KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 1 (11)
Kommunfullmäktige
Kallelse
Nämnd Kommunfullmäktige
Datum och tid 2020-10-13, kl. 18.00 Plats Storbrunn i Östhammar Sekreterare Rebecka Modin
Ordförande Roger Lamell (S)
Ärendelista
1. Östhammars kommuns inställning till etablering av ett slutförvar för använt kärnbränsle i
Forsmark 2
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 2 (11)
Kommunfullmäktige
Dnr KS-2020-576
1. Östhammars kommuns inställning till etablering av ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker att Svensk kärnbränslehantering AB etablerar anläggningar för slutförvaring av använt
kärnbränsle och kärnavfall från det svenska kärnkraftsprogrammet enligt KBS-3-metoden i Forsmark i Östhammars kommun.
Motiv till beslut
Bakgrund
Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) lämnade i mars 2011 in en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (SFS 1998:808) till verksamhet vid anläggningar som ingår i ett sammanhängande system för slutförvaring för använt kärnbränsle och kärnavfall. SKB lämnade samtidigt in en ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen (SFS 1984:3). Ansökan avser dels en utökning av det befintliga centrala mellanlagret och en inkapslingsanläggning i Simpevarp i Oskarshamns kommun (Clink) och dels en slutförvarsanläggning i Forsmark i Östhammars kommun.
Regeringsprövningen
Regeringen prövar tillåtligheten av verksamheten enligt 17 kap. 1 § miljöbalken men för att regeringen ska få tillåta verksamheten krävs kommunfullmäktiges tillstyrkan enligt 17 kap.
6 § i miljöbalken. Det är kommunfullmäktige i den kommun där verksamheten avses att etableras som har så kallad vetorätt. Det innebär att Oskarshamns kommun har vetorätt för Clink och Östhammars kommun för slutförvaret för använt kärnbränsle. Kommunfullmäktige i Oskarshamns kommun tillstyrkte i juni 2018 etableringen av Clink i Simpevarp. Regeringen har även att fatta beslut om tillstånd enligt kärntekniklagen för båda anläggningarna.
Vetoventilen
Regeringen kan enligt den så kallade vetoventilen i 17 kap. 6 § miljöbalken, trots kommunens nyttjande av sin vetorätt, tillåta verksamheten om den är synnerligen angelägen ur nationell synpunkt och inga lämpliga alternativ finns.
Huvudförhandlingen i Mark- och miljödomstolen och villkor
Under hösten 2017 hölls en fem veckor lång huvudförhandling i tillåtlighetsfrågan i mark-
och miljödomstolen. Vid förhandlingarna avhandlades vilka miljöeffekter som ett anläggande
av kärnbränsleförvaret skulle kunna få och vilka skyddsåtgärder i form av tillståndsvillkor och
åtaganden som SKB åtog sig att vidta för att minimera miljöpåverkan. Därutöver avhandlades
frågor rörande långsiktig säkerhet, informationsbevarande, eventuellt behov av övervakning
efter förslutning samt frågan om ansvar efter förslutning. Östhammars kommun redovisade
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 3 (11)
Kommunfullmäktige
sina ställningstagande i relation till SKB:s förslag till villkor och åtaganden samt lämnade sin inställning till övriga frågor, inklusive ansvar efter förslutning.
Östhammars kommun utgår från, som kommunen skrev i sitt yttrande till regeringen i december 2019 (handling 93 i M2018/00217/Me), att SKB kommer att stå fast vid de tillståndsvillkor och åtaganden som presenterats i handläggningen i mark- och
miljödomstolen.
Östhammars kommun anser att regeringen i ett eventuellt tillåtlighetsbeslut med
tillåtlighetsvillkor inte bör föregripa eller begränsa möjligheten för mark- och miljödomstolen att meddela särskilda villkor i en efterföljande tillståndsprövning.
Viktiga frågor för Östhammars kommun
Östhammars kommun har, genom att vara värdkommun och sin vetorätt, en central roll i prövningen av kärnbränsleförvaret och kommunen har deltagit aktivt i processen i 25 år.
Under hela denna tid har Östhammars kommun haft en slutförvarsorganisation med ledamöter från samtliga politiska partier i kommunfullmäktige som utsetts att särskilt följa processen.
Organisationen har, ur ett kommunalt perspektiv, informerat om och granskat de handlingar som rör slutförvaring av radioaktivt avfall som SKB, Strålsäkerhetsmyndigheten och övriga aktörer löpande presenterat. I detta arbete har kommunen byggt upp en omfattande kunskap om slutförvaring, radioaktivt avfall och andra frågor kopplade till detta.
Denna kunskapsuppbyggnad innebär att kunskapsläget hos Östhammars kommuns beslutande politiker är mycket högt. De politiker som idag är verksamma i kommunen har lång
erfarenhet av att arbeta med frågan; ett arbete som har bedrivits såväl internationellt,
nationellt som lokalt men även i huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen. Processen har hittills präglats av öppenhet och tillit till att samtliga parter tar ansvar i enlighet med sina respektive roller (verksamhetsutövare, prövande myndigheter och kommuner). Den
öppenheten och tilliten vill Östhammars kommun bibehålla för det är kommunens bedömning att det gynnar staten, kommunen och inte minst verksamhetsutövaren.
Östhammars kommun anser att kommunens kunskap om, och därmed förståelse för, ett planerat slutförvar i Forsmark nu är tillräcklig för att fatta beslut i tillåtlighetsfrågan.
Inför kommunfullmäktiges beslut om tillstyrkan eller avstyrkan gällande slutförvar för använt kärnbränsle har det varit avgörande att frågor av central betydelse för kommunen har blivit utredda och besvarade.
Ansvar efter förslutning
En viktig fråga för Östhammars kommun är, och har genom hela processen varit, frågan om det långsiktiga ansvaret för slutförvarsanläggningen.
Riksdagen fattade den 10 juni 2020 beslut om lagändringar som innebär att statens ansvar för
vissa kärntekniska anläggningar, till exempel slutförvar för använt kärnbränsle och kärnavfall,
tydliggörs.
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 4 (11)
Kommunfullmäktige
I och med de nu genomförda lagändringarna bedömer Östhammars kommun att frågan är tydligt klargjord.
Den långsiktiga säkerheten
En grundläggande fråga för kommunens ställningstagande är den långsiktiga säkerheten.
Östhammars kommun anser att frågan utretts på ett tillförlitligt sätt och förlitar sig på Strålsäkerhetsmyndighetens expertkunskaper och bedömning när det gäller den långsiktiga säkerheten.
Mark- och miljödomstolen framförde i sitt yttrande till regeringen ett antal förutsättningar, framförallt kopplade till kopparkapselns skyddsförmåga, som domstolen ansåg skulle vara uppfyllda för att verksamheten skulle vara tillåtlig. SKB lämnade i april 2019 in en
komplettering av ansökan i syfte att besvara bland annat dessa frågor. Östhammars kommun lämnade i december 2019 sina synpunkter på kompletteringen.
Under hösten 2019 tog SKB upp ett långtidsförsök i Äspö-laboratoriet i Oskarshamn, en del av det så kallade LOT-försöket (Long Term Test of Buffer Material). Försöket är
huvudsakligen utformat för att undersöka förändringar i bentonitleran men innehåller även kopparkomponenter. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) har under en lägre tid framhållit vikten av dessa försök och bedömer att de kan ge avgörande information om koppar är ett lämpligt kapselmaterial eller inte. Under vintern och våren har, med anledning av LOT-försöken, en skriftväxling pågått mellan MKG och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheten håller inte med MKG om att försöken är av avgörande betydelse men har meddelat att de har för avsikt att granska SKB:s kvalitetsarbete i samband med fältförsök i Äspö-laboratoriet.
