fenomenet från de anställda.
Intentionerna är att med grund i den empiriska beskrivningen utveckla en teoretisk orienterad förståelse, i vårt fall hur de anställda på Kalmar Vatten upplever obligatorisk friskvård. Ytterligare en aspekt som rör
forskningsproblemet handlar enligt Lind (2014) om varför det är angeläget att utforska den frågeställningen som tas upp, det vill säga motiven för att göra undersökningen och i vilka sammanhang som forskningsresultaten kan vara betydelsefulla. Ofta motiveras undersökningar, vilket också vi gör, empiriskt genom att författarna argumenterar för att den fråga som studeras handlar om aktuella och angelägna samhällsfenomen. Syftet med denna uppsats är genom att förstå vår insamlade empiri teoretiskt, hur
arbetstagarna på individnivå upplever obligatorisk friskvård, kunna
generalisera problematiken för att göra den applicerbar på fler fall. Detta gör att vårt forskningsresultat förhoppningsvis kan ligga till grund för
organisationer som funderar på att följa Kalmar Vattens exempel, att införa obligatorisk friskvård på arbetsplatsen.
2.2 Induktiv ansats
Problemställningen i en undersökning kommer inte med nödvändighet från preciserade uppfattningar av ett fenomen, uttryckta i teorier (Hellevik, 2009). Den kan också ha sin grund i mer eller mindre tillfälliga eller enstaka iakttagelser som väcker forskarens intresse. Detta tillvägagångssätt att välja problem menar Hellevik (2009) innebär ett induktivt synsätt eftersom forskaren med utgångspunkt i enstaka iakttagelser försöker arbeta sig fram till mer generella föreställningar om ett fenomen. Vidare menar Hellevik (2009) att en sådan undersökning ofta resulterar i att en teori utvecklas som i sin tur görs till föremål för nya undersökningar. Det skapas en
forskningsprocess, där en induktiv fas efterföljs av en deduktiv fas. Hellevik (2009) exemplifierar den induktiva ansatsen med en fisketur där forskaren lägger ut nät för att sedan dra upp igen utan att veta vad som kommer finnas i nätet. När forskaren sedan analyserar den data som samlats in värderas materialet för att se om något intressant dykt upp och fortsätter arbetet utifrån det. Detta resulterar vidare i att stora datamängder samlas in utan att det på förhand finns en klart definierad problemställning. Hellevik (2009) menar att den induktiva ansatsen lämpar sig när det inte finns någon given teori att utgå ifrån, detta gäller t ex. när forskaren arbetar med ett nytt och relativt outforskat problemområde. Det induktiva tillvägagångssättet kan öppna möjligheter och vidga gränserna för vad för slags frågor som görs till föremål för ny forskning inom ett ämnesområde. Vi ansåg att en induktiv forskningsmetod var mest lämpad för att reflektera kring vår
forskningsfråga. Genom de fem intervjuer med HR-ansvarig samt
medarbetare på Kalmar Vatten får vi den empiriska data vi behöver för att gå till djupet med vår forskningsfråga. I första hand utgår vi från
medarbetarna och deras upplevelser och reflektioner kring den obligatoriska friskvården. Men vi anser det även vara av intresse att få ledningens
reflektion/version samt bakomliggande argument och intressant fakta kring
beslutet av att införa obligatorisk friskvård i organisationen. Därav så är det givet att tillämpa den induktiva metoden då vår frågeställning främst är riktad på hur det ser ut i praktiken för att sedan kunna jämföra med redan befintlig teori. Den empiri som tillhandahålls genom intervjuerna analyserar vi kritiskt och använder den senare för att utarbeta lämplig teori som kan besvara vår forskningsfråga på bästa möjliga sätt.
2.3 Kvalitativ metod
Yin (2013) skriver att vid kvalitativ forskning ligger fokus på insamling och analys till största del vid ord mer än vid kvantifiering, där det istället är väsentligt att intressera sig mer för ting som går att sammanställa i siffror.
Kvalitativ forskning, menar Yin (2013) är ett tolkande, induktivt och konstruktionistiskt tillvägagångssätt. Viktiga drag att belysa för
forskningsmetoden enligt Yin (2013) är att teorin genereras på grundval av insamlade data men även en medvetenhet och förståelse kring hur de olika miljöer som respondenterna befinner sig i kan påverka deras syn på hur de uppfattar en social verklighet. Yin (2013) beskriver den kvalitativa
forskningen i fem utmärkande drag;
1) forskningen grundar sig i att studera människors liv under verkliga förhållanden
2) forskningen återspeglar de åsikter och synsätt som människorna som studerats har
3) forskningen inkluderar sammanhang och omständigheter som människor lever i
4) forskningen ger en insikt i begrepp som kan förklara socialt beteende 5) forskningen strävar efter att använda många källor
Holme och Solvang (1997) beskriver den närhet man som forskare har till sina respondenter som ett kännetecken för den kvalitativa forskningen vilket man då menar ger forskaren möjlighet att sätta sig in i respondentens
situation och studera fenomenet utifrån dennes perspektiv.
En väsentlig del är även att det läggs stor vikt vid att teoretiska idéer tillåts att förklaras utifrån det insamlade empiriska materialet.
En negativ aspekt med det kvalitativa synsättet är enligt Yin (2013) att det många gånger ses som alltför subjektivt, detta beror mycket på att den
största delen av arbetet ligger på att tolka just intervjun, detta beror dock på vem författaren är som tolkar eftersom det är den personens intressen som är avgörande i vad som slutligen tas upp och hur det tolkas.
