Malmö högskola
Lärarutbildningen
KSM
Examensarbete
10 poäng
Skolkultur och läraruppdraget
School culture and the teaching assignment
Sammandrag
Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, den skolkultur som råder på en skola påverkar lärarnas möjligheter att verkställa de mål och riktlinjer som läroplanen föreskriver. Undersökningen bygger på en kvalitativ undersökningsmetod. Tre lärare som är yrkesverksamma på samma skola har intervjuats. Utöver intervjuerna ligger tidigare forskning som berör ämnet till grund för undersökningen. Resultatet visar att faktorer såsom skolans struktur och ideologi, t.ex. en tydlig uppdelning mellan kärnämneslärare och yrkeslärare och bristande samarbete mellan lärare och skolledning, begränsar lärarnas möjligheter att verkställa styrdokumenten. En viktig slutsats är att det inte enbart är den enskilde lärarens arbetsmetoder och förhållningssätt, utan även den enskilda skolans unika kultur, som avgör i vilken utsträckning det är möjligt att verkställa styrdokumenten.
Innehållsförteckning
Sammandrag... 3
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och problemformulering ... 8
1.2 Metod ... 8 1.2.1 Urval... 9 1.2.2 Datainsamlingsmetoder ... 9 1.2.3 Procedur ... 9 2 Teori ... 10 2.1 Lärarens socialisationsprocess ... 11 2.1.1 Skolkod... 12
2.2 Vad säger styrdokumenten? ... 12
2.3 Läroplan och skolkultur ... 13
2.3.1 Skolans struktur... 13
2.3.2 Skolans ideologi ... 14
2.3.3 Människornas relationer ... 14
2.4 Skolans normstruktur ... 14
2.4.1 Normer och bestraffning ... 14
2.4.2 Normer och lojalitet ... 15
2.5 Närsamhället... 15
3 Resultat ... 16
3.1 Fråga 1... 16
3.1.1 Skolans klimat och struktur... 16
3.1.2 Skolans ideologi ... 17
3.2 Fråga 2... 17
4 Avslutande diskussion... 19
4.1 Summering av resultaten... 19
4.2 Hållbarhet ... 19
4.3 Analys och tolkning ... 20
... Referenser ... 23
1 Inledning
Idén till denna undersökning är sprungen ur egna erfarenheter från min verksamhetsförlagda tid, erfarenheter som fått mig att fundera och problematisera kring skolans verksamhet och förhållanden gällande verkställandet av de mål och riktlinjer som styrdokumenten stipulerar. Styrdokumenten såsom läroplan och kursplaner anger vilka värderingar och kunskaper som skolan skall förmedla, samt vilka mål som skall uppnås, och det är utifrån dessa dokument som den yrkesutövande läraren skall bedriva sin undervisning. Att verkställa dessa mål och riktlinjer är centralt vad gäller lärarens uppdrag.
Det är kanske lätt att tro att man som yrkesverksam lärare helt och hållet agerar på egen hand och att man ser arbetet som ett individuellt uppdrag. Då man som lärare är en del av en total verksamhet bör man ha i åtanke att man agerar i en vidare kontext tillsammans med andra människor, och detta gör att man frågar sig om inte läraruppdraget är mer
komplicerat än att följa de uppställda föreskrivna regler som går att finna i styrdokumenten. När det gäller den kontext i vilken läraren agerar har man inom tidigare forskning berört den enskilda skolan som arbetsplats. Man menar att varje skola är unik med sin speciella prägel. Med anknytning till detta har den s.k. skolkulturen stor betydelse. Vad är då skolkultur? Skolkultur är den kultur som präglar den enskilda skolan som arbetsplats, och som bygger på diverse handlingsmönster, roller, attityder och värderingar. Denna skolkultur ligger till grund för lärarnas pedagogiska diskussioner, skolans lokala organisation samt den reella undervisningen (Groth 2002).
Jag finner det intressant inför det kommande läraryrket att undersöka vilka
bakomliggande faktorer som ligger till grund för skolans verksamhet och om dessa faktorer på något sätt påverkar läraren i sitt arbete. Jag har valt att undersöka en enskild skola för att ta del av den skolkultur som råder där. På denna yrkesinriktade skola utbildas elever främst inom byggprogrammet. Det är en relativt liten skola med sina 600 elever. På skolan bedrivs även undervisning inom IV (Individuellt program) samt IVIK (Individuellt program - Introduktionskurs för invandrare).