Östhammars kommun fick i september 2020 en skrivelse från den lokala miljöorganisationen Opinionsgruppen för säker slutförvaring (Oss). Oss anser att Östhammars kommun bör avvakta resultaten från LOT-försöken, Strålsäkerhetsmyndighetens kvalitetssäkring av dessa och regeringens fråga om kommunens inställning innan beslut tas om att tillstyrka eller avstyrka att slutförvar för använt kärnbränsle byggs.
Östhammars kommun står kvar vid sin bedömning i samband med yttrandet till regeringen i december 2019 och förlitar sig även fortsatt på Strålsäkerhetsmyndigheten när det gäller bedömning av kapselns integritet och dess påverkan på slutförvarets långsiktiga säkerhet.
Miljöpåverkan
En central fråga för Östhammars kommun är den lokala miljöpåverkan och dess effekter för kommunens medborgare. Det är ofrånkomligt att en verksamhet som ett slutförvar för använt kärnbränsle påverkar omgivningen och det krävs därför omfattande åtgärder för att skydda människors hälsa och miljö.
Mark- och miljödomstolen har, i sitt yttrande till regeringen, bedömt att SKB:s
miljökonsekvensbeskrivning uppfyller miljöbalkens krav. Domstolen skriver vidare att den valda platsen, förutsatt att skyddsåtgärder föreskrivs och kompensationsåtgärder vidtas,
uppfyller miljöbalkens krav när det gäller lokalisering, skyddade områden och skyddade arter.
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 5 (11)
Kommunfullmäktige
Transporter och buller
En etablering av ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark innebär en ökad mängd transporter till och från Forsmarksområdet, inte minst tunga transporter. Om SKB ges tillåtlighet kommer den ökade trafikmängden innebära en ökad bullerstörning för boende längs vägarna i närområdet.
I samband med huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen under hösten 2017, föreslog SKB ett villkor som innebär att SKB ska erbjuda bullerdämpande åtgärder till
permanentboende längs väg 76 och väg 292 mellan Forsmark och Hargshamn. SKB föreslog i sin komplettering i april 2019 ett tillåtlighetsvillkor med samma formulering. Ett motsvarande förslag fanns för en vägsträcka i Oskarshamns kommun. Oskarshamns kommun föreslog i sitt yttrande över kompletteringen att erbjudandet skulle omfatta alla boende längs den berörda sträckan. Östhammars kommun föreslog i sitt yttrande motsvarande förändring i villkor för den aktuella sträckan i Östhammars kommun. SKB har motsatt sig denna förändring.
Östhammars kommun är överlag positiv till villkorsförslaget där SKB i stort går kommunen till mötes. Det kan enligt kommunens bedömning ses som ett allmänt intresse och kommunen har ingen invändning mot att det meddelas som ett tillåtlighetsvillkor. Kommunen står dock kvar vid sitt förslag från yttrandet till regeringen i december 2019 om att erbjudandet om bullerdämpande åtgärder bör omfatta alla boende längs de berörda vägarna, inte enbart permanentboende.
SKB har även föreslagit andra villkor kopplade till transporter och buller, bland annat gällande sjötransporter av bergmassor och reglering av när på dygnet tunga transporter får ske. Ett villkorsförslag innebär att SKB ska verka för att berörd väghållare (Trafikverket) upprättar åtgärdsprogram för eventuella bullerdämpande och trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 76 och 292 (Forsmark-Hargshamn). Gällande trafiksäkerhetshöjande åtgärder har SKB begränsade möjligheter att påverka och kommunen vill betona vikten av att Trafikverket tar sitt ansvar i denna del och tillser att eventuella åtgärder vidtas.
Mark- och miljödomstolen har i sin beredning av ärendet till regeringen gjort ett gediget och omfattande arbete gällande bland annat granskningen av miljöpåverkan. Östhammars kommun delar Mark- och miljödomstolens bedömning gällande miljöpåverkan och hänvisar till ovan förda resonemang angående de villkorsförslag som SKB lämnat.
Östhammars kommuns fortsatta roll
Östhammars kommun anser sig ha befogad rätt till insyn i utvecklingen av slutförvaret för använt kärnbränsle även efter det att ett eventuellt tillstånd har meddelats.
Östhammars kommun har genom åren, bland annat i sitt yttrande till regeringen i december 2019, betonat vikten av kommunens fortsatta roll. Det gäller dels den fortsatta stegvisa prövningen enligt kärntekniklagen men även andra områden där kommunen och dess medborgare påverkas.
Ett område där kommunen (eller dess framtida motsvarighet) förväntas få en viktig roll är
gällande det långsiktiga informationsbevarandet, det vill säga informationsbevarande efter
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 6 (11)
Kommunfullmäktige
förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle. Det är därför viktigt att kommunen ges förutsättningar att både bevaka och följa frågan och vara med i arbetet med utformningen av informationsbevarande för slutförvar i Östhammars kommun.
Östhammars kommun anser att dess bidrag i processen, med bland annat lokal kunskap och lokala frågeställningar, har förbättrat och även framöver kommer att bidra till att viktiga frågor lyfts fram och belyses. Flera parter, bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten och Kärnavfallsrådet, har betonat kommunernas betydelse för planerings- och
prövningsprocessen.
Den öppenhet som hittills präglat slutförvarsfrågan är viktig för att skapa förtroende för processen och för förankring och förståelse i lokalsamhället. Även här har kommunen en viktig roll eftersom kommuninvånarna och de lokala organisationerna i första hand vänder sig till kommunen för att framföra sina synpunkter. För en god fortsatt förståelse och kunskap om en eventuell verksamhet i lokalsamhället, vill Östhammars kommun betona vikten av en öppen process även under byggnation, drift och avveckling. Enligt kommunens bedömning gynnar öppenhet alla parter i processen.
Dialogforum
SKB har föreslagit ett tillåtlighetsvillkor om dialogforum som kommunen är positiv till.
Under en eventuell tillståndsprocess behöver formen och mandatet för dialogforumet preciseras.
Stegvis prövning
Angående kommunens roll i den stegvisa prövningen enligt kärntekniklagen, föreslogs i utredningen ”Ny kärntekniklag – med förtydligat ansvar” (SOU 2019:16) att samråd med bland annat kommuner ska ske innan beslut fattas om att gå vidare till nästa steg. Östhammars kommun är positiva till detta förslag till lagändring och instämmer med utredarna om att kärntekniklagen behöver moderniseras avseende insyn och inflytande i enlighet med internationella rekommendationer och direktiv (till exempel Århuskonventionen).
Framtida beslutsprocesser
Det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle har en bygg-, drift- och avvecklingsperiod som tillsammans är mer än 70 år. Det slutförvar som SKB ansökt om att få bygga i Forsmark är dessutom ett av de första slutförvaren för använt kärnbränsle i världen och en
teknikutveckling inom området kan förväntas ske. Till följd av bland annat dessa två aspekter bedömer Östhammars kommun att kunskapsläget och förutsättningarna kan komma att ändras och därmed leda till en omprövning av verksamheten innan förvaret försluts.
Östhammars kommun vill betona att om förutsättningarna förändras så att det krävs en omprövning av verksamheten anser kommunen att tillstyrkan från kommunfullmäktige (eller dess dåvarande motsvarighet) ska inhämtas innan tillåtlighet eller tillstånd meddelas.
Östhammars kommun föreslår att ett eventuellt tillåtlighetsbeslut från regeringen förenas med villkor för att säkerställa kommunens roll i eventuella framtida beslutsprocesser.
Östhammars kommun har under hela prövningen gett uttryck för att kommunen förutsätter att:
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 7 (11)
Kommunfullmäktige
• Den maximala volym använt kärnbränsle som ska slutförvaras är de cirka 12 000 ton som angetts i ansökan.
• Det är det använda kärnbränslet från de svenska kärnkraftverkens reaktorer som ska slutförvaras inom landets gränser.
