Modersmålens inkludering i förskolans verksamhet
En studie om förskollärares metoder, kunskaper och erfarenheter i inklude- ringsarbetet av modersmål i förskolan
The inclusion of the mother tounge in preschool
A study about preschool teacher’s methods, knowledge and experiences re- garding the inclusion work of mother tounge in preschool
Ebba Gullberg
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.
Handledarens namn: Tomas Saar
Examinatorns namn: Getahun Yacob Abraham Datum: 2021-02-15
© 2020 – Ebba Gullberg
Modersmålens inkludering i förskolans verksamhet [The inclusion of the mother tounge in preschool]
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Ebba Gullberg, has made an online version of this work available under a Crea- tive Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
Abstract
Sweden’s preschools today are characterized by many different languages, which has means that preeschool teachers have been given a broader re- sponsibility when it comes to children’s language development.
Research shows that it is beneficial and important that children with a mother tounge other than swedish should have the opportunity to practice their own language in the activity, as this in turn leads to the child being able to develop and understand the swedish language faster and easier.
My study aims to get more knowledge about how educators who work in pre- school works inclusievly in the environment and daily activites with a focus on mother tongue. How they do to make different languages visible in the pre- school and what pedagogical artifacts they use as a support in communication or just as a support for children with a mother tongue other than swedish.
The socio-cultural perspective is a starting point in my study as learning takes place in social contexts and language is an important tool for all people.
In order to get as broad and as many answers as possible, I have conducted a quantitative study in the form of a questionnaire survey which preschool te- achers have been given the opportunity to participate.
The results of the study shows that artifacts such as signs as a support and picture-support are two imporant and significant tools to use as a complement in children’s development and learning.
Keywords: Artifacts, inclusion, mother tongue, preschool teachers, survey.
Sammanfattning
Sveriges förskolor är idag präglade av många olika språk vilket har gjort att förskollärare har fått ett bredare ansvar när det handlar om barns språkutveckl- ing.
Forskning visar på att det är av fördel och viktigt att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utöva sitt eget språk i verksamheten, då det i sin tur leder till att barnet kan utveckla och förstå det svenska språket snabbare och lättare.
Min studie syftar till att få ökad kunskap om hur förskollärare som arbetar inom förskolan arbetar inkluderande i miljö och i den dagliga verksamheten med fokus på modersmål. Hur de gör för att synliggöra olika språk i verksamheten och vad för pedagogiska artefakter de använder som en stöttning i kommuni- kation eller bara som en stöttning för barn med annat modersmål än svenska.
Det sociokulturella perspektivet är en utgångspunkt i min studie då lärande sker i sociala sammanhang och språket är ett viktigt verktyg för alla människor.
För att få in mycket breda och många svar som möjligt har gjort en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där förskollärare har fått möjlighet att delta.
Studiens resultat visar att artefakter så som tecken som stöd och bildstöd är två vanliga och betydande redskap att använda sig av som komplement i barns utveckling och lärande.
Nyckelord: Artefakter, enkät, förskollärare, inkludering, modersmål.
Förord
Först och främst vill jag tacka alla förskollärare som deltog i min studie och som gjorde min undersökning möjlig. Det har varit givande och intressant att ta del av era kunskaper och erfarenheter kring mitt val av undersökning.
Tack till min handledare Tomas Saar som har varit en stöttning under hela mitt arbete. Du har varit snabb med respons och feedback vilket har gjort att jag kunnat komma vidare i mitt arbete utan att behöva stå stilla. När det varit tufft har du hjälpt mig med nya tankar och idéer, tack!
Vill även rikta ett tack till mina närmsta vänner och min familj som stöttat mig under arbetets gång. Det har varit en berg-och-dalbana, men ni har alltid stöttat och pushat mig!
Till sist vill jag tacka mig själv och ge mig en klapp på axeln som har lyckats att skriva detta arbete helt själv. Jag har kämpat igenom den sista terminen med både skratt och tårar. Det har både varit lärorikt och roligt att skriva det här arbetet samtidigt som det har varit väldigt tufft emellanåt. Bra jobbat Ebba!
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 2
1.2 BEGREPPSDEFINITION ... 5
1.3 SYFTE ... 7
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 8
2.1 SPRÅKLIG KOMPLETTERING ... 8
2.2 ERBJUDANDE MILJÖ ... 10
2.3 SPRÅKET ... 11
2.4 SLUTSATS ... 12
3 TEORETISKT PERSPEKTIV ... 13
4 METOD ... 16
4.1 URVAL OCH DELTAGARE ... 17
4.2 DATAINSAMLINGSMETOD ... 19
4.3 GENOMFÖRANDE ... 19
4.4 DATABEARBETNING/ANALYSMETOD ... 20
4.5 RELIABILITET OCH VALIDITET ... 21
4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 22
5 RESULTAT ... 23
5.1 SAMMANSTÄLLNING I DE ANALYTISKA BEGREPPEN ... 30
5.1.1 Pedagogiska artefakter ... 30
5.1.2 Proximal utvecklingszon ... 30
5.1.3 Språklig kultur ... 31
5.2 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS ... 32
5.2.1 Artefakter ... 33
5.2.2 Språk och den språkliga kulturen ... 34
5.3 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 37
6 DISKUSSION ... 40
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 40
6.1.1 Pedagogiska reflektioner ... 45
6.2 METODDISKUSSION... 48
6.3 SLUTSATSER ... 50
REFERENSER ... 54
BILAGOR ... 57
1
1 INLEDNING
Syftet med mitt självständiga arbete är att synliggöra och få ökad kunskap om hur förskollärare arbetar för att utforma en inkluderande miljö med fokus på barn som har ett annat modersmål än svenska. Dagens förskolor är mångkul- turella och med mångkulturellt menar jag i detta sammanhang att förskolor präglas av barn som har ett annat modersmål än svenska. Detta tycker jag är väldigt intressant och spännande. Min erfarenhet är att i förskolan möts både barn och vuxna av olika kulturer. Det innebär att förskolan har en viktig roll att ge de bästa förutsättningar för att barnen skall lära sig det svenska språket.
Den här studien har fått tillgång till ett fåtal av Sveriges förskollärare och deras tillvägagångs- och arbetssätt när det handlar om att barn med annat modersmål än svenska ska få utvecklas och läras i förskolan. I enkätundersökningen har det visat sig att 68% av förskollärarna som deltagit, upplever att de har för lite kunskap om modersmålsarbetet, för lite kunskap om hur de kan ge barnen de bästa förutsättningarna för att utvecklas och läras i förskolan. Den här studien kan då bidra med kunskap om vad för olika redskap och material som kan an- vändas i samspel med barn med annat modersmål, samt olika typer av arbets- sätt för att inkludera och synliggöra språk.
Kultti (2012) hävdar i sin avhandling att vart femte barn inom förskolan har ett annat modersmål än svenska. Förskolan ska främja barns utveckling och lä- rande där identitetsskapande och språk går hand i hand (Skolverket, 2018a).
Språk och kommunikation är viktigt för att kunna förstå och agera i vardagliga situationer och i samhället överlag, det är genom kommunikation vi kan ut- trycka känslor, tankar och idéer. Det finns olika metoder och verktyg att an- vända sig av när man arbetar med modersmål i förskolan, eller språk generellt, jag har stött på några av dessa.
I kommunerna där jag haft mina verksamhetsförlagda utbildningar har de ar- betat olika mycket med inkluderandet av modersmål. Förskollärarna har haft olika kunskaper och erfarenheter kring det och använt sig av olika verktyg och
2
metoder i arbetet med modersmål. Det är från mina tre första verksamhetsför- lagda utbildningar som jag fått all kunskap och erfarenhet kring modersmål.
