Innehållsförteckning 1

Full text

(1)
(2)

Innehållsförteckning

1

Viktiga och intressanta händelser för individ och samhälle ... 3

2

Verksamhet ... 4

2.1 Uppföljning av grunduppdrag ... 4

3

Måluppföljning ... 8

3.1 Agenda 2030 ... 8

3.2 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv ... 9

3.3 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: Hållbar personalförsörjning ... 12

4

Uppföljning av internkontroll ... 14

4.1 Årets internkontrollarbete ... 14

4.2 Uppföljning av internkontrollplanen ... 14

5

Personal ... 16

5.1 Analys av personalförhållanden ... 16

6 Ekonomi ... 17

6.1 Driftredovisning... 17

6.2 Tidigarelagda åtgärder ... 20

6.3 Investeringsredovisning ... 20

7

BILAGOR ... 22

7.1 Övrig uppföljning... 22

7.2 Följetal verksamhet ... 24

7.3 Följetal personal ... 25

Bilagor

Bilaga 1: Kvalitetsberättelse SN 2020

(3)

1 Viktiga och intressanta händelser för individ och samhälle

För att ge mest nytta för helheten i verksamheten, rusta den för framtiden och säkerställa god leverans till brukarna tog förvaltningsledningen fram ett antal huvudprocesser i

kvalitetsarbetet inför 2020. Trots att covid-19-pandemin till viss del begränsat möjligheterna för utvecklingsarbete har arbete ändå genomförts i dessa huvudprocesser. Till exempel kan nämnas nytt verksamhetssystem med digital avvikelsehantering, utveckling av

ledningssystem, kompetensförsörjningsplan och samordning av kompetensutvecklingsplaner.

Funktionshinder

• Verksamheten har i uppdrag att ge individuellt anpassade insatser. Detta har skett bland annat genom att ett nytt boende och lämpliga lokaler för Daglig verksamhet öppnats för att möta brukarnas behov. Nämnden har tagit över ansvaret för tidigare kooperativet Ljuspunkten som numera är en Daglig verksamhet.

• Alla verksamheter inom funktionshinder har under året varit öppna trots covid-19, men bedrivits till viss del i begränsad omfattning. Utmaningar under året har resulterat i nya möjligheter och ökad flexibilitet. Några exempel är utökat aktivitetsutbud på

hemmaplan, digitala möten mellan brukare/anhöriga och öppnandet av en mötesplats som socialt stöd för de brukare som valt att inte delta i ordinarie verksamhet.

• Verksamhetens ekonomiska utfall visar ett överskott som orsakas av förändrade förutsättningar och volymförändringar.

• Bemanningssituationen har varit sårbar under året på grund av pandemin, då frånvaron varit hög. Det har tryggats upp av extraanställningar, visstidsanställda och flexibel fastanställd personal som gjort sitt yttersta under året.

Individ- och familjeomsorg

• Verksamheten når en högre grad av måluppfyllelse än tidigare år, vilket kommer till uttryck i redovisningen av målindikatorer som visar fler gröna områden än tidigare.

• Ett ökat fokus på uppsökande och förebyggande socialt arbete har resulterat i tillskapandet av två fältsekreterartjänster. Under våren fokuserade de på att skapa kontaktytor och orientera sig i kommunen. Det kommungemensamma arbetet under sommaren med att minska den sociala oron bland ungdomar föll väl ut.

• Verksamheten har under covid-19 med smärre justeringar bedrivits som vanligt. Vissa behandlingsinsatser på individ- och gruppnivå har förlagts till platser och miljöer som tillgodosett kravet på social distansering. Möten har digitaliserats, erfarenheterna har sporrat till eftertanke och reflektion kring hur det sociala arbetet kan bedrivas i framtiden.

• Budgeten för försörjningsstöd och köpta vårdplatser för barn och unga har överskridits rejält. Verksamheten har ägnat stor kraft åt att genomföra genomlysningsaktiviteter.

Av analysen framgår att orsakerna till de ökade kostnaderna i hög grad ligger i en förändrad behovsbild som inte låter sig påverkas av interna effektiviseringar.

• Kompetensförsörjningen är fortsatt en stor utmaning trots att situationen under året förbättrats något med färre vakanta tjänster. Verksamheten har till exempel fokuserat på familjerättens svårigheter att rekrytera medarbetare. Uppdraget kräver

specialistkunskap och efterfrågan på kompetens är större än tillgången. Covid-19 har under perioden inneburit en högre personalfrånvaro. I viss mån har det kompenserats genom så kallade covid-anställningar men självklart har medarbetarna utsatts för arbetsmiljöpåfrestningar. Första linjens chefer har utifrån direktiven tillsett att arbetet utförts så säkert som möjligt, till exempel har medarbetarna med digitalt stöd arbetat hemifrån.

(4)

2 Verksamhet

2.1 Uppföljning av grunduppdrag

Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög

grad Delvis I låg grad Inte alls Stöd till personer med funktionsnedsättning X

Individ- och familjeomsorg X

Nämndens bedömning

Nämnden har i hög grad uppfyllt sina uppdrag. Bedömningen grundar sig på nedanstående sammanfattning samt uppföljningen från delårsrapporten.

I nämndplanen 2020-2021 fastställde nämnden följetal kopplade till grunduppdraget. Dessa preciserar vilken nivå som grunduppdraget ska ha för att nämnden ska ha uppfyllt sitt grunduppdrag. Vid genomgång av överklaganden av nämndens olika typer av beslut som avgjorts till och med december 2020 har kommunens beslut fått bifall vid 42 av 54 ärenden gällande funktionshinderverksamheten, vilket motsvarar 78 procent i andel. (Godkänd nivå enligt nämndplan 2020 är över 70 procent.) Gällande individ och familjeomsorgen har 86 av 102 beslut fått bifall, vilket motsvarar 84 procent i andel. (Godkänd nivå enligt nämndplan 2020 är över 75 procent.) Detta innebär att nämndens myndighetsutövning håller en god rättssäkerhet.

Inom funktionshinder finns förbättringsområden och utmaningar att fokusera på som gör att nämnden inte kan anses ha uppfyllt grunduppdraget helt. Att tillgodose önskemålet gällande kontaktpersoner har varit ett sådant, dock har i stort sett alla beslut verkställts eller avslutats under hösten. Att kunna erbjuda individuella önskemål inom daglig verksamhet i högre

omfattning är fortsatt en utmaning, då viss omorganisation och ombyggnation inte färdigställts under året. Ytterligare en utmaning är att möta enskildas specifika boendebehov, då

kommunen inte alltid kan tillgodose detta behov, vilket leder till att nämnden är nödgade att köpa externa boendeplatser. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa god service och kvalitet till brukarna samt att öka kompetensen hos medarbetarna.

Individ- och familjeomsorgen har inte uppfyllt sitt grunduppdrag helt. De främsta orsakerna till detta är svårigheten att tillgodose särskilt utsatta gruppers behov av bostäder, tillgodose invånarnas behov av kvalitetssäkrade familjerättstjänster och långvarigt

försörjningsstödsberoendes behov av arbetsmarknadsinriktat stöd. I samtliga fall har också externa omständigheter påverkat verksamhetens möjligheter att nå måluppfyllelse. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete som involverar och engagerar samtliga medarbetare och chefer.