• Sverige ska inte slutförvara använt kärnbränsle från andra länder.
• Metoden är KBS-3V.
Östhammars kommun utgår från att dessa förutsättningar kommer att utgöra grunden för ett eventuellt tillstånd till kärnbränsleförvaret och att avvikelser innebär att verksamheten ska omprövas.
Finansiering
En förutsättning för att Östhammars kommun ska kunna fortsatta vara en aktiv part är att kommunens arbete med slutförvarsfrågor är fullt ut finansierat. En kunnig och engagerad värdkommun ger ett annat perspektiv och legitimitet till prövningsprocesserna. I en
gemensam skrivelse till regeringen (M2019/02262/Ke) har Östhammars och Oskarshamns kommun hemställt om ändring i lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter. Även Kärnavfallsrådet anser att kommunerna har en viktig roll att spela och skrev i sitt remissvar till regeringen i september 2019 att ”bestämmelserna enligt finansieringslagstiftningen behöver ses över så att berörda kommuner kan få full finansiering för att följa prövningar även enligt kärntekniklagen”. Östhammars kommun vill betona vikten av att regeringen skyndsamt hanterar kommunernas hemställan och därmed säkerställer kommunernas möjligheter att fortsätta bidra i slutförvarsarbetet.
Östhammars kommun som värdkommun
Östhammars kommuns viktiga roll i den svenska slutförvarsprocessen upphör inte i och med vetobeslutet. Om tillåtlighet ges kommer kommunen, förutom den roll den bör ha i den fortsatta stegvisa prövningen och utformandet av till exempel informationsbevarande åtgärder (se ovan), att ha en central roll som värdkommun för både kärnbränsleförvaret och det
befintliga slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt avfall (SFR). Det är även rimligt att anta att Östhammars kommun kommer att vara en av platserna vid lokaliseringsutredning av ett framtida slutförvar för långlivat låg- och medelaktivt radioaktivt avfall (SFL).
Östhammars kommun vill i detta sammanhang uppmärksamma regeringen på de stora samhälleliga konsekvenser som en verksamhet av denna dignitet och art kan generera.
De berörda kommunerna (Oskarshamn och Östhammar) har med tillgängliga medel från Kärnavfallsfonden, byggt upp en organisation inom sina kommuner för att kunna informera såväl inom kommunen som ut till dess kommuninvånare om processen och dess innehåll.
Båda kommunerna är små kommuner som ska bevaka anläggandet av en verksamhet som i allra högsta grad är en nationell snarare än en kommunal angelägenhet.
Slutförvaret för använt kärnbränsles storlek och komplexitet ställer stora krav på kommunen,
både vad gäller resurser och upprätthållande av kompetens för att kunna bevaka och delta i
processen. Frågans dignitet och tidsperspektiv ställer således kommunens uthållighet på prov
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 8 (11)
Kommunfullmäktige
både när det gäller kapacitet och kompetens att påverka och bidra till en så bra process som möjligt med öppenhet och insyn.
Konsekvenserna för en värdkommun av en etablering av denna omfattande verksamhet, de utmaningar det innebär för kommunens ekonomi och infrastruktur samt bibehållande av kommunens kärnverksamhet är svåra att överblicka men Östhammars kommun har
identifierat ett antal utmaningar som ryms under huvudrubrikerna kompetensförsörjning och infrastruktur nedan.
Kompetensförsörjning
För kärnteknisk verksamhet krävs många olika kompetenser ställt i relation till den fas som olika anläggningar och projekt befinner sig i tidsmässigt. I samtliga faser behövs kompetent arbetskraft i projektet. Det finns redan idag ett behov av såväl personal för
anläggningsarbeten, som ingenjörer och specialistkompetenser ute på Forsmarkshalvön och inom de myndigheter som bedriver tillsyn på dessa verksamheter. Det är angeläget att det finns utbildningar på yrkes-, högskole- och universitetsnivå som kan kompetensförsörja denna typ av verksamhet i ett långt tidsperspektiv. Anläggningarna för kärnteknisk verksamhet behöver av naturliga skäl ett mer enskilt läge, vilket gör att arbetskraften vid anläggningarna måste ha goda förutsättningar att transportera sig till och från anläggningarna.
De kärntekniska verksamheterna i Östhammars och Oskarshamns kommun bidrar till en stor del av Sveriges energiförsörjning och en lösning på ett nationellt avfallsproblem. Det är för Östhammars kommun en självklar utgångspunkt att staten måste ta ett större ansvar för att underlätta för kompetensförsörjningen för dessa verksamheter.
Infrastruktur
Infrastruktur rymmer vägar för samtliga trafikslag och trafikanter, elnätskapacitet för att möta behov av elektrifiering av arbetsmaskiner, anslutande företagsetableringar och
bostadsbyggande exempelvis på Forsmarkshalvön och i Hargshamnsområdet och
bredbandskapacitet i hela kommunen för att möjliggöra distansarbete för att vara attraktiva arbetsgivare.
Östhammars kommun ser att det finns en möjlighet för regeringen att styra alternativt adressera medel inom ansvariga sektorsmyndigheter för att tillgodose allmänna intressen.
Östhammars kommun har tidigare framfört argument gällande detta i sitt yttrande till regeringen i december 2019.
Med detta överlämnar Östhammars kommun till regeringen att fortsätta beredningen av ärendet.
Ärendebeskrivning
Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) ansökte 2011 om tillstånd för att bygga ett slutförvar
för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun. Prövningen av ansökan sker enligt
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 9 (11)
Kommunfullmäktige
två lagstiftningar, miljöbalken och kärntekniklagen. Beslut fattas av regeringen men enligt den så kallade vetorätten i miljöbalken krävs kommunfullmäktiges tillstyrkan för att
regeringen ska få tillåta verksamheten. Fullmäktige i Östhammars kommun har därför att ta ställning till om etableringen av ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark ska tillstyrkas eller inte.
Miljödepartementets diarienummer: M2018/00217/Me
Beslutsunderlag
Bilagor:
Bilagorna 2-5 kommer tryckas och distribueras till samtliga i fullmäktige inför behandlingen av ärendet 2020-10-13.
1. Handlingen har ersatts av motiv till beslut
2. Slutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark – beslutsunderlag 3. Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande till regeringen
4. Mark- och miljödomstolens yttrande till regeringen (sammanfattning) 5. Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande över SKB:s komplettering i
miljöbalksprövningen
Länkar:
Östhammars kommuns yttrande.
Ansökningshandlingar
Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande till regeringen med bilagor
Mark- och miljödomstolens yttrande till regeringen
Strålsäkerhetsmyndighetens yttranden över SKB:s komplettering med bilaga
Regeringens sida om slutförvaret
Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska anläggningar
Oskarshamns vetobeslut Reservationer:Skriftlig reservation, bilaga 5 till kommunstyrelsens protokoll (längre reservation med motivering distribueras med utskick, övrigt återges under rubriken ärendets behandling) Ärendets behandling
Förslag till beslut har diskuterats på Villkorsrådets sammanträde.
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beredning
Vid beredningen av ärendet på kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 2020-09-15, §
262, fanns fyra förslag till beslut. Arbetsutskottet beslutade att ärendet skulle återupptas på
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 10 (11)
Kommunfullmäktige
extra arbetsutskott 2020-09-21 kl. 09.30.
Förslag 1.
Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker att Svensk kärnbränslehantering AB etablerar anläggningar för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall från det svenska kärnkraftsprogrammet enligt KBS-3-metoden i Forsmark i Östhammars kommun.
Förslag 2.
Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker att Svensk kärnbränslehantering AB etablerar anläggningar för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall från det svenska kärnkraftsprogrammet enligt KBS-3-metoden i Forsmark i Östhammars kommun.