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en kvalitativ metod, samt utifrån tidigare forskning, t.ex. Groth (2002) och Berg (1981), om den skolkultur som råder på den undersökta skolan påverkar lärarna i sitt uppdrag, d.v.s. att verkställa de mål och riktlinjer som styrdokumenten anger.
I denna undersökning söker jag svar på följande två frågor: 1. Vilka
förutsättningar eller möjligheter, ur ett skolkulturperspektiv, finns på skolan vad gäller lärarnas möjligheter till ett verkställande av styrdokumenten, och i vilken utsträckning är detta verkställande möjligt? 2. Finns det i denna skolkultur faktorer som på något sätt begränsar lärarna i sitt läraruppdrag? Vilka faktorer rör det sig om i sådana fall och på vilket sätt begränsar dessa faktorer lärarna?
1.2 Metod
Vad beträffar skolkultur, används inom forskning i detta ämne olika begrepp i samband med beskrivningar och analyser av skolors kulturer. Jag har under denna undersökning tagit del av tidigare forskning samt diverse litteratur, t.ex. Granström (1981), för att kunna redogöra för viktiga faktorer samt centrala begrepp som berör detta ämne. Jag har främst utifrån Erik Groths uppsats Mot en utvidgad lärarroll (2002), i vilken han också refererar till andra forskare, sökt teoretiskt underlag inför min empiriska undersökning. När det gäller den empiriska studie som har genomförts, har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Denna metod anser jag vara väl anpassad utifrån den undersökning som jag har valt att genomföra. Den kvalitativa metoden är dels den primära vad gäller att få fram den information som man söker vid examensarbeten inom lärarutbildningen då den ger relevanta kunskaper som är direkt användbara i yrket, dels lämpar den sig väl då den ger information om lärares eller elevers syn på det
1.2.1 Urval
I denna undersökning har av mig tre utvalda lärare (lärare A, lärare B och lärare C) deltagit. Lärarna är verksamma på den undersökta skolan och en av lärarna har varit min handledare under min utbildning, varför vi också har väldigt god kontakt. Jag har valt dessa tre lärare då de dels är verksamma inom olika områden på skolan, dels skiljer sig vad gäller ålder, kön och anställningstid, detta med avsikten att få ett så rikt
intervjumaterial så möjligt, för att på så vis få en rättvis bild av skolans kultur och samtidigt få ett varierat underlag med anknytning till min problemformulering. Lärare A undervisar i Sv2 och har sin egen s.k. IVIK-klass. Hon är 33 år och har varit yrkesverksam på skolan i sex år. Lärare B är 61 år och han har arbetat på skolan i 20 år som matematik- och målerilärare inom IV-programmet. Lärare C undervisar i Svenska och Engelska inom det ordinarie byggprogrammet. Hon är 25 år och har varit anställd på skolan i tre år.
1.2.2 Datainsamlingsmetoder
Jag har som undersökningsmetod genomfört kvalitativa intervjuer med de tre ovannämnda lärarna. Undersökningen bygger på de intervjuades uppfattningar och synsätt vad gäller min problemformulering. Med dessa intervjuer har jag berört centrala områden som presenteras i teoriavsnittet och som berör min problemformulering, t.ex. frågor gällande skolans struktur och skolans ideologi, för att sedan kunna jämföra mina resultat med den tidigare forskning som jag har tagit del av och således knyta an till min problemformulering.
1.2.3 Procedur
De tre lärarna som medverkat i undersökningen kontaktades av mig per telefon och de erhöll då information angående syftet med mitt arbete. Jag talade också om att jag räknade med ungefär tjugo minuter per intervju och att jag kommer att använda mig av en bandspelare. Intervjuerna har alltså genomförts individuellt och samtliga lärare har, innan intervjuerna påbörjats, än en gång fått en förklaring gällande såväl arbetets syfte, som syftet med den undersökningsmetod jag använder mig av. Jag förklarade också den avsedda innebörden av begreppet ”läraruppdraget”, d.v.s. ett verkställande av
Jag har som sagt spelat in intervjuerna, och i samband med detta upplyste jag respektive lärare om att kassettbandet, efter min bearbetning av materialet, kommer att förstöras. Enligt Johansson & Svedners (2004) rekommendationer berättade jag också att det hela sker anonymt samt att skolans namn inte kommer att nämnas i arbetet, detta för att lärarna skulle känna sig bekväma med intervjuerna, samt för att helt enkelt få så ärliga svar som möjligt (Johansson & Svedner 2004). Frågorna är relativt övergripande och därför krävdes det vid vissa tillfällen en följdfråga eller ett förtydligande i någon form för att jag skulle kunna få den information som jag behövde utan att på något sätt styra den intervjuade. Frågorna har alltså i princip används som underlag. Det inspelade
intervjumaterialet har sedan behandlats såtillvida att det har transkriberats, kategoriserats, tematiserats och slutligen sammanställts.
