Flyttnigar till, från och inom Västerbotten: flöden och åldersfördelning år 2009

(1)

CERUM Report Nr 32/2011

ISBN 978-91-7459-254-2 ISSN 0282-0277

Flyttningar till, från och inom Västerbotten

Flöden och åldersfördelning år 2009

Fredrik Garli

(2)

ISBN XXXX ISSN 0282-0277

CERUM Report Nr 32/2011

ISBN: 978-91-7459-254-2 ISSN: 0282-0277

CERUM; Umeå universitet; 901 87 Umeå Tel. 090-786 56 99 Fax: 090-786 51 21 E-post: regional.science@cerum.umu.se www.cerum.umu.se

(3)

Förord

Vikande befolkningstal i de flesta delarna av Västerbotten aktualiserar frågan om var Västerbottens befolkning flyttar samt varifrån de som flyttar in till Västerbotten kommer ifrån.

Som en del i kartläggningen av länets tillgångar redovisar denna rapport i vilka riktningar dessa migrationsflöden går samt vid vilken ålder människor flyttar in och ut ur Västerbotten. Vidare har användandet av en statistisk modell beräknat olika faktorers inverkan på beslutet att flytta till, från och inom Västerbotten baserat på den så kallade gravitationsmodellens antaganden.

Särskilt tack riktas till Lars Larsson för korrektur och synpunkter samt Fredrik Björkman för värdefulla kommentarer och synpunkter.

Rapporten har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av CERUM, Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens Läns Landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens Handelskammare.

Umeå i juni 2011

Fredrik Garli

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning ____________________________________________________________ 1

2. Metod ______________________________________________________________ 3 2.1 Gravitationsteorin _________________________________________________________5

3. Migration i Västerbotten _______________________________________________ 6 3.1 I vilken ålder flyttar västerbottningen? (Bilaga 1) ________________________________6 3.2 Var flyttar västerbottningen? (Bilagor 2, 4, 6 och 7) ______________________________7 3.2.1 Regressionsoutput, utflyttning ____________________________________________________ 8 3.3 Varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten? (Bilagor 3, 4, 5 och 7) _____________9 3.3.1 Regressionsoutput, inflyttning ____________________________________________________ 10

4. Resultaten sammanfattade ____________________________________________ 11

5. Människors beslut att flytta – en teoretisk diskussion________________________12

6. Referenser __________________________________________________________ 15

Bilagor _______________________________________________________________ 17 Bilaga 1: Åldersfördelning för in- och utflyttare i Västerbottens kommuner (2009)______17 Bilaga 2: Utomregional utflyttning från Västerbottens län (2009) ____________________ 25 Bilaga 3: Inflyttning till Västerbottens län (2009) _________________________________ 26 Bilaga 4: Destination vid in- och utflyttning till och från Västerbottens kommuner ______ 27 Bilaga 5: De fem vanligaste avsändarkommunerna (inklusive utrikes) vid flytt till

Västerbotten(2009)__________________________________________________________34 Bilaga 6: De fem vanligaste destinationskommunerna (inklusive utrikes) vid flytt från

Västerbotten (2009) ________________________________________________________ 35 Bilaga 7: Procentuell fördelning av migrationsflöden i Västerbotten (2009) ____________ 36

(5)

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1: Folkmängd i Västerbottens kommuner 1990-2010___________________________2 Tabell 2: Oberoende variabler i utförda OLS-regressioner_____________________________4 Tabell 3: Resultat från utflyttningsregression_______________________________________9 Tabell 4: Resultat från inflyttningsregression_______________________________________10

Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Västerbottens kommuner 1990-2009__________________2 Figur 2: Åldersfördelning för in och utflyttare i Malå kommun__________________________6

(6)

1

1. Inledning

Västerbottens kommuner har under de senaste två decennierna haft vikande befolkningstal, med undantag för Umeå kommun och till viss del Vännäs kommun (figur 1 och tabell 1).

Detta faktum har i kombination med en åldrande befolkning medfört att de flesta kommuner i länet har haft, och kommer att fortsätta att ha, en negativ befolkningsutveckling i form av minskade befolkningstal och en negativ demografisk struktur. En faktor som skulle kunna förhindra att denna tendens fortgår är att fler personer flyttar in till länet samtidigt som färre flyttar ut, alltså positiva nettomigrationstal. Denna rapport beskriver därför var personer i Västerbotten har valt att flytta under tidsperioden 1995-2009 samt hur åldersfördelningen ser ut bland de personer som flyttar in i och ut ur länets kommuner.

Vidare har två OLS-regressioner gjorts med syfte att testa några faktorer som kan tänkas påverka destinationen vid flyttning, främst i enlighet med gravitationsteorin.