En förutsättning för denna tillstyrkan är följande:
Vid en eventuell omprövning av verksamheten ska kommunfullmäktiges tillstyrkan inhämtas innan tillåtlighet eller tillstånd meddelas.
En sådan tillstyrkan ska alltid inhämtas om verksamheten kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, såsom exempelvis vid byte av metod, deponering av avfall från nya kärnkraftsanläggningar eller deponering av andra länders använda kärnbränsle.
Förslag 3.
Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker att Svensk kärnbränslehantering AB etablerar anläggningar för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall från det svenska kärnkraftsprogrammet enligt KBS-3-metoden i Forsmark i Östhammars kommun.
Östhammars kommun föreslår att regeringens tillåtlighetsbeslut förenas med följande villkor:
Vid en eventuell omprövning av verksamheten ska kommunfullmäktiges tillstyrkan inhämtas innan tillåtlighet eller tillstånd meddelas.
En sådan tillstyrkan ska alltid inhämtas om verksamheten kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, såsom exempelvis vid byte av metod, deponering av avfall från nya kärnkraftsanläggningar eller deponering av andra länders använda kärnbränsle.
Förslag 4.
Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker inte att Svensk kärnbränslehantering AB etablerar anläggningar för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall från det svenska kärnkraftsprogrammet enligt KBS-3-metoden i Forsmark i Östhammars kommun.
Kommunstyrelsens beredning
Vid kommunstyrelsens beredning 2020-09-29, § 218, lämnades följande yrkanden:
Bertil Alm (C) yrkade att beslutet ska vara: ”Kommunstyrelsen föreslår att
Kommunfullmäktige i Östhammars kommun avvaktar fråga från regeringen innan fullmäktige tar ställning till att tillstyrka eller avstyrka att Svensk kärnbränslehantering AB etablerar anläggningar för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall från det svenska
kärnkraftsprogrammet enligt KBS-3-metoden i Forsmark i Östhammars kommun.” Yrkandet
har en motivering, bilaga 5 till kommunstyrelsens protokoll.
KALLELSE OCH ÄRENDELISTA
Datum Sid
2020-10-01 11 (11)
Kommunfullmäktige
Margareta Widén Berggren (S) yrkade bifall till arbetsutskottets förslag.
Lars O Holmgren (BoA) yrkade att beslutet ska vara:
”Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker att Svensk kärnbränslehantering AB etablerar anläggningar för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall från det svenska kärnkraftsprogrammet enligt KBS-3-metoden i Forsmark i Östhammars kommun.
Förutsättningar för denna tillstyrkan är följande:
1. Tillåtlighet enl Mark- o Miljödomstolens yttrande 2018-01-23 p1 a-e som är bifogat i handlingarna.
2. Vid en eventuell omprövning av verksamheten ska kommunfullmäktiges tillstyrkan inhämtas innan tillåtlighet eller tillstånd meddelas.
En sådan tillstyrkan ska alltid inhämtas om verksamheten kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, såsom exempelvis vid byte av metod, deponering av avfall från nya kärnkraftsanläggningar eller deponering av andra länders använda kärnbränsle.
Kommunens ställningstagande gällande det kommunala vetot är 24 månader från lagakraftvunnet beslut i KF.”
Ordförande ställde proposition på yrkandena och fann att kommunstyrelsen beslutade att bifalla arbetsutskottets förslag.
Bertil Alm (C) reserverar sig med hänvisning till motivering: bilaga 5. Lars O Holmgren (BOA) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till eget yrkande.
Beslutet skickas till
Miljödepartementet, märkt med diarienummer M2018/00217/Me,
m.registrator@regeringskansliet.se SKB, registrator@skb.se
Strålsäkerhetsmyndigheten
Länsstyrelsen i Uppsala län
Oskarshamns kommun
Slutförvarsenheten
Slutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark
BESLUTSUNDERLAG
Det svenska kärnavfallet
I Sverige har vi sedan 1960-talet producerat el i kärnkraftverk, vilket innebär att vi under lika lång tid har producerat radioaktivt avfall. Av de radioaktiva avfallstyper som uppkommer vid kärnkraftverken är det använda kärnbränslet det mest radioaktiva. Använt kärnbränsle är ett så kallat högaktivt avfall och behöver hållas avskilt från människa och miljö i minst 100 000 år.
Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) har i uppdrag att ta hand om det radioaktiva avfall som uppkommer vid de svenska kärnkraftverken.
För att ta hand om avfallet har SKB tagit fram ett avfallshanteringssystem med bland annat tre olika slutförvarsanläggningar; en för använt kärnbränsle, en för kortlivat låg- och medelaktivt avfall och en för långlivat låg- och medelaktivt avfall. Andra viktiga delar i avfallshanteringssystemet är ett centralt mellanlager för det använda kärnbränslet (Clab) och en inkapslingsanläggning (Clink).
De delar av avfallshanteringssystemet som finns redan idag är ett slutförvar för kortlivat låg- och medelaktivt avfall (SFR) i Forsmark i Östhammars kommun och Clab i Simpevarp i Oskarshamns kommun. Avfallet transporteras mellan Oskars- hamn och Forsmark med ett specialbyggt fartyg, m/s Sigrid.
SKB har sökt tillstånd för att bygga ut SFR i Forsmark för att bland annat få plats med rivningsavfallet från de svenska kärnkraftverken. Slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall (SFL) är än så länge bara ett koncept och enligt nuvarande
planering kommer SKB att lämna in ansökningar för det slutförvaret runt 2030. Forsmark och Simpevarp nämns båda av SKB som platser som bör ingå i urvalsunderlaget vid lokaliseringen av SFL.
Slutförvar för använt kärnbränsle
År 2011 lämnade SKB in en ansökan om att få byg- ga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark.
Ansökan omfattar även en utökning av lagringska- paciteten i Clab och en inkapslingsanläggningen Clink i Simpevarp i Oskarshamn.
Metoden
SKB har sedan 1970-talet arbetat med att ta fram en metod för att ta hand om det använda kärnbränslet.
Metoden som SKB söker tillstånd för kallas för KBS-3-metoden och bygger på tre skyddsbarriärer;
kopparkapsel, bentonitlera och urberg. Det använda kärnbränslet placeras i en tät kopparkapsel som omsluts av bentonitlera i ett deponeringshål cirka 500 m ner i berget.
Kopparkapslarna är den innersta barriären och ut-
gör den huvudsakliga säkerhetsfunktionen genom inneslutning av det använda kärnbränslet. Koppar- kapseln har en tjocklek på fem centimeter, är fem meter hög och har en diameter på en meter. Det använda kärnbränslet placeras i en segjärnsinsats inuti kopparkapseln. Kapseln är utformad för att stå emot korrosion och mekanisk påverkan till följd av rörelser i berget. Varje kapsel innehåller cirka två ton använt kärnbränsle och totalt planeras cirka 6000 kapslar att placeras i slutförvaret.
2
Schematisk bild av det planerade slutförvaret och KBS-3 metodens tre barriärer; kopparkapsel, bentonitlera och urberg.
Illustration: Tove Wendelin.
Bentonitleran är nästa barriär i KBS-3-metoden och
ska skydda kapseln mot mindre bergsrörelser och korrosionsangrepp. Bentonitleran ska även förhin- dra och fördröja ett eventuellt utsläpp av radioak- tiva ämnen. Genom att minska grundvattenflödet runt kapseln ska bentoniten bidra till att minska transporten av ämnen till och från kapseln. Om en kapsel skulle läcka ska bentoniten även absorbera radioaktiva ämnen.
Berget är den sista barriären och ska skydda både
kapseln och bentoniten. Placeringen på cirka 500 meters djup ska skydda mot sådant som händer på ytan men även ge en stabil kemisk miljö. Avståndet till markytan innebär även en fördröjd uttransport av radioaktiva ämnen om en kapsel skulle läcka.