2 Teori
Tidigare forskning visar på ett samband mellan verkställandet av styrdokumenten och skolkulturen (Groth 2002). Avsikten med den forskning och den diskussion som uppstått kring skolans inre arbete är att försöka åstadkomma en större samstämmighet mellan skolans ideal, gestaltade i läroplaner och andra anvisningar, och hur verkligheten tar sig uttryck på aktörsnivå, och detta är direkt kopplat till begreppet skolkultur (Berg 1981). Med begreppet skolkultur avser Berg (1981), liksom Groth (2002) de informella handlingsmönster bland skolans personal och elever som uppstått vid sidan av de mer formella styrmekanismerna. Berg (1981) hänvisar till Arfwedson (1979) som hävdar att varje enskild skola är präglad av ett speciellt mönster som tar sig uttryck i såväl
administrativa rutiner som i mer allmänna former och förhållningssätt, ett mönster som bl.a. är en funktion av den kontext som den lokala skolmiljön utgör.
2.1 Lärarens socialisationsprocess
Många av de faktorer som forskarna menar är avgörande när man studerar en skolas kultur har att göra med lärarens socialisationsprocess. Socialisation beskrivs av Groth (2002) som en process i vilken individen internaliserar samhällets eller gruppers vedertagna beteendemönster, normer, regler, värden och sedvänjor, och när det gäller läraryrkets socialisationsprocess menar Groth att den är ytterst komplicerad.
Han refererar till Arfwedson (1994) som talar om sex kontextlager vad gäller lärares arbetssituation:
* Läraren själv/undervisningsinnehållet
* Eleverna/klassrummet
* Kollegor, ledning/skolan * Föräldrar m.fl./närsamhället
* Regering, administration m.fl./staten, landet och nationen * Andra skolsystem/andra länder
Vidare refererar han till Doyle (1986) som nämner ytterligare sex faktorer som präglar klassrummet som arbetsplats:
* I klassrummet utspelas många aktiviteter och händelser * Många av dessa händelser sker samtidigt
* Brådska/snabbhet
* Det mesta av det som sker, är oplanerat * Allt som sker är offentligt
* Klassen har en egen historia
Allt det ovannämnda har enligt Groth stor betydelse i socialisationsprocessen och han menar att läraren helt enkelt måste anpassa sig samt lära sig hantera dessa faktorer (Groth 2002).
2.1.1 Skolkod
En annan del av lärarsocialisationen är den som sker utanför klassrummet och även denna del påverkar läraren i sitt arbete. I samband med de kontextlager som det refereras till i Groths uppsats påträffas även begreppet skolkod. En skolkod utgör en stor del av skolkulturen och innefattar diverse tolknings- och handlingsprinciper som är unika för varje skola, och även om det råder individuella uppfattningar hos skolans lärare angående denna skolkod, tenderar dessa uppfattningar att stämma överens med varandra.
Enligt Groth finns det på en skola centrala bärare av skolkoden, bärare av viktiga
principer som präglar denna skolkod, trots konkurrerande uppfattningar. Det råder också en kamp i form av synliga motsättningar mellan inflytande från olika kontextlager, en kamp mellan enskilda individer eller personalgrupper, och skolkoden ger således uttryck för dominans- och maktförhållanden inom skolan, förhållanden som ofta har sina rötter i en vidare samhällskontext (Groth 2002).
2.2 Vad säger styrdokumenten?
Det är läroplanen som skall styra skolans verksamhet, och i detta dokument anges skolans värdegrund och uppgifter samt mål och riktlinjer för verksamheten. Enligt Lpf 94,
läroplanen för de frivilliga skolformerna, skall de mål och riktlinjer som anges i styrdokument såsom skollagen, läroplan och kursplaner, konkretiseras i den lokala planeringen (Lpf 94):
I den lokala arbetsplanen skall den enskilda skolan ange hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras. Där anges således mål för verksamheten som helhet. Lärarna utformar tillsammans med eleverna undervisningsmål. Dessa mål och olika elevgruppers behov och förutsättningar är utgångspunkten för val av arbetssätt (Lpf 94, s 35). Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas
2.3 Läroplan och skolkultur
Vad gäller styrdokument, skolutveckling och skolkulturen, och det komplexa i detta, refererar Groth i sin uppsats till Goodlad (1975) som menar att man måste gå bortom den traditionella bilden av att en förbättring av skolverksamheten enbart kräver nya
undervisningsmetoder. Man måste också inse vilken betydelse skolkulturen har (Groth 2002).