Vilka verktyg man kan använda sig av som ett komplement och stöttning i kommunikation med barn som inte utvecklat det svenska språket ännu. Hjälp- medel som främjar barnens språkutveckling, både på det egna modersmålet och i det svenska språket. Jag tror att mycket handlar om förskollärarnas för- hållnings- och synsätt kring att arbeta med modersmål. Det är viktigt att förs- kollärarna har en samsyn om hur de ser på det enskilda barnet och en samsyn om lärande, att de har engagemang till att våga lära sig och arbeta på nya sätt.
Ansvaret ligger även hos rektorn som ska stötta och hjälpa förskollärarna till att ge de bästa förutsättningarna för utveckling och lärande hos barn.
Med min undersökning vill jag få ökad kunskap om hur förskolor arbetar med att inkludera modersmål i deras dagliga verksamhet och i miljön, vad för verk- tyg, artefakter och metoder de använder sig av. Hur de arbetar inkluderande där barn med svenska som andraspråk får möjlighet att utveckla sig själv som individ, dess identitet och det egna modersmålet.
1.1 Bakgrund
Sveriges invandring har delats in i tre faser enligt Migrationsinfo (2016). Den första invandringen till Sverige skedde i slutet på andra världskriget, 1945–
1960. Grunden till den invandringen berodde främst på att länder var i kris efter kriget. Efter kriget låg Sverige i en arbetskraftsbrist inom industrin och det är där den andra fasen kommer till. Genom detta blev arbetskraftsinvand- ringen hög och fortsatte in på 1970-talet. Den här perioden femdubblades den utrikesfödda befolkningen i Sverige. År 1945 bestod befolkningen av 100 000 invandrare och år 1970 bestod den av 538 000. Runt 1980-talet inleddes den tredje fasen och sträcker sig tills idag. Invandringen har ökat sedan 2000-talets början och den främsta anledningen beror på flyktingkriser i olika länder. Kri- get i Syrien som skedde 2011 gjorde att invandringen till Sverige ökade kraf- tigt. 2015 var det 134 240 personer som invandrade till Sverige och antalet ensamkommande flyktingbarn var 35 369. Ungefär 16% av Sveriges befolk- ning är födda utomlands visar en statistik från 2017 (Statistikmyndigheten,
3 2017).
Genom att Sverige länge har haft människor från olika länder som har invand- rat menar Lunneblad (2018) att Sverige har under de senaste årtiondena mer frekvent beskrivits som ett mångkulturellt samhälle.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet (Skolverket, 2018b, s.14).
Sverige är idag präglat med många olika språk från olika länder runt om i värl- den och i förskolorna möter vi idag olika språk som vi ska ta tillvara på. Mång- kultur och språk hör samman och i samband med detta är språk en viktig aspekt. Förskolan ska inte endast utgå från det svenska språket, utan förskolan ska ta tillvara på alla de språk som verkar inom verksamheten. Hur vi tar till- vara på språken inom förskolan har en betydande roll för barns utveckling.
Skolverket (2002) menar att språk och identitet går hand i hand precis som språk och lärande. Enligt Statens offentliga utredning (SOU 2007:50) har kul- tur ett starkt band till att främja språkutveckling samt att stärka identiteter och genom detta skapas det en delaktighet och gemensamma erfarenheter. Genom att dagens samhälle och förskolor är präglat med olika kulturer och språk har medfört att förskolans uppdrag har utökats och skärpts, vilket i sin tur har ställt nya krav på förskollärare.
Då tre av fyra av mina verksamhetsförlagda utbildningar har varit på förskolor där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska, har intresset för modersmål blivit stort hos mig. Sju procent av förskolebarnen år 1980 hade ett annat modersmål än svenska och idag har antalet barn ökat med dubbelt så mycket, 13 procent. Förskollärarna på de tidigare verksamhetsförlagda utbild- ningarna visade ett stort intresse för barnens modersmål och lärmiljöerna var präglade med de språk som fanns på avdelningen. Lunneblad (2018) menar att om modersmålen försummas i förskolan kan det medföra att barnet blir tysta och barnets kontakt med känslorna blir skadade, vilket även kan leda till att
4
barnet bli halvspråkig. Han menar vidare att möjligheten till att barn får an- vända sitt modersmål i förskolan ger förutsättningar till att kunna lära sig det svenska språket.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska (Skolverket, 2018b, s14).
Detta är ett mål som är taget ur läroplanen för förskola där det tydligt står att förskolan ska använda de modersmål som finns inom verksamheten och ge de bästa förutsättningar för dessa barn att utöva och utveckla sitt modersmål och det svenska språket.
Innan förskola fick sitt namn har verksamheten tidigare benämnts bland annat som barnkrubba och barnträdgård. Barnkrubban växte fram på mitten av 1800- talet och då innebar det att endast ge omsorg till barnen. Personalen som arbe- tade i barnkrubban hade ingen utbildning. Sedan inrättades barnträdgårdar i slutet på 1800-talet. som styrdes i pedagogiskt syfte och verksamheten var en stöttning för hemmets fostran. 1943 ändrades namnet på verksamheten till dag- hem och lekskola. Med tiden började fler kvinnor arbeta utanför hemmet och behovet av barnomsorg ökade mer. Barnstugeutredningen 1968 skrev ett pe- dagogiskt program för förskola och efter detta valde man att byta ut begreppen daghem och lekskola till förskola istället (SOU 2020:67).
Förskolans ansvar har sett olika ut fram tills idag. I början när verksamheten startade var tanken att barnen endast skulle få omsorg, bli omhändertagna några timmar om dagen medan deras mor arbetade. Sedan utvecklades verk- samheten alltmer till ett pedagogiskt syfte, där barnen skulle bli redo för sko- lan. Idag präglas förskolan av en pedagogik som innefattar fyra aspekter som bildar en helhet, vilka är; omsorg, fostran, omvårdnad och lärande. Förskolan har idag ett större ansvar då förskolan även bygger på barns utveckling och lärande och vi har en läroplan att arbeta efter.
5
1.2 Begreppsdefinition
o Mångfald är ett begrepp som jag inte nämner i min studie men som ändå är relevant i min studie som helhet. Begreppet innebär olikheter mellan kön, kulturell bakgrund, ålder, social tillhörighet, funktionsned- sättning, utbildning och familjeförhållande menar Svaleryd och Hjert- son (2018). I förskolans verksamhet är det en stor mångfald bland bar- nen där de har olika kunskaper, kulturella bakgrunder, modersmål, be- hov och så vidare. Mångfald, olikheter, ska ses som något positivt och som en tillgång.
o Mångkulturell miljö för mig kan förklaras på så sätt där en miljö präglas av människor från olika länder där kulturer och språk möts. Som i min studie avser förskolan där barn tar del av och utbyter sina kunskaper och erfarenheter med varandra.
o Modersmål är det språket som barnet lär sig tala först. Ett barn kan ha fler än ett modersmål, om barnets vårdnadshavare talar två olika språk och även talar de båda språken med barnet. Barnet får då två modersmål som hen lärt sig från födseln.
o Barn med annat modersmål än svenska. Modersmål är det språket som en individ lär sig att tala som barn, det kallas även förstaspråk. Barn med annat modersmål än svenska handlar om att barnet har ett annat språk än svenska som modersmål.
o Inkludering är ett begrepp som syftar till att alla människor har lika stort värde och har tillgång till samma rättigheter. Mångfald och olik- heter är två begrepp som tillhör inkluderings-begreppet. Mångfald och olikheter syftar till att alla människor är olika och är unika på sitt sätt.