Under uppförande och drift kommer slutförvarsan- läggningen även att ha en ovanmarksdel. Ovan- marksdelen planeras att rivas i samband med att slutförvarets underjordsdelar försluts och SKB av- vecklar sin verksamhet på platsen. Tunnlarna som under uppförande och drift förbinder ovanmarks- delen med slutförvaret kommer vid förslutningen att fyllas med bentonitlera och bergmassor. SKB räknar med att det tar cirka 70 år från det att upp- förandet av anläggningen påbörjas till den försluts.
Platsen
SKB valde 2009 Forsmark som plats i sin ansö- kan. Valet stod i slutändan mellan Forsmark i Öst- hammars kommun och Laxemar i Oskarshamns kommun. Efter omfattande undersökningar och analyser på båda platserna bedömde SKB att för- utsättningarna för ett långsiktigt säkert förvar var bättre i Forsmark än i Laxemar. På förvarsdjup har berget i Forsmark få sprickor och låga grundvat-
tenflöden, vilket bedöms vara gynnsamt för säker- heten på lång sikt. Sökandet efter en lämplig plats påbörjades redan på 1970-talet när man gjorde typ- områdesundersökningar över hela landet.
Undersökningarna visade att det inte går att peka ut en speciell geologisk miljö som är bättre än någon annan utan att det är de lokala förutsättningarna som är avgörande för platsens lämplighet.
I samband med SKB:s undersökningar utbröt det protester på flera platser i landet. Det medförde att när SKB på 1990-talet skulle gå vidare i sitt arbete med att hitta en lämplig plats var kommunal frivil- lighet en viktig faktor. Under denna period gjorde Statens geologiska undersökning (SGU) landsom- fattande översiktsstudier som visade att det finns lämpliga platser i de flesta av landets kommuner.
Alla landets kommuner fick en förfrågan från SKB om att vara med i denna del av lokaliseringsprocessen.
Åtta kommuner svarade ja, men till slut stod alltså valet mellan Forsmark i Östhammars kommun eller Laxemar i Oskarshamns kommun.
3
Rödmarkerat område visar ungefär hur underjordsdelarna av slutförvaret planeras ligga i förhållande till kärnkraftverket i Forsmark. Området markerat i blått visar storlek och placering av det befintliga SFR.
Svensk kärnbränslehantering AB (SKB)
De svenska kärnkraftsbolagen har gemensamt startat SKB för att ta hand om det kärnavfall som produceras i våra svenska kärnkraftverk. SKB:s uppdrag är att hitta en lösning för radio- aktivt avfall som inte kräver övervakning och kontroll och som även är säker under en mycket lång tid. Enligt lag är kärnkrafts- bolagen skyldiga att både hitta en långsiktigt säker lösning för det svenska kärnavfallet och ansvara för finansieringen.
”En grundläggande skillnad mellan de två prövningarna är
vilka frågor som hanteras”
En omfattande rättslig prövning
Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) ansökte 2011 om tillstånd för att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun. Prövning av ansökan sker enligt två lagstiftningar, miljöbalken och kärntekniklagen.
Avgörande beslut fattas av regeringen.
Prövningen enligt de båda lagstiftningarna sker i två parallella processer. Innan regeringen fattar be- slut bereds ansökan enligt miljöbalken av Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt och enligt kärn- tekniklagen av Strålsäkerhetsmyndigheten. För att regeringen ska få ge tillåtlighet till verksamheten krävs enligt den så kallade vetorätten att kommun- fullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker an- sökan.
Även Oskarshamns kommun har vetorätt i pröv- ningen eftersom ansökan omfattar en ny inkaps- lingsanläggning för kärnbränsle i Oskarshamns kommun. Kommunfullmäktige i Oskarshamns kommun tillstyrkte den 11 juni 2018 etableringen av en inkapslingsanläggning i Simpevarp.
Skillnader mellan lagstiftningarna
En grundläggande skillnad mellan de två pröv- ningarna är vilka frågor som hanteras. Prövningen enligt kärntekniklagen är framförallt inriktad på säkerhetsfrågor medan miljöbalksprövningen gäl- ler mer övergripande frågor som verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön.
Det finns även viktiga processuella skillnader mel- lan prövningarna. Ett tillstånd enligt miljöbalken har så kallad rättskraft. Det innebär i princip att om en verksamhet har fått tillstånd enligt miljöbalken så gäller det tillståndet för all framtid. Inom kärn- tekniklagen tillämpas så kallad stegvis prövning vilket innebär att det även efter att tillstånd givits finns flera tillfällen där myndigheten, i detta fall Strålsäkerhetsmyndigheten, kan ställa ytterligare krav eller till och med stoppa verksamheten.
Mark- och miljödomstolen
Mark- och miljödomstolen har berett ansökan en- ligt miljöbalken och lämnade den 23 januari 2018 över ärendet med ett eget yttrande till regeringen.
Om regeringen beslutar att verksamheten ska till- låtas lämnas ärendet tillbaka till domstolen som då prövar frågor om tillstånd och villkor för verksam- heten.
Samråds- och remissförfarande är en omfattande del av miljöbalksprövningen. Mark- och miljödom- stolen har under sin handläggning skickat ansökan på remiss både med förfrågan om kompletterings- behov och för synpunkter på ansökan i sak. Dom- stolen har fått in synpunkter från bland annat kom- muner, myndigheter, organisationer och enskilda.
SKB har i flera omgångar kompletterat ansökan och bemött inkomna synpunkter.
4
5 Under hösten 2017 genomfördes en fem veckor lång
huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen.
Förhandlingen hölls i Nacka, Oskarshamns och Östhammars kommun med syn i Oskarshamn och i Forsmark. Under förhandlingarna gavs såväl SKB som övriga parter möjlighet att hålla presentationer och framställa sina ställningstagande. Förhandling- en var öppen för alla.
Strålsäkerhetsmyndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten har berett ansökan en- ligt kärntekniklagen och lämnade den 23 januari 2018 över ärendet med ett eget yttrande till reger- ingen. Om regeringen beslutar att ge tillstånd till verksamheten lämnas ärendet tillbaka till myndig- heten som då prövar frågor om villkor för verksam- heten.
Strålsäkerhetsmyndigheten har under ärendets handläggning hämtat in synpunkter på ansökan från bland annat universitet, myndigheter, kommu- ner och organisationer. Rätten till delaktighet och insyn är inte på samma sätt given i prövningen en- ligt kärntekniklagen som i miljöbalksprövningen.
Precis som i prövningen enligt miljöbalken har SKB i denna prövning gjort ett flertal kompletteringar av ansökan, vilket är det vanliga i denna typ av kom- plexa prövningar.
Om SKB beviljas tillstånd för verksamheten har Strålsäkerhetmyndigheten en viktig roll i den fort- satta stegvisa prövningen. Innan SKB får påbörja uppförandet av anläggningen ska myndigheten pröva och godkänna en preliminär säkerhetsredo- visning. Även inför provdrift och inför rutinmäs- sig drift ska säkerhetsredovisningar godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Den stegvisa prövningen är ett sätt att hantera kom- plexa prövningar med lång genomförandetid och tillämpas för större kärntekniska anläggningar.
Strålsäkerhetsmyndigheten är tillsynsmyndighet en- ligt kärntekniklagen vilket innebär att de, om till- stånd ges, kommer att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt tillståndet och i övrigt följer lagstift- ningen inom området. Myndigheten är även nor- merande inom sitt område och tar fram regler för verksamheter som hanterar strålning. I egenskap av regeringens expertmyndighet på frågor om strålsä-
kerhet har Strålsäkerhetsmyndigheten även en rollsom remissinstans i miljöbalksprövningen.