Även Granström hävdar att de metoder och arbetssätt som genomsyrar skolans verksamhet, och i vilken utsträckning dessa möjliggör ett verkställande av
styrdokumenten, begränsas av hur arbetsplatsen fungerar i övrigt. Han menar, precis som Groth (2002), att det finns faktorer som är avgörande för hur man arbetar och utformar sina rutiner på skolan, och han lyfter fram tre av dessa faktorer som fundamentala förutsättningar för skolans arbete (Granström 1981):
* Skolans struktur
* Skolans ideologi
* Människornas relationer
2.3.1 Skolans struktur
Med skolans struktur avses hur man organiserar skolans verksamhet. Det handlar om hur man fattar beslut, vilka som fattar besluten och vem som har makt. Det handlar om hur den formella uppbyggnaden ser ut och hur kommunikationen på skolan fungerar (Granström 1981). Även Berg diskuterar skolans struktur. I sin avhandling Skolan som
organisation (1981)refererar han till Ekholm (1977) som i samband med skolans
informella struktur använder begreppet skolanda, och beskriver denna enligt följande (Berg 1981, s 76):
Bland annat innefattas då i andan de kommunikationsmönster och känslo- stämningar som finns mellan individer och grupper, de maktförhållanden som råder, den ämnes- eller uppgiftsram som omger umgänget och den betydelse för skolans medlemmar som umgänget där har (Ekholm 1977, s 15).
2.3.2 Skolans ideologi
Skolan ideologi utgörs av de värderingar som råder och tillåts råda på skolan. Det handlar om vilken syn man har på arbetet och denna syn är avgörande för hur verksamheten utformas (Granström 1981). Skolans ideologi är en fråga om vilka mål skolan har för sin verksamhet.
2.3.3 Människornas relationer
En tredje faktor är det sociala samspel som råder på skolan. Hur lärarna förhåller sig till varandra och till sina elever påverkar arbetsresultatet. De mellanmänskliga relationerna har alltså stor inverkan när det gäller läraren arbete (Granström 1981). Vad gäller skolans lärare som grupp, delar man ett gemensamt arbete. Genom gemensamma ansträngningar strävar man efter gemensamma mål, man har m.a.o. som grupp ett gemensamt uppdrag (Ekholm & Fransson 1987). Gemensamt för alla grupper är att individerna i denna grupp är i behov av en s.k. normstruktur (Angelöw & Jonsson).
2.4 Skolans normstruktur
En normstruktur är ett regelsystem som i olika utsträckning reglerar individernas beteenden, och detta regelsystem befäster också vanligen en makt- och statusstruktur (Angelöw & Jonsson 2000). I en lokal organisation, t.ex. i en skola, tenderar dessa normer att bestå över en tid enligt Ekholm & Fransson (1987). De menar att de har sitt ursprung ur en generell uppfattning om hur handlingar bör eller inte bör utföras, eller också att de har uppkommit ur mycket lokala förhållanden. De hävdar också att om man vill förstå en skolas kultur, är det i allra högsta grad viktigt att studera skolans interna normstruktur (Ekholm & Fransson 1987).
2.4.2 Normer och lojalitet
En skolas normstruktur kan vara av sådan karaktär att verksamheten sker i det fördolda. Detta exemplifieras av Ekholm & Fransson (1987) med en tidigare studie som gjorts då en skola i Sverige fick i uppdrag att genomföra en reform av verksamheten. Studien visar hur skolledning och personal i tyst samförstånd fuskar vad gäller att utveckla skolans verksamhet och samtidigt erhålla ekonomiska medel. När det då gäller upprätthållandet av skolans normer med anknytning till den dolda verksamheten, krävs det att man inom skolan visar en mycket stark lojalitet.
Inom skolor kan denna typ av tysta överenskommelser växa fram, d.v.s.
personalen på skolan anammar det normsystem som råder, även om normerna kolliderar med de normer och regler som samhället i övrigt föreskriver. Enligt Ekholm & Fransson (1987) kan detta inre normtryck vara så starkt och utbrett att man fullständigt låter bli att följa läroplanens anvisningar (Ekholm & Fransson 1987).