Frågorna som då alltså ställs är; var tar västerbottningen vägen och varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten samt vilka faktorer inverkar på valet? Vilka kommuner är det som förekommer som destination och skiljer sig destinationerna åt beroende på i vilken kommun flyttningen har sitt ursprung? Hur ser åldersfördelningen ut vad gäller de personer som flyttar in respektive ut ur länets kommuner?

(7)

2

Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Västerbottens kommuner 1990-2010

Tabell 1: Folkmängd i Västerbottens kommuner 1990-2010

Kommun Befolkning 1990

Befolkning 1995

Nordmaling 8192 8104↓ 7663↓ 7470↓ 7098↓

Bjurholm 2959 2854↓ 2695↓ 2553↓ 2460↓

Vindeln 6661 6451↓ 6074↓ 5752↓ 5507↓

Robertsfors 7871 7707↓ 7307↓ 7066↓ 6831↓

Norsjö 5371 5120↓ 4689↓ 4466↓ 4304↓

Malå 4154 3981↓ 3610↓ 3421↓ 3274↓

Storuman 7735 7438↓ 6934↓ 6507↓ 6120↓

Sorsele 3547 3392↓ 3195↓ 2905↓ 2736↓

Dorotea 3752 3617↓ 3353↓ 3082↓ 2878↓

Vännäs 8410 8780↑ 8532↓ 8412↓ 8414↑

Vilhelmina 8509 8371↓ 7918↓ 7327↓ 7135↓

Åsele 4114 4012↓ 3624↓ 3322↓ 3039↓

Umeå 91258 101337↑ 104512↑ 110758↑ 115473↑

Lycksele 14177 13960↓ 13058↓ 12701↓ 12376↓

Skellefteå 75258 75348↑ 72476↓ 71910↓ 71641↓

70 80 90 100 110 120 130

1990 1995 2000 2005 2010

Index 1990 = 100

Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå

(8)

3

2. Metod

Rapporten är till större delen deskriptiv varpå ingen djupgående diskussion kommer att föras kring människors val av destination. Den teoretiska genomgången är relativt komprimerad och beskriver i generella termer varför människor flyttar, där något större vikt läggs vid gravitationsteorin. Den statistik som rapporten bygger på är hämtad från rAps-RIS internetdatabas som påminner om SCBs statistikdatabas. Statistiken avser 2009 och redovisas i form av kartor vad gäller destinationskommuner, diagram som visar åldersfördelningen bland dem som flyttar in och ut ur Västerbottens kommuner samt i tabellform då de vanligaste destinationskommunerna redovisas. Denna redovisning sker i form av bilagor och återfinns i slutet av rapporten.

De data som ligger till grund för åldersstrukturen av in- och utflyttare har grupperats i femårsklasser för att tydligare visualisera fördelningen, då ettårsklasser i områden med små flöden ger svårlästa figurer. Detta gäller dock inte de data som visar rikets åldersfördelning, vilken utgår från ettårsklasser. Vad gäller antalet flyttare från respektive kommun finns destinationsspecifika data enbart om antalet flyttade överstiger fem personer. Om färre än fem personer flyttat till en annan kommun inom Västerbotten så finns dessa flöden ej med i kartorna. De i kartorna redovisade flöden av personer som flyttar till kommuner utanför länet påverkas emellertid inte av detta då de i rAps-RIS databasen går under benämningen övriga och därmed finns med bland antalet flyttade. Vad gäller de personer som redovisas som utrikes in- och utflyttare följer de SCB:s definition vilken inkluderar personer från obefintligregistret, det vill säga personer som oavbrutet under två år varit folkbokförda under rubriken utan känd hemvist. I tillägg till den deskriptiva redovisningen har även en OLS-regression utförts i syfte att kontrollera några av de faktorer som kan antas påverka valet av destination vid flytt från Västerbotten kommuner.

Regressionerna har utförts för både inflyttning till och utflyttning från kommunerna och de förklarande variabler som använts återfinns i tabell 1.

(9)

4

Tabell 2: Oberoende variabler i utförda OLS-regressioner.

Variabel Beskrivning

Bef. dit flytt sker LOG Den loggade befolkningsmängden i destinationskommunen.

Bef. från var flytt sker LOG Den loggade befolkningsmängden i den kommun som flyttningen har sitt ursprung.

Avstånd LOG

Det loggade avståndet mellan centralorten i den kommun som flyttningen har sitt

ursprung och centralorten i destinationskommunen.

Universitet Dummyvariabel som markerar om

universitet finns i kommunen.

Utomläns Dummyvariabel som markerar om en

kommun ligger utanför Västerbottens län.

Sthlm, Gbg, Malmö Dummyvariabel som markerar Stockholm,

Göteborg och Malmö.