Inkludering handlar om att ingen ska exkluderas, oavsett om ett barn är i behov av särskilt stöd eller inte, ska barnet inkluderas i barngruppen och verksamheten precis som vilket barn som helst. Generellt handlar inkludering om att vara en del av en grupp och känna gemenskap (Spe- cialpedagogiska myndigheten, 2020d).
o Delaktighet handlar om att vara en del av något, en aktivitet, en relation eller ett sammanhang. I förskolan handlar delaktighet om att få vara
6
delaktig i en social gemensam situation menar Specialpedagogiska myndigheten (2020c), det kan både vara att få förutsättningar till att vara del av kompisgemenskapen, men även vara del av det gemen- samma lärandet i en undervisningssituation. Delaktighet ska förebygga och främja ett välmående hos människan, alla ska få möjlighet att få vara en del va gemenskapen och ingen ska behöva känna utanförskap.
o Didaktiska verktyg i flerspråkighet är ett begrepp som jag valt att ta med här för att det är tre verktyg som upprepas flertalet gånger i min studie. De verktyg som upprepats och används enligt mina responden- ter är TAKK, bildstöd och digitala verktyg.
7
1.3 Syfte
En hypotes som är utgångspunkten för studien är att modersmålsarbetet är betydelsefullt för lärandet när det gäller barn med annat modersmål och för att dessa barn ska uppleva sig som inkluderade i förskolan.
Syftet är att jämföra olika respondenters sätt att synliggöra ett flerspråkigt ar- betssätt och vilka didaktiska redskap som kommer till användning i försko- lan. Syftet är även att min undersökning ska bidra med kunskap om hur förs- kollärarna inom förskolans verksamhet arbetar för en inkluderande miljö med fokus på modersmål. För att få svar på mitt syfte kommer jag använda mig av två frågeställningar.
1.4 Frågeställningar
1). Vilket material används i den dagliga verksamheten för att barn med annat modersmål än svenska ska känna en delaktighet?
2). Hur synliggörs och inkluderas modersmålen i verksamheten?
8
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING
Jag har sammanfattat detta kapitel i tre områden där jag under varje del har kategoriserat den forskning jag funnit in i dessa områden.
Språklig komplettering är ett begrepp som inte kopierat eller hittat någon ann- anstans, utan jag har själv skrivit det då jag tyckte att det tydliggjorde och sam- manfattade de språkliga verktygen jag funnit i forskningen. Språklig komplet- tering innebär de resurser och verktyg som förskollärare och barn använder i relation eller utöver det verbala språket. Erbjudande miljö är också ett begrepp som jag skrev utifrån mig själv, men det har samma innebörd som pedagogiska miljöer. Erbjudande miljö innebär det som förskolan erbjuder i sina miljöer som ger möjlighet för barn att agera och hantera i den fria leken. Miljöer byggs i förskolan upp med syfte att utveckla och lära barnen. Språket är ett generellt begrepp som jag valde att ha med som ett område, där forskning tar upp bety- delsen av att använda modersmål i utbildningen och hur modersmål kan inte- greras i verksamheten.
2.1 Språklig komplettering
Skaremyr (2014) har gjort en forskning om hur nyanlända barn deltar i språk- liga händelser i förskolan. Hon observerade två nyanlända barn på två olika förskolor under två perioder. Resultatet av den första perioden visade på att de två barnen kombinerade och använde sig av olika kommunikativa redskap i samband med material och att få tillgång till ett deltagande i aktiviteter. Det Skaremyr kunde identifiera som kommunikativa redskap som barnen använde sig av var kroppen, det verbala språket, material och strukturer i omgivningen.
Kroppen användes till att skugga de andra barnen, det verbala språket användes genom ett påhittat språk eller att blanda språken som barnen hade kunskap om.
Material innefattade det som erbjöds i miljön och struktur i omgivningen var rutiner, normer, regler och värderingar. Barnen använde dessa redskap i inter- aktion med varandra, de kombinerade redskapen i samspel med andra barn för att vara deltagande i leken. Resultatet visade att dessa två barn använde sig av kroppen och materialet som ett kommunikativt redskap då deras verbala
9
svenska språk var begränsat. Språket är en viktig del för att kommunicera, men när det svenska språket var begränsat för de två barnen blev de kommunikativa redskapen viktiga för deras deltagande och samspel med de andra barnen. Un- der den andra observationsperioden visade det sig att de två nyanlända barnen hade utvecklat det svenska verbala språket mer. Det utvecklas i samspel med material, omgivning och i samspel med andra barn i barngruppen (Skaremyr, 2014).
Cologon och Mevawalla (2018) gjorde en studie om hur Key Word Sign (KWS), tecken som stöd som det heter på svenska, kunde användas som ett komplement för att främja barn i tidig ålders språkutveckling. Datainsamlingen gjordes genom att 196 förskollärarstudenter använde KWS i praktiken och förde en dagbok under den perioden. Resultatet av studien visade på två viktiga teman. Första temat visade tecken på att det var en fördel att KWS användes i tidig ålder då det möjliggjorde för kommunikation mellan individer samt att det främjade barnens språkutveckling. Det andra temat visade på en annan sorts av inkludering i barngruppen, KWS möjliggjorde för barnen att öka sin förståelse för språk och kommunikation samt att det ökade deras egen förmåga att kommunicera. Slutligen visade studien att användningen av KWS i prakti- ken tillät en inkluderande miljö för alla barn, oavsett behov (Cologon och Me- vawalla, 2018).
Skans (2011) studie fokuserar på didaktiken i en flerspråkig förskola. Syftet var att bidra med kunskap om de didaktiska frågorna vad och hur. Förskollä- rarnas arbete kring interkultur undersöktes, hur förskollärarna vill arbeta och hur de verkligen arbetar. Det sociokulturella perspektivet var en utgångspunkt i studien för att synliggöra hur interaktionen mellan omgivningen och individer spelar en stor roll för barns utveckling. Genom intervjuerna fick Skans (2011) fram att förskollärarna anser att barnens språkutveckling är den viktigaste de- len i deras utveckling och lärande. Resultatet visade på att språkstödet planeras och genomförs i den stora barngruppen genom samlingar och sagoläsning. I icke planerade aktiviteter används språkstödet inte på samma sätt och inte i lika stor utsträckning. Tecken som stöd är ett verktyg som förskollärarna an- vänder i deras vardag och detta ser dem även som ett språk. De använder tecken
10
som stöd kontinuerligt och med alla barn, vilket Skans (2011) menar visar på ett inkluderande synsätt. Språkkompetensen hos förskollärare är betydelsefull och att ha flerspråkiga förskollärare är en förutsättning för att kunna använda modersmål på ett funktionellt och systematiskt sätt. Svaret på vad-frågan me- nar forskaren att språkutvecklingen utvecklas bäst när ämneslärande och språk bildar en helhet, han menar alltså att om ämne och språk skiljs åt i aktiviteter ges inte de bästa förutsättningarna för barns språkutveckling. Språket ska an- vändas hela tiden och inte vid enstaka situationer, då det kan ge en negativ påverkan på barnens språk, både på det svenska men också på det egna mo- dersmålet. Svaret på hur-frågan handlar om förskollärarnas kompetens kring modersmål, hur förskollärarna kan stödja språkutvecklingen (Skans, 2011).
2.2 Erbjudande miljö
Ljunggren (2013) har skrivit en avhandling om kommunikation i en förskola som är flerspråkig, fokuset är att få syn på vad som erbjuds barnen till kom- munikation. Det framkommer i studien att kommunikationen mellan barnen grundas i erfarenheter som de har gemensamt. Det visar sig i studien att barn lär sig nya begrepp och ord genom sådana begrepp som de redan kan på sitt språk. För att barn ska lära sig det svenska språket behöver barnet få stöttning och hjälp med att utveckla det egna modersmålet först. Resultatet från obser- vationerna visar på att användningen av andra modersmål används sällan i den pedagogiska verksamheten. Vidare menar Ljunggren (2013) att flerspråkighet är ett erbjudande till kommunikation och bör tas tillvara på. Den pedagogiska miljön är viktig för barns utveckling och lärande, hur det utformas och vad det är som erbjuds barnen, samtidigt menar forskaren att lyhörda förskollärare ger barn förutsättningar till deras eget utrymme i förskolan.