2.5 Närsamhället
Ytterligare en faktor som påverkar skolkulturen och läraren i dennes uppdrag är
närmiljön. Forskning visar att närmiljön på ett påtagligt sätt påverkar den lokala skolans inre arbete. Detta sker direkt genom eleven som bärare av lokalsamhället kontext och indirekt via elevens föräldrar, vilkas inflytande är synnerligen differentierat (Berg 1981). Berg menar att föräldrar från övre sociala skikt har i allmänthet större inflytande än föräldrar från lägre sociala grupper. Forskarna pekar också på att lärare gärna bosätter sig i områden som motsvarar denna yrkesgrupps allmänsociala position i samhället. Berg refererar till Arfwedson & Lundman (1980) som menar att ovanstående resulterar bl.a. i följande (Berg 1981, s 79):
Lärarna vid olika skolor formar olika kollektiva och individuella lärarkoder för att adaptera till främst närsamhällets krav. Lärarens yrkessocialisation kommer därvid att variera från skola till skola bl.a. i fråga om synen på skolans uppgifter, på undervisningens innehåll, på elever och på eventuella önskvärda förändringar (Arfwedson & Lundman 1980, s 4).
Lärarens uppfattning om föräldrars syn på skolan kommer enligt ovan ingå som tolkningsprincip och ge upphov till handlingsprinciper i individuella lärarkoder och därmed få faktiskt inflytande på skolkodens utformning (Berg 1981).
3 Resultat
Här nedan följer en sammanställning av mina resultat från de kvalitativa intervjuer som genomförts. Materialet har transkriberats, bearbetats, och tematiserats. Resultaten bygger på de medverkande lärarnas egna uppfattningar utifrån de frågeområden som gäller min problemformulering.
3.1 Fråga 1
Vilka förutsättningar eller möjligheter, ur ett skolkulturperspektiv, finns på skolan vad gäller lärarnas möjligheter till ett verkställande av styrdokumenten, och i vilken utsträckning är detta verkställande möjligt?
3.1.1 Skolans struktur
Vad gäller skolans struktur visar resultaten främst på en tydlig uppdelning bland skolans lärare. Verksamheten är tydligt uppdelad mellan de olika ämnesområdena och samtliga lärare ansvarar för sin egen del av skolans arbete. Om det existerar ett samarbete är det inom ett och samma ämnesområde. Den mest påtagliga uppdelningen på skolan är den mellan yrkeslärarna och kärnämneslärarna, något som upplevs som ett problem bland en del lärare. Uppdelningen genererar olika synsätt på arbetsformer, olika mål med
undervisningen samt en ytterst varierad inställning och attityd till frågor som på ett eller annat sätt inverkar på lärarnas samarbete och arbetsklimat och därmed deras
läraruppdrag. En av lärarna A säger att hennes elever nog inte räknas in i skolans gemensamma arbete. Hon säger också att hon ”är så inne i sitt eget och tycker att det fungerar bra”. Hennes ämnesområde, d.v.s. IVIK, drivs som en separat del enligt henne själv. Lärare B tycker också att det fungerar ”fantastiskt bra” då han talar om sitt ”speciella uppdrag”.
Även om lärarna känner att de har gehör hos skolledningen gällande resurser,
förändringar, nya idéer o.d., är de inte helt nöjda med ledningen och den funktion som den skall fylla. Så här säger B:
Ledningen som vi har här på skolan är inte tillräckligt aktiv ute i skolan. De har för stor belastning från sina chefer ovanifrån och för att tillfreds- ställa dem måste de ta tid från oss, alltså blir vi missnöjda i vår roll eftersom de inte ser oss, de har inte tid att se oss, fastän deras uppdrag är att vägleda oss, att få oss på rätt håll, och att samarbeta med oss. Det finns för lite tid och därför skapas det problem.
De andra lärarna har också synpunkter på skolledningen då verksamheten känns ostrukturerad. Det är först på senare tid som det påbörjats ett arbete med att strukturera upp en arbetsplan, ett arbete som nu skall innefatta samtliga lärare.
