I den har delen har jag utgått från mina forskningsfrågor och samlat dem under följande rubriker; artefakter och språk och den språkliga kulturen. Där jag använt Vygotskijs teori kring lärande för att analysera resultatet.
Benämna och samtala
33 5.2.1 Artefakter
Pedagogiska artefakter
Av alla respondenter som deltog i min undersökning var det få som inte an-vände sig av någon form av artefakter, näst intill alla gjorde det när jag gick igenom och läste svaren. Det visar sig tydligt att vikten av att använda artefak-ter som en resurs är stor.
Bildstöd som verktyg var det 31 av 47 respondenter som svarade att de använde sig av det som en stöttning för att kunna föra en kommunikation med barn med annat modersmål. 26 av 47 respondenter svarade att de använde sig av tecken som stöd, alternativt TAKK, som en stöttning. TAKK står för tecken som al-ternativ och kompletterande kommunikation och används som ett komplette-rande stöd för hökomplette-rande individer som inte utvecklat sin språkutveckling ännu.
Resultatet visar tydligt att användningen av dessa två verktyg är positivt då mer än hälften av respondenterna använder sig av det. Verktygen ger möjlighet till att kunna samtala både mellan pedagog och barn men också mellan barnen, avsett om barnen har utvecklat sin verbala förmåga eller inte.
Alfabet och siffror på andra modersmål uppsatt på väggar var det även många som svarade att de hade. Detta ger möjlighet för barnen att känna igen sina bokstäver och kanske jämföra med det svenska alfabetet, samma sak med siff-rorna.
Digitala hjälpmedel användes också mycket som resurs där olika modersmål kunde integreras. Polyglutt, Ugglo och Språkkistan är applikationer som många respondenter nämnde i svaren. Polyglutt och Ugglo är två verktyg som finns som en applikation på surfplattor, dessa två applikationer har ett brett utbud av böcker där man både kan lyssna och läsa böckerna på olika språk.
Applikationerna ger möjlighet för barnen att lyssna på sitt eget modersmål för att skapa en förståelse för bokens innebörd, sedan kan man välja att lyssna på boken på svenska också för att höra hur ord och fraser låter på svenska. Språk-kistan har samma möjlighet som Ugglo och Polyglutt bara att skillnaden är att språkkistan innehåller ord och begrepp både på svenska och andra språk.
34
UR är också en digital tjänst som flera av respondenterna nämnde. UR är en sida som erbjuder olika program som fokuserar på barns utbildning. Ingen av respondenterna nämnde vad det är de tittar på när de använder UR, men sidan har ett brett utbud av pedagogiska serier (https://urplay.se/bladdra/barn).
QR-koder har flertalet av respondenterna nämnt i min undersökning, där de exempelvis tagit hjälp av vårdnadshavare genom att de har spelat in när de läst en bok på barnets modersmål som barnen och förskollärarna sedan kan lyssna på. Även har vårdnadshavare spelat in hur man säger vissa fraser på deras mo-dersmål som barn och förskollärarna kan lyssna på och lära sig hur man säger det.
De pedagogiska artefakter som förskollärarna har nämnt i min undersökning är verktyg som ger förutsättningar och möjlighet för alla barn på avdelningen att ta del av varandras språk och kulturer. Precis som det sociokulturella per-spektivet handlar lärande mycket om läran tillsammans och i sociala samspel.
5.2.2 Språk och den språkliga kulturen
Språklig kultur
Några av respondenterna nämnde att det är viktigt att vara lyhörd och ge barnen det utrymme som de behöver utefter behov. Detta gäller alla barn oavsett språk, och kulturell bakgrund. Att ge barn utrymme hjälper barnen att bearbeta ut-vecklingen och lärandet i sin takt.
Att använda barnens vårdnadshavare till hjälp att översätta vissa ord och fraser på deras språk till svenska är ett hjälpmedel som många av respondenterna använde sig av. Det blir ett inkluderande arbetssätt där vårdnadshavarna får hjälpa till att utveckla språkmiljöer i förskolan och det visar även att förskol-lärarna är intresserade av att själva lära sig språket men också att synliggöra det i verksamheten.
”Tar hjälp av vårdnadshavare för att uppmuntra och normalisera barnets mo-dersmål” är ett citat som är taget från en av respondenterna och jag tycker att det är fint att man strävar efter att normalisera andra modersmål, vilket jag även tror är viktigt för det enskilda barnets självkänsla och identitetsutveckling.
35
Synliggörande och inkludering av modersmål gjordes även genom att sätta upp kartor och flaggor på avdelningar som är kopplade till de modersmål som finns på avdelningen. Även att använda alfabet och siffror på olika modersmål och synliggöra det på avdelningen skapar en språklig kulturell miljö.
”Vi leker med språk och jag ber barnet översätta” svarade en respondent i frågan om hur de synliggör modersmål på avdelningen. Samtal om språk och att lära språk, ord och begrepp tillsammans ger ett positivt intryck och lärande utvecklas i samspel med individer. Det visar även att förskollärarna visar ett intresse av att lära sig andra modersmål, vilket även ger intryck hos resterande barn att ta del av varandras modersmål och inte enbart det svenska språket.