Eftersom vi ville förstå hur obligatorisk friskvård upplevs av personalen på Kalmar Vatten valde vi en kvalitativ forskning då den lämpar sig för att forska kring och förstå ett specifikt fenomen (Hovmand & Præstegaard 2002). Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt hade möjlighet att leta efter och få en djupare insikt kring vår forskningsfråga samt få svar på frågor som grundar sig i hur och varför något är på ett visst sätt. Det gjorde vi genom personliga möten med våra respondenter, där vi fick nyttig information om hur just de ser på obligatorisk friskvård. Vi är intresserade av djupare
förståelse och förklaringar kring fenomenet vilket då gör att den kvantitativa metoden inte faller sig relevant i det här fallet och vi istället valt att använda oss av den kvalitativa metoden.
2.4 Fallstudie
Thomas (2011) beskriver att fallstudiemetoden innefattar empiriska undersökningar av organisationer, individer eller andra enheter. Det är en typ av forskning som koncentrerar sig på enbart ett fall och studerar det i detalj. Vidare förklarar Thomas (2011) att det är fallet självt i dess helhet, det unika, som står i fokus och som forskaren fördjupar sig i. Att inrikta sig på ett fall menar Thomas (2011) handlar om att forskaren vill se det
speciella, inte det allmänna. En svårighet med metoden är dock att göra någon form av generalisering utifrån det specifika fallet. Hovmand &
Præstegaard (2002) menar även dem att det centrala i en fallstudie är det specifika fenomenet vilket kan undersökas i olika former av datainsamling från fallet, eller fenomenets naturliga kontext. De väljer även att definiera fallstudie som:
“A case study is an examination of a specific phenomenon, such as a program, an event a person, a process, an institution or a social group. The bounded system or case, might be
selected because it is an instance of some concern, issue or hypothesis”
(Hovmand & Præstegaard (2002, s 45)
Att en fallstudie är ett “bounded system” betyder enligt Hovmand &
Præstegaard (2002) att fenomenet som studeras har en tidsmässig,
strukturell eller geografiskt igenkännbar avgränsning. Syftet med fallstudien menar Hovmand & Præstegaard (2002) är att kunna testa det specifika fenomenet med olika metoder och källor. Med hjälp av en fallundersökning kan man både utveckla och pröva en teori. Urvalen av undersökningsenheter kan göras på olika sätt och man kan använda sig av både kvantitativ och kvalitativ information (Merriam, 1988). Vi har valt att använda oss av en fallstudie eftersom vi enbart vill fördjupa oss i ett specifikt fall, vilket är obligatorisk friskvård på Kalmar Vatten. På grund av det så har vi möjlighet att helt ägna oss åt att studera fallet och få medarbetarnas samt HR-chefens syn och upplevelser av den obligatoriska friskvården vilket senare kan besvara våra forskningsfrågor. Vi ges genom en fallstudie möjlighet att upptäcka specifika ting som vi kanske inte skulle haft möjlighet att upptäcka om vi hade studerat flera företag, eftersom studien då troligtvis hade blivit mer ytlig. Kalmar Vatten är det enda företag i Kalmar län som har
obligatorisk friskvård som en del av arbetsuppgifterna vilket ligger till grund för vårt val att genomföra en fallstudie eftersom vi inte anser det relevant att studera fler företag utan enbart fördjupa oss i det här fallet.
2.4.1 Val av organisation
Det företag vi valt att studera bygger på ett icke slumpmässigt urval. Enligt Bryman och Bell (2005) innebär det att den slumpmässiga faktorn uteslutits då vi valt att studera ett enskilt företag, nämligen Kalmar Vatten. Således grundas urvalet istället på andra faktorer som anses avgörande, vårt fall att de arbetar med obligatorisk friskvård. Valet av företag är därmed ett medvetet val från vår sida eftersom vi bland annat ville ha möjlighet att besöka företaget fysiskt vid intervjutillfället och det var därför av betydelse för vår del att företaget låg i Kalmar, för att vi ansåg att vi på så vis skulle kunna få den bästa informationen. Vi tror att urvalet av respondenter i princip representerar medarbetarna på Kalmar Vatten över lag. Därav anser vi att sannolikheten är stor att vi hade fått fram i princip samma information om vi hade intervjuat alla medarbetare på Kalmar Vatten, dvs. hela
populationen.
Vårt urval av respondenter grundade sig främst i kriteriet att de skulle komma från olika yrkeskategorier inom företaget. Främst för att vi skulle få en bredare och djupare överblick av organisationen och från olika vinklar.
Respondenter från olika yrkeskategorier kan även ge oss ett mer objektivt resultat och därigenom minska resultatets eventuella ensidighet.