Andra variabler än de i tabellen angivna skulle kunna komplettera regressionerna, men de som valts är ett försök att upptäcka eventuella korrelationer mellan destinationerna vid flytt till och från Västerbotten och ofta antagna motiv till valet av destination. Vad som kan vara aningen missvisande i användandet av ovan nämnda variabler är att avståndet definieras som den geografiskt kortaste vägen utan förutsatta hinder på vägen. Det tar alltså inte hänsyn till exempelvis körtid eller tillgänglighet i form av flygplatser, tågstationer etc.

Vad gäller interkommunal migration bör detta dock vara av mindre betydelse i jämförelse med exempelvis en motsvarande studie av pendling då valet av destination vid dagliga resor av naturliga skäl i större utsträckning påverkas av tillgängligheten och tidsåtgången de kräver. Det bör också nämnas, vad gäller avståndet, att det beräknas utifrån centralorten i varje kommun vilket alltså innebär att personer som flyttar från andra delar av kommunerna antas ha samma avstånd som de som faktiskt flyttar från centralorten. Variabeln som visar om en kommun ligger utanför länet kan i viss utsträckning ses som en proxy för eventuella hinder, främst administrativa, som det faktiska avståndet inte tar hänsyn till.

Dummyvariabeln som separerar Stockholm, Göteborg och Malmö från övriga kommuner används för att kontrollera för om landets tre största städer är mer attraktiva än andra kommuner. Tester har även gjorts med Stockholms län som dummyvariabel, med antagandet att en stor stad även bidrar till att omkringliggande kommuner blir mer attraktiva, dock utan signifikanta resultat.

(10)

5 2.1 Gravitationsteorin

De regressioner som utförts i rapporten har utformats för att i någon mån testa hur den så kallade gravitationsteorin överensstämmer med migrationsströmmarna in och ut ur Västerbotten. Gravitationsteorin är en från fysiken inlånad teori med syfte att på makronivå förklara mänskliga migrationssystem. Dessa migrationssystem förklaras enligt teorin med två huvudantaganden: (1) Antalet flyttningar mellan två orter är större om orterna ligger nära varandra och flyttningsfrekvensen sjunker med tilltagande distans. (2) Flyttningsutbytet är större mellan två stora orter än mellan två mindre. Likt den av Newton utvecklade fysikaliska gravitationsteorin, finns det i studier av migration bara två omständigheter som förklarar dragningskraften, befolkningsstorleken och avståndet. Avståndet kan dock ses på olika sätt, ett mentalt avstånd som gäller vår perception av ett område eller ett tidsavstånd (Andersson 2000). Gravitationsteorin har under historien utvecklats från att bara ta hänsyn till befolkningsstorlek och avstånd till att även se de hinder som finns på vägen. En av de främsta pionjärerna på området var Torsten Hägerstrand som menade att antalet människor som flyttar från en plats till en annan står i direkt proportion till antalet förhindrande omständigheter, såväl fysiska (bristfällig infrastruktur, administrativa gränser etc.) som mentala (exempelvis kulturella barriärer), som finns på vägen (Hägerstrand 1957).

(11)

6

3. Migration i Västerbotten

Den interkommunala migrationen till och från Västerbottens kommuner följer till stor del ett mönster som är vanligt förekommande vid studier av människors migration, nämligen att man i störst utsträckning flyttar till platser som har en geografisk närhet till den plats man flyttar från eller är en större stad. Detta innebär således att de mest frekventa destinationerna är grannkommuner eller kommuner som inte ligger inom ett ”allt för stort”

avstånd samt Stockholm. Med detta i åtanke redovisas den migration som sker inom Västerbottens län separerat från den migration som sker över länsgränsen.

3.1 I vilken ålder flyttar västerbottningen? (Bilaga 1)

Åldersfördelningen hos dem som migrerar till och från länets kommuner följer ett vanligt mönster; de personer som befinner sig i åldrarna 20-30 är mest frekventa flyttare. Dock skiljer sig andelarna av det totala antalet migranter som befinner sig inom detta åldersspann åt mellan kommunerna. De kommuner som har en åldrande befolkning behöver inflyttare i unga åldrar samt att de som flyttar därifrån i så liten utsträckning som möjligt är i dessa åldrar. Så ser dock inte verkligheten ut. I alla länets kommuner är en större andel av de som flyttar ut än de som flyttar in i den unga vuxna åldern (exemplifierat av Malå i figur 2), undantaget Umeå.

Figur 2: Åldersfördelning för in- och utflyttare i Malå kommun

0 5 10 15 20 25 30 35

0 20 40 60 80 100

% av alla in-och utflyttare

Ålder

Inflyttare Utflyttare

(12)

7

I Umeås fall kan detta till stor del härledas till Umeå universitet, vilket attraherar människor i unga åldrar. Det bör även påpekas att migrationsfrekvensen i Umeå är tydligt koncentrerad till dessa åldrar, både vad gäller in- och utflyttning, medan äldre och yngre personer står för en väldigt liten del av kommunens totala migrationsflöden. Exempelvis Åsele och Bjurholm kommun har en betydligt jämnare åldersfördelning på inflyttarna men där en ”puckel” ses närmare pensionsåldern.