3.1.2 Skolans ideologi
Verksamheten som bedrivs är i hög grad präglad av skolans inriktning, d.v.s. att det är en yrkesinriktad skola. Det betonas att det är en yrkesutbildning och att det huvudsakliga målet är att eleverna skall lotsas igenom sin utbildning för att sedan kunna bli
yrkesverksamma. Två av informanterna (A och C) uppger att många av lärarna på skolan är av den meningen att eleverna skall bli byggare och arbeta som byggare, och ser detta som skolans enda uppdrag, och det kan således förekomma en negativ inställning till kärnämnena bland vissa lärare. C menar att denna inställning också påverkar eleverna, och återger ett vanligt förekommande uttryck bland eleverna: ”För att vara snickare behöver vi inte kunna stava till ordet hammare.”
Något gemensamt uppdrag existerar inte, även om de flesta vill följa läroplanen. Enligt C handlar skolans verksamhet mer om produktion av byggelever än om utbildning av elever. En del lärare eftersträvar ordning och reda och disciplin, medan andra inte bryr sig om sitt läraruppdrag, inte bryr sig om eleverna, undviker problem etc. B säger:
”En del lärare skiter i det och ser det bara som ett jobb och går hem.” Ytterligare ett citat som belyser skolans ideologi är följande A:
Vi kan i stort sett göra vad vi vill, känns det som, och jag tror också att folk hade varit positiva till ett samarbete, om vi säger en annan klass eller så,
3.2 Fråga 2
Finns det i denna skolkultur faktorer som på något sätt begränsar lärarna i sitt
läraruppdrag? Vilka faktorer rör det sig om i sådana fall och på vilket sätt begränsar dessa faktorer lärarna?
3.2.1 Skolkulturella faktorer och läraruppdraget
Lärarna lyfter fram faktorer som de anser påverkar dem i sitt uppdrag. C anser att uppdelningen mellan lärarna är ett problem, eftersom hon som kärnämneslärare ibland känner sig motarbetad av yrkeslärarna. Bristen på samarbete med skolans ledning har redan nämnts, och vad gäller skolledningen efterfrågas bland lärarna ett mer flexibelt tänkande. Man tänker inte på att elever är olika, att elever har olika behov, och detta exemplifieras av lärare A enligt följande:
Jag tycker att man måste tänka på att folk är olika, elever är olika. Man kan inte säga att alla elever skall få samma saker eller samma resurser för att det skulle vara orättvist, jag tycker tvärtom. Jag vet att X och Y ville ha frukost med sina elever och det tycker jag är en jättebra idé. Jag hade gärna suttit tillsammans med min klass och ätit med dem. X och Y provade ett tag, och jag tror att de bekostade det själva till och med, men de fick inte, för det var orättvist, och det kan jag inte fatta, för de killarna behöver ju det mer än någon annan kanske, så där tycker jag att det blir snett.
En annan faktor som lärarna upplever hindrar dem i sitt uppdrag är eleverna. Man nämner elevernas bakgrund. Eleverna har svaga baskunskaper och ibland är det nästan omöjligt om de inte har något med sig i bagaget. Det fordras också en hel del social träning anser en av lärarna B. Han menar att det inte bara är elevernas behörighet som räknas, utan man måste också se det sociala som man vill utveckla hos eleven som gör att de kan fungera som människor, som gör att de kommer hit, för de kommer, alla kommer till skolan. När det gäller eleverna känner även lärare C sig begränsad i sitt arbete, såtillvida ”att det inte
Andra faktorer som lärarna tar upp med anknytning till sitt läraruppdrag är elever med utländsk härkomst vilka har en annan syn på skolan, t.ex. att de inte förstår varför de måste komma till skolan varje dag. Likaså föräldrar, släkt och vänner till dessa elever upplevs som ett problem genom att de lägger sig i verksamheten. Även bristen på tid, att man inte hinner med det man skulle vilja hinna med, ses som ett hinder hos en av lärarna.
4 Avslutande diskussion
Här nedan följer en avslutande diskussion i vilken mina resultat från intervjumaterialet summeras, analyseras och tolkas utifrån undersökningens syfte, problemformulering samt den tidigare forskning som har presenterats. Diskussionen innefattar även resultatens hållbarhet.