2.5 Intervju
Widerberg (2002) skriver att intervjuer innebär att forskaren använder samtalsformen för att få fram andras muntliga uppgifter, berättelser och förståelser. Intervjun kan vara mer eller mindre genomtänkt och styrd på förhand, exempelvis i form av en utarbetad och detaljerad intervjuguide eller så får frågorna utvecklas under intervjuns gång. Widerberg (2002) menar att en helt igenom strukturerad och standardiserad intervju, det vill säga en intervju som ska utföras på samma sätt i förhållande till alla
intervjupersoner inte är någon kvalitativ intervju. För att karakteriseras som en kvalitativ intervju förklarar Widerberg (2002) att syftet med intervjun istället ska vara att använda sig av det direkta mötet mellan forskaren och intervjupersonen och det unika samtal som uppstår i denna kontext, eftersom intervjupersonerna skiftar och därmed också relationen och samtalet. Forskaren blir därmed det viktigaste redskapet i försöket att få fram och följa upp just den här intervjupersonens uppgifter, berättelser och förståelser. Detta betyder emellertid inte att forskaren inte kan eller bör ha tänkt igenom och planerat intervjuns innehåll och form på förhand, att man inte skulle kunna ställa samma frågor till de olika intervjupersonerna eller att det skulle vara omöjligt att kvantifiera deras svar. Vidare förklarar Widerberg (2002) att det som utmärker en kvalitativ intervju är att man följer upp de delar av intervjupersonens berättelse som kan kasta ljus över personens förståelse av temat ifråga. Widerberg (2002) slår fast att en kvalitativ intervju med fördel används när syftet är att få fram människors förståelse och upplevelse av ett visst fenomen. Då detta är vårt primära syfte med vår problemformulering avser vi att använda oss av just den kvalitativa intervjutekniken.
2.5.1 Semistrukturerad intervju
Intervjuaren vid ett semistrukturerat genomförande har ett upplägg med frågor som är klara att ställas. Däremot så har intervjuaren möjlighet att själv bestämma huruvida det redan förbestämda frågeprogrammet ska följas, när frågor ska tas upp, ordningsföljden på dem osv. Det är även möjligt att ställa följdfrågor på de svar som respondenten ger. Det centrala för den semistrukturerade intervjun är att respondenten ges möjlighet att utveckla och beskriva sina svar mer utförligt. Kännetecknet för semistrukturerad intervjuform är alltså öppna frågor för att på så sätt få den intervjuade att också fritt samtala kring det berörda ämnet och därmed ge sin bild av det (Denscombe, 2009).
Vi har valt att använda oss av en semistrukturerad intervjuform eftersom vi anser att den passar bäst till vår kvalitativa uppsats. Det på grund av att vi har möjlighet att ställa följdfrågor samt att respondenterna tillåts tala fritt, vilket vi anser vara betydelsefullt. Vi utgår från samma frågeformulär till alla medarbetare, eftersom vi tydligt vill kunna se likheter och skillnader i deras svar. Vid intervjun med HR-ansvarig så utgår vi dock från andra frågor anpassade för just denne, främst frågor för att få bakomliggande information till införandet och ledningens syn på fenomenet obligatorisk friskvård. Vi anser att ledningens perspektiv kan vara till hjälp då vi sedan ska analysera medarbetarnas svar samt eftersom det kan vara en intressant aspekt att jämföra medarbetarnas respektive ledningens synsätt på den obligatoriska friskvården.
2.5.2 Inspelade intervjuer
Intervjuer som spelas in har både för- och nackdelar. Trost (2005) och Denscombe (2009) skriver att inspelningen kan bidra till att de individer som tillåter att dem spelas in till en början kan känna en viss begränsning under sin talan, men efter en stund, så fort de vant sig så släpper det.
Ytterligare nackdelar med inspelade intervjuer menar Trost (2005) är att intervjuaren måste ta sig tid för att lyssna igenom och att lyckas urskilja viktiga detaljer i dem. Denscombe (2009) påtalar även att kroppsliga
signaler och gester som kan vara av vikt i sammanhanget och för förståelsen uteblir. Fördelen med bandinspelning är att intervjun finns dokumenterad och man kan ta del av den igen närhelst man är i behov av det efter att
intervjun gjordes och bearbeta den. Vidare menar Trost (2005) att det är av fördel att kunna lyssna på en genomförd intervju igen då forskaren kan upptäcka tonfall och val av ord som kan bidra till lärdom av eventuella misstag inför nästa intervju och att man även ges möjlighet att lägga märke till det som gjordes bra. Hovmand & Præstegaard (2002) skriver att
intervjuer sker mellan två eller flera individer som kommunicerar med varandra. Under intervjun sker löpande kommunikation, förståelser och tolkningar av varandra på en och samma gång. Vidare förklarar författarna att för att få en tillförlitlig studie med analys baserad på bland annat datainsamling från intervjuer är det nödvändigt att forskaren transkriberar intervjun. Genom transkriberingen ges en noggrann nedskriven text av intervjusamtalet som skall representera verkligheten, det vill säga vad som verkligen sades under intervjun och inte enbart en sammanfattning eller tolkning av vad som sades som sedan används till grund för studiens analys, detta enligt Hovmand & Præstegaard (2002) för att öka tillförlitligheten i studien. Det är viktigt att forskaren är medveten om att bandinspelningen vanligen består av verbal informell kommunikation. Det betyder att samtalets ordval kan vara baserat på ämnet och situationen som uppstår under intervjun. En ordagrann transkribering från en bandinspelad intervju kommer därför inte nödvändigtvis vara en återgivning av vad som hördes.
Vi valde att göra en bandinspelning av våra intervjuer för att sedan göra en ordagrann transkribering. Den ordagranna transkriberingen av våra
intervjuer har inte påverkat vår grund i analysen då vi studerar hur arbetstagare och HR-ansvarig upplever obligatorisk friskvård. Vi har inte fokuserat på språket, det vill säga om det är ett formellt eller informellt språk. Vi har valt att arbeta med svaren från våra respondenter för att förstå helheten av det upplevda fenomenet. Vi ansåg även att fördelen med att ha en inspelad intervju underlättar då vi ville ha möjlighet att lyssna igenom vad som sades i efterhand.