3.2 Var flyttar västerbottningen? (Bilagor 2, 4, 6 och 7)

Valet av destination för de personer i Västerbotten som flyttade 2009 är relativt likartad för samtliga kommuner bortsett från Umeå. Det mest frekventa valet av destination är Umeå för de flesta, dock inte för de boende i Norsjö där Skellefteå var den vanligaste destinationen.

Efter Umeå återfinns huvudsakligen kommuner som tillhör länet eller angränsar till kommunen man flyttar från som vanligaste destinationskommuner. De personer som flyttar från Umeå särskiljer sig från migrationsmönstret i övriga länet då den vanligaste destinationen är Stockholm och där även Göteborg, Uppsala samt utrikes återfinns bland de fem vanligaste destinationerna. Vad som ytterligare särskiljer Umeå är att destinationerna är mer spridda vilket illustreras i bilaga 6. Endast 10 % av alla som flyttar från kommunen flyttar till Stockholm vilken är den vanligaste destinationen. Detta kan jämföras med Nordmaling där 59 % av de som flyttar från kommunen flyttar till Umeå som är den vanligaste destinationen. Umeå som destination är vanligast i Umeås övriga kranskommuner där samtliga har omkring 50 % av sin utflyttning till Umeå. Koncentrationen avtar därefter ju längre från Umeå personer flyttar ifrån, med undantag för Storuman och i viss mån Dorotea.

Flyttdestinationer utanför länet kan delas in i två kategorier. Först är det destinationer som angränsar till utflyttarkommunen, men som ligger på andra sidan länsgränsen, exempelvis Strömsund som destination för de som flyttar från Dorotea och Arvidsjaur för de som flyttar från Sorsele. Den andra kategorin är större städer, med Stockholm som klart dominerande. I tabellen i bilaga 6 framgår även att mindre platser, såsom Säffle och Trollhättan finns med som destinationer för fem eller fler personer vilket sannolikt beror på att hela familjer flyttat dit. Det kan naturligtvis inte uteslutas att flera personer, oberoende av varandra, har flyttat till dessa platser, men då de normalt sett inte

(13)

8

är ”typiska” inflyttningskommuner hålls det för mindre troligt. Det antal personer som flyttar från Västerbotten till destinationer utanför Sveriges gränser är förhållandevis litet för länet som helhet, dock är de vanligare förekommande som destinationer än alla kommuner utom Umeå och Skellefteå. På kommunnivå står utrikes destinationer för störst andel av den totala utflyttningen i Umeå och Skellefteå med 8 %. Ovanligast är utrikes destinationer vid flytt från Bjurholm, Dorotea, Malå och Vilhelmina från vilka 1 % flyttar utomlands.

Sett till vilka migrationsflöden som är mest dominerande visar matrisen i bilaga 20 att de klart vanligast förekommande flödena gäller de som går in och ut ur Umeå med ursprung och destination i övriga riket. Flöden med ursprung utanför Sveriges gränser och med Umeå som destination står också för en relativt hög andel av det totala migrationsflödet, liksom länkarna mellan Skellefteå och övriga riket. De flöden som är störst av de som involverar övriga kommuner i länet är Vännäs till Umeå samt Vilhelmina till övriga riket, vilka båda överstiger en procent av det totala flödet. De destinationer som är vanligast förekommande för personer som lämnar någon av länets kommuner är övriga riket (37 %) och Umeå (34,5

%).

4.2.1 Regressionsoutput, utflyttning

Som tidigare påpekats följer valet av destinationen ofta någon form av gravitationsantaganden där storleken på och närheten till destinationen spelar in. Nedan i tabell 2 har en OLS regression utförts för att testa hur just storleken (både på avsändarkommun och mottagarkommun) och närheten samt även förekomsten av ett universitet i destinationskommunen, om destinationen ligger utanför länets gränser och om destinationen är Stockholm, Göteborg eller Malmö korrelerar med valet av destination vid flytt från Västerbottens kommuner.

Alla testade variabler korrelerar signifikant med valet av destination. Folkmängden i avsändarkommun och destinationskommun ökar flödet liksom förekomsten av universitet och om destinationen är Stockholm, Göteborg eller Malmö kommun. De variabler som inverkar negativt på flödesstorleken är ökande avstånd och om flytten går till en kommun utanför länets gränser.

(14)

9

Dessa resultat följer ett gravitationsantagande då storlek och avstånd utifrån detta ger väntade resultat. Den negativa effekt som passerande av länsgränsen har är även det relativt väntat då den i sammanhanget bör uppfattas som ett hinder. Att flytta till studieorter har under de senaste årtiondena blivit en allt större motivator för beslut att flytta varpå förekomst av universitet får anses visa på en väntad positiv effekt.