Samuelssons (2019) avhandling studerar barn med annat modersmål än svenska och hur deras konceptuella utveckling blir synligt i interaktion med förskolans miljöer. Vidare menar han att miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande och den ska erbjuda interaktion på olika sätt där olika typer av inlärningsmöjligheter finns. Studien tar även upp hur leken är en viktig aktör för barnens utveckling. Resultatet av studien visar att barn med annat
11
modersmål än svenska deltar i de aktiviteter som erbjuds i förskolan utan att de delar det gemensamma språket svenska. Resultatet visar att kulturella verk- tyg och artefakter används av barnen och genom att barnen använder det och låter de samverka med varandra utvecklas deras förståelse för begrepp.
2.3 Språket
Kulttis (2012) studie analyserar de villkor som förskolor ger när det gäller barns kommunikativa och språkliga utveckling hos flerspråkiga barn. Studien tar även upp den pedagogiska miljön och hur den inkluderar andra modersmål än svenska. Begreppet barnperspektiv är en utgångspunkt i studien för att kunna undersöka möjligheterna som flerspråkiga barn ges med fokus på delta- gande i aktiviteter. Resultatet av studien visar på att andra modersmål än svenska i barngruppen inte synliggörs. Det framhävs i individernas kunskaper, förutsättningar och förväntningar, samt genom olika sätt att tala och om nor- mer. I Kulttis (2012) undersökning ses svenska som normspråk och flersprå- kiga lärmiljöer blir till när det finns flerspråkiga barn i barngruppen. Kultti (2012) menar att när svenska ses som normspråket på förskolor kan det leda till ojämlika möjligheter när det gäller barns språkutveckling.
Tvingstedt, Drakenberg och Morgan (2009) har gjort en studie om hur en två- språkig undervisning kan se ut i skolor och förskolor, med fokus på arabiska och svenska. Studien gjordes på en skola där en tvåspråkig undervisning skulle ta form och forskarna var med under starten av detta och en tid framöver. Syftet med studien var att undersöka vilka pedagogiska och organisatoriska verktyg som används som hjälpmedel och stöttning med barn med annat modersmål än svenska. Både förskollärare och tvåspråkiga förskollärare deltog i studien men även föräldrar till barnen. Forskarna har undersökt föräldrarnas engagemang och attityder kring en tvåspråkig undervisning, vilka konsekvenser en förälders inställning kan ha för barns utveckling men också för arbetet i sig. Resultatet visade en positiv verkan av att ha en tvåspråkig undervisning. Det arabiska språket integrerades på ett annat sätt än tidigare och språket kom till att använ- das i fler situationer än vad det tidigare hade gjort. Föräldrarnas inställning till en sådan undervisning var positivt och att ha möjlighet till att ha tvåspråkiga
12
förskollärare i verksamheten skapade ytterligare förutsättningar för barn med annat modersmål än svenska att utvecklas i både sitt modersmål men även i det svenska språket.
2.4 Slutsats
De forskningsartiklar jag valt att ha med i min undersökning handlar främst om språket, hur ett komplement till språket får komma i uttryck i förskolans verksamhet på olika sätt, även hur modersmålen synliggörs. När jag läst dessa artiklar har jag fått mer kunskap om att användningen av artefakter är en positiv stöttning och ett bra komplement till de barn som inte utvecklat det verbala talet eller det svenska språket ännu. Artefakter behöver inte endast användas för enskilda barn, utan fungerar med positiva effekter och kan användas med alla barn i barngruppen. Jag anser själv att användning av exempelvis bildstöd och tecken som stöd ska användas med hela barngruppen får att inte exkludera någon och för att kommunikationen mellan barn också förbättras. Att inkludera och arbeta med modersmål behöver inte vara komplicerat och det lilla kan ge så mycket.
Utifrån forskningsöversikten vill jag gå vidare och undersöka förskollärares förhållningssätt till modersmålsarbetet, vilket material de använder sig av och hur modersmålen görs synligt i verksamheten. Med min undersökning vill jag bidra med kunskap om hur modersmålsarbetet kan se ut, hur det kan inkluderas och synliggöras för att ge de bästa förutsättningarna för barn med annat mo- dersmål än svenska att utvecklas och läras.
13
3 TEORETISKT PERSPEKTIV
Det sociokulturella perspektivet är utgångspunkten i den här studien då per- spektivet syftar till att utveckling och lärande sker genom samspel med andra individer och miljöer. Det är den ryske filosofen Lev Vygotskij som det soci- okulturella perspektivet har grundats av. Sociokulturella perspektivet är ett samlingsbegrepp för hans teorier i hans kulturhistoriska psykologi, där han an- såg att språket är ett viktigt symboliskt verktyg som vi människor fått. Hans teori pratar för att utveckling sker i olika sammanhang och i olika samspel med både individer och miljöer. Därav ansåg han att omgivningen som en viktig aktör för individens utveckling och lärande (Säljö, 2011).
Jag har valt detta perspektiv som en utgångspunkt i mitt arbete för att perspek- tivet, som tidigare nämnt, handlar om att individens utveckling och lärande sker i olika interaktioner mellan individer och miljöer. Jag kommer att använda teorin för att undersöka och förstå hur förskollärare arbetar för att skapa en inkluderande miljö med avseende på barns modersmål. Jag kommer även att använda mig av tidigare forskning som hör till detta område för att ta del av olika forskares tankar och forskning om hur utformningen av miljön har en betydande aspekt i barns utveckling och lärande, samt vad material har för på- verkan med barns språkutveckling. Utifrån det sociokulturella perspektivet kommer jag belysa några teoretiska begrepp som kommer att vara arbetets ana- lytiska redskap.
Pedagogiska artefakter
Artefakter är ett centralt begrepp i det teoretiska perspektivet och artefakter är både fysiska och psykiska redskap. De fysiska artefakterna är sådant som män- niskan skapat exempelvis penna och papper och de psykologiska artefakterna innebär det människan använder för att tänka och kommunicera (Säljö, 2011).
Tillgänglighet och utformningen av miljön och verktyg och material spelar en viktig roll då den ska tillåta och uppmuntra barn så att de kan agera, lära och utvecklas tillsammans och med hjälp av det som erbjuds. Artefakter i sig har olika betydelser och användningen av dem ger uttryck för specifika handlingar.
14
Kultti (2012) menar att artefakter är fysiska och psykologiska redskap som människan använder som resurser för att förstå och agera i sin omvärld. Som tidigare nämnt handlar fysiska redskap om material och verktyg som männi- skan skapat själv och som används för att kunna utveckla den egna omvärlden.
Kultti (2012) förklarar artefakter som en del av sociokulturella praktiker som är av vikt. Vidare menar hon att artefakterna har individuella betydelser och inbjuder till olika handlingar. Detta är Kulttis egna tolkning av artefakter uti- från Vygotskij. Fysiska redskap använder människan som en resurs eller kom- plement i sitt vardagsliv. Psykologiska redskap handlar om det vi människor använder för att kunna tänka och kommunicera menar Säljö (2011). Alfabet, formler och siffersystem är exempel på psykologiska redskap. Vygotskij me- nade att det viktigaste psykologiska redskapet som människan har är språket och med hjälp av språket kan vi samtala med andra människor och sociokultu- rella erfarenheter kan uttryckas. Kultti (2012) hävdar att i sociokulturella prak- tiker är artefakter viktigt.
Skaremyr (2014) nämner i sin avhandling att kulturella artefakter har en stor betydelse för barn med annat modersmål än svenska. Erbjudandet och tillgäng- ligheten av kulturella artefakter ger barn möjlighet att uttrycka sina egna kul- turella kunskaper i aktiviteter.
Språklig kultur
Begreppet språklig kultur syftar till i detta sammanhang till hur språk tas upp i förskolans verksamhet på olika sätt. Hur olika språk synliggörs och används i den dagliga verksamheten och i förskolans miljöer. Samuelsson (2019) menar hur Vygotskij betonade att se kulturella föremål och socialt samspel som verk- tyg och att dessa verktyg är en drivande kraft för barns utveckling och lärande.