2.6 Tolkning
I en kvalitativ forskning är tolkning centralt då kvalitativ forskning enligt Alvehus (2013) är tolkande forskning. Alvehus (2013) menar vidare att det centrala med tolkning i en kvalitativ metod är att uttolkaren, i detta fall vi
som forskare, inte ska förstå utan snarare bidra till en mer generell bild av ett fenomen. Bidraget handlar om att utöka den tolkningsrepertoar som vetenskapen redan har tillgänglig. Det handlar alltså om tolkningar av ett fenomen som säger något av vikt till andra som också är intresserade av det specifika fenomenet. Detta innebär att tolkningen blir direkt knutet till teori och val av problem vilka i sin tur sätter upp ramar inom vilka tolkningen kommer att röra sig inom. Detta betyder att det är viktigt för oss som uppsatsskrivande att inte lägga in egna tolkningar och värderingar i det materialet vi får fram genom empirin och hålla oss neutrala gentemot teorin när vi behandlar vår data i analysskrivandet. Vi måste tänka på att bara återberätta det respondenterna har delgivit oss och lyfta fram fenomenet och vad det innebär i första hand och lägga våra personliga åsikter åt sidan för att skapa en så korrekt tolkning av materialet vi kan.
2.6.1 Överförbarhet
Jacobsen (2007) skriver att överförbarhet handlar om i vilken grad som rönen i en undersökning kan generaliseras. Han menar att avsikten med kvalitativa metoder är i regel inte att generalisera från urvalet av enheter till en större grupp enheter. Kvalitativa undersökningar har oftare till syfte att förstå och fördjupa begrepp och fenomen, det vill säga få grepp om generella fenomen. Här måste vi alltså enligt Jacobsen (2007) införa två olika former av generalisering. Jacobsen (2007) menar att den första formen går ut på att generalisera från data i ett mindre urval av
undersökningsenheter, t.ex. observationer och intervjuobjekt till en mer teoretisk nivå. Om den teori som formas är giltig för ett större antal enheter än de undersökta är sedan svårt att fastslå. Det andra sättet att generalisera är enligt Jacobsen (2007) ett fenomens frekvens. Han menar att utifrån data i ett mindre stickprov kan vi med viss grad av säkerhet säga om samma sak gäller i en större population av undersökningsenheter. Jacobsen (2007) menar att kvalitativa metoders styrka är den första formen av generalisering, alltså att utveckla mer generella teorier. Teorin framgår ur det vi har
observerat, läst eller hört. Den andra formen av generalisering är svårare att få fram med en kvalitativ ansats enligt Jacobsen (2007). Orsaken till detta menar han är att vi i regel bara undersöker några få enheter och att dessa
enheter har valts ut för ett speciellt syfte. Därför är det svårt att hävda att stickprovet är representativt för en större grupp av enheter.
2.7 Kvalitet i studien
Fejes och Thornberg (2009) skriver att ett vanligt begrepp som ofta använts för att beskriva kvalitet i forskning är validitet. Validitet refererar till i vilken utsträckning den forskning som genomförs och den eller de metoder som används verkligen undersöker det som man avser att undersöka. Fejes och Thornberg (2009) framhåller dock att många forskare är kritiska till att använda begreppet validitet inom den kvalitativa forskningen och menar att andra begrepp är bättre lämpade. Fejes och Thornberg (2009) skriver att begrepp som rigorösitet, trovärdighet och tillförlitlighet passar den
kvalitativa forskningen på ett bättre sätt. Dessa begrepp syftar till att påvisa hur noggrann och systematisk forskaren har varit under forskningsprocessen och hur trovärdiga och tillförlitliga resultaten i arbetet är till följd av hur man har gått tillväga beträffande metodval, datainsamling och analys. Vi har under arbetets gång varit så noggranna som möjligt för att vårt arbete ska bli tillförlitligt och trovärdigt. Vi anser att vi har genomtänkta och relevanta metodval som vi tagit fram i samförstånd med vår handledare och följt dessa utifrån vår bästa förmåga.
2.8 Forskningsetik
Målet för allt forskningsarbete är att ta fram kunskap som är så trovärdig som möjligt men som också är viktig för oss som individer likväl som för samhällets utveckling skriver Patel och Davidson (2011). Författarna menar därför att vi som individer har ett krav på oss hur forskning bedrivs men också på att forskningen inriktas på väsentliga frågor och att den håller hög kvalitet. Detta innebär enligt Patel och Davidson (2011) att det måste finnas en balans mellan den allmänna nyttan med forskningen och skydd mot otillbörlig insyn i t.ex. en individs livsförhållanden. Patel och Davidson (2011) skriver att den etiska prövningen av forskningsprojekt är rigorös, men även mindre undersökningar, som t.ex. uppsatsarbeten skall omfatta att man noga överväger de forskningsetiska aspekterna. För vår del i detta
uppsatsarbete innebär det att vi varit tvungna att ta hänsyn till en del
aspekter. Dels vad gäller konfidentialitet för våra respondenter i intervjuerna vi har genomfört. Vi har valt att göra respondenterna i våra intervjuer
anonyma för att förhindra att det ska vara möjligt att identifiera en enskild individ när vi presenterar resultatet. Vi har även fått reflektera över vår egen kompetens som forskare då Veal (2006) skriver att forskaren bör besitta rätt kompetens och ha rätt nivå av kunskap och erfarenhet eller ha möjlighet till handledning under arbetets gång. Vi anser att denna uppsats är av värde då vi inte funnit något vetenskapligt arbete som behandlar vår forskningsfråga från tidigare samt att vi löpande genom arbetet har haft tillgång till
handledning samt fått åsikter av opponenter och examinator vid ett flertal tillfällen.