Tabell 3: Resultat från utflyttningsregression

Beroende: Utflyttning 2009 LOG B Std. error t Sig.

Bef. dit flytt sker LOG ,192 ,013 14,327 ,000

Bef. från var flytt sker LOG ,036 ,006 6,293 ,000

Avstånd LOG -,340 ,024 -14,424 ,000

Universitet ,428 ,058 7,426 ,000

Utomläns -,593 ,063 -9,374 ,000

Sthlm, Gbg, Malmö ,207 ,111 1,874 ,061

(Constant) ,732 ,167 4,393 ,000

N: 4350

R Square: 0,219

3.3 Varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten? (Bilagor 3, 4, 5 och 7)

Inflyttningen till Västerbottens kommuner följer ett liknande mönster som utflyttningen vad gäller Umeås kranskommuner. Däremot är de som flyttar till inlandskommunerna i stor utsträckning utrikes inflyttade. Den utrikes inflyttningen är påtaglig i alla kommuner, men särskilt i Vilhelmina, Norsjö, Åsele och Sorsele där mer än 30 % av alla inflyttade kommer från platser utanför Sverige. Mest påtaglig är andelen i Sorsele där 54 % av inflyttningen har internationellt ursprung. Lägst andel inflyttning med internationellt ursprung har Robertsfors med 6 %. Totalt för hela Västerbotten innefattar den utrikes inflyttningen mer än var tionde person som flyttar till länet. Att vara en del av statistiken som innefattar utrikes inflyttning behöver dock inte per automatik innebära att en person är av icke svensk etnicitet utan det kan likaväl innefatta personer som flyttar tillbaka till Sverige efter en tid utomlands. Av de

(15)

10

som flyttar in till länets kommuner kommer majoriteten från övriga riket och Umeå, vilka står för drygt 31 % vardera.

4.3.1 Regressionsoutput, inflyttning

Ytterligare en regression har genomförts (tabell 3). Den testar samma variabler som regressionen för utflyttning, undantaget förekomst av universitet. Anledningen till detta undantag är att det i Västerbotten bara är Umeå som är en universitetskommun vilket medför att ett test av denna variabel likaväl skulle kunna ses som ett test av Umeå som unikt i något annat avseende.

Resultatet av regressionen visar att effekterna av de testade variablerna till stor del motsvarar de för utflyttningen. Befolkningsstorleken i kommunen som man flyttar ifrån korrelerar positivt med flödet, vilket även gäller för inflyttningskommunen. Den tredje variabeln som ger en positiv effekt är om flyttningen sker från Stockholm, Göteborg eller Malmö, dock kan där inte ses att en statistiskt signifikant korrelation förekommer. Längre avstånd och flytt utanför länets gränser har negativ inverkan på flyttströmmarna.

Tabell 4: Resultat från inflyttningsregression

Beroende: Inflyttning 2009 LOG B Std. error t Sig.

Bef. dit flytt sker LOG ,044 ,005 8,061 ,000

Bef. från var flytt sker LOG ,149 ,013 11,609 ,000

Avstånd LOG -,352 ,023 -15,597 ,000

Utomläns -,562 ,061 -9,270 ,000

Sthlm, Gbg, Malmö ,054 ,106 ,507 ,612

(Constant) 1,115 ,160 6,975 ,000

N: 4350 R Square: ,205

(16)

11

4. Resultaten sammanfattade

De som flyttar från Västerbotten är i huvudsak personer som befinner sig i ung vuxen ålder, 20-30 år. Detta är förväntat eftersom denna ålder generellt är mest migrationsintensiv.

Problemet för Västerbottens kommuner, undantaget Umeå, är emellertid att frekvensen av unga är betydligt större bland de som flyttar ut än bland de som flyttar in, något som i förlängningen leder till färre födda barn och en åldrande befolkning. Universitetsstaden Umeå utmärker sig med ett motsatt mönster, alltså med en större andel unga vuxna bland dem som flyttar in än bland dem som flyttar ut.

Valet av destination vid flytt från Västerbottens kommuner följer ett relativt likartat mönster. För alla kommuner, bortsett från Norsjö för vilka Skellefteå är den vanligaste destinationen, är Umeå den vanligast förekommande destinationen. Av de som flyttar från Umeå flyttar de flesta till Stockholm. Koncentrationen av migrationsflödet till Umeå är väldigt stark vad gäller Umeås kranskommuner, en koncentration som till stor del avtar med ökande avstånd från Umeå. Av den migration som sker till kommuner utanför länet sker de flesta till grannkommuner i angränsande län eller till större städer. Den största andelen av länets migrationsflöden, både vad gäller flödets ursprung och destination, involverar Umeå samt gruppen övriga riket.