4.1 Summering av resultaten
Det råder en tydlig uppdelning bland skolans personal. Den mest påtagliga uppdelningen på skolan är den mellan kärnämneslärarna och yrkeslärarna, något som upplevs som ett problem. Denna uppdelning tar sig uttryck i olika synsätt vad gäller undervisningsmål och arbetsformer. Skolans ledning är lyhörd och frikostig med resurser. Skolledningen är även positivt inställd till förändringsarbete men har dock inte tid till att engagera sig i lärarnas arbete. Verksamheten upplevs som ostrukturerad. Verksamheten är också präglad av skolans särart. Det betonas att det är en yrkesutbildning och man kan som kärnämneslärare känna sig motarbetad. Vidare känner lärarna sig begränsade, t.ex. när det gäller att utgå från elevens behov och förutsättningar. Lärarna upplever att läs- och skrivsvaga elever samt ett obefintligt fungerande åtgärdsprogram, hindrar dem i sitt arbete. Även elevernas generella baskunskaper och behov av social träning begränsar lärarna i sitt läraruppdrag.
4.2 Resultatens hållbarhet
Resultaten bygger på lärarnas personliga åsikter, men då de lärare som medverkat i undersökningen även har delat med sig av generella uppfattningar vad gäller kåranda och arbetsklimat etc., finner jag det möjligt att kunna generalisera i viss utsträckning. Som nämndes tidigare har en av de medverkande lärarna varit min handledare under min
Denna nära kontakt kan självfallet diskuteras när det gäller intervjumaterialet (Johansson & Svedner 2004), men jag upplevde hennes svar som uppriktiga och hennes inställning till min undersökning professionell. De andra två lärarna har jag haft relativt god kontakt med. Skolan är huvudsakligen indelad i tre olika lärarkategorier; yrkeslärare,
kärnämneslärare, samt lärare inom IV och IVIK. Tanken var att urvalet av informanter skulle representera samtliga lärarkategorier, detta för att få en rättvis bild av skolans kultur, samt ett material som är representativt för skolans totala verksamhet. De tre lärarna som har deltagit i intervjuerna representerar inte till fullo de tre olika kategorierna av lärarna då lärare C som skulle representera yrkeslärarna, även undervisar i matematik. Denna lite sneda fördelning kan givetvis ha påverkat de resultat som jag har fått fram.
Merparten av resultatet bygger på en form av samstämmighet mellan lärarna och det materialet har självfallet högre validitet än det material som är hämtat från endast en person, och som kanske totalt avviker från det övriga materialet.
I övrigt har intervjuerna genomförts på samma sätt vid respektive tillfälle. Jag nämnde också tidigare att en del följfrågor eller förtydligande var nödvändiga vid vissa tillfällen, detta för att jag skulle få den information jag behövde. Vid ytterst få tillfällen var jag tvungen att formulera om frågan, och jag fick också ibland stryka en fråga då den intervjuade redan vid ett tidigare skede hade svarat på denna.
4.3 Analys och tolkning
För att återknyta till min problemformulering drar jag slutsatsen att lärarna, i vissa avseenden, hindras i sitt arbete med att verkställa styrdokumenten. Ett exempel som belyser detta är det tidigare nämnda citatet om hur två av skolans lärare föreslog gemensam frukost med elever som ansågs vara i behov av alternativa arbetsformer. Skolledningen ansåg att det var orättvist mot övriga elever och tillät därför inte denna gemensamma frukost. I läroplanen står det att alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever
Ett annat exempel på hur skolkulturella faktorer begränsar lärarna gäller den tydliga uppdelning som råder bland skolans personal. Lärare C känner att hon ibland blir
motarbetad och att det råder ett bristande samarbete mellan såväl ledning och lärare som yrkeslärare och kärnämneslärare. Hon säger att framförallt yrkeslärarna tenderar att vara avigt inställda till nya idéer eller förändringar som rör verksamheten. Informanterna uppger att det på skolan betonas att det är en yrkesinriktad skola. Groth talar i sin uppsats om bärare av skolkoden, d.v.s. bärare av principer som präglar skolans handlingsmönster (Groth 2002). Med utgångspunkt i vad informanterna, framförallt kärnämnesläraren C, uppger angående yrkeslärarnas status på skolan, kan jag tänka mig att dessa yrkeslärare utgör en stor del av de centrala bärare som Groth talar om. Om så är fallet har detta självfallet en inverkan på kärnämneslärarnas möjligheter med sin undervisning. Då Lpf
94 föreskriver en likvärdig utbildning inom varje skolform varhelst den än anordnas i
landet, ställer jag mig frågan: Har man som kärnämneslärare på denna skola möjlighet att bedriva en undervisning likvärdig den undervisning som bedrivs vid ett teoretiskt
program?