Målet är att i alla verksamhetens delar erbjuda brukarna en god socialtjänst. Insikten om att ständigt erbjuda och ta emot relevant kompetenshöjning och reflektion är hög.

Förvaltningen har fortsatt påverkats av covid-19. Ett omställningsarbete sker löpande för att hitta lösningar på hur vi på ett säkert sätt möter våra brukare under rådande pandemi.

Redovisning av extrainsatser med anledning av covid-19

Nedanstående punkter är det arbete förvaltningen utfört under 2020 utöver ordinarie

verksamhet på grund av covid-19. Den extraordinära situationen under pandemin har haft stor påverkan på nämndens verksamhet, personal och ekonomi.

• Rekryteringsarbete med anställning av extra omvårdnadspersonal inklusive sjuksköterskor samt enhetschefer och administrativ personal

• Framtagande av rutin och organisation för inköp av extra skyddsutrustning vilket inledningsvis var mycket problematiskt med anledning av bristande tillgång på marknaden

• Arbete med lokaler och lagerhållning av extra skyddsutrustning

• Start och upprätthållande av krisorganisation och dagliga avstämningar i förvaltningen för äldreomsorgsnämnden och socialnämnden

• Kontinuerliga avstämningar med externa myndigheter såsom Smittskydd, Vårdhygien, Sjuhäradsregionen, Västra Götalandsregionen

(5)

• Kontinuerliga beslut om nya strategier och verksamhetsförändringar

• Upprättande av särskild covid-avdelning inklusive personal och rutiner

• Upprättande av särskilda covid-team i hemtjänst och på boende

• Omfattande och kontinuerligt arbete med framtagande och revidering av nya rutiner allt eftersom nationella riktlinjer förändrats, ibland flera gånger per vecka. Exempel på rutiner som tagits fram och reviderats kan gälla allt ifrån städning, matsituationer, besökare, transporter, fläktar, smittspårning och skyddsutrustning.

• Omfattande och kontinuerligt arbete med kommunikation och utbildning till verksamheter gällande nya rutiner, riktlinjer och rekommendationer

• Framtagande av utbildningsmaterial, träningsprogram för isolerade och anpassade informationsmaterial för olika målgrupper

• Särskild informationskampanj gällande våld i nära relationer inklusive framtagande av informationsmaterial

• Anpassning av lokaler och arbetssätt utifrån nationella rekommendationer

• Daglig rapportering av personalfrånvaro i alla verksamheter

• Regelbunden rapportering till krisledningsstab

• Regelbunden rapportering till Socialstyrelsen

• Regelbunden rapportering till VästKom/Länsstyrelsen angående tillgång till skyddsutrustning

• Arbete med egentester av personal med symptom

• Omfattande arbete med smittspårning sedan juni 2020

• Svar på frågor och synpunkter från media, allmänheten, medarbetare, organisationer och myndigheter

• Arbete med extra skyddsutrustning

• Komplicerad semesterplanering då förvaltningsledningen såg det nödvändigt att ha 60% av ordinarie personal på plats istället för 50% under sommaren.

• Veckovisa extra facklig samverkansgruppsmöten

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Nedan beskrivs det mest väsentliga som hänt under året inom funktionshindersverksamheten med utgångspunkt i nämndplanens två prioriteringar och strategier:

• utveckla hemmaplanslösningar

• central placering av korttidsplatser och utökning av antalet

För att utveckla hemmaplanslösningar projekteras ett nytt boende tillsammans med TSN.

Tilltänkt tomt för det planerade boendet var ej förenligt med detaljplanen, vilket innebar att behoven inte kunde tillgodoses. Fortsatt arbete kommer att ske under 2021. Detta har för brukarna inneburit att de fått sitt behov av boende tillgodosett på externa boenden på annan ort.

Funktionshinderverksamhetens korttidsverksamhet är idag placerad i Sätila i lokaler som inte är fullt anpassningsbara till behovet. Lokaliseringen av lokalerna innebär bland annat att avståndet mellan verksamheten och särskolan komplicerar resandet för brukarna. Planering och projektering för ett mer centralt korttidsboende planeras tillsammans med TSN. Detta kommer i sin tur att ge fler platser på korttiden.

Boende

Lunnalidens gruppbostad för personer med förvärvad hjärnskada öppnades i januari. Därmed har brukare erbjudits hemmaplanslösningar som tidigare fick sina behov tillgodosedda genom köpta platser samt de som i väntan på plats erhöll personlig assistans. Det pågående arbetet med att stärka individens självständighet har resulterat i att flera brukare kunnat erbjudas annan boendeform och därmed ökat sin delaktighet i samhället. Från och med februari lagas all mat till brukarna tillsammans ute på respektive boende. Detta leder till en ökad

självständighet då brukarna även tillreder sin lunch till dagen efter.

Daglig verksamhet

Nämnden har under 2020 övertagit ansvaret för den tidigare kooperativa verksamheten Ljuspunkten, då kooperativet valde att avveckla sin verksamhet. Utifrån pandemin har

verksamheten inte kunnat öppnas som planerat, dock har brukarna erbjudits att fortsätta sitt deltagande utan att ha öppet för allmänheten men kunnat erbjuda tjänster inom den

(6)

kommunala verksamheten. Brukarna och personalen har gemensamt planerat hur verksamheten ska utvecklas framåt.

Några av de Daglig verksamheterna som möter allmänheten har varit stängda under sista kvartalet, utifrån nya restriktioner från Folkhälsomyndigheten, för att skydda brukarna.

Samtliga brukare har erbjudits alternativa arbetsplatser.

Flera av de dagliga verksamheterna har varit en avgörande hjälp för kommunen i arbetet med covid-19 genom att ta fram skyddsutrustning till vård- och omsorgspersonal, såsom

tillverkning av visir, packning av material till hemtjänstpersonal, transporter och samordning.

Under våren har daglig verksamhet utökat sitt utbud, genom tvätteri och tvätt av personalkläder för delar av socialförvaltningens verksamheter.

Från och med den 1 januari höjdes habiliteringsersättningen från 36 till 80 kronor per dag.

Oavsett om brukarna själva valt att inte delta i sin dagliga verksamhet utifrån pandemin, har de erhållit habiliteringsersättning.

Individ- och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorgen utreder behov av bistånd och fattar beslut om insatser för barn och vuxna med stöd av sociallagarna. Verksamheten når en högre grad av måluppfyllelse än tidigare år, vilket kommer till uttryck i redovisningen av indikatorer som visar fler gröna

områden än tidigare. Nedan beskrivs det mest väsentliga som hänt under året inom respektive område med utgångspunkt i nämndplanens fem prioriteringar och strategier:

1. utveckla hemmaplanslösningar 2. utveckla metoder för anhörigstöd

3. utveckla den socialpsykiatriska verksamheten utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

4. arbeta strategiskt med långvarigt försörjningsstöd 5. inrikta arbetet på förebyggande insatser

Försörjningsstödsenheten

Liksom flertalet andra kommuner i riket har kostnaden för försörjningsstöd ökat under året.