De som flyttar till Västerbotten från övriga riket kommer först och främst från kommuner med större städer eller till länet angränsande grannkommuner. Då en klar majoritet av den totala inflyttningen till länet sker till Umeå så blir dock redovisningen av dessa siffror aningen snedvridna i jämförelse med vad som skulle vara fallet om Umeå kommun skulle vara exkluderat. Antalet kommuner som är utflyttarkommuner till förmån för Västerbotten blir i sådant läge betydligt färre. Kommuner med universitet är relativt vanligt förekommande som utflyttningskommuner till Västerbotten, något som till viss del skulle kunna tolkas som en återflyttning av studenter efter avslutade studier, men naturligtvis även att universitetsstäder oftast har en stor befolkningsmängd.

Vad som även bör uppmärksammas är att ett flertal av kommunerna inte visar på en kraftigt negativ nettomigration (under 2009), ett faktum som till största delen beror på utrikes inflyttning. Då statistiken som rapporten grundar sig på inte visar vilken nationalitet de utrikes inflyttade tillhör går det dock inte att säga om de utrikes inflyttade flyttar in till Sverige för första gången eller om det rör sig om återinflyttade svenskar.

(17)

12

Resultatet av de utförda regressionerna visar att den något modifierade gravitationsmodell som använts får anses falla relativt väl ut. Här framgår med tydlighet att gravitationsteorins grundstenar (befolkningsmängd och avstånd) båda påverkar valet av destinationskommun samt kommun som flyttningen sker ifrån. Avståndets betydelse kan ses både i själva avståndsvariabeln men även i det faktum att flyttningar utanför länets gränser ger ett relativt starkt negativt utslag. Dock har passerande av en administrativ gräns troligtvis andra förklaringar än bara det faktiska avståndet.

5. Människors beslut att flytta – en teoretisk diskussion

Motiven att flytta är i princip lika många som antalet personer som flyttar. Historiskt sett har de neoklassiska teorierna dominerat som förklaring till varför personer flyttar, där flyttaren ses som en rationell aktör som genom att flytta söker efter en förbättrad levnadsstandard med en högre inkomst (Ravenstein 1985; Sjaastad 1962; Kershen 2004). Migrationen har därmed ansetts vara en individuell strategi vilken resulterat i en ökad inkomst och förbättrade chanser att finna arbete (Greenwood 1975; Todaro 1981) Arbetsmarknadsförhållanden är av betydelse på makronivå enligt ett neoklassiskt sätt att se på motiven, dock kan det vara problematiskt att på mikronivå hänvisa till arbetsmarknaden i sig själv då en person/ett hushåll snarare flyttar för att man fått jobb på en specifik plats och inte för att arbetsmarknaden på platsen är ”bra eller dålig”.

Den neoklassiska teorin som grund för förklaringen till att flytta har under de senaste decennierna alltmer lämnat plats åt teorier om exempelvis sociala nätverk och miljömässig anknytning. Motiven har visat sig i allt högre utsträckning vara relaterade till sociala och miljömässiga faktorer samt studier (Lundholm et al 2004; Lundholm 2007). Lundholm redovisar i sin enkätundersökning att endast en femtedel av de tillfrågade uppger arbete som det huvudsakliga motivet till att flytta vilket är betydligt färre än under 1900-talets mitt.

Vad gäller studier som motiv spelar den ökade möjligheten för fler att studera naturligtvis in.

I motsats till Lundholms resultat redovisar dock Nidomysl och Kalsø Hansen (2010) att möjligheten till arbete spelar en avgörande roll för människors beslut att flytta. Framförallt visar studien att det är yngre högutbildade män som tenderar att se arbete som det främsta motivet till att flytta.

(18)

13

Det bör också nämnas att möjligheten att stanna kan spela in i beslutet om flytt. Vad som skiljer Sverige mot många andra länder är att välfärdssystemet ökar möjligheten att stanna trots att personer förlorar sina jobb. Detta kan bidra till att ovan nämnda sociala och miljömässiga faktorer tillåts spela en större roll än i länder där arbete är av direkt livsavgörande betydelse. Vinsten i att upprätthålla sina sociala nätverk, kontakter och miljömässiga anknytning kan alltså överskugga den ekonomiska vinsten det innebär att flytta. Detta är dock återigen något som motsägs av Nidomysl och Kalsø Hansen (2010), vilka menar att det svenska välfärdssystemet inte kan ses som en motsättande faktor i beslutet att flytta på grund av arbete. Då de arbetslösa i studien är de som i störst utsträckning ser arbete som ett viktigt motiv för att flytta bör alltså en stark välfärdsstats ekonomiska garantier spela mindre roll.