Förskollärare är förebilder för barnen och de enskilda handlingarna har en stor betydelse på hur barn väljer att se på saker och ting, om förskollärare visar intresse och engagemang för andra modersmål så tror jag att barn lätt tar efter.
Matsituationerna är ett upprepande ord i min undersökning som flertalet re-spondenter svarade. De vanligaste svaren utifrån hur de tog tillvara på matsi-tuationerna var att de benämnde maten som erbjöds och det som fanns på bor-det, både på svenska och modersmålen.
Tolk är en bra möjlighet för att få stöttning i samtal med barn som inte utveck-lat det svenska språket än. Om barnet kan sitt modersmål men inte det svenska språket ännu så kan en tolk hjälpa till att kommunicera det som förskollärare vill framföra, både till barnen och vårdnadshavare.
En mångkulturell miljö är också en mening som synts några gånger i respon-denternas svar. En mångkulturell miljö handlar dels om att olika kulturer och språk möts i ett specifikt sammanhang, exempelvis i förskolan. Det handlar även om att integrera språk och kultur på olika sätt i verksamheten. Respon-denterna har givit exempel på hur man kan synliggöra kultur och språk på av-delningen och det är genom att exempelvis ha flerspråkiga böcker som barnen kan läsa och titta i, lyssna på musik och titta på filmer från andra länder.
Synliggörandet av språk och kulturer kan även göras i samtal. En respondents svar var att under samlingar samtalar man om de olika språken, de likheter och skillnader som finns i de olika språken. Tillsammans lyssnar man på ord från
36
barnens olika modersmål och benämner även det på svenska. Det var fler av respondenterna som nämnde att samlingen användes för språkträning där för-skollärarna och barnen lär sig tillsammans om ord och hur de uttalas. Även samtala om de olika traditionerna som finns i olika länder, prata om vad som är gemensamt att fira men också vad som inte är gemensamt.
Ett fåtal av respondenterna tog upp att de uppmärksammar Modersmålsdagen och FN-dagen. Modersmålsdagen är en internationell temadag som grundades av UNESCO år 1999. Dagen infaller varje år den 21 februari och dagen handlar om att främja språklig mångfald (Unesco, 2019). FN-dagen är även den en temadag som firas den 24 oktober. FN handlar om ett internationellt samarbete där medlemsländerna arbetar för att garantera fred, mänskliga rättigheter, håll-bar utveckling och säkerhet för alla världens människor (Globalamålen, 2016).
De exempel som jag valt att synliggöra är det respondenterna själva valt att belysa i min enkätundersökning. Jag har analyserat in dessa exempel i begrep-pet språklig kultur. Alla exempel anser jag är bra sätt att synliggöra moders-målen på i förskolans verksamhet.
Proximal utvecklingszon
Tydliggörande pedagogik är ett begrepp som benämnts ett några fåtal gånger i min enkätundersökning som jag tycker är viktig att lyfta och jag anser att det passar bra in under begreppet proximal utvecklingszon. En tydliggörande pe-dagogik handlar om att använda visuella verktyg som ett komplement till det verbala språket. Två exempel på tydliggörande pedagogik kommer nedan.
Bildstöd har jag nämnt tidigare under begreppet pedagogiska artefakter. Jag anser att bildstöd passar bra in i detta begrepp också. Min tanke är att bildstöd används som en stöttning för att hjälpa barnen att förstå det de inte förstår ge-nom verbalt språk. Gege-nom att förskollärarna använder bildstödet som ett verk-tyg för att förmedla vad de exempelvis ska göra, så ser barnet det visuellt och får även höra det verbalt från pedagogen, förutsättningsvis både genom barnets modersmål och på svenska. Detta leder i sin tur till att barnet vet vad bildstödet betyder och vad det heter på sitt språk och på svenska. Efter ett tag har barnet
37
fått en förståelse för bildstödet och begreppets innebörd och kan anamma det själv. Både verbalt och genom att använda bildstödet själv.
Tecken som stöd tänker jag har samma påverkan som bildstöd. Förskollärarna använder tecken som stöd för att kunna göra sig förstådda och förmedla det som kanske inte förstås verbalt för barnen. När barnet har fått en förståelse för tecken som stöd och vet vad tecknen betyder så kan barnet sedan anamma det själv i samspel och kommunikation med förskollärarna och andra barn.
Att blanda svenska och modersmål när man ska benämna olika begrepp ger barnen förutsättning och möjlighet till att bygga upp en förståelse vad begrep-pen heter på svenska men också på dennes egna modersmål, om barnet inte utvecklat det heller.
Tydliga och återkommande rutiner anser jag passar bra under detta begrepp då lärandet sker succesivt. Återkommande rutiner ger barn möjlighet att öka sin förståelse och bygga upp en trygghet.
Det jag benämnt ovan är exempel från respondenterna och jag har valt att be-lysa dem i begreppet proximala utvecklingszon då exemplen ger stöttning till barnen för att sedan kunna bli självständiga. Proximal utvecklingszon handlar, som tidigare nämnt, om att det barnet får stöttning med kommer barnet sedan att kunna klara av på egen hand. Respondenterna har nämnt att lyhördhet, tid och utrymme är tre viktiga aspekter att tänka på i barns lärande och utveckling.
Barn behöver få tid på sig och utrymme till att lära sig det verbala språket.