2.9 Metodkritik
I dagsläget så finns det bara ett företag i Kalmar som har infört obligatorisk friskvård som en del utav arbetsuppgiften. Detta innebar att alla våra respondenter kom att komma från det specifika företaget. Vi är medvetna om att studien eventuellt skulle blivit mer givande med ett företag till att studera och för att på så sätt kunna se likheter och skillnader, men då inget annat likvärdigt företag fanns att tillgå så fann vi ingen möjlighet i detta utan valde att enbart fördjupa oss i ett företag.
Då HR-chefen valde ut de personer som vi intervjuade inom respektive yrkeskategori är vi medvetna att denne kan ha handplockat personer som hon har vetskap om har en positiv inställning till det studien ämnar att syfta till. Vilket därmed kan bidra till att framställningen av empirin inte blir helt korrekt, utan kan vara generaliserad. Det kan då kan komma att ge oss ett missvisande resultat. Vi är även medvetna om att det kan tyckas verka lite med de fem intervjuerna vi har genomfört. Vi hade gärna, om möjlighet funnits utökat dessa med ytterligare några men av olika skäl var detta inte möjligt. En anledning var att vi har genomfört en fallstudie och det aktuella företaget hade inte möjlighet att ställa upp på ytterligare intervjuer inom den tidsram vi hade på oss med arbetet pga tidsbrist. Vi vill dock poängtera att vi upplevde en viss empirimättnad då nästan samtliga respondenter hade likvärdig inställning till vårt valda ämne. Vi tror att med denna vetskap så
hade resultatet i uppsatsen inte skiljts sig nämnvärt med ytterligare
intervjuer. Vi har vidare medvetenhet kring att vi inte direkt ställde frågan till respondenterna om hur vida de upplevde obligatorisk friskvård som intrång på den personliga integriteten eller som inriktat mot elementet tvång.
Det på grund av att vi ansåg att i skulle få bättre svar om vi indirekt ställde frågor kring de faktorerna. Vi tog det beslutet eftersom HR-chefen valde ut respondenterna och därför tolkar vi det som att de möjligtvis kunde vara lojala organisationen och inte ge oss ett helt kritiskt svar, utan att vinkla det till organisationens fördel.
3 Empiri
I empirikapitlet har vi sammanställt insamlad data vi fått tillgång till genom intervjuer som vi hade med medarbetare och HR- chef på Kalmar Vatten. Vi har sammanställt intervjuerna i två delar, en del med HR- chefens
upplevelser inom ämnet obligatorisk friskvård, och en del med medarbetarnas upplevelser inom ämnet. Medarbetarnas del är även uppdelad i tre underrubriker, det för att ge läsaren en bättre överblick och en mer lättläst sammanfattning.
3.1 Företagsinformation och intervju med HR-chefen på Kalmar Vatten
Vår första intervju på Kalmar Vatten höll vi med HR-chefen Linn Sjögren.
För att vi skulle få en inblick i Kalmar Vatten som organisation bad vi Sjögren att berätta allmänt om organisationen Kalmar Vatten, sig själv och sin del i arbetet med obligatorisk friskvård.
Enligt Sjögren är Kalmar Vatten en organisation med flertalet olika yrken placerade på fem avdelningar inom reningsverk, vattenverk,
ekonomiavdelning, utredningsavdelning eller produktionsavdelning.
Yrkesgrupperna på Kalmar Vatten är tjugofyra stycken och består av yrken som exempelvis ingenjörer med olika inriktning, rörläggare, drifttekniker, administrativ personal, IT personal, samordnare och projektledare. Sjögren berättade att hela organisationen är intresserad av hälsa. Det pratas enligt Sjögren mycket om hälsa på arbetsplatsen och organisationen erbjuder regelbundet sina medarbetare att frivilligt delta i fysiska aktiviteter som bland annat klättring, crawlträning och minitriatlon. Sjögren nämner dock att arbetsgivaren ibland behöver stoppa träningsintresset genom att bland annat köpa en tårta till medarbetarna lite då och då. De fysiska aktiviteterna och intresset inom träning på arbetsplatsen har trots att det ibland måste dämpas enligt Sjögren bidragit till en stark gemenskap på arbetsplatsen.
Sjögren berättar att hon har arbetat på Kalmar Vatten sedan år 2001. Hennes tjänst på Kalmar Vatten var fram till år 2009 placerad på
ekonomiavdelningen med ekonomiinriktade arbetsuppgifter. År 2009 beslutade hon sig för att byta bana och inriktade sig mot HR- arbete istället, vilket ledde till att hon år 2011 började arbeta på Kalmar Vatten med enbart HR- arbete. Eftersom Sjögren arbetade på ekonomiavdelningen och
dessutom var föräldraledig under införandet av den obligatoriska
friskvården år 2007, var Sjögren inte med under förändringen verken som medarbetar på ekonomiavdelningen eller som HR- chef (Sjögren). Sjögren som själv är träningsintresserad upplevde förändringen som helt fantastisk när hon på hösten år 2008 började arbeta igen efter sin föräldraledighet.