Vidare menar han att kultur och språk är sammankopplade (Samuelsson, 2019).
Som tidigare nämnt präglas förskolan av flertalet olika språk och varje språk medför olika kulturer och traditioner. Förskolan är mångfaldig på så sätt att det är en blandning av språk, barn, behov och identiteter. De som arbetar inom
15
förskolan ska vara förebilder genom att visa respekt och skapa en förståelse för olika individer, deras språk, kulturer och bakgrunder. Med hjälp av detta be- grepp kommer jag uppmärksamma hur olika modersmål görs synliga och inte- greras i verksamheten på olika sätt.
Proximal utvecklingszon
Proximal utvecklingszon kan förkortas ZPD och zonen kan förklaras: ”Barnet behärskar vissa färdigheter inom ett visst område innan det börjar lära sig att använda dem på ett medvetet och villkorligt sätt” (Kultti, 2012, s.29). När bar- net kommer till förskolan har barnet en ryggsäck full med kunskaper och erfa- renheter som den lärt sig och som den kan göra på egen hand. ZPD handlar om barns utveckling och lärande i interaktion med andra individer som redan har utvecklat vissa kunskaper inom ett visst ämne och har mer erfarenheter kring det menar Kultti (2012). Det barnet kan med hjälp av stöttning kommer barnet sedan kunna klara av på egen hand.
Vygotskij nämner även begreppet proximal utvecklingszon som innebär att det en individ klarar med hjälp av stöd kommer denne sedan att klara av själv.
Barn anländer till förskolan med en ryggsäck full av kunskap och erfarenheter och genom dessa kunskaper och erfarenheter som barnet har ska förskollärare utmana och stötta barnen för att utvecklas mer. Barn med annat modersmål än svenska kommer till förskolan med kunskap om sitt språk och sin kultur där vi ska använda det och lära oss tillsammans om dennes språk och kultur likväl som barnet ska få lära sig svenska som språk och vår kultur. Genom att förs- kollärare använder olika material och verktyg som en stöttning till barn att lära sig det svenska språket, kommer dessa barn sedan kunna behärska språket på egen hand. I mina frågor och i min analys kommer jag därför att fokusera på vad förskollärarna använder som stöttning och komplement som leder till att barnen ska bli självständiga och trygga i sitt modersmål och det svenska språ- ket.
16
4 METOD
Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning där jag använt mig av en en- kätundersökning för att få ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med mo- dersmål i förskolan.
En kvantitativ metod innebär att forskaren gör en undersökning med hjälp av frågeformulär eller enkäter för att granska data inom ett specifikt område och utifrån svaren sammanställa det i siffror eller kategorier (Christoffersen och Johannessen, 2015). Kvantitativa metoder handlar om att mäta statistik och genom min enkätundersökning får jag fram skillnader och likheter i svaren re- spondenterna lämnat. Jag får även fram statistik på hur många av responden- terna som fått någon kompetensutveckling inom modersmålsområdet. Om de upplever att de har tillräckligt med kunskap i arbetet med modersmål. Det som blir kvantitativt i min undersökning är datainsamlingens statistik där jag sam- manställer antalet respondenter till enskilda aspekter. Exempelvis hur många respondenter som använder sig av tecken som stöd.
Det som är utgångspunkten för en kvantitativ undersökning är att forsknings- processen syftar till att få bredare kunskap avseende fenomenet som undersöks (Christoffersen och Johannessen, 2015).
Valet av metod var svårt att komma fram till då jag velade mellan att använda mig av intervjuer eller enkät. Det som fick mig att bestämma mig för enkät som metod var att jag ville samla in så mycket svar som möjligt för att kunna besvara mitt syfte och för att kunna se likheter och skillnader kring kunskap och erfarenheter med modersmål.
En skillnad mellan intervju och enkät är att frågorna i enkäten måste vara noga utvalda för att få svar på det man undersöker, då man inte kan ställa följdfrågor i enkäter som man kan göra i intervjuer. Jag utgick från mina två frågeställ- ningar när jag började utforma frågor till min enkät. Det var svårt i början att forma bra och relevanta frågor som ger svar på det jag vill undersöka. Christof- fersen och Johannessen (2015) menar att frågorna i en enkät ska vara så kon- kreta som möjligt att man får en detaljerad information, för att det i sin tur ska
17
leda till att tolkningen av data blir enklare. En enkät kan vara strukturerad på olika sätt menar Christoffersen och Johannessen (2015), antingen genom att enkäten är förkodad, det vill säga att enkäten har svarsalternativ som redan är bestämda eller att enkäten är strukturerad med öppna frågor som ger möjlighet för respondenten att svara med egna ord. Jag valde att använda mig av öppna frågor där respondenterna fick svara med egna ord för att få så djupa och ut- förliga svar som möjligt och öppna frågor ger större möjlighet till att få tillgång till förskollärares kunskaper av inkludering av modersmål. Två av enkätfrå- gorna hade svarsalternativ där respondenterna endast behövde svara ja eller nej.
Min enkät innehöll åtta frågor och jag ansåg att få men omfattande frågor skulle vara lagom för att uppfylla mitt syfte. Hur många frågor en enkätunder- sökning bör innehålla är omöjligt att veta menar Christoffersen och Johannes- sen (2015), dock bör man ha tillräckligt med frågor för att syftet ska uppfyllas och att frågorna ska vara noga utvalda. Ett dilemma med att använda enkäter som en datainsamlingsmetod kan vara att man inte får tillräckligt med svar som man hade hoppats på, detta var även en anledning till att jag valde att utforma enkäten med få frågor. Jag tror att ju färre frågor enkäten innehåller, desto fler personer väljer att svara på den då den tar mindre tid.
4.1 Urval och Deltagare
Urvalet riktades mot populationen förskollärare då den gruppen är lämplig för min undersökning på grund av att det är förskolans utformning och förskollä- rares arbetssätt som jag har valt att undersöka. Vidare är det endast förskollä- rare som kan delta i min undersökning då det är förskolan jag riktar mig mot och det är dem som befinner sig i förskolan och arbetar aktivt med arbetssätt och barnen. Frågorna i enkäten var riktade mot förskollärare så det hade varit svårt för personer som inte arbetar inom förskolans verksamhet att besvara den.
Antalet respondenter som har deltagit i min undersökning är 47 personer.
18
Jag valde att inte ha med någon fråga i enkäten om kön eller ålder då jag ansåg att det inte var relevant för min undersökning. Istället var en bakgrundsvariabel hur länge respondenterna har arbetat i förskolans verksamhet. Varför jag anser att antal år i verksamheten är intressant att ha med beror på att det kan bli en spridning av yrkeserfarenhet och kunskap när det gäller mitt forskningsom- råde. De som valt att delta i min studie har arbetat inom förskolans verksamhet alltifrån mindre än ett år till 40 år, vilket cirkeldiagrammet nedan visar.
Jag har även med en fråga om hur många modersmål det finns på deltagarnas förskola. Jag valde att ta med den frågan för att jag tycker det är viktigt att som förskollärare veta vilka och antalet olika modersmål man har på sin avdelning.
Det är viktigt dels för att kunna ge de bästa förutsättningarna till barnen att kunna läras och utvecklas, dels ska man som förskollärare veta vem barnet är och vart den kommer ifrån. Diagrammet nedan visar antalet olika modersmål som respondenterna har på sina förskolor och det syns tydligt att det finns många olika modersmål på dessa förskolor. Fyra av respondenterna har svarat att de inte vet hur många modersmål dem har. Om man inte vet vilka moders- mål barnen har kan det leda till konsekvenser i barnens utveckling och lärande.