Det arbete som i projektform bedrivs tillsammans med SKR och en rad andra kommuner med inriktning på att i positiv riktning påverka försörjningsstödsbehovet hos hushåll med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd har fortskridit, i detta arbete är implementeringen av

metodstödet Instrument X av stor betydelse. Arbetsmarknadscenter, AMC, som

organisatoriskt tillhör Barn- och utbildningsförvaltningen börjar finna sin form och tar i ökad omfattning emot berörda brukare för kartläggning av behov av arbetsmarknadsåtgärder. Ett internt genomlysningsarbete med fokus på följsamhet till lagstiftning, delegation och riktlinjer, dokumentation, beräkningar, frekvensen på uppföljningar och möten med brukarna har

genomförts och visar på att enhetens arbete håller god kvalitet men att det också finns förbättringsområden. Dessa är omhändertagna i handlingsplaner och är ett pågående arbete.

Enheten är i slutfasen av arbetet med att införa digitala tjänster i form t.ex. e-ansökan. Detta gynnar både brukare och medarbetare. Det boendesociala arbetet har ägnats stor

uppmärksamhet i vilket det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med det allmännyttiga bostadsbolaget är prioriterat, både operativt och strategiskt. För att tillgodose behovet av referensboende i vilket bostadslösa kan tränas i att sköta och behålla en bostad byggs en sådan verksamhet på Ekås i Horred.

Vuxenenheten

De hemmaplanslösningar som bedrivs håller en god kvalité och utvecklas kontinuerligt, så som missbruksbehandling på verksamheterna Cesam och Kraftvärk. Till följd av nya regler kring samverkan vid utskrivning från sjukhus har enheten i samverkan med andra vårdgivare upprättat nya rutiner för att säkerställa att brukarna får en trygg och säker hemgång.

Övergången av tillstånds- och tillsynsverksamheten från socialförvaltningen till

samhällsbyggnadsförvaltningen beslutades den 20 november av Kommunfullmäktige. Mycket arbete har pågått för att förbereda miljöenheten på övertagandet av verksamhet och personal.

Kommunen återtar även tillståndshandläggandet av serveringstillstånd och förberedande planering har skett för att ärende, arkiv och register kan tas över på ett säkert sätt.

(7)

Enheten har genomfört ett kommunikationsprojekt med målet att skapa lättillgänglig och tydlig information till allmänheten rörande våld i nära relation och vilken hjälp som finns att få. Detta arbete har synliggjorts i olika sammanhang för att nå ut så brett som möjligt.

Verksamhetsföreträdare har föreläst vid olika föreningssammankomster, t.ex. på Rotary.

Medarbetarna har utbildats inom området, t.ex. med tema hedersrelaterat våld för att öka kunskap och förbättra utredningsfärdigheter.

Familjeenheten

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag och långt ifrån alla barn lever under trygga och utvecklande förhållanden. Enheten beaktar skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor, utanförskap och ekonomisk utsatthet bland barn och unga för att säkerställa barnens behov.

Insatsen kontaktfamilj har i några ärendet varit svårt att verkställa, då det saknats lämpliga familjer. I något ärende har IVO belagt nämnden med en avgift för förseningen av verkställt beslut.

I samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett arbete, "Att motverka

problematisk skolfrånvaro och främja samverkan", med så kallade "hemmasittare", dvs unga som har problematisk skolfrånvaro men inte en dålig hemmiljö och är därför inte föremål för tvång.

Under året har två fältassistenter påbörjat sitt uppsökande och förebyggande arbete bland barn och unga i allmänna miljöer, med målet att identifiera och omhänderta barn och ungas behov.

Socialpsykiatriska enheten

Ett aktivt förebyggande arbete på den öppna verksamheten Vallmon har resulterat i att målgruppen breddats och att fler i målgruppen 18-40 år deltar.

Vid sidan av de åtgärder som vuxenenhetens handläggare i samverkan med sjukvården gör för att planera en god hemgång (lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård) har ett "hemtagningsteam" skapats. Detta team har beredskap för att ta emot och svara för akuta insatser i avvaktan på att planerade insatser kan verkställas. Arbetet innebär att brukare också kan få praktiskt eller emotionellt stöd under kvällar och helger i väntan på ordinarie boendestöd.

Förebyggande insatser och anhörigstöd

Tussilago innebär anhörigstöd utifrån ett barnperspektiv och är en

serviceinsats/gruppverksamhet för barn som lever i utsatta situationer. Den bedrivs i samverkan mellan personal ifrån IFO och Elimkyrkan i Skene. Kvalitén på verksamheten är hög eftersom det finns hög kompetens och engagemang både från kyrkan och kommunen.

Socialförvaltningens arbete med att erbjuda anhörigstöd bedrivs inom samtliga verksamheter.

Behovet av anhörigstöd ser olika ut beroende på vilken målgrupp det riktar sig till.

Samordningsvinsterna är dock uppenbara och enhetschefen har tilldelats ett särskilt uppdrag att kartlägga brukarnas behov och verksamheternas resurser för att föreslå en tvärfunktionell verksamhetsmodell. Detta har resulterat i att det nu finns en förvaltningsövergripande riktlinje för hur arbetet ska bedrivas redo att tas i bruk.

(8)

3 Måluppföljning

Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.

3.1 Agenda 2030

I nämndplan 2020-2021 redogörs för hur nämndens mål bidrar till mål och delmål inom Agenda 2030. Nämndplanen visar på att mycket av det som nämnden gör inom sin verksamhet har direkta kopplingar till Agenda 2030, enligt tabellen nedan. Uppföljningen återfinns i sina respektive delar i rapporten.

Nämndens mål Agenda 2030 mål Agenda 2030 delmål Uppföljning all hjälp utformas efter

individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga

mål 10 Minskad ojämlikhet 10:2 att möjliggöra och verka för att alla

människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet

andel brukare med aktuell genomförandeplan samt Brukarundersökningen för individ- och

familjeomsorg, gällande inflytande

mål 3 God hälsa och

välbefinnande 3:4 främja psykisk hälsa och välbefinnande allt arbete bedrivs med

professionellt

förhållningssätt och god kvalitet, baseras på brukares erfarenheter SAMT yrkesverksammas praktik och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (EBP)

mål 10 Minskad ojämlikhet 10:2 att möjliggöra och verka för att alla

människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet

egen kontroll av följsamhet till lagkrav, brukarundersökning daglig verksamhet (brukaren får själv bestämma om saker som är viktiga) samt användandet av standardiserad bedömningsmetod för våldsutsatta.

mål 10 Minskad ojämlikhet 10:2 att möjliggöra och verka för att alla

människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet mål 3 God hälsa och

välbefinnande mål 5 Jämställdhet insatser ska samordnas i

syfte att enskilda når en egen försörjning

mål 1 Ingen fattigdom vuxna biståndsmottagare

med långvarigt

ekonomiskt bistånd, andel av befolkningen samt invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll.

mål 3 God hälsa och

välbefinnande 3:4 främja psykisk hälsa och välbefinnande arbetet har en

rehabiliterande och förebyggande inriktning SAMT diskriminerande fördomar och attityder ska bekämpas och mångfalden bejakas

mål 3 God hälsa och

välbefinnande 3:4 främja psykisk hälsa

och välbefinnande egen undersökning av ej återaktualiserade ärenden samt genom öppna jämförelsers indikator gällande öppen verksamhet

(9)

3.2 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv

Kommungemensamma mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020

Andel brukare inom funktionshinder med

aktuell genomförandeplan 98 98 98 ≥ =96%

Andel klienter inom familjeenhet och

vuxenenhet med aktuell genomförandeplan 97 90 88 >= 97%

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg

totalt - inflytande andel % 83 94 94 ≥ =94%

Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan

Enheterna har arbetat aktivt med att alla brukare skall ha en aktuell genomförandeplan.