Då vi ville få en förståelse för hur den obligatoriska friskvården upplevs ur arbetstagarnas perspektiv men även Sjögrens bad vi henne förklara vad obligatorisk friskvård innebär på Kalmar Vatten. Den obligatoriska friskvården innebär idag att alla i organisationen, oavsett yrkesroll, skall träna på nästintill valfritt gym, två dagar i veckan, en timme per gång och ett av träningstillfällena ska vara gymträning. Endast de individer som undantas obligatorisk friskvård är individer med någon form av sjukdomsbild som exempelvis cancer, fibromyalgi eller annan liknande sjukdom och de undantas efter det att organisationen försökt lösa en träningsform anpassad för dem (Sjögren). Vad som låg till grund för implementeringen av
obligatorisk friskvård förklarar Sjögren var belastningsskador framförallt på spolbilspersonal som ofta fick problem med ryggen. Det gjorde att
organisationen blev tvungen att omplacera dem vilket är jättesvårt enligt Sjögren när de rör sig om fler än en eller två personer som behöver omplaceras. En annan anledning till varför Kalmar Vatten valde att införa obligatorisk friskvård var då de ansåg att förmånen friskvårdsbidrag, det vill säga att arbetsgivaren erbjöd alla sina medarbetare på Kalmar Vatten
gymkort, inte utnyttjades “rätt”. Enligt Sjögren var det endast den grupp medarbetare som intresserade sig för gymträning på sin fritid som utnyttjade förmånen “rätt”. De grupper som utnyttjade förmånen “fel” var de som hämtade ut gymkortet men fysiskt inte tog sig till gymmet regelbundet på sin fritid. Den grupp som även var en av anledningarna till varför Kalmar Vatten valde att införa obligatorisk friskvård var de som inte tränade överhuvudtaget på sin fritid och som inte utnyttjade friskvårdsbidraget. Det var även den sistnämnda gruppen som Kalmar Vatten helst ville komma åt, enligt Sjögren. Det blev för Kalmar Vatten ur ett ekonomiskt perspektiv
”pengarna i sjön” eller ”ett bidrag till dem som redan var aktiva men de andra kom inte iväg”, förklarade Sjögren.
För att komma tillrätta med och möjliggöra kontrollen av ovannämnd problematik med belastningsskador, omplaceringar, friskvårdsbidrag och
den grupp som inte på sin fritid aktiverade sig genom fysisk träning, valde Kalmar Vatten att implementera obligatorisk friskvård för att ta kontroll över situationen.
Då ett av Kalmar Vattens syften med obligatorisk friskvård var att nå den grupp som inte tränade eller utnyttjade friskvårdsbidraget på sin fritid, ställde vi frågan till Sjögren hur hon upplevde att denna grupp reagerade, men även hur hon upplevde att medarbetarna i stort reagerade på införandet.
Sjögren uttryckte sig att “det var ju lite sådär upp och ner ett tag” där några medarbetare ansåg att det inte var arbetsgivarens intresse utan att de själva ska bestämma om de vill träna på sin fritid. Enligt Sjögren bestod denna grupp av ganska få anställda som även protesterade genom att de gick till gymmet, bytte om och bara satt av den timmes tid som ingår i den
obligatoriska gymträningen. I övrigt upplevde Sjögren att den grupp som aktivt gymtränade på sin fritid var positivt inställda.
Enligt Sjögren upplevde hon att det tog ett tag för de anställda att vänja sig vid den nya arbetsuppgiften på grund av att dem upplevde att de hade mycket att göra med de ordinarie arbetsuppgifterna. De började även ifrågasatte bemanningen på Kalmar Vatten och undrade vem som tog över deras ordinarie arbetsuppgifter då de gick och tränade på arbetstid. Detta ledde till att medarbetarna kunde få dåligt samvete över att de gick och tränade när de hade andra arbetsuppgifter att göra.
Genom att införa obligatorisk friskvård som ett av lönekriterierna år 2013, löste det ifrågasättandet om bemanningen och dåligt samvete hos
medarbetarna enligt Sjögren. Vidare menar Sjögren att den obligatoriska friskvården har blivit mer accepterad då den blev ett lönekriterium år 2013, det på grund av att medarbetarna på Kalmar Vatten upplever att de måste lämna arbetsplatsen för att träna då de inte vill att träningen skall påverka deras lön negativt. “Sen dess, så är det liksom, jag måste träna annars påverkar det min lön, då är det mer accepterat” – Sjögren. Kort nämner hon också att det är viktigt för cheferna att föregå med gott exempel genom att visa att de går och tränar, det för att sända ut signaler till medarbetarna att det är okej att prioritera den obligatoriska friskvården.
Eftersom Sjögren berättade för oss att medarbetarna på Kalmar Vatten upplever att det måste gå och träna för att det inte ska påverka deras lön
negativt, ställde vi frågan till Sjögren, hur obligatorisk friskvård fungerar som ett lönekriterium. Enligt Sjögren har Kalmar Vatten sex olika grupper, så kallade lönekriterier, i en av de sex lönekriterierna ingår obligatorisk friskvård. För att lönekriteriet “obligatorisk friskvård” skall påverka medarbetarnas lön, ska medarbetaren enligt Sjögren i princip systematiskt vägra att träna. Vilket enligt Sjögren inte kommer påverka lönen med tusenlappar. Vidare intresserade vi oss för om Sjögren upplevde att
medarbetarnas arbetsprestation förbättrats i deras övriga arbetsuppgifterna.
Sjögren menade att det är otroligt svårt att mäta men att hon upplever att medarbetarna tar för sig mer än de gjorde innan i sina arbetsuppgifter och i eget initiativ. Dock, så poängterar Sjögren att hon inte kan svara på om det är på grund av träningen eller något annat och menar att träningen är enbart en del av Kalmar Vattens personalarbete.