Som förskollärare är det viktigt att känna barnen och veta deras modersmål för, som tidigare sagt, kunna hjälpa och stötta barnen i deras utveckling.
1 - 3,5 år 25%
4 - 10 år 12 - 18 år 23%
17%
20 - 24 år 11%
26 - 30 år 11%
32 - 40 år 13%
1 - 3,5 år 4 - 10 år 12 - 18 år 20 - 24 år 26 - 30 år 32 - 40 år
19
4.2 Datainsamlingsmetod
Då jag var lite orolig för att inte få tillräckligt med deltagare i min undersök- ning valde jag att lägga ut min enkätundersökning på två Facebook sidor, som båda sidorna har medlemmar som arbetar inom förskolan. Enkäten mejlades även till två av mina tidigare handledare där ena handledaren även skickade vidare den till flertalet förskollärare som hen kände. Jag valde även att kontakta två förskolrektorer i två olika kommuner om min enkätundersökning och frå- gade om de ville delta.
4.3 Genomförande
När valet av undersökningsmetod var bestämt började tankar och idéer skapas i mitt huvud om vilka och hur många frågor enkäten skulle innehålla. Jag ville att min enkät skulle vara enkel, tydlig och inte ta alltför lång tid att besvara.
Utifrån mina två frågeställningar valde jag att använda mig av åtta frågor i enkäten för att kunna besvara mitt syfte med undersökningen. När jag valt frå- gor skickades enkäten till min handledare för att få respons på den. Under tiden jag väntade på respons började jag att utforma min enkät genom Google Drive.
När responsen kommit tillbaka till mig ändrade jag mina enkätfrågor efter de kommentarer jag fått och skickade tillbaka den för att få ytterligare respons och om jag sedan kunde börja skicka ut min enkät. Två studiekamrater fick även ta del av min enkät och svarade på frågorna så att den funkade utan pro- blem.
1 - 5 språk: 14 30%
6 - 10 språk: 19 40%
10 - 15 språk:
10 21%
Vet ej: 4 9%
1 - 5 språk: 14 6 - 10 språk: 19 10 - 15 språk: 10 Vet ej: 4
20
Enkäten lades sedan ut på två Facebook sidor vilka var Förskoleupproret och Pedagogiska tips och trix för oss som jobbar i förskolan. Sidorna valdes på grund av att min undersökning riktades mot populationen förskollärare och det var flest medlemmar i dem grupperna. Enkäten skickades även till mina två tidigare VFU-handledare samt två rektorer.
I enkäten informerade jag respondenterna om vem jag är, vad undersökningens syfte var och hur lång tid enkäten ungefär skulle ta, vilket var cirka tio minuter.
I slutet av informationen informerade jag om att deltagandet i min undersök- ning är anonym och frivillig och att respondenterna när som helst kunde av- sluta deltagandet. Redan efter två dagar efter att enkäten skickades ut hade tjugo respondenter besvarat enkäten, vilket var positivt. Sammanlagt var det 47 respondenter som deltog i min undersökning och det tog nio dagar att få ihop så många deltagare. Min enkät (bilaga 2) finns i slutet på mitt arbete att ta del av.
4.4 Databearbetning/Analysmetod
I mitt analysarbete har jag att använt mig av tre olika analytiska begrepp som är kopplade till det sociokulturella perspektivet. I analysen av deltagarnas svar har jag använt en kvantitativ innehållsanalys som glasögon när jag har letat efter exempel som kan kopplas till de analytiska begreppen. Jag letade efter exempel i respondenternas svar som jag sedan strukturerade in i kategorierna, som är mina analytiska begrepp. Efter att jag gått igenom alla svar och katego- riserat började jag göra tabeller, som kommer att visas i resultatkapitlet. Jag har även genom en kvantitativ analys räknat och jämfört mitt datamaterial.
Jag sorterade mina svar i kategorier genom att analysera innebörden av det respondenterna hade besvarat utifrån varje enkätfråga. Jag läste igenom varje respondents svar och hade då varje analytiskt begrepp som glasögon. Utifrån vilka glasögon jag hade på mig så kunde jag sortera in svaren i kategorierna.
21 Pedagogiska artefakter
I min undersökning har jag fokuserat på fysiska artefakter, vad för material, redskap och verktyg som förskollärare erbjuder och använder själva i prakti- ken, som en stöttning i samtal och aktiviteter med barn med annat modersmål än svenska.
Proximal utvecklingszon
Med ZPD-glasögon letade jag efter beskrivningar som ger stöttning till barnen till det de inte har utvecklat och klarar själva än, som i sin tur ger barnen för- utsättningar till att sedan klara det på egenhand.
Språklig kultur
Med hjälp av språklig kultur-glasögon analyserade jag respondenternas svar utifrån hur de synliggjorde modersmålen i förskolan. Detta gjordes på olika sätt och jag fokuserade på hur de beskrev att de synliggjorde modersmålen i förskolan.
4.5 Reliabilitet och Validitet
Det är svårt att veta reliabiliteten i en enkätundersökning som jag har gjort.
Reliabilitet handlar datainsamlingens trovärdighet menar Christoffersen och Johannessen (2015). Enkätundersökningen innehöll samma frågor och såg li- kadan ut för alla respondenter som deltog. Frågorna var utformade på så sätt att respondenterna skulle kunna svara med deras egna ord vilket leder till att jag skulle få så informativa svar som möjligt, som kan hjälpa mig att besvara mitt syfte och mina forskningsfrågor. Svaren som jag fått in av respondenterna utgår jag från att det är deras egna ord som är skrivna, jag anser att trovärdig- heten för den data som jag samlat in är trovärdig. Många av svaren kan jag själv relatera till då jag själv använt de materialen eller det arbetssättet under mitt arbete inom förskolan och under mina verksamhetsförlagda utbildningar.
Om undersökningen skulle upprepas tror jag att resultatet hade blivit den- samma då enkätundersökningen var utformad med öppna frågor där respon- denterna fick skriva med deras egna ord och ingen annans.
22
Begreppet validitet handlar om datainsamlingens giltighet, hur relevant datan är. Det finns olika former av validitet, intern validitet, begreppsvaliditet och yttre validitet Christoffersen och Johannessen (2015). Den form som är rele- vant i min undersökning är begreppsvaliditeten. Begreppsvaliditet innebär för- hållandet mellan konkreta data och det fenomen som ska undersökas. Den data som jag samlat in från min enkätundersökning representerar det min tanke var att undersöka. Jag anser att min insamlade data var konkret och givande i min undersökning. Valet av metod anser jag fungerade bra och jag fick mycket material som jag hade hoppats på. Jag testade även giltigheten på min enkät- undersökning på några av mina kurskamrater innan enkäten skickades ut på sociala medier, förskollärare och rektorer, för att se om de tyckte enkäten fun- gerade bra och var tydlig. Validiteten höjs även då jag redovisar varje respon- dents svar och sedan sammanställer det i tabeller. På så sätt blir det synligt för läsaren hur jag analyserat svaren.
4.6 Etiska överväganden
De etiska aspekterna som behövdes tänka på under min enkätundersökning var inte många. I min enkät presenterade jag mig som student då jag anser att en presentation är trevligt och respondenterna får då en inblick om vem jag är. I enkäten fanns det information om studiens syfte då de som väljer att delta i min undersökning ska veta vad undersökningen handlar om. Jag informerade i enkäten att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avsluta sitt deltagande. Respondenterna som deltog i min undersökning var anonyma och det informerade jag även om i enkäten. Vetenskapsrådet (2017) hävdar att de som deltar i en undersökning ska behandlas med respekt och att ingen inform- ation ska kunna kopplas tillbaka till dem och utsätta dem för skada eller kränk- ning. Då jag inte samlade in några personuppgifter i min enkät så kan inte in- formationen kopplas tillbaka till respondenterna. Om jag skulle valt att samla in personuppgifter hade jag behövt bifoga en samtyckesblankett till samtliga deltagare och fått underskrift.