Lärare C menar att hennes undervisning försvåras av att en del elever har läs- och
skrivsvårigheter och att ett fungerande åtgärdsprogram för dessa elever saknas. Enligt läroplanen skall det tas hänsyn till elever som behöver stöd i sin språk- och
kommunikationsutveckling (Lpf 94). Att upprätta en arbetsplan över hur de mål och riktlinjer som styrdokumenten anger skall konkretiseras på lokal nivå, ligger på
skolledningens ansvar (Lpf 94). När det gäller lärarnas förutsättningar uppger såväl lärare
B som lärare C att det finns goda möjligheter till nya idéer och förändringar. Ledningen
är positivt inställda till förändringsarbete och det finns goda resurser. Trots detta och trots att lärare C efterlyser ett fungerande åtgärdsprogram för elever med läs- och
skrivsvårigheter, existerar det ej ett sådant. Jag finner detta mycket intressant. Vad beror detta på?
När det gäller skolans organisation av verksamheten talar Granström (1981) om skolans struktur, d.v.s. kommunikationsmönster, känslostämningar samt
maktförhållanden i relation till den gemensamma uppgiftsram som omger skolans personal (Berg 1981). Lärare B säger att ledningen inte är tillräckligt aktiv ute i skolan och att det inte finns tid till engagemang från ledningens sida. Enligt läroplanen skall det läggas stor vikt vid skolans mål och det gemensamma arbetet (Lpf 94). Ekholm &
eller inte bör utföras. En skolas normstruktur som främst reglerar individernas beteenden, befäster även enligt Angelöw och Jonsson (2000) makt- och statusstruktur. Om det är så att yrkeslärarna är centrala bärare av skolkoden (Groth 2002), eller normbärare, frågar man sig om denna skolas normstruktur även har starkt fäste i skolledningen och om man som kärnämneslärare p.g.a. detta begränsas i sin undervisning.
För att återkoma till min problemformulering borde lärarna egentligen ha goda möjligheter att verkställa styrdokumenten med tanke på ledningens inställning och generositet vad gäller resurser, men av olika orsaker när det gäller skolans unika förhållanden blir lärarna i vissa avseenden hindrade.
Den viktigaste slutsatsen som man kan dra av resultaten är alltså att skolkulturella faktorer kan begränsa lärarnas möjligheter att verkställa de mål och riktlinjer som
styrdokumenten stipulerar. Konsekvenser för läraryrket ligger i det intressanta faktum att skolkulturen innebär att det inte finns några garantier för att de ambitioner och mål man som yrkesverksam lärare har, alltid går att realisera. Slutligen bör det påpekas att underlaget för den här studien är relativt begränsat och att det hade varit intressant att utifrån en mer omfattande undersökning bekräfta och utveckla resultaten.
Referenser
Angelöw, B & Jonsson, T; Introduktion till socialpsykologi, Studentlitteratur, Lund, 2000.
Berg, Gunnar; Skolan som organisation – En analys av skolans organisatoriska struktur i
ett förändringsperspektiv, Slutrapport från SÖ-projektet ”Modeller för lokal
utvecklingsplanering och utvärdering” (projekt 6041), Uppsala universitet, Uppsala, 1981.
Ekholm, M & Fransson, A; Skolans socialpsykologi, Rabén & Sjögren, 1987.
Granström, K; Psykologi i skolan, Natur och kultur, Stockholm, 1981.
Groth, E; Mot en utvidgad lärarroll – En studie av skolkultur och inre styrning i fem
grundskolor, Uppsats för licentiatexamen i pedagogik, Högskolan Dalarna, Campus
Falun, 2002.
Johansson, B & Svedner, Per-Olov; Examensarbetet i lärarutbildningen, Kunskapsföretaget, Uppsala, 2004.
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Hur ser du på skolans gemensamma arbete vad gäller de gemensamma målen?
2. Hur skulle du beskriva arbetsklimatet på skolan, i och utanför klassrummet?
3. Vilka möjligheter känner du att du har när det gäller att vara med att påverka skolans utformning av verksamheten?
4. Hur skulle du beskriva dina möjligheter vad gäller ditt läraruppdrag?
5. Vilka faktorer anser du huvudsakligen påverkar din undervisning i relation till lärar- uppdraget?
6. Vad anser du vara viktigt när det gäller skolan som arbetsplats?
7. Vad anser du vara viktigt när det gäller skolans verksamhet?
8. Vad anser du skulle kunna förbättras vad gäller skolan som arbetsplats med anknytning till läraruppdraget?
9. Vad anser du skulle kunna förbättras vad gäller skolans verksamhet med anknytning till läraruppdraget?