Kommunerna
Regeringen prövar, som nämnts ovan, om verk- samheten är tillåtlig enligt miljöbalken. Men för att regeringen ska få tillåta verksamheten krävs enligt den så kallade vetorätten att kommunfullmäktige tillstyrker etableringen av verksamheten. Eftersom prövningen gäller verksamhet i såväl Östhammars som Oskarshamns kommun har båda kommuner- na vetorätt. Men även om kommunfullmäktige sä- ger nej kan regeringen tillåta verksamheten genom att använda den så kallade vetoventilen. Vetoventilen innebär att regeringen, trots att kommunen nyttjat sin vetorätt, kan tillåta verksamheten om den är synnerligen angelägen ur nationell synpunkt och inga lämpliga alternativ finns.
Östhammars kommun har genom sin vetorätt en viktig roll i prövningen. För att kommunfullmäkti- ge ska kunna fatta ett välgrundat beslut behövs in- formation och kunskap i frågan. Det är även viktigt att de frågor som är av stor vikt för kommunen är utredda och besvarade inför vetobeslutet. Kommu- nen har under åren deltagit aktivt i prövningspro- cessen, bland annat genom skriftliga yttranden och deltagande i samråd och huvudförhandling.
Östhammars kommun deltog under hösten 2017 i huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen. Från vänster: Malin Wikström, juridiskt ombud, Marie Berggren, chef på Strategienheten, Jacob Spangenberg, kommunalråd, och Margareta Widén-Berggren, kommunalråd. Foto: Pär-Olof Olsson.
Kärnavfallsfonden
Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som har till uppgift att ta emot och förvalta avgiftsmedel från kärnkraftbolagen och andra innehavare av kärntekniska anläggningar. Avgifterna ska bland annat finansiera framtida utgifter för att ta hand om använt kärnbränsle och andra restprodukter från kärnteknis- ka anläggningar och kostnader som bland annat kommunerna har för prövning och information till allmänheten. Det är Riks- gälden som prövar och beslutar om hur fondens medel får användas.
6
I Östhammars kommun bildades i samband med platsundersökningarna en slutförvarsorganisation med uppgift att följa utvecklingen av slutförvaret och bevaka kommunens intressen. Organisationen har förändrats under åren beroende på var i proces- sen man befunnit sig. I samband med att Forsmark valdes som plats för slutförvaret 2009, bildades en slutförvarsorganisation bestående av olika arbets- grupper. MKB-gruppen (miljökonsekvensbeskriv- ning) granskade ansökan enligt miljöbalken och
Säkerhetsgruppen granskade ansökan enligt kärn-tekniklagen.
Dessa två grupper ersattes under 2019 av en grupp,
Granskningsgruppen. Politikerna i dessa grupper harutsetts av sina partier att följa processen extra noga och representerar samtliga partier i kommunfull- mäktige. Referensgruppen består av alla politiker i kommunfullmäktige och representanter från bland annat grannkommuner och lokala miljöorganisatio- ner. Referensgruppen ansvarar för information och kommunikation till allmänheten. Det finns även ett antal tjänstepersoner anställda på kommunen som arbetar med slutförvarsfrågan. Kommunens arbete med slutförvarsfrågan finansieras i huvudsak med medel ur Kärnavfallsfonden.
Länsstyrelsen
Länsstyrelserna i Uppsala och Kalmar län har en viktig roll i prövningen av slutförvaret, både som remissinstans och som tillsynsmyndighet enligt mil- jöbalken. Om tillstånd ges kommer länsstyrelsen att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt miljö- balkstillståndet och i övrigt följer miljöbalkens reg- ler gällande skydd för människors hälsa och miljön.
Länsstyrelsen är även första instans för prövning av artskyddsdispens och Natura 2000-tillstånd som SKB behöver söka till följd av den påverkan slutför- varet förväntas ha på omgivningen.
Miljöorganisationer
Flera miljöorganisationer har under åren deltagit aktivt i prövningsprocessen både som remissinstan- ser och genom deltagande i huvudförhandlingen.
Ideella organisationer har en viktig roll i prövning- en eftersom de bidrar med andra perspektiv jäm- fört med till exempel myndigheter och kommuner.
Organisationernas deltagande har bland annat möj- liggjorts genom medel från Kärnavfallsfonden. Mil- jöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG), Miljörörelsens kärnavfallssekretariat (Milkas) och Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO) är tre av de nationella miljöorganisationer som del- tagit i processen. Två lokala miljöorganisationer som deltagit i processen är Opinionsgruppen för säker slutförvaring (Oss) och Naturskyddsförening- en i Uppsala län.
Frågor och kritik
Flera frågor kopplade till slutförvaret har under lång tid varit debatterade och kritiserade. Fråge- ställningar som har lyfts och diskuterats under fle- ra år, och mer intensivt under huvudförhandlingen hösten 2017, gäller bland annat platsval, metodval och påverkan på miljön.
Platsvalet. Platsens geografiska lämplighet har
diskuterats bland annat utifrån lämpligheten i att placera ett slutförvar intill ett kärnkraftverk och det kustnära läget. Även lämpligheten med tanke på platsens specifika egenskaper som höga naturvär- den och bergets kvalitet och stabilitet har diskute- rats intensivt.
Metodvalet. Metoden som helhet har ifrågasatts
men även de valda materialen har diskuterats och ifrågasatts ur olika aspekter. Några av miljöorgani- sationerna förespråkar metoden djupa borrhål som alternativ metod eller anser att metoden åtminstone borde utredas mer utförligt.
Program för forskning, utveckling och demonstration (FUD)
Kärnkraftsbolagen ska enligt kärntekniklagen bedriva forsk- nings- och utvecklingsverksamhet och vart tredje år upprätta och lämna in ett program för denna verksamhet. Programmet granskas och utvärderas av Strålsäkerhetsmyndigheten som sedan lämnar sina synpunkter till regeringen. Även Kärnav- fallsrådet lämnar synpunkter på FUD-programmet till reger- ingen. Regeringen beslutar sedan om programmet uppfyller lagkraven och kan även ställa villkor på fortsatt forsknings- och utvecklingsverksamhet.
7
Påverkan på miljön. Den planerade slutförvarsan-läggningen i Forsmark förväntas påverka miljön bland annat genom grundvattensänkningar, ut- släpp av näringsämnen och buller. Omfattningen av denna påverkan och vilka effekter det kommer att få på till exempel skyddade arter och känsliga naturmiljöer har diskuterats.
Både miljöorganisationer och enskilda forskare har ifrågasatt SKB:s forskning och presenterat motstri- diga forskningsresultat gällande bland annat ber- gets egenskaper och kopparkapslarnas motstånds- kraft. Under hösten 2019 tog SKB upp en del av ett långtidsförsök, det så kallade LOT-försöket. Miljö- organisationen MKG bedömer att dessa försök kom- mer att ge avgörande information om koppar är ett lämpligt kapselmaterial och har betonat vikten av att regeringen får ta del av resultatet innan de fattar beslut i ärendet. Strålsäkerhetsmyndigheten delar inte MKG:s uppfattning när det gäller försökens av- görande betydelse för koppar som kapselmaterial.
Strålsäkerhetsmyndighetens oberoende har ifråga- satts av några miljöorganisationer under huvud- förhandlingen men även efteråt. Mark- och miljö- domstolen skriver dock i sitt yttrande att det inte framkommit några omständigheter som rubbar förtroendet för Strålsäkerhetsmyndighetens opar- tiskhet i målet.
Östhammars kommuns synpunkter
Östhammars kommuns huvudfokus vid gransk- ningen av ansökan har varit den långsiktiga sä- kerheten men även lokala frågor som direkt på- verkar kommunens medborgare. När det gäller bedömningen av den långsiktiga säkerheten har Östhammars kommun valt att förlita sig på Strålsä- kerhetsmyndighetens bedömning eftersom de har expertkunskap i strålsäkerhetsfrågor.