Funktionshinder har nio habiliteringspedagoger som stödjer medarbetarna på enheterna i framtagande av aktuella genomförandeplaner för brukare.

Frågan finns med i den årliga enhetsundersökningen LSS som Socialstyrelsen genomför. Vid uppföljning och genomgång under våren 2020 av tidigare inlämnad statistik, har det

uppdagats att vissa feltolkningar har medfört att siffrorna i Kolada för 2019 är missvisande.

Socialstyrelsen ställde in enhetsundersökningen LSS 2020 på grund av coronapandemin, varför det fortsatt är en uppskattad siffra som redovisas.

Andel klienter inom familjeenhet och vuxenenhet med aktuell genomförandeplan

Mellan perioden 2018 och 2019 ändrades mätmetoden vilket återspeglas i den stora skillnaden mellan åren. Enheterna har arbetat aktivt med att alla brukare skall ha en aktuell

genomförandeplan. Redovisningen är en sammanslagning av enheternas resultat. Ingen enhet når målet för 2020 och trenden är negativt relaterad till tidigare år. Arbetet med

genomförandeplaner är en prioriterad strategi i verksamhetsplanen, arbetet fortsätter 2021.

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - inflytande andel %

Under hösten 2019 genomförde IFO den nationella undersökningen om brukarupplevd kvalitet.

Enkäten har besvarats inom försörjningsstöd, vuxenenheten samt familjeenheten,

vårdnadshavare och barn från 13 år och uppåt. 94 procent av de som besvarat enkäten har svarat positivt på undersökningens fråga "Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras?" (deltagande kommuner 86 procent). Av de som besvarat enkäten har upplevelsen av inflytande ökat sedan 2018, detta gäller speciellt bland männen 96 procent (deltagande kommuner 86 procent). Även bland kvinnorna ökar

upplevelsen av inflytande till 93 procent (deltagande kommuner 85 procent). Enheterna har att arbeta med resultaten, genomföra analyser och förbättringsåtgärder, vilket visar sig i den ökade nöjdheten mellan 2018 och 2019. Arbetet med 2019 års resultat har prioriterats ned med anledning av coronapandemin. Nästa brukarundersökning för IFO genomförs hösten 2021.

Nämndens mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga (KGM)

Se det kommungemensamma målet med samma namn ovan.

Kommungemensamma mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020

Andel LSS-beslut som verkställs inom 3

månader 90 93 93 >= 95%

(10)

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020 Andel klienter som får tid för besök ang.

ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från

kontakttillfället 85 85 92 >= 95%

Andel anmälningar till familjeenheten där

förhandsbedömningar görs inom 14 dagar 75 90 85 = 100%

Andel anmälningar till vuxenenheten där

förhandsbedömning görs inom 14 dagar 90 97 96 >= 90%

Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader

Ej verkställda beslut gäller framförallt kontaktpersoner. Antalet ej verkställda beslut redovisas kvartalsvis till IVO. Under året har fokus på att arbeta med besluten gällande kontaktpersoner och kunnat avsluta ärenden hos IVO. Det finns svårigheter att hitta frivilliga personer som vill ta sig an uppdraget samt att matcha det med individens önskemål. Svårigheterna har funnits i flera år. Pandemin har inte påverkat verkställighetstiden. Måluppfyllelse nås inte, men andelen ligger kvar på samma nivå som 2019.

Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället

I relation till föregående år har fler fått tid för besök inom 14 dagar, dock uppnås inte måluppfyllelse. I de fall där 14 dagar överskridits har det rört sig om väntetid på 3 veckor.

Personer som befunnit sig i akut behov av ekonomisk hjälp har fått komma för att få en första hjälp i den uppkomna situationen.

Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar Enheten har haft ett speciellt uppdrag att ta fram rutiner och arbetssätt för att säkerställa lagkravet. När detta implementerades nåddes måluppfyllelse. Orsaken till årsresultatet beror på att det nya arbetssättet/rutinen inte implementerades förrän efter sommaren. Under årets två sista månader har enheten kämpat med tidsgränsen och inte lyckats på grund av

pandemiläget utifrån sjukfrånvaro både från personalen men även att brukarna har avbokat för sjukdom. Framöver räknar enheten med måluppfyllelse.

Andel anmälningar till vuxenenheten där förhandsbedömning görs inom 14 dagar Vuxenenheten uppnår målet och där pågår ett upprätthållande av arbetet med förhandsbedömningar.

Nämndens mål: Verksamheten ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis

Våld i nära relation

Under hösten 2020 gjordes satsningar på att utveckla förvaltningens, och i synnerhet individ- och familjeomsorgens, information och kommunikation om våld i nära relationer.

Externa kommunikationsinsatser

Behovet av en uppdaterad webb resulterade i nya, utvecklade och uppdaterade webbsidor med tillgänglig information som riktar sig till flera målgrupper. Två foldrar togs fram för att

användas av såväl socialsekreterare som kvinnojour och andra aktörer som behöver förmedla information om våld i nära relationer.

För att uppmärksamma frågan lokalt togs en informationskampanj fram. Kampanjen ”Allt våld syns inte utanpå” togs väl emot av invånarna som vistas på sociala medier, och kommunens satsningar resulterade i ett uppslag i Markbladet.

Interna kommunikationsinsatser

Utöver utveckling av information för externa kanaler har det gjorts en översikt av internt material, såsom rutin, lathundar och annat material med syfte att användas av

socialsekreterare på IFO. Det gjordes också en kartläggning av hur andra förvaltningar och myndigheter arbetar med frågan.

(11)

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020 Brukarbedömning daglig verksamhet –

brukaren får själv bestämma om saker som är

viktiga, andel% 74 74 73 ≥ =78%

Använder standardiserade

bedömningsmetoden FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna missbruk (Ja=1, Nej=0)

1 1 1

Brukarbedömning daglig verksamhet – brukaren får själv bestämma om saker som är viktiga, andel%

SKR samordnar en frivillig nationell brukarundersökning inom funktionsverksamheten varje år, socialförvaltningen genomför denna vartannat år. Årets undersökning genomfördes under oktober/november. I år deltog 130 kommuner gällande Daglig verksamhet. Svarsfrekvensens för Marks kommun gällande Daglig verksamhet blev 79% (81% 2018), 155 brukare erbjöds att besvara enkäten och 122 svar inkom (år 2018 erbjöds 124 och 101 svar inkom). Utifrån den samhälleliga situationen med covid-19 bedöms svarsfrekvensen som god för årets undersökning. Vi når inte målet med 78% (medel för besvarande kommuner för i år blev 75%). Det skiljer sig mellan kvinnor 69% och män 78%, vilket behöver analyseras då 2018 års undersökning var fördelningen för kvinnor 74% och män 75%. Under 2021 kommer resultaten från undersökningen att analyseras, detta arbete kommer att bland annat ske genom workshops med personal och brukare.

Utifrån de allmänt gällande restriktioner inom samhället kan ha påverkat upplevelsen av begräsningar som att man som enskild har mindre att bestämma om på sin Dagliga verksamhet.

Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna missbruk (Ja=1, Nej=0)

Socialsekreterarna inom IFOs myndighetsutövning har genomgått utbildning i Freda och metoden används systematiskt. Under året har införts att Freda kortfrågor ska användas vid uppföljning av genomförandeplan minst 1 ggr/år inom boendestödet och boende SoL.