23
5 RESULTAT
I resultatdelen kommer jag att redovisa alla svar som jag fått in från respon- denterna. Jag kommer att redovisa svaren utifrån varje enskild fråga som en- käten innehöll. Svaren kommer att visas i olika diagram och tabeller. Resulta- ten kommer sedan att kategoriseras med hjälp av mina analytiska redskap och sättas in i mina två frågeställningar.
Fråga 1. Hur länge har du arbetat inom förskolans verksamhet?
Jag valde att ha med den här frågan då min tanke var att det är intressant att se om det skiljer sig i svaren angående respondenternas kunskap och erfarenhet när det gäller modersmålsarbetet. Det diagrammet visar är en statistik på hur många år respondenterna har arbetat inom förskolan.
Fråga 2. Hur många olika modersmål finns det på din förskola?
1 - 3,5 år 25%
4 - 10 år 12 - 18 år 23%
17%
20 - 24 år 11%
26 - 30 år 11%
32 - 40 år 13%
1 - 3,5 år 4 - 10 år 12 - 18 år 20 - 24 år 26 - 30 år 32 - 40 år
1 - 5 språk: 14 30%
6 - 10 språk: 19 40%
10 - 15 språk:
10 21%
Vet ej: 4 9%
1 - 5 språk: 14 6 - 10 språk: 19 10 - 15 språk: 10 Vet ej: 4
24
Den här frågan tog jag med på grund av att min studie handlar om modersmål och det då är en intressant aspekt att se hur många olika modersmål respon- denterna har på respektive förskola. Diagrammet visar en statistik på hur många modersmål som respektive respondenter har på sin förskola.
Fråga 3. Har du fått gå någon speciell utbildning eller kompetensutveckl- ing när det gäller modersmål?
Den här frågan tog jag med för att se hur många av respondenterna som fått möjlighet till att få gå en kompetensutveckling inom området. I diagrammet syns det tydligt att 68% inte har fått någon utbildning eller kompetensutveckl- ing. Har respondenterna fått möjlighet till att gå en kompetensutveckling och valt själv att avstå eller har inte förskolan det som en viktig aspekt att få en kompetensutveckling avseende modersmål.
Fråga 4. Kan du ge några exempel på hur du gör för att synliggöra mo- dersmålen på din avdelning?
Nedan visas en sammanställd tabell utifrån bilaga 3, där de mest förekom- mande sätten för synliggörandet av modersmål har framkommit av responden- ternas svar. Jag har räknat och sammanställt antalet respondenter som givit samma svar. Detta är exempel på arbetssätt från respondenterna.
Synliggörande av moders- mål:
Antal: Fortsättning... Antal:
Polyglutt 13 Lärmiljö 3
Bildstöd 9 Alfabet 3
Ja 30%
Nej 68%
Annat 2%
Ja Nej Annat
25
Begrepp på modersmål 9 Uppmuntran 3 Samtal om språk, kultur &
traditioner
9 Kroppsspråk 2
Tecken som stöd 6 Ugglo 2
Böcker 6 UR 2
Vårdnadshavare 4 Siffror 2
Flaggor 4 Kartor 2
Samling 4 FN – dagen 2
QR-koder 4 Appar 2
Matsituationer 4 Musik 2
Modersmålsdagen 1
Cirkeldiagrammet nedan visar en överskådlig bild av ovanstående tabell. Jag har här kopplat ihop och knutit samman de exempel som jag anser har ett sam- manhang med varandra och används i princip på samma sätt, från ovanstående tabell och givit dem ett samlings ord. Jag har gjort det genom att analysera dess innebörd och vad exemplen har för likheter när det gäller lärandefunktioner.
Digital teknik innefattar appar, polyglutt, QR, ugglo och UR. Mångfald inne- fattar modersmåls- och FN-dagen, begrepp på modersmål samt samtal om språk, kultur och traditioner. Material innefattar böcker, siffror, flaggor, kartor, musik och alfabet. Slutligen innefattar platser samling, matsituationer, lärmiljö och uppmuntran. Jag valde att koppla ihop uppmuntran till plats då jag tolkar att begreppet uppmuntran handlar om i detta sammanhang att förskollärare uppmuntrar barnen till att utvecklas och läras inom sitt eget modersmål samt det svenska språket och att det sker på olika platser och i olika situationer.
26
Fråga 5. Kan du ge några exempel på vad för material du använder som en stöttning i samtal eller i aktiviteter med barn med annat modersmål?
Nedan visas en sammanställd tabell utifrån bilaga 4. Respondenterna har be- skrivit exempel på vad för material som dem använder i relation med barnen, för att ge stöttning i samtal och kommunikation. Exemplen som jag valt att synliggöra är de som var mest förekommande när jag analyserade och läste svaren. Jag har räknat och sammanställt antalet respondenter som givit samma svar. Detta är exempel på material och verktyg från respondenterna.
Typ av stöd: Antal: Fortsättning… Antal:
Bildstöd 20 Flerspråkig personal 2
Tecken som stöd 19 Kroppsspråk 2
Appar 12 Vårdnadshavare 2
Polyglutt 9 Sagopåsar 2
Bilder 9 Bildschema 1
Sång 5 Spel 1
Böcker 4 Pratkartor 1
Tolk 3 Tydliggörande pedagogik 1
Konkret material 2
Digital teknik 25%
Mångfald 22%
Material 20%
Stöttning 16%
Platser 15%
Kroppsspråk 2%
Digital teknik Mångfald Material Stöttning Platser Kroppsspråk
27
Jag har precis som beskrivningen till föregående cirkeldiagram tolkat och knu- tit samman respondenternas exempel utifrån deras innebörd, likheter och vad exemplen har för lärandefunktion.
Stöttning kategorin innefattar bilder, bildstöd, tecken som stöd, bildschema, pratkartor, tydliggörande pedagog samt konkret material. Bildschema och prat- kartor är material som har bildstöd och tecken som stöd i sig. Dessa två verktyg används som en stöttning för att visa och förklara förskolans rutiner exempel- vis. Digital teknik innefattar appar och Polyglutt. Resurser valde jag som en kategori där tolk, flerspråkig personal och vårdnadshavare ingår.
Fråga 6. Kan du ge några exempel på vad du gör för att barn med annat modersmål än svenska ska känna en delaktighet i den dagliga verksam- heten?
Utifrån bilaga 5 har jag sammanställt respondenternas svar avseende att ge barn förutsättningar till delaktighet i förskolan. Tabellen nedan visar exempel på tillvägagångs- och arbetssätt utifrån hur respondenterna svarat på frågan.
Förskollärares förhållnings- sätt:
Antal: Fortsättning… Antal:
Tecken 11 Sång 2
Bildstöd 9 Gemensamma intressen 2
Begrepp på språk 7 Leken 2
Stöttning 56%
Digital teknik 22%
Material 13%
Resurser 7%
Kroppsspråk 2%
Stöttning Digital teknik Material Resurser Kroppsspråk
28
Samtal 7 Räknar 2
Svenska är det gemensamma språket
6 Språk-appar 2
Bilder 6 Tolk 1
Se alla barn 4 Måltidssituationer 1
Mångkulturell miljö 3 Bokstäver 1
Kroppsspråk 3 Visar nyfikenhet 1
Tydlig & återkommande struktur
3 Vårdnadshavare 1
Precis som tidigare beskrivningar av cirkeldiagrammen har jag även här sor- terat in respondenternas exempel in i olika kategorier. Jag har knutit samman de exemplen som jag anser har ett sammanhang och en likvärdig innebörd.