En lokal fråga som kommunen återkommande lyft är bullerstörningar längs befintliga vägar till följd av ökad mängd transporter till och från Forsmark.
Vilka tider på dygnet som tunga transporter får ske, antal transporter per dygn och möjlighet till alter- nativa transportmedel är några av de frågor som kommunen haft synpunkter på. I samband med huvudförhandlingen 2017 föreslog SKB ett villkor
som innebär att de tar på sig att erbjuda och bekosta bullerdämpande åtgärder för bullerutsatta perma- nentbostäder längs med väg 76 och 292 mellan Fors- mark och Hargshamn.
Två andra viktiga frågor för kommunen gäller kom- munens fortsatta deltagande i processen och det långsiktiga ansvaret för slutförvarsanläggningen.
Ansvar efter förslutning har varit och är en fråga av avgörande betydelse för Östhammars kommun ef- tersom kommunen inte kan riskera att sistahands- ansvaret för anläggningen hamnar på kommunen.
I juni 2020 fattade riksdagen beslut om lagändringar som bland annat tydliggör att staten har det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020.
Strålsäkerhetsmyndighetens och Mark- och miljödomstolens yttranden
Den 23 januari 2018 lämnade, som nämnts tidiga- re, både Mark- och miljödomstolen och Strålsäker- hetsmyndigheten över sina respektive yttrande till regeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten tillstyrkte ansökan men mark- och miljödomstolen bedömde att det behövdes ytterligare underlag för att slutför- varet skulle kunna tillåtas.
Strålsäkerhetsmyndigheten skrev i sitt yttrande att
de anser att SKB visat att den slutförvarsmetod de söker tillstånd för har förutsättningar att uppfylla myndighetens föreskriftskrav när det gäller lång- siktig strålsäkerhet. De bedömde även att SKB visat att de har möjlighet och förmåga att ta fram de upp- daterade säkerhetsredovisningar som ska granskas och godkännas av myndigheten i den kommande stegvisa prövningen, om regeringen beviljar till- stånd.
På Äspölaboratoriet norr om Oskarshamn forskar SKB på bland annat kopparkaps- lar. Foto: Magnus Degerman.
”Ansvar efter förslutning är en fråga av avgörande betydelse för
Östhammars kommun”
Strålsäkerhetsmyndighetens tillstyrkande förut- sätter att SKB även fortsatt beaktar frågor av bety- delse för strålsäkerheten och tar hänsyn till de ut- vecklingsbehov som myndigheten identifierat i sin granskning.
Mark- och miljödomstolen skrev i sitt yttrande att de
anser att SKB:s utredning uppfyller miljöbalkens högt ställda krav utom i ett avseende – kopparkap- selns säkerhet. Det finns osäkerheter gällande hur mycket vissa korrosionsformer och andra processer kan försämra kapselns förmåga att innesluta avfal- let på lång sikt. Domstolen skrev att det nuvarande underlaget, vid en samlad bedömning enligt miljö- balken, inte ger tillräckligt stöd för att slutförvaret är långsiktigt säkert. De anser därför att verksam- heten är tillåtlig endast om SKB redovisar under- lag som klargör att slutförvaret är långsiktigt säkert även med avseende på kapselns skyddsförmåga.
Kopparkapslarna är en viktig del av det planerade slutförvaret och utgör den primära säkerhetsfunk- tionen i KBS-3-metoden. Strålsäkerhetsmyndighe- tens och Mark- och miljödomstolens olika syn på om underlaget för att bedöma kopparkapslarna är tillräckligt grundar sig delvis på att de bedömer en- ligt olika lagstiftning med olika mandat att hantera osäkerheter senare i projektet som beskrivits tidiga- re men de gör även delvis olika bedömningar.
Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer, baserat på befintlig kunskap, att det finns förutsättningar att åstadkomma en godtagbar korrosionsbarriär med en fem centimeter tjock kopparkapsel. De skriver även att det fortfarande finns frågor kopplade till korrosionsprocesser som behöver belysas ytterliga- re men att de frågorna inte bedöms vara avgörande i detta steg.
Parters ställningstagande
I samband med huvudförhandlingen i miljöbalk- sprövningen gavs samtliga parter möjlighet att re- dogöra för sin inställning till ansökan.
Länsstyrelsen i Kalmar län tillstyrkte ansökan och länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrkte ansökan under
förutsättning att vissa villkor föreskrivs. Naturvårds-
verket motsatte sig inte tillåtlighet men med vissaförbehåll. Havs- och vattenmyndigheten tillstyrkte an- sökan men med vissa villkor. Trafikverket anförde att dialog måste föras med verket om åtgärder som påverkar statlig infrastruktur. Sveriges geologiska un-
dersökning (SGU) hade inget att erinra mot den sök-ta verksamheten. Kärnavfallsrådet tar inte ställning eftersom de är ett vetenskapligt råd till regeringen.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG)
avstyrkte i första hand ansökan och i andra hand yrkade de på att ansökan skulle avvisas. Miljörörel-
sens kärnavfallssekretariat (Milkas) yrkade att ansökanskulle avvisas. Sveriges energiföreningars riksorgani-
sationer (SERO) motsatte sig att tillåtlighet ges. Opi- nionsgruppen för säker slutförvaring (Oss) och Natur- skyddsföreningen i Uppsala län avstyrkte tillåtlighet.Ytterligare ett antal organisationer och enskilda per-
soner har avstyrkt ansökan.
Underlag i prövningen
Det har inför och under prövningen tagits fram ett väldigt omfattande underlag och enbart ansö- kan omfattar tusentals sidor. Nedan ges en kort sammanställning av några av de viktigaste doku- menten och var de finns att läsa.
Ansökningshandlingarna i både miljöbalks- och
kärntekniklagsprövningen finns att läsa på SKB:s
hemsida. Under fliken ”Publikationer” finns ävenen stor del av SKB:s vetenskapliga rapporter publi- cerade. På hemsidan finns även kortare beskriv- ningar av bland annat metoden och platsvalet.
Mark- och miljödomstolens yttrande till reger- ingen finns att läsa på regeringens hemsida för
slutförvaret för använt kärnbränsle. På regeringens hemsida finns även information om den komplette- ring, remiss och kungörelse som gjorts under mil- jödepartementets handläggning av ärendet samt de remissvar som kommit in med anledning av kom- pletteringen, till exempel från länsstyrelsen Uppsa-
la län och Kärnavfallsrådet.Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande till reger-
ingen finns att läsa på myndighetens hemsida.
Där finns även Strålsäkerhetsmyndighetens
yttrande till miljödepartementet över SKB:s kom- plettering i miljöbalksprövningen.Östhammars kommuns yttrande i prövningarna
och även en del andra viktiga dokument finns att läsa i dokumentbanken på kommunens slutförvars-
hemsida.På Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings
hemsida finns en stor del av handlingarna frånMark- och miljödomstolens, Strålsäkerhetsmyndig- hetens och regeringens prövning att läsa. Bland dessa handlingar finns bland annat yttranden från
myndigheter och olika motparter från de olika ste-gen av prövningen.
Propositionen ”Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter”, med lagänd-
ringar gällande bland annat statens ansvar för slut- förvar, finns att läsa på riksdagens hemsida.
Oskarshamns kommuns vetobeslut finns att läsa
på deras hemsida.
Vad har hänt under 2019/2020?
Regeringens prövning
I samband med att Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten lämnade över sina yttranden till regeringen tog miljödepartementet över handläggningen av ärendet. Departementet gav SKB möjlighet att komplettera ansökan, bland annat gällande de kvarstående osäkerheter om kopparkapseln som domstolen lyfte i sitt yttrande.
SKB lämnade i april 2019 in en komplettering till miljödepartementet. Kompletteringen har skickats på remiss och även kungjorts för att ge allmänhet- en möjlighet att lämna synpunkter. Flertalet re- missinstanser har yttrat sig över kompletteringen.