Nämndens mål: Insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en egen försörjning

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av

befolkningen 0,7 0,7 0,6 ≤ =0,65%

Andel invånare 0-19 i år i ekonomiskt utsatta

hushåll % 5,7 ≤ =6%

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen Nämnden har sedan 2018 legat lägre än riksgenomsnittet och når måluppfyllelse.

Andel invånare 0-19 i år i ekonomiskt utsatta hushåll %

Även denna grupp är jämförbart mindre än andra kommuners, men kommer att påverkas av de ovan beskrivna omständigheterna.

2020 års resultat publiceras februari 2022, vilket har gjort att nämnden valt att ta bort denna indikator 2021.

Kommungemensamma mål: Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020

(12)

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020 Andel ej återaktualiserade barn 0-12 år 1 år

efter avslutad utredning % 45 59 75 ≥ =65%

Andel ej återaktualiserade barn 13-20 år 1 år

efter avslutad utredning % 54 62 77 ≥ =65%

Andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad

utredning eller insats % 59 70 69 ≥ =70%

Andel ej återaktualiserade barn 0-12 år 1 år efter avslutad utredning %

Enheten utreder och behandlar barn- och familjer med svår psykososocial problematik. Under 2020 når vi måluppfyllelse och kommit i nivå med riksgenomsnittet för 2019. De senaste årens strategier för att öka kvalitén och ge rätt stöd har under 2020 gett resultat.

Andel ej återaktualiserade barn 13-20 år 1 år efter avslutad utredning %

Enheten utreder och behandlar barn- och familjer med svår psykososocial problematik. Under 2020 når vi måluppfyllelse och kommit i nivå med riksgenomsnittet för 2019. De senaste årens strategier för att öka kvalitén och ge rätt stöd har under 2020 gett resultat.

Andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats %

Avståndet till måluppfyllelse är mindre än en individ, vilket bedöms vara godkänt resultat.

Enheten arbetar fortsatt för att upprätthålla målvärdet.

Nämndens mål: Diskriminerande fördomar och attityder ska bekämpas och mångfalden bejakas

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020

Öppen verksamhet till personer med psykisk

funktionsnedsättning 1 1 1

Öppen verksamhet till personer med psykisk funktionsnedsättning

Den öppna verksamheten Vallmon välkomnar invånare med psykiska funktionsnedsättningar.

Verksamheten har utvecklats de senaste åren och utvecklat sitt utbud av aktiviteter för flera målgrupper. Verksamheten har bedrivits med flexiblare lösningar under coronapandemin.

Verksamheten erbjuder evidensbaserad utbildning till deltagarna, Ett Självständigt Liv (ESL), med målet att den enskilda ska stärka och öka självinsikten och bli mer självständig.

Vallmon samverkan med NSPHiG i att genomföra en brukarrevision, vilket innebär att brukare tillsammans med andra brukare reviderar den verksamhet som bedrivs.

Brukarrevisionen kommer att vara en del av underlag till ett större genomlysningsarbete inom socialpsykiatrin som pågår. I underlaget ingår även brukarundersökningen funktionshinder samt professionsbedömd inventering av behov för målgruppen och genomlysningen beräknas vara klar under våren 2021.

3.3 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: Hållbar personalförsörjning

Kommungemensamma mål: Friska medarbetare

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020

Sjukfrånvaron ska minska 6,1 6 8,6 <= 6,3%

Sjukfrånvaron ska minska

Nämndens bedömning är att målet har uppfyllts i låg grad under året. Bedömningen grundar sig på följande:

(13)

Det finns en stor följsamhet gentemot Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Detta har lett till högre sjukskrivningstal. Vilket är den största anledningen till att måluppfyllelsen är låg.

Inom funktionshinder pågår arbetet med att skapa förutsättning för rast och paus. Idag finns verksamheter som inte har rast utan så kallat måltidsuppehåll, vilket innebär att man "tar rast" när verksamheten tillåter och man har ej möjlighet att lämna arbetsplatsen. För att skapa återhämtning har scheman och lokalutnyttjande förändrats.

Medarbetare uppmuntras att använda friskvårdsbidrag.

Nämndens mål: Friska medarbetare.

Se det kommungemensamma målet med samma namn ovan.

Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid

Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020

Alla anställda ska kunna få önskad

sysselsättningsgrad (%) 99 94,2 100

Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)

Siffran visar den genomsnittliga sysselsättningsgraden, inte den önskade

sysselsättningsgraden. Varje år ställs frågan till medarbetare om önskad sysselsättningsgrad för att så många som möjligt ska ha en önskad sysselsättningsgrad.

Nämndens mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid.

Se det kommungemensamma målet med samma namn ovan.

(14)

4 Uppföljning av internkontroll

4.1 Årets internkontrollarbete

Nämnder och styrelser har ansvar för att den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde är tillräcklig och ska rapportera om sitt arbete med intern kontroll.

Internkontrollplanen beslutades i samband med nämndplan 2020-2021. I planen identifierades sex risker som förvaltningen har gjort särskilda kontrollmoment till under året. Resultatet av varje enskilt kontrollmoment sammanfattas nedan vid varje risk. Utöver internkontrollarbetet pågår ett ständigt arbete med egenkontroller i verksamheten som genomförs enligt gällande lagstiftning och för att genomföra förbättringar av verksamheten.

4.2 Uppföljning av internkontrollplanen

Ekonomi

Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2020

Utbetalningar som hanteras inom IFO kan ske till egen fördel om underlag/uppgifter förfalskas.

Uppföljning av om arbetet med kontroll av loggar och

stickprovsgranskningar fungerat.

Under 2020 har enheten genomfört egenkontroll vid ett tillfälle under våren och under september har en större genomlysning av samtliga pågående ärenden gjorts. Under hösten har en extern genomlysning av försörjningsstödet genomförts med syfte att identifiera om det finns några interna förklaringar till att försörjningsstödet ökar mer än budgeterat. Genomlysningen har lämnat förslag till åtgärder och upprättat förslag till handlingsplan vilket omhändertagits på enheten.

Genomlysning har gjorts på samtliga ärenden, totalt 314.

Administration

Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2020

Bristande efterlevnad av

delegationsordning Månadsvis granskning av fem

ärenden, utförs av nämndsledamöter Under 2020 har socialnämndens ledamöter och ersättare granskat 41 delegationsbeslut. I 40 fall har besluten funnits vara motiverade och väl dokumenterade. I ett ärende har anmärkning skett vad gäller otydlig beslutsformulering men ingen anmärkning vad gäller själva beslutet.

Myndighetsutövning

Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2020

Barn och unga/ enskilda individer kan fara illa om utredning tar för lång tid. Problematiken kan förvärras.

Uppföljning av om utredningstiden

är för lång. Individ- och familjeomsorgen

konstaterar att 18 %, i reella tal 85 stycken av det totala antalet utredningsärenden, inte avslutades inom fyra månader. Enheten bedriver ett förbättringsarbete med målet att under 2021 komma tillrätta med obalansen. Enheten söker förklaringar i den egna handläggningsprocessen, hög arbetsbelastning, periodvis hög frånvaro och brukarnas bristande delaktighet.