Kategorin stöttning innefattar tecken som stöd, bildstöd och bilder. Resurs in- nefattar precis som tidigare, tolk och vårdnadshavare. Mångfald kategorin in- nefattar begrepp på språk, samtal, svenska är det gemensamma språket, mångkulturell miljö och språk-appar. Leken, sång, bokstäver, räkna och mål- tidssituationer har jag valt att kategorisera in i aktiviteter då jag anser att ex- emplen förekommer i någon slags av aktivitet eller situation. Lyhördhet är den sista kategorin som innefattar tydlig och återkommande rutiner, struktur, visar nyfikenhet samt se alla barn.
Stöttning 36%
Mångfald 35%
Lyhördhet 11%
Aktivitet 11%
Kroppsspråk 4%
Resurs 3%
Stöttning Mångfald Lyhördhet Aktivitet Kroppsspråk Resurs
29
Fråga 7. Upplever du att du har tillräckligt med kunskap för att ge de bästa förutsättningarna för att barn med annat modersmål än svenska ska känna en delaktighet och inkluderas i verksamheten?
Den här frågan anser jag är relevant för min undersökning för att jag har en hypotes om att det finns förskollärare som upplever en kunskapsbrist för hur man kan arbeta med modersmål på olika sätt i förskolan. Jag valde därför att ställa denna fråga för att undersöka om min hypotes stämmer.
Fråga 8. Om svaret är nej på ovanstående fråga: Vad är det för kunskap du upplever att du saknar?
I bilaga 6 finns respondenternas enskilda svar om vilken kunskap de upplever att de saknar. Jag har sammanställt respondenternas svar i tabellen nedan för att tydliggöra det de upplever att de saknar i kunskapsväg.
Saknad kunskap Antal
Kunskap 8
Erfarenhet 5
Kompetensutveckling 4
Språkbrygga 3
Pedagogiska material 3
Utbyte av kollegor 2
Engagemang 2
Ja 43%
Nej 51%
Annat 6%
Ja Nej Annat
30
Arbetssätt 2
Svårt att veta de bästa förutsätt- ningarna
1
5.1 Sammanställning i de analytiska begreppen
I den här delen kommer jag sammanställa respondenternas svar in i de analy- tiska begreppen för att tydliggöra och konkretisera synliggörandet av moders- mål och material.
5.1.1 Pedagogiska artefakter
Artefakterna nedan är respondenternas exempel på vad de använder för material och verktyg för att ge barn med annat modersmål än svenska stöttning i kommunikation och samtal. Det är även exempel på hur synliggörandet av modersmål görs på deras förskolor.
Diagrammet ovan visar de exempel jag tagit från respondenternas svar när jag analyserade utifrån begreppet pedagogiska artefakter. Majoriteten av respon- denterna använder dessa exempel när det handlar om att stötta barn med annat modersmål med olika fysiska artefakter.
5.1.2 Proximal utvecklingszon
Respondenterna ger nedan exempel på redskap, arbetssätt och förhållningssätt för att barnen ska kunna använda sitt verbala språk för att kunna göra sig förstådda. Hur förskolläraren möter barnen i deras proximala utvecklingszon.
Bildstöd Antal:
33
TAKK Antal:
29
Polyglutt
Antal:
21
Siffror Antal:
6
Alfabet Antal:
5
Ugglo Antal:
3
QR- koder Antal:
3
31
Lyhördhet och ge tid och utrymme är två exempel på hur förskollärarna gör barnen delaktiga, vilken kan sätta mot både arbetssätt och den tid de upplever sig ha för att barnen ska få möjlighet till att utveckla sitt modersmål och det svenska språket på bästa sätt. Tydliga och återkommande rutiner är även ett exempel på hur förskollärarna ser hur barnen ges möjlighet till delaktighet i förskolan. Bildstöd och tecken som stöd är två verktyg som förskollärarna ger som exempel som stöttar och främjar barnens språkutveckling, både på det svenska och på det egna modersmålet. Begrepp på svenska och modersmålet, bildstöd, tecken som stöd och tydliggörande pedagogik är exempel på hur för- skollärarna främjar och stöttar barnens språkutveckling. Exemplen ger barnen förutsättningar, möjligheter och utrymme till att klara sig på egen hand i verk- samheten. Dessa svar valde jag att kategorisera in i det analytiska begreppet proximal utvecklingszon
5.1.3 Språklig kultur
Nedan visas det exempel på hur respondenternas arbetssätt ser ut för att barn med annat modersmål än svenska ska känna en delaktighet i förskolan och hur modersmålen synliggörs på olika sätt.
Lyhördhet Ge tid och utrymme
Tydliga och återkomm- ande rutiner
Bildstöd
Begrepp på svenska
och modersmål
Tecken som stöd
Tydlig- görande pedagogik
32
Precis som beskrivningen ovan är detta en sammanställning som visar på vad respondenterna har svarat om hur de arbetar för att synliggöra modersmål i förskolans verksamhet. Jag valde ut dessa exempel på grund av att flertalet respondenter hade svarat samma inom vissa kategorier och några av exemplen stack ut när jag jämförde med resterande svar.
5.2 Sammanställning och analys
I den har delen har jag utgått från mina forskningsfrågor och samlat dem under följande rubriker; artefakter och språk och den språkliga kulturen. Där jag använt Vygotskijs teori kring lärande för att analysera resultatet.
Benämna och samtala om ord och fraser på
olika modersmål
Tar hjälp av vårdnadshavare för
att uppmuntra och normalisera barnets
modersmål
Vara lyhörd och ge tid och utrymme
Alfabet och siffror uppsatt på olika
modersmål
Synliggör kultur och språk i verksamheten,
exempelvis genom musik, böcker och
filmer
Samtal om begrepp på svenska och modersmålet vid
matsituationer
Pedagogerna tar sig tid och visar intresse att lära sig ord/fraser på barnets modersmål
Samtal om språk, kultur och traditioner
Flaggor och kartor uppsatt på avdelningen
Uppmärksammar modersmålsdagen
och FN-dagen
Samling, lyfter språk
på olika sätt Mångkulturell miljö
Tolk
33 5.2.1 Artefakter
Pedagogiska artefakter
Av alla respondenter som deltog i min undersökning var det få som inte an- vände sig av någon form av artefakter, näst intill alla gjorde det när jag gick igenom och läste svaren. Det visar sig tydligt att vikten av att använda artefak- ter som en resurs är stor.
Bildstöd som verktyg var det 31 av 47 respondenter som svarade att de använde sig av det som en stöttning för att kunna föra en kommunikation med barn med annat modersmål. 26 av 47 respondenter svarade att de använde sig av tecken som stöd, alternativt TAKK, som en stöttning. TAKK står för tecken som al- ternativ och kompletterande kommunikation och används som ett komplette- rande stöd för hörande individer som inte utvecklat sin språkutveckling ännu.
Resultatet visar tydligt att användningen av dessa två verktyg är positivt då mer än hälften av respondenterna använder sig av det. Verktygen ger möjlighet till att kunna samtala både mellan pedagog och barn men också mellan barnen, avsett om barnen har utvecklat sin verbala förmåga eller inte.
Alfabet och siffror på andra modersmål uppsatt på väggar var det även många som svarade att de hade. Detta ger möjlighet för barnen att känna igen sina bokstäver och kanske jämföra med det svenska alfabetet, samma sak med siff- rorna.
Digitala hjälpmedel användes också mycket som resurs där olika modersmål kunde integreras. Polyglutt, Ugglo och Språkkistan är applikationer som många respondenter nämnde i svaren. Polyglutt och Ugglo är två verktyg som finns som en applikation på surfplattor, dessa två applikationer har ett brett utbud av böcker där man både kan lyssna och läsa böckerna på olika språk.
Applikationerna ger möjlighet för barnen att lyssna på sitt eget modersmål för att skapa en förståelse för bokens innebörd, sedan kan man välja att lyssna på boken på svenska också för att höra hur ord och fraser låter på svenska. Språk- kistan har samma möjlighet som Ugglo och Polyglutt bara att skillnaden är att språkkistan innehåller ord och begrepp både på svenska och andra språk.