Sjukfrånvaron på Kalmar Vatten har legat på ett snitt om 3,5 % de senaste tio åren, vilket inte är särskilt högt enligt Sjögren som förklarar att
införandet av obligatorisk friskvård inte infördes på grund av sjukfrånvaron utan på grund av belastningsskadorna. Sjögren förklarar att sjukfrånvaron innehåller väldigt mycket som Kalmar Vatten inte kan påverka, exempelvis långtidssjukskrivningar på grund av att någon förlorar ett nyfött barn. Det är dessutom endast en arbetstagare bland långtidssjukskrivningarna som är sjukskriven på grund av belastningsskador. Att använda sjukfrånvaron som ett argument till att införa obligatorisk friskvård håller Sjögren inte med om.
Sjögren menar att för att använda sjukfrånvaron som utgångspunkt eller argument måste man vara medveten om vad siffran inkluderar, vilket vanligen innehåller faktorer som Kalmar Vatten inte kan styra över.
Ett annat sätt för Kalmar Vatten att mäta medarbetarnas hälsa är genom fystester på ett gym i Kalmar. Fystestet är ett ganska simpelt test enligt Sjögren och innehåller frågor om exempelvis, sömn- och tobaksvanor, styrketest, konditionstest och flexibilitet. Resultatet första året, det vill säga för fem år sedan, hade Kalmar Vatten 25 personer som låg i riskzonen i fystestets hälsoskala jämförelsevis med sista året Kalmar Vatten gjorde testet då endast en person låg i riskzonen, det vill säga en förbättring av medarbetarnas hälsa. Den största skillnaden hade att göra med att “från att
inte träna någonting till att börja träna två dagar i veckan” – Sjögren.
Vidare förklarar Sjögren att fystestet ska alla anställda på Kalmar Vatten göra, däremot får de välja mellan att göra delar av fystestet eller ta ett coachande samtal, där många enligt Sjögren väljer det coachande samtalet.
Målet med den obligatoriska friskvården är bland annat enligt Sjögren att:
• Ingen omplacering på grund av belastningsskador
• Allmän hälsa och välbefinnande skall öka
• Bättre arbetsprestationer.
När vi frågade Sjögren om hon upplevde att den psykiska hälsan bland medarbetarna förbättrats svarade hon “det vågar jag inte svara på, vi kommer att arbeta mycket mer med det framöver”. Enligt Sjögren har medarbetarna på Kalmar Vatten högt arbetstempo och Sjögren upplever att medarbetarna är stressade. Genom att arbeta med mer psykiskt inriktade aktiviteter som bland annat att våga prata om psykisk ohälsa samt att en gång i veckan erbjuda 15-30 min lunchmeditation på en bestämd dag, det vill säga onsdagar, vill Kalmar Vatten uppmärksamma den delen av hälsan också. Sjögren förklarar även att kopplingen mellan fysisk träning och psykisk hälsa är väldigt svår att mäta, och på grund av det arbetar Kalmar Vatten med att i någon form försöka täcka aktiviteter inriktade på dels fysisk- med även psykisk aktivitet i framtiden.
Slutligen ställde vi frågan till Sjögren hur och vem som kom på idén med obligatorisk friskvård då friskvårdsbidraget är något som funnits i många år.
Enligt Sjögren var det VD:n i organisationen som varit på en föreläsning om ämnet och efter det insett att “ska vi få iväg dem, då är det tvång som gäller, sen låter det lite hårt men…” – Sjögren.
3.2 Intervju med medarbetare på Kalmar Vatten
3.2.1Hur upplever medarbetarna på Kalmar Vatten obligatorisk friskvård?
Samtliga av våra respondenter vid Kalmar Vatten ställer sig i dagsläget positiva till obligatorisk friskvård, då vi frågade dem om deras inställning gentemot att företaget införde det. En anställd, A1 uttrycker sig “Kände mig
bara positiv till det. Mycket positiv”. Även A2 förklarar det som “det var väldigt positivt”. A3 säger dock att denne till en början var mindre positivt inställd men att “man i nuläget har funnit sig i situationen och upplever den bra”. A4 berättar “Jag tyckte det var bra, jag tycker fortfarande att det är bra. Det visar att företaget tänker på sina medarbetare, man vill ju
pensionera friska medarbetare”. Även A2 inflikar ”för oss är det här suveränt, klockrent, jättebra. En förmån. Som de säger, det viktigaste vi har är ju våra medarbetare och att de är friska. Och människans verktyg ja det är ju kroppen och det är ju klart vi ska vårda den. Så då är ju träningen jättebra, så jag är supernöjd verkligen.” A4 tillägger “de flesta på Kalmar Vatten är nog nöjda med det här.” Därav tolkar vi det som att företaget har lyckats att få med sig de flesta av medarbetarna i det som man vill framhålla som ett övergripande mål “pensionera friska medarbetare” enligt Sjögren.
Vidare frågade vi respondenterna om de var medvetna om argumenten till varför Kalmar Vatten valde att införa obligatorisk friskvård. Medarbetarna verkar utifrån vad som framkommit under intervjuerna ha förståelse för varför det infördes som en del av arbetsuppgiften. A1 uttrycker sig: “Ja, de är smarta!” och syftar vidare på spolbilsgruppen, vilka till en början var den avgörande gruppen för införandet av obligatorisk friskvård då många led av ryggproblem “när de började med ryggträning så kunde de knappt stå rakt, de var helt sneda i kroppen. I och med att de gör mycket ensidiga uppgifter och tungt är det med.” A2 är samstämmig i sitt uttalande ”Vi har ju haft ett gäng till exempel spolbilarna har ju haft väldigt mycket skador. Kalmar Vatten har ju inte pensionerat en enda spolbilsförare så det började ju lite där, att vi hade långtidssjukskrivna med krämpor och det där, det är ju inte kul som arbetsgivare att behöva skicka hem, eller att de går och blir
sjukskrivna sista tiden då på grund av jobbet, det måste ju kännas rätt tråkigt kan jag ju känna”. A3 menar “det är ju för att minska sjukfrånvaron och arbetsskador. Det är liksom syftet” och fortsätter “Nej men alltså, vi har lite olika arbetsuppgifter. Rörläggarna då de har väldigt fysiskt arbete och behöver vara starka. Så det var väl kanske där det började”. Vi kan härigenom konstatera att företaget har nått ut relativt bra med information till de anställda om varför de valde att införa obligatorisk friskvård.