För omfattande utredningar/ Uppföljning av om Under året har alla utredningar som

(15)

Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2020 uppgifter utan relevans tas med i

utredning och bedömning utredningar/uppgifter utan relevans

tas med i utredning och bedömning enhetschef har delegation på samt alla utredningar som går till socialutskottet lästs och kontrollerats. I något fall finns information med som inte är av värde i utredningen och i något fall är språket svårt. Inget av detta har lett till en avvikelse men tas med i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Verkställighet

Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2020

Bristande information mellan beslut

och verkställighet Granskning av

informationsöverföringen i processen genom stickprovskontroll.

Vid överföring av information lämnas skriftligt uppdrag till utförare där anledning till insats beskrivs och vad som krävs för att insats ska

avslutas. Inför uppstart av insats sker informationsmöte med verkställighet och myndighet.

Familjeenhetens granskning visar att informationen i vissa fall är

knapphändig.

Bristande dokumentation skapar bristande rättssäkerhet för både individ och myndighet

Uppföljning av om det finns

bristande dokumentation. Genomlysningen inom försörjningsstödet samt strukturerade genomgångar av förste socialsekreterare visar att dokumentationen på enheten håller god kvalité och snarare tenderar att vara väl omfattande. Inom

familjeenheten läser förste socialsekreterare alla utredningar innan beslut fattas oavsett delegation. Inom omsorgens verkställighet har en digital utbildning inom dokumentation skapats för att säkerställa för att undvika brister inom den sociala dokumentationen.

(16)

5 Personal

5.1 Analys av personalförhållanden Funktionshinderverksamheten

Funktionshinderverksamheten har arbetat intensivt med att förebygga sjukdom och öka frisknärvaron genom att följa rutiner och riktlinjer för att minska smittspridningen på

arbetsplatsen. Utöver ordinarie följsamhet till basala hygienrutiner har möjligheten till distans mellan medarbetarna och användande av skyddsutrustning varit i fokus. Omfattande

informations- och utbildningsinsatser har genomförts med medarbetarna med anledning av covid-19-pandemin.

Förvaltningen har följt personalfrånvaron (vård av barn och sjukdom) per dag under covid-19- pandemin. Den genomsnittliga frånvaron har varit 12 procent inom

funktionshinderverksamheten.

Förvaltningsledningen tog beslut under våren om en generell överanställning för att täcka personalfrånvaron med anledning av covid-19. Ca 20 "covidanställningar" anställdes utöver grundbemanningen. Erfarenheten är att anställningarna har utnyttjats i hög grad.

Frånvarande personal med symtom har erbjudits egentest. Totalt har ca 1100 egentester utförts i förvaltningen under 2020. Ca 10 procent av dessa tester har visat sig positiva och övriga ca 90 procent med negativa testsvar har kunnat återgå i tjänst. Kommande

antikroppstester kan ytterligare minska frånvaron.

Individ- och familjeomsorgsverksamheten har historiskt upplevt utmaningar att rekrytera medarbetare med relevant kompetens. Under året har situationen förbättrats något med färre vakanta tjänster men situationen bedöms fortsatt vara kritisk. Oönskad hög

personalomsättning påverkar budget och verksamhetens förmåga att utföra sitt uppdrag negativt. En av familjeenheterna har haft svårt att rekrytera enhetschef varför

förutsättningarna genomlysts och åtgärder vidtagits för att rekrytera och behålla chef.

Ledningsarbetet på enheterna stöds av samordnar- och 1:e socialsekreterarfunktioner som verkar gynnsamt för både första linjens chefer och medarbetarna. Under året har

verksamheten också fokuserat på familjerättens svårigheter att rekrytera kompetenta

medarbetare. Uppdraget kräver specialistkunskap och efterfrågan på kompetens är större än tillgången. För att bemästra situationen och skapa goda förutsättningar, för både de invånare som är i behov av dessa tjänster och medarbetarna, krävs ett framtida aktivt förhållningssätt från förvaltningens sida som innehåller konstruktiva lösningar. Medarbetarna förväntas ta emot handledning och genomgå utbildning för att bibehålla hälsa och utveckla professionella förhållningssätt. Covid-19 har under perioden inneburit en något högre personalfrånvaro eftersom medarbetarna iakttagit och visat följsamhet till Folkhälsomyndighetens

rekommendationer.

(17)

6 Ekonomi

Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av utfall för 2020.

6.1 Driftredovisning

Tabell årsrapport Driftredovisning

(belopp i tkr) Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Budget 2020 Budgetavvikel se

Intäkter 48 600 48 100 49 300 34 600 14 700

Personalkostnader -227 900 -234 900 -243 300 -244 100 800

Övriga kostnader -182 900 -184 700 -185 300 -170 400 -14 900

Nettokostnader -362 200 -371 500 -379 300 -379 900 600

Fördelning på huvudverksamhet, netto

Stöd till personer med

funktionsnedsättning -194 500 -204 000 -196 700 -210 300 13 600

Individ- och familjeomsorg -126 700 -126 700 -144 500 -126 400 -18 100 Administration/Central

förvaltn/Nämnd -35 000 -37 600 -37 800 -43 200 5 400

Nettokostnader

huvudverksamheter -356 200 -368 300 -379 000 -379 900 900

Ensamkommande barn -

intäkter 17 900 11 600 5 000 6 100 -1 100

Ensamkommande barn -

kostnader -23 900 -14 800 -5 300 -6 100 800

Ensamkommande barn

- nettokostnader -6 000 -3 200 -300 0 -300

Nettokostnader -362 200 -371 500 -379 300 -379 900 600

Analys av driftredovisning

Nämndens årsutfall jämfört med budget och föregående år

Socialnämnden redovisade ett överskott år 2020 med 0,6 mnkr jämfört med budgetramen på 379,9 mnkr. Föregående års utfall jämfört med budget var ett underskott om 4,9 mnkr. Årets nettokostnader uppgick till 379,3 mnkr, vilket motsvarade en ökning med 7,8 mnkr eller 2,1 procent jämfört med föregående år.

Påverkan av covid-19-pandemin

Förvaltningen har under året påverkats av rådande omständigheter med anledning av covid- 19, bland annat genom ökad personalfrånvaro, behov av extraordinära åtgärder inom olika uppdragsområden och inköp av skyddsutrustning. De långsiktiga effekterna för

socialnämndens verksamheter kommer att märkas framöver inom de olika ärendekategorierna, främst inom individ- och familjeomsorgen.

Socialnämndens merkostnader samt ersättningar i form av statsbidrag med anledning av covid-19-pandemin blev enligt följande för år 2020:

Typ av kostnad/ersättning mnkr

Personalkostnader, utökning m.a .a covid -19 -6,5

Skyddsutrustning/övriga kostnader -0,8

Kostnad sjuklöner (april-december) -5,2

Ersättning sjuklöner 3,9

(18)

Typ av kostnad/ersättning mnkr

Ersättning merkostnad covid -19 fr staten 6,0

Netto, merkostnad covid -19 -2,5

Socialnämnden har under året haft kostnader för stärkt bemanning om 6,5 mnkr med

anledning av covid-19. Extra inköp av skyddsutrustning och övriga kostnader som extra städ och lagerhållning av skyddsutrustning uppgick till 0,8 mnkr. Kostnad för sjuklöner (april- december) uppgick till 5,2 mnkr, under samma period föregående år kostade sjuklönerna 2,2 mnkr. Socialnämnden erhöll ersättning för sjuklöner om 3,9 mnkr av de 5,2 mnkr nämnden redovisade som kostnad. Nettokostnaden för sjuklönerna under perioden april-december var 1,3 mnkr, vilket är 0,9 mnkr lägre än samma period föregående år. Socialnämnden erhöll 6,0 mnkr i ersättning för merkostnader kopplat till covid-19 från staten. Totalt redovisade

nämnden en nettokostnad om 2,5 mnkr för kostnader kopplat till covid-19 och sjuklöner under perioden april-december.