De sociala nätverken är inte bara av betydelse vid beslut att stanna utan spelar även i hög grad in vid valet av destination vid flytt. Wasserman och Faust (1994) betonar vikten av relationen mellan olika interagerande personer och menar att dessa kan appliceras på såväl mindre grupper som på globala system. Detta innebär att personerna bör ses som beroende snarare än oberoende av varandra där exempelvis släktskap och vänskap mellan dem fungerar som kanaler för flöden av personer. Att känna personer på en plats ökar även sannolikheten för att ta del av insiderfördelar vilket ökar tillgängligheten till destinationens utbud vad gäller exempelvis arbete.

Sammanfattningsvis kan sägas att motiven till att flytta i stor utsträckning påverkas av en rad individuella faktorer. Dessa är såväl ekonomiska, miljömässiga som sociala och det kan ofta vara svårt att ”välja” vilka som generellt är mest relevanta. Förutom nämnda motiv har mer explicit även ålder, utbildning, mm betydelse. Personer som är i åldern 20-30 är generellt mer benägna att flytta än andra åldersklasser och hög utbildning tenderar att öka flyttbenägenheten. Vad som ytterligare är ett starkt motiv är att flytta till universitetsstäder och möjligheten till en högre utbildning. Att flytta till en högre utbildning är dock starkt korrelerat med ålder och kan även ses som en ekonomiskt motiverad flytt då det i många fall bör ses som en investering i framtida arbetsmöjligheter. På samma sätt går det att argumentera för att exempelvis ekonomiska och miljömässiga motiv integreras då önskan om att bo i naturnära, ”exklusiva” områden i viss utsträckning har gått mot att vara en möjlighet tillgänglig för personer med hög inkomst. Dessa exempel visar på att det ofta

(19)

14

kan vara svårt att etikettera människors beslut att flytta med specifika motiv då de vävs samman i mer komplexa beslut innehållande flera olika motivatorer.

(20)

15

6. Referenser

Andersson, R. (2000) Varför flyttar man? Hemort Sverige, Norrköping: Board of Integration, pp. 50-65.

de Haas, H. (2007) Migration and development: A theoretical perspective. Center on Migration, Citizenship and Development. Working Papers No 29, 2007. International Migration Institute, Oxford University.

Dixon, S. (2003) Migration within Britain for job reasons. Labor Market Division, Office for National Statistics.

Hägerstrand, T. (1957) Migration and area. pp. 27-158 in D. Hannerberg, ed. Migration in Sweden. Lund, Sweden: Studies in Geography, Ser. B., No. 13.

Kadushin, C. (2004) Too Much Investment in Social Capital? Available online at www.sciencedirect.com (2010-04-12)

Lundholm, E. (2007) Are movers still the same? Characteristics of interregional migrants in Sweden 1970-2001. Tijdschrift Voor Economische En Sociale Geografie. Volume 98, Issue 3, pp 336-348.

Lundholm, E. Garvill, J. Malmberg, G. Westin, K. (2004) Forced or Free movers? The motives, Voluntariness and Selectivity of Interregional Migration in the Nordic Countries. Population, Space and Place, Volume 10, issue 1, pp 59-72.

Greenwood M. 1985. Human migration: theory, models and empirical studies. Journal of Regional Science No. 25. pp. 521–544.

Kershen, A J. (2004) Strangers, Aliens and Asians: Huguenots, Jews and Bangladeshis in Spitafields, 1660-2000. Published by Routledge (2005) ISBN 0714655252, 9780714655253

(21)

16

Mabogunje, A. L. (1970) Systems approach to a theory of rural-urban migration.

Geographical Analysis. 1970, Jan;2(1) pp. 1-18

Nidomysl, T. Kalsø Hansen, Høgni. (2010) What matters more for the decision to move: jobs versus amenities. Environment and planning A 2010, volume 42, pages 1636-1649.

Ravenstein, E G. (1885). The Laws of Migration. Journal of the Royal Statistical Society 48:167-227

SCB

www.scb.se (2011-01-21)

Sjaastad, L. (1962) The costs and returns of human migration. Journal of Political Economy 70: 580-93.

Todaro M. 1981. Economic Development in the Third World. Longman: Harlow.

Wasserman, S. and K. Faust, (1994) Social Network Analysis. Cambridge: Cambridge University Press.

Öberg, S. (1995) Theories on interregional migration: An overview. Working Paper WP-95-47, June 1995

(22)

17

(28)

23

0 5 10 15 20 25 30

0 20 40 60 80 100

Ålder

Vindeln

Inflytt Utflytt

0 5 10 15 20 25 30 35

0 20 40 60 80 100

Ålder

Vännäs

(29)

24

0 5 10 15 20 25

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Ålder

Åsele

0 1 2 3 4 5

0 20 40 60 80 100

Ålder (ettårsklasser)

Riket

Utflyttare Inflyttare

(30)

25

Bilaga 2

(31)

26

Bilaga 3

(32)

27

Bilaga 4

Destination vid in- och utflyttning till och från Västerbottens kommuner

(33)

28

(34)

29

(35)

30

(36)

31

(37)

32

(38)

33

(39)

34

Bilaga 5

De fem vanligaste avsändarkommunerna (inklusive utrikes) vid flytt till Västerbotten (2009)

Nordmaling Storuman Umeå

Inflyttning Antal % Inflyttning Antal % Inflyttning Antal %

Umeå 104 40 Umeå 53 25 Utrikes 1167 17

Utrikes 39 15 Utrikes 26 12 Stockholm 337 5

Örnsköldsvik 25 10 Lycksele 18 9 Skellefteå 333 5

Vännäs 9 3 Skellefteå 13 6 Örnsköldsvik 282 4

Sollefteå 5 2 Sorsele 11 5 Vännäs 227 3

Totalt 260 100 Totalt 211 100 Totalt 6974 100

Bjurholm Sorsele Lycksele

Umeå 46 33 Utrikes 80 54 Umeå 106 23

Utrikes 33 24 Umeå 13 9 Utrikes 64 14

Örnsköldsvik 8 6 Skellefteå 8 5 Storuman 26 6

Nybro 6 4 Malå 5 3 Skellefteå 20 4

Vännäs 6 4 Luleå 5 3 Malå 17 4

Vindeln Dorotea Skellefteå

Utrikes 26 12 Utrikes 24 17 Umeå 267 14

Lycksele 14 7 Åsele 15 11 Luleå 90 5

Vännäs 13 6 Strömsund 11 8 Stockholm 85 4

Bjurholm 10 5 Vilhelmina 10 7 Norsjö 67 3

Robertsfors Vännäs Åsele

Skellefteå 36 12 Utrikes 51 11 Umeå 15 11

Utrikes 20 6 Vindeln 18 4 Vilhelmina 10 7

Norsjö 9 3 Nordmaling 14 3 Örnsköldsvik 9 6

Ragunda 8 3 Stockholm 13 3 Dorotea 9 6

Norsjö Vilhelmina Malå

Utrikes 60 32 Utrikes 111 35 Utrikes 30 29

Skellefteå 34 18 Umeå 20 6 Umeå 10 10

Umeå 13 7 Storuman 16 5 Lycksele 10 10

Lycksele 11 6 Åsele 15 5 Skellefteå 8 8

Malå 7 4 Dorotea 14 4 Sorsele 5 5

(40)

35

Bilaga 6

De fem vanligaste destinationskommunerna (inklusive utrikes) vid flytt från Västerbotten (2009)

Nordmaling Storuman Umeå

Utflyttning Antal % Utflyttning Antal % Utflyttning Antal %

Umeå 200 59 Umeå 69 29 Stockholm 613 10

Örnsköldsvik 21 6 Lycksele 26 11 Utrikes 488 8

Vännäs 14 4 Vilhelmina 16 7 Skellefteå 267 4

Utrikes 12 4 Utrikes 15 6 Uppsala 241 4

Huddinge 6 2 Luleå 10 4 Göteborg 225 4

Bjurholm Sorsele Lycksele

Umeå 61 44 Umeå 21 18 Umeå 130 26

Vännäs 12 9 Storuman 11 9 Utrikes 35 7

Vindeln 10 7 Lycksele 11 9 Skellefteå 25 5

Kalmar 6 4 Utrikes 10 8 Stockholm 19 4

Säffle 5 4 Arvidsjaur 6 5 Storuman 18 4

Utrikes 2 1

Vindeln Dorotea Skellefteå

Umeå 124 42 Umeå 34 24 Umeå 333 17

Vännäs 18 6 Vilhelmina 14 10 Utrikes 162 8

Utrikes 18 6 Strömsund 13 9 Luleå 131 7

Skellefteå 12 4 Åsele 9 6 Stockholm 123 6

Robertsfors 8 3 Stockholm 7 5 Uppsala 76 4

Utrikes 2 1

Robertsfors Vännäs Åsele

Umeå 173 57 Umeå 227 51 Umeå 31 22

Skellefteå 26 9 Örnsköldsvik 16 4 Dorotea 15 11

Uppsala 6 2 Utrikes 14 3 Vilhelmina 15 11

Vännäs 6 2 Vindeln 13 3 Örnsköldsvik 11 8

Stockholm 5 2 Uppsala 11 2 Utrikes 10 7

Utrikes 5 2

Norsjö Vilhelmina Malå

Skellefteå 67 39 Umeå 70 19 Umeå 27 19

Umeå 21 12 Stockholm 16 4 Lycksele 17 12

Härnösand 11 6 Uppsala 13 4 Skellefteå 17 12

Robertsfors 9 5 Göteborg 12 3 Norsjö 7 5

Lycksele 6 3 Sundsvall 11 3 Trollhättan 6 4

Utrikes 3 2 Utrikes 4 1 Utrikes 2 1