Samtliga respondenter har enligt oss den information som låg till grund samt
de bakomliggande argument vi fått från Sjögren, förståelse för argumentet i stort och ser det även som ett bra initiativtagande från företaget att faktiskt försöka komma till rätta med problemet.
En annan fråga vi ställde var i huruvida träningen har påverkat den sociala gemenskapen på företaget. Vi kan konstatera utifrån de svar som
framkommit att det är individuellt i huruvida medarbetarna ser eller vill ta träningen som ett socialt tillfälle. En del av respondenterna väljer att utöva träningen själv medan andra föredrar att träna tillsammans med någon. A2:s uttalande “jag tycker om träning i grupp. Så jag försöker gå på
styrketräning i grupp eller på spinning eller sådana där corepass, bodypump och sådär lite styrketräning själv också”. A2 uttrycker vidare
“när jag går på gymmet så går jag själv, det är inte så att vi går några stycken och tränar utan där sköter jag ju min tid själv och stöter man på någon så är ju det trevligt men det sköter jag alltid själv”. A3 är
samstämmig i sitt uttalande “går man på gym, går man oftast själv. En del går på crossfit tillsammans och sådär. De flesta går själva”. A1 uttrycker
“spolbilsgsgruppen brukar träna tillsammans. Eller två och två i alla fall.
Och sedan så brukar jag träna med en rörläggare”. De flesta av våra respondenter påtalar att de vanligtvis stöter på kollegor under sin tid på gymmet, vilket de även menar bidrar till det sociala. A1 förklarar ”om vi säger att du går på gymmet t.ex. runt halv tre så är det ju alltid någon från Kalmar Vatten där också. Inte alltid kanske men oftast”. A4 fortsätter “På gymmet då träffas man ju. Man pratar inte sådär jättemycket men man hälsar iallafall i en annan miljö så vissa där kanske du aldrig ser mer än på gymmet så visst bidrar det till lite positivt”. Företaget ordnar en del
aktiviteter, temadagar, så alla medarbetare från alla avdelningar träffas vilket bidrar mycket till den sociala gemenskapen. Flera av våra
respondenter påtalar detta och är mycket positiva till dessa aktiviteter, då dem där träffas över de fyra avdelningar som Kalmar Vatten rymmer vilket dem inte gör så mycket annars. A4 menar att “nu har vi ju hållit på rätt så länge men jag menar vi är ju ändå i uppstart liksom håller de här på lite till så kanske det blir så att man tränar med någon från vattenverket och någon från reningsverket i framtiden”. En av våra respondenter nämnde att de nyligen har kommit igång med kurser i simning anordnad av Kalmar Vatten
och några berättade om en mini-triathlon tävling som en del anställda på Kalmar Vatten ska ställa upp i. De här aktiviteterna menar en del av våra respondenter i nuläget bidrar mycket positiv till den sociala gemenskapen på Kalmar Vatten. A2 om simkurserna: “Det är jätteroligt faktiskt. Och där träffas vi ju över avdelningarna och då blir ju det också ett sätt att umgås, vi är ju ändå fyra olika arbetsplatser som tillhör Kalmar Vatten och dem träffar ju jag inte mycket annars. Men i simbassängen så är det ju vi liksom.
Det blir lättare att ta tag i andra problem som kommer eller någonting för man är mycket mer du med varandra. Så det är en stor fördel”. A1
uttrycker “och nu är vi fyra lag härifrån som ska ställa upp i mini-triathlon.
Jag ska bland annat vara med själv för första gången”. Även A2 berättar att även denne ska ställa upp i triathlon-tävlingen ”jag ska vara med på mini- triathlon i sommar. Och det hade jag ju kanske inte varit annars. Så vi är ju flera lag härifrån som peppar varandra och lite sånt som ska vara med…
kul att vara i ett lag som hjälps åt och lite så, peppar varandra och ser till att det blir av. Så det är mitt mål här i det närmaste att ta mig runt”.
En av respondenterna, A3 påtalar dock att det endast är en mindre grupp som tränar i högre grad och är med på exempelvis triathlonen “det är inte den stora gruppen om man säger, de är några som är ganska hurtiga som håller på med sånt”. Denne är av vidare åsikt att träningen för en del på företaget börjar gå mot det extrema “ja, det pratas ju en del och sen, men det har blivit lite, ja det går mot extremt”. Vi kan också konstatera att respondenten inte är helt samstämmig med att träningen i större utsträckning bidrar till det gemensamma ”men ja det pratas ganska mycket träning och så men gemenskapen har nog inte blivit bättre för det”. Därmed så menar vi att det helt beror på individernas grundinställning till träning huruvida de upplever den obligatoriska träningen över lag och som bidrag till det sociala. Då vi ser att det är de mer aktiva som väljer att ställa upp i tävling och liknande är också de som mest upplever träningen socialt, vilket då även möjligtvis hänger samman med individers intresse för hälsa och fysisk aktivitet.