Jämförelse med budget och föregående år per kostnadsslag

Intäkterna uppgick till 49,3 mnkr för året. Utfall jämfört med budget gav ett överskott på 14,7 mnkr. Överskotten har genererats i flera verksamheter och beror främst på ersättningar relaterade till covid -19 från staten, men även på att flera olika statsbidrag har nyttjats fullt ut samt en högre ersättning från försäkringskassan gällande personlig assistans. Ersättningen från staten gällande merkostnader för covid -19 och sjuklöneersättning gav nämnden ett tillskott om 9,9 mnkr. I övrigt består intäkterna främst av ersättningar från försäkringskassan gällande personlig assistans (14,6 mnkr), debitering av bostadshyror (7,7 mnkr), ersättning från migrationsverket (5,4 mnkr), särskild momsersättning (3,4 mnkr), övriga statsbidrag (2,8 mnkr), taxor och avgifter (0,5 mnkr) samt övriga intäkter (5,0 mnkr).

Jämfört med föregående år ökade intäkterna med 1,1 mnkr på helår. Minskad ersättning från Migrationsverket samt att intäkterna från Samordningsförbundet gällande Rams verksamheter har flyttats över till barn- och utbildningsnämnden är orsaken till den relativt oförändrade intäktsnivån mellan åren.

Personalkostnaderna uppgick till 243,3 mnkr för perioden (inklusive inhyrd personal), vilket gav ett överskott mot budget om 0,7 mnkr. Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 2,0 mnkr. Funktionshinder redovisar ett överskott om 1,7 mnkr jämfört med budget, individ- och familjeomsorgen -0,1 mnkr, nämndsverksamheten -0,2 mnkr och personalkostnaderna inom verksamheten kring ensamkommande barn visar -0,6 mnkr.

Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 11,7 mnkr eller 5 procent.

Personalkostnader relaterade till covid-19 uppgick till 6,5 mnkr för året. Inom funktionshinder har två nya boenden startats upp under senare delen av 2019 samt i januari 2020, vilket också har påverkat skillnaden mellan åren.

Övriga verksamhetskostnader som består av köpta vårdplatser, köpt assistans av extern utförare, lokalkostnader, kost, städ, leasingbilar, kompetensutveckling, representation,

utbetalt försörjningsstöd, telefon, it, förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier uppgick till 185,3 mnkr för år 2020. Jämfört med budget redovisas ett underskott om 14,9 mnkr i perioden, framförallt genererat av högre kostnader för köpt vård, utbetalt försörjningsstöd och lokalkostnader.

Jämfört med föregående års helårsutfall har kostnaderna ökat med 0,4 mnkr. Utbetalt försörjningsstöd och köpta vårdplatser ligger på en högre nivå i år än föregående år,

kostnaderna för köpta vårdplatser gällande ensamkommande barn och personlig assistans med extern utförare har minskat mellan åren.

Jämförelse med budget och föregående år per verksamhetsområde Funktionshinder

Funktionshinders verksamheter redovisade ett utfall om 196,7 mnkr vilket motsvarade en minskning om 7,4 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet innebar ett överskott mot budget om 13,7 mnkr som i huvudsak förklarades av volymminskningar inom personlig assistans samt statsbidrag (ersättning för merkostnader relaterat till covid -19).

(19)

Inom särskilda boenden redovisades ett överskott motsvarande 5,2 mnkr i jämförelse med årets budget. Årets överskott berodde främst på ersättningar relaterade till covid -19 samt färre köpta vårdplatser av externa utförare. Jämfört med föregående år ökade kostnaderna med 3,8 mnkr. Ökningen beror främst på ett nytt uppstartat boende i januari.

Kostnaderna inom personlig assistans visade i jämförelse med budget ett överskott på 4,4 mnkr. Minskande volymer inom assistansen, högre ersättning från försäkringskassan samt ersättningar relaterade till covid -19 är orsakerna till överskottet. Jämfört med föregående år minskade kostnaderna med 8,4 mnkr, vilket förklaras av minskade volymer.

Inom daglig verksamhet redovisas ett överskott på 1,4 mnkr för året jämfört med budget.

Överskottet beror på lägre personalkostnader samt ett statsbidrag för habiliteringsersättning.

Vid tidpunkten för beslut om årets budgetplan fanns inget regeringsbeslut om statsbidrag, varför bidraget inte budgeterades. Jämfört med föregående år är kostnadsnivån i princip oförändrad.

Korttid/ledsagare/avlösare redovisar ett överskott på 1,6 mnkr för perioden. Som ett led i smittskyddsbegränsning på grund av covid-19-pandemin har vissa verksamheter delvis

avstannat eller bedrivits i mindre omfattning under en period, vilket har lett till minskade kostnader. Kostnadsminskningen mellan åren var 2,4 mnkr.

Personliga ombud och myndighetsutövning redovisade ett överskott på 0,9 mnkr. Lägre personalkostnader på grund av vakanser och sjukskrivningar inom myndighetsutövning samt ökat statsbidrag för personliga ombud förklarar överskottet. Jämfört med föregående år minskade kostnaderna med 0,2 mnkr.

Individ- och familjeomsorgen

Helårsutfall jämfört med budget gav ett underskott på 18,2 mnkr. Underskottet beror på högre kostnader för köpta vårdplatser både inom barn- och familjeenheten samt vuxenenheten (13,9 mnkr) och utbetalt försörjningsstöd (5,3 mnkr). Även individ- och familjeomsorgen har tagit del av ersättningar för merkostnader i samband med covid -19 (1,9 mnkr av totalt 9,9 mnkr).

Kostnaderna inom barn- och familj har i jämförelse med budget ett underskott på 14,4 mnkr för år 2020. Underskottet beror på ökat antal ärenden som har krävt ökad bemanning samt en ökning av köpta vårdplatser för barn och ungdomar. Kostnaderna ökade med 14,8 mnkr jämfört med föregående år och förklaras av ökade personalkostnader samt ökade kostnader för köpta vårdplatser (12,6 mnkr).

Kostnaderna för verksamheterna inom vuxenenheten och socialpsykiatrin har i jämförelse med budget tillsammans visat ett nettoöverskott på 1,1 mnkr för året. I dessa verksamheter ingår både kostnader för egen personal samt kostnader för köpta vårdplatser för vuxna.

Underskott finns inom köpta vårdplatser (socialpsykiatri), medan socialpsykiatri i egen regi redovisar överskott jämfört med tilldelad budget. Överskottet har genererats av vakanta tjänster samt ersättningar för framförallt sjuklöner. Jämfört med föregående år ökade kostnaderna med 0,2 mnkr.

Kostnaderna inom försörjningsstödsenheten visade ett underskott med 4,9 mnkr jämfört med budget för året. Avvikelsen jämfört med budget gällande utbetalt försörjningsstöd visade ett underskott om 5,3 mnkr. Underskottet beror bland annat på att:

• antal familjer med flera barn i behov av försörjningsstöd har ökat

• antal ärenden har ökat sedan hösten 2019

• fördröjda effekter och förseningar av kommunala och statliga myndigheters satsningar Jämfört med föregående år ökade kostnaderna med 2,5 mnkr (utbetalt försörjningsstöd var 3,6 mnkr högre än föregående år). De ökade kostnaderna mellan åren förklarades av ovanstående punkter.