Strålsäkerhetsmyndigheten skrev i sitt yttrande att SKB i kompletteringen utrett och svarat på mark- och miljödomstolens frågor och visat att de utred- da processerna har liten påverkan på slutförvarets sammantagna skyddsförmåga.
Andra remissinstanser, bland annat regeringens tvärvetenskapliga råd Kärnavfallsrådet, anser dock att det finns återstående frågor kopplade till kopparkapseln.
I juli 2020 hemställde SKB i yttranden till departe- ment om att regeringen ska inhämta yttrande från kommunfullmäktige i Östhammar och därefter fatta beslut i tillåtlighetsfrågan.
Östhammars kommuns vetobeslut
I juni 2020 beslutade kommunfullmäktige i Öst- hammars kommun att inte hålla en rådgivande folkomröstning inför kommunens vetobeslut.
Kommunfullmäktige bedömde att när det sä-
kerställts att en lagstiftning är beslutad gällande
ansvar efter förslutning kan kommunfullmäktige
fatta beslut i vetofrågan.
Östhammars Kommun
Stångörsgatan 10, Box 66 • 74221 Östhammar Tel: 0173-860 00 • E-post: osthammardirekt@osthammar.se
Hemsida: www.osthammar.se • Orgnr: 212000-0290
Denna folder är en del i beslutsunderlaget för ledamöterna i kommunfullmäktige inför kommunens beslut i vetofrågan.
Mer information hittar du på www.slutforvarforsmark.se
Framsida Foto: Magnus Degerman
Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority
SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se
Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
Yttrande
Datum: 2018-01-23
Diarienr: SSM2011-1135 och SSM2015-279 Dokumentnr: SSM2011-1135-23
Föredragande:
Fastställd:
Yttrande över ansökningar om tillstånd till anläggningar för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle
Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tillstyrker att Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), organisationsnummer 556175-2014, ges tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) att
i Forsmark i Östhammars kommun uppföra, inneha och driva en anläggning för slutförvaring av kärnämne, i huvudsak bestående av använt kärnbränsle, och där- utöver kärnavfall1 från det svenska kärnkraftsprogrammet2, och
i anläggningen inneha, hantera, transportera, slutförvara och på annat sätt ta be- fattning med använt kärnbränsle och därutöver kärnavfall från det svenska kärn- kraftsprogrammet.
Vidare tillstyrker SSM att SKB ges tillstånd enligt kärntekniklagen att
fortsatt inneha och driva befintligt mellanlager för använt kärnbränsle i Oskars- hamns kommun, Clab, och där fortsatt inneha, lagra, hantera och bearbeta kärn- ämne (huvudsakligen bestående av använt kärnbränsle) och kärnavfall (exempel- vis konstruktionsmaterial i bränsleelementen och förbrukade härdkomponenter), varvid den lagrade mängden använt kärnbränsle3 vid ett och samma tillfälle får uppgå till högst 11 000 ton,
i anslutning till Clab uppföra en anläggningsdel för inkapsling av kärnämne samt kärnavfall4,
vidta de ändringar i Clab som krävs för att integrera denna anläggning med in- kapslingsdelen,
inneha och driva Clab och inkapslingsdelen som en integrerad anläggning (Clink) för lagring av kärnämne (huvudsakligen bestående av använt kärnbränsle) och kärnavfall (exempelvis konstruktionsmaterial i bränsleelementen och förbrukade
1 Konstruktionsmaterial i bränsleelementen.
2 Kärnämnet och avfallet som ska slutförvaras specificeras av SKB i ansökan, avsnitt 1.2.
3 För använt kärnbränsle avses mängden uran, och för MOX-bränsle även plutonium, i det obestrålade bränslet.
4 Konstruktionsmaterial i bränsleelementen.
Dokumentstatus: Godkänt
Sida 2 (4) Dokumentnr: SSM2011-1135-23
härdkomponenter) samt inkapsling av kärnämne (huvudsakligen bestående av använt kärnbränsle), varvid den lagrade mängden använt kärnbränsle vid ett och samma tillfälle uppgå till högst 11 000 ton, och
i samband med tillstånden ovan inneha, bearbeta, transportera eller på annat sätt ta befattning med kärnbränsle (huvudsakligen bestående av använt kärnbränsle) och kärnavfall (exempelvis konstruktionsmaterial i bränsleelementen och förbrukade härdkomponenter).
SSM anser att miljökonsekvensbeskrivningen som bifogas SKB:s respektive ansökningar om tillstånd enligt kärntekniklagen kan godkännas.
Förutsättningar för tillstyrkandet
SSM tillstyrker ansökan under förutsättning att SKB säkerställer att förberedande preli- minära säkerhetsredovisningar (F-PSAR) samt ledningssystem för anläggningarna ut- vecklas i enlighet med det etablerade förfarandet för stegvis prövning enligt kärnteknik- lagen som framgår av 4 kap. 2 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Som en ytterligare förutsättning för tillstyrkan- det gäller att SKB i kommande arbete med framtagande av detaljerade konstruktions- beskrivningar, tillhörande säkerhetsredovisningar samt säkerhetstekniska driftförutsätt- ningar för anläggningarna, beaktar de utvecklingsbehov som SSM har identifierat i an- sökningsunderlaget och påtalat i bifogade granskningsrapporter. För att säkerställa den stegvisa prövningen föreslår SSM att regeringen fastställer nedan angivna villkor (2–4) för tillståndet enligt kärntekniklagen.
SSM:s tillstyrkande av den sökta verksamheten gäller för de i SKB:s ansökningar angivna förläggningsplatserna samt de mängder och typer av använt kärnbränsle som har angetts. I fråga om teknik och teknikutveckling konstaterar SSM att bestämmelser om återkom- mande helhetsbedömning av säkerhet och strålskydd finns i 10 a § kärntekniklagen. Enligt den bestämmelsen är en tillståndshavare skyldig att genom en helhetsbedömning, minst vart tionde år, ta ställning till hur säkerheten och strålskyddet kan upprätthållas och för- bättras och att redovisa detta för SSM. Närmare bestämmelser om förfarandet genom vilket SSM utövar sitt mandat att godkänna större ombyggnader eller större anläggnings- ändringar i samband med en befintlig tillståndsgiven kärnteknisk verksamhet anges i 4 kap. 5 § SSMFS 2008:1.
SSM:s tillstyrkande förutsätter vidare att SKB under uppförandet av de olika anläggning- arna beaktar de frågor som är av betydelse för strålsäkerheten. För den sammanbyggda inkapslingsanläggningen och centralt mellanlager för använt kärnbränsle (benämnd i SKB:s ansökan som Clink) handlar dessa frågor främst om behovet av att säkerställa fortsatt strålsäker drift och fysiskt skydd av det centrala mellanlagret (Clab) under tiden som inkapslingsdelen uppförs. För slutförvarsanläggningen är det viktigt att klargöra arbetsuppgifter som har betydelse för strålsäkerheten under tiden som denna uppförs, med hänsyn tagen till att uppförandet ska kunna ske med den kvalitet som preciseras i SKB:s redovisning av strålsäkerheten efter förslutning. SSM:s tillstyrkande förutsätter därför vidare att SKB innan uppförandet av Clink och slutförvaret påbörjas, tar fram redovis- ningar av hur sådana frågor ska beaktas under tiden som anläggningarna uppförs.
Vidare, i samband med SKB:s yrkanden avseende Clink-ansökan, förutsätter SSM:s till- styrkande att bolaget, parallellt med framtagande av en PSAR som omfattar de ändringar som ska vidtas i Clab för att åstadkomma en mellanlagringskapacitet om 11 000 ton använt kärnbränsle, redogör för de åtgärder som har betydelse för att Clink ska kunna uppfylla de strålsäkerhetskrav som gäller för den framtida sammanbyggda anläggningen.