Ledning/administration och nämnd

I begreppet ledning/administration och nämnd ingår verksamhetschefer, samtliga enhetschefer och administratörer inom funktionshinder och individ- och familjeomsorg, socialnämnden med sina utskott och socialnämndens del av den centrala administrativa enheten. Verksamheterna redovisade ett överskott på 5,4 mnkr. I överskottet ingick en budgetreserv på 1,6 mnkr, vakanta tjänster och lägre övriga kostnader.

(20)

Mottagning av ensamkommande barn samt försörjningsstöd flykting (glappstöd) Verksamheten finansieras av intäkter från Migrationsverket, vilka har minskat under de senaste åren. Dels genomfördes en lagändring år 2017 om sänkt dygnsersättning, dels har antalet barn som nämnden får ersättning för successivt minskat. Intäkterna för året minskade med 54 procent (6,3 mnkr) jämfört med föregående år. Kostnaderna minskade med 64

procent (9,5 mnkr) jämfört med år 2019. Personalkostnaderna har successivt minskat under året enligt plan, men tomhyra för ett tidigare HVB-hem belastade verksamheten under hela året (0,9 mnkr). Nettot av intäkter och kostnader gav ett underskott motsvarande 0,3 mnkr för året.

6.2 Tidigarelagda åtgärder Tidigarelagda åtgärder

Åtgärd Beskrivning Berörd

verksamh et

Belopp (tkr)

Utemiljö Kinnaborg Tillgänglighetsanpassningar och förbättringar i utemiljön

kring Kinnaborg Funktionsh

inder 359

Inköp av

aktivitetsutrustning Inköp av specialcykel samt pedagogiska instrument inom-

och utomhus Funktionsh

inder 200

Upprustning lokaler Anpassningar och uppfräschning av lokaler Ifo 276

Totalt 835

Kommentar

Med anledning av kommunens prognostiserade resultat för helåret beslutade

kommunfullmäktige under hösten 2020 att ge nämnderna möjlighet att tidigarelägga åtgärder i syfte att ge bättre förutsättningar och en effektivare verksamhet för år 2021 och framöver.

Socialnämnden gavs möjlighet att tidigarelägga kostnader om 1,0 mnkr utöver helårsprognos.

Åtgärder som har tidigarelagts under 2020 uppgick till 0,8 mnkr.

Utemiljö Kinnaborg

Behovet av att förbättra utemiljön kring Kinnaborg har funnits under en längre tid, vilket nu har börjat åtgärdas. Gångar har breddats för att kunna köra rullstolar, utemiljön har

förbättrats.

Inköp av aktivitetsutrustning

Ett antal cyklar har köpts in, bland annat en specialcykel där två förare (medarbetare

tillsammans med brukare) kan cykla tillsammans, men även annan aktivitetsutrustning såsom bollspel.

Upprustning lokaler

Tidigare tomma lokaler har fräschats upp i syfte att användas i ett annat ändamål. Även ifo:s reception har anpassats och rustats upp både utifrån säkerhetsaspekter för medarbetare och besökare, samt uppfräschning av miljön i receptionen som också har fått nya interaktiva skärmar.

6.3 Investeringsredovisning

Investeringsredovisning

Investeringsprojekt Budget 2020 Utfall 2020 Budgetavvikelse 2020

Inventarier 1 300 1 528 -228

Summa 1 300 1 528 -228

(21)

Analys

Analys investeringsredovisning

Socialnämndens investeringar består främst av inventarieinköp som soffor, bord, stolar och dylikt. Inventarierna köps främst in till särskilda boenden och dess gemensamhetsytor, men även till personalens ytor.

Under året har ett nytt boende inom LSS startats upp där behovet av inköp har varit stort.

Även inom andra enheter det uppstått behov av upprustning eller utbyte, främst inom korttiden och arbetsmiljön för enhetschefer.

(22)

7 BILAGOR

7.1 Övrig uppföljning

Nämnders och styrelsers uppföljning rör främst verksamhet, personal och ekonomi. Utöver detta sker också en uppföljning av vissa planer och beslut, såsom internationellt arbete och kommunens miljömål. Från och med årsrapporten 2018 ska nämnder rapportera avtal enligt Idéburet offentligt partnerskap (IOP), avtalssamverkan med andra kommuner samt

uppföljning/tillsyn av privata utförare.

Internationellt arbete

Socialnämnden har inget att rapportera under denna rubrik.

Uppföljning av Marks kommuns lokala miljömål

Socialförvaltningen har deltagit i det arbete som skett i den kommunövergripande arbetsgruppen för strategiskt miljöarbete och klimatanpassningar.

Flexibel och resurssmart användning av lokaler i hela socialförvaltningen.

En övergång mot en ökad andel förnyelsebara drivmedel ska stimuleras

Socialförvaltningen är medvetna och delaktiga i arbetet mot målet genom användningen av de fordon som via internhyresavtal tillhandahålls av teknik- och serviceförvaltningen. Hur en övergång mot en ökad andel förnyelsebara drivmedel ska stimuleras påverkas främst av vilken infrastruktur för laddning och påfyllnad av drivmedel som erbjuds och vilka fordon som

tillhandahålls. Socialnämnden internhyr 33 fordon och av dessa är 10 hybrider vilket innebär att de laddas under körning med effekten minskad förbrukning av drivmedel.

Energianvändningen för transporter i tjänsten ska minska med minst 35 procent till 2020.

Utifrån pandemin har resorna till och från möten nästan upphört, det mesta sker idag digitalt.

Ruttoptimering används i hela socialförvaltningen.

Kommunen ska arbeta för en attitydförändring vad gäller miljöanpassade produkter och inköp Nämnden har under 2020 inte kunnat genomföra utvecklingsarbete för attitydförändring vad gäller miljöanpassade produkter och inköp på grund av covid-19-pandemin. Nämnden har haft en utmaning i att säkerställa att inköpta produkter varit miljöanpassade då skyddsutrustning har köpts in på kort varsel för att följa myndigheters rekommendationer.

Uppföljning av attraktivitetsplanen Funktionshinderverksamheten

För att erbjuda god service med hög kvalité har verksamheten ökat planberedskapen för bostadsbyggnation då projektering är pågående för ett nytt boende.

Individ och familjeomsorg

För att erbjuda en välfungerande, snabb, och effektiv myndighetsutövning pågår arbete med att implementera digital e-ansökan gällande ekonomiskt bistånd.

Idéburet offentligt partnerskap

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en avtalsform mellan en eller flera organisationer inom idéburen sektor med koppling till social ekonomi, och en eller flera offentliga verksamheter.

IOP-avtal skrivs ofta runt en speciell verksamhet, som ägs av den idéburna organisationen, men som den offentliga sektorn vill medverka i. I avtalet bestäms vad partnerskapet gäller, vilka resurser respektive part ska bidra med, hur länge avtalet ska gälla med mera.

Socialnämnden har inga IOP-avtal men planerar att under år 2021 ingå ett sådant med Elimkyrkans gruppverksamhet för utsatta barn, Tussilago.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :