När jag har varit inom förskolans verksamhet har jag upplevt att det ibland är en utmaning för barn med annat modersmål än svenska att bli deltagare i leken eller att generellt förstå saker och ting som händer i verksamheten. Jag kan bara tänka mig själv hur förvirrade många barn känner sig när dem inte förstår det som sägs eller ska göras. När man är i ett land där man inte förstår språket och inte kan kommunicera genom det engelska språket, då blir det jobbigt och frustrerande när man inte förstår varandra. Jag har ibland själv upplevt en klump i magen av att inte kunna göra sig förstådd. På förskolan vill vi inte att barnen ska känna en klump i magen, vi vill ju göra det allra bästa för barnen för att dem ska känna sig trygga och tycka att det är roligt att vara på förskolan.
Verktyg som bildstöd och tecken som stöd som komplement i kommunikation och i aktiviteter ger barnen en möjlighet till förståelse och för uttryck. Dessa två verktyg kan med fördel användas med alla barn i barngruppen för att inte peka ut någon eller utesluta någon.
Min studie tänker jag kan bidra med kunskap om hur inkludering och synlig-görande av modersmål kan göras i förskolan. Även bidra med vad för artefakter som kan användas som komplement i kommunikation. Genom att jag kartlagt
51
omfattningen av pedagogiskt material och hur synliggörandet kan se ut med fokus på barn med annat modersmål, så kan min studie bidra kunskap, tydli-gare och konkretare bild om hur modersmålsarbetet kan inkluderas och arbetas med i förskolors verksamhet.
Jag tänker också att min studie kan bidra med nya tankar och idéer för de för-skolor som inte arbetar modersmålsinkluderande i deras förskolemiljöer, även få en förståelse om modersmålets betydelse för barnen och vikten av att inklu-dera modersmål i förskolan och sedan börja inkluinklu-dera det. Vad för tankar och idéer förskolor kan få av min studie kan exempelvis vara att de får inspiration från respondenternas svar angående material och hur modersmål kan synliggö-ras och integresynliggö-ras på olika sätt. Utifrån den forskning jag valt att belysa i min studie får förskolor vetskap om fördelarna med exempelvis tecken som stöd i barns språkutveckling.
Det kan vara jobbigt att lära sig nya saker och arbeta på nya sätt, men det är också spännande och lärorikt. Genom nya arbetssätt utvecklas även vi som för-skollärare. Det är förskollärares engagemang som avgör det som barnen får lära sig och ta del av i verksamheten. Förskolan är inte en plats som ska utgå från förskollärarna när det handlar om utveckling och lärande, utan förskolan är till för barnen, vi ska utgå från barnens behov och stötta och ge dem de bästa förutsättningarna till att bli en bra medmänniska, utveckla självkänsla och den egna identiteten.
Den forskning som jag valt att ta upp visar på betydelsen av att arbeta med modersmål i verksamheten, vad det ger för effekter att låta barn använda sitt modersmål i förskolan samt vad det kan ge för negativa effekter av att inte integrera modersmålet. Cologon och Mevawallas (2018) studie visar att tecken som stöd ger positiva effekter för att barn med annat modersmål än svenska ska kunna utveckla och lära sig språk generellt. I min undersökning har jag upptäckt att majoriteten av respondenterna arbetar för en modersmålsinklude-rande miljö där språk och kultur synliggörs på olika sätt. De gör språk sedda och hörda i olika aktiviteter och i verksamheten genom exempelvis att använda sig av Polyglutt, flerspråkiga böcker, musik och bildstöd.
52
Vidare forskning
I en fortsatt forskning hade jag velat gå djupare in i problemområdet för att få djupare och bredare information att stötta mig vid. Det som jag känner saknas och det jag hade velat få mer kunskap om är hur förskollärarna utformade lärmiljöerna i förskolan. Jag hade även velat veta mer om vårdnadshavarnas inställning till modersmålsarbetet i förskolan, vad dem tycker och tänker om det.
Enkäterna gav mig mycket information men jag saknade långa och utförliga svar. För att få en bredare och djupare information om hur lärmiljöerna är ut-formade hade jag valt att använda mig av observationer och intervjuer. Inter-vjuer ger möjlighet till en konversation där jag som forskare kan få utförligare svar och jag kan även ställa följdfrågor, vilket inte kunde göras genom enkäten.
Observationer hade jag velat göra för att kunna jämföra det som sägs under intervjuerna och det jag ser under observationerna. För att få svar på vårdnads-havarnas inställning till modersmålsarbetet hade en enkätundersökning kunnat göras. Jag anser att det hade varit intressant att veta vad vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska tycker om att förskolor integrerar moders-mål på olika sätt.
Precis som jag nämnde i inledningen hävdar Kultti (2012) att i förskolan har vart femte barn ett annat modersmål än svenska. De andra barnen som har svenska som modersmål har större förutsättningar och möjligheter till att an-vända det svenska språket än de barn som inte har svenska som modersmål.
Det är inte konstigt att de barn med svenska som modersmål har större möjlig-heter i förskolan att göra sig förstådda och förstå, då svenska är det språk vi talar i Sverige. Men barnen med annat modersmål än svenska bör få tillgång till lika stora möjligheter till sitt modersmål. Om dessa barn inte får möjlighet till att utöva sitt modersmål eller ges förutsättningar till att förstå och bli för-stådda i förskolan, då tror jag att barnet får det svårt att förstå sig själv och dennes identitet. Om barns modersmål inte synliggörs i verksamheten, då skymmer vi undan dessa barn och hur ska barnet då acceptera sig själv om vi i förskolan inte gör det?
53
54
REFERENSER
Christoffersen, L., & Johannessen. (2015). Forskningsmetoder för lärarstu-denter. (1. Uppl.). Studentlitteratur: Lund.
Cologon, K., & Mevawalla, Z. (2018). Increasing inclusion in early childhood:
Key Word Sign as a communication partner intervention. International Journal of Inclusive Education. 22:8, 902-920. DOI:
10.1080/13603116.2017.1412515.
Ekberhart, B., m.fl. (2017). Tidiga kommunikations- och språkinsatser till för-skolebarn. Habilitering i Sverige. Hämtad 2020-12-30 från http://ha- biliteringisverige.se/site/uploads/2017/05/Tidiga-kommunikations-och-spr%C3%A5kinsatser-till-f%C3%B6rskolebarn.pdf
Globalamålen. (2016). FN-dagen. Hämtad 2020-01-02 från https://www.glob-alamalen.se/fn-dagen/
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskola: Villkor för lärande och delta-gande. (Doktorsavhandling). Göteborg Universitet: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2012. Göteborg.
Ljunggren, Å. (2013). Erbjudande till kommunikation i en flerspråkig för-skola: fria och riktade handlingsområden. (Malmö Studies in Educat-ional Sciences: Licentiate Dissertations Series 2013:30). Holmbergs:
Malmö. Hämtad från
http://mau.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:1404568/FULLTEXT01.pdf
Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjlig-heter. Lund: Studentlitteratur; 2018.
Migrationsinfo. (2016). Forskning och statistik om integration och migration i Sverige. Hämtad 2020-11-30 från https://www.migrationsinfo.se/mi-gration/sverige/
Samuelsson, R. (2019). Play, Culture and Learning: Studies of Second-Lan-guage and Conceptual Development in Swedish Preschools. Huddinge:
Södertörns högskola, 2019. Huddinge.
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatav-handling: Malmö: Malmö högskola, 2011. Malmö.
55
Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i för-skolan. Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads Universitet, 2014. Karl-stad.
Skolverket. (2002). Flera språk – fler möjligheter: utveckling av modersmåls-stödet och modersmålsundervisningen. Hämtad 2020-12-30 från
https://www.skolverket.se/down-load/18.6bfaca41169863e6a654b8b/1553957977206/pdf1113.pdf Skolverket. (2018a). Deltagande I förskola. Hämtad 2020-12-30 från
https://www.skolverket.se/down-load/18.6bfaca41169863e6a65d6fb/1553968197013/pdf4023.pdf
Skolverket. (2018b). Läroplan för förskola: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket.
Skolverket. (2020). Barns integritet I förskolan. Hämtad 2020-12-30 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-ar-betet/stod-i-arbetet/barns-integritet-i-forskolan
SOU 2007:50. Mångfald är framtiden. Stockholm: Frizes Offentliga Publika-tioner.
SOU 2020:67. Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling I Svenska.
Frizes Offentliga Publikationer.
Specialpedagogiska myndigheten. (2018). AKK och flerspråkighet. Hämtad 2020-12-30 från https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt- stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommu-nikation/akk-och-flersprakighet2/
Specialpedagogiska myndigheten. (2020a). Alternativ och kompletterande
kommunikation. Hämtad 2020-12-30 från
https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommu-nikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/
Specialpedagogiska myndigheten. (2020b). Bilder som kommunikation. Häm-tad 2020-12-30 från https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt- stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommu-nikation/grafisk-akk/bilder/
Specialpedagogiska myndigheten. (2020c). Delaktighet. Hämtad 2020-12-21 från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkluder-ing/delaktighet/
56
Specialpedagogiska myndigheten. (2020d). Inkludering. Hämtad 2020-12-21 från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkluder-ing/inkludering/
Specialpedagogiska myndigheten. (2020e). Pedagogisk miljö. Hämtad från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkluder-ing/tillganglighet/tillganglighetsmodell/pedagogisk-miljo/
Statiska centralbyrån. (2016). Den största folkökningen sedan 1861. Hämtad 2020-12-01 från https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolk- ning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statisti-knyhet/folkmangd-och-befolkningsforandringar-2016/
Statiska myndigheten. (2017). Utrikes födda I Sverige. Hämtad 2020-12-01 från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/
Svaleryd, K. & Hjertson, M. (2018). Likabehandling I förskola & skola. (An-dra upplagan). Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I A. Forsell (Red.) Boken om pedagogerna. (ss. 153-175). Stockholm: Liber.
Tvingstedt, A., Drakenberg, M. & Morgan, E. (2009). Ett försök med tvåspråkig undervisning på arabiska och Svenska. [Elektronisk resurs].
Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Unesco. (2019). Modersmålsdagen. Hämtad 2021-01-02 från https://unesco.se/modersmalsdagen-21-februari-3/
Vetenskapsrådet (2017). Vetenskapsrådet och jämställdheten [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
57
BILAGOR
Bilaga 1
Informationstext
Självständigt arbete inom förskollärarprogrammet
Mitt namn är Ebba Gullberg och jag studerar vid Karlstad universitet på förs-kollärarprogrammet och skriver just nu mitt självständiga arbete.
Syftet med min undersökning är att få kunskap om hur förskollärare inom för-skolans verksamhet arbetar för en inkluderande miljö med fokus på moders-mål. Vad för verktyg, material och metoder förskollärare använder som stöd till barn med annat modersmål än svenska.
Enkäten tar ungefär 10 minuter att svara på och det är frivilligt att svara på den, enkäten är även anonym så inga personuppgifter kommer att behandlas.
Tack på förhand för att du tar dig tid till att svara på enkäten och för att du hjälper mig med min undersökning och mitt självständiga arbete!
Svara gärna på enkäten senast 2/12–20.
58
Bilaga 2 Enkätfrågor
1). Hur länge har du arbetat inom förskolans verksamhet?
2). Hur många olika modersmål finns det på din förskola?
3). Har du fått gå någon speciell utbildning eller kompetensutveckling när det gäller modersmål?
o Ja o Nej o Annat
4). Kan du ge några exempel på hur du gör för att synliggöra modersmålen på din avdelning?
5). Ge några exempel på vad för material du använder som en stöttning i samtal eller i aktiviteter med barn med annat modersmål?
6). Kan du ge några exempel på vad du gör för att barn med annat modersmål än svenska ska känna en delaktighet i den dagliga verksamheten?
7). Upplever du att du har tillräckligt med kunskap för att ge de bästa förutsätt-ningarna för att barn med annat modersmål än svenska ska känna en delaktig-het och inkluderas i verksamdelaktig-heten?
o Ja o Nej o Annat
8). Om svaret är nej på ovanstående fråga: Vad är det för kunskap du upplever att du saknar?
59
Bilaga 3
Enkätfråga 4: Kan du ge några exempel på hur du gör för att synliggöra modersmålen på din avdelning?
Respondent 1–3 Blankt
Respondent 4 – 5 Hjälp av föräldrar. Benämner be-grepp. Polyglutt. Tecken, in-print, kroppsspråk.
Respondent 6 – 7 Polyglutt, UR, appar, bildstöd.
Samtalar om de olika modersmålen.
Respondent 8 – 9 Räknar på olika språk under samling.
Respondent 10 Alfabet, TAKK, Ugglo. Använder svenska blandat med modersmålen.
Respondent 11 Polyglutt. Siffror på väggar översatt.
QR-koder. Matsituationer.
Respondent 12 Flaggor, kartor. FN-dagen & mo-dersmålsdagen. Samtal om olika kul-turer, språk och traditioner.
Respondent 13 Flaggor, begrepp på olika språk.
Randiga sagor. Bildstöd, QR-koder.
Respondent 14 Begrepp vid matsituationer.
Respondent 15 Polyglutt och QR-koder. Alfabet.
Respondent 16 Samtalar om språkens betydelse.
Matsituationer. Nyfikenhet.
Respondent 17 Synliggör och uppmärksammar det inte mer än det svenska språket.
Respondent 18 Uppmuntran till att prata sitt moders-mål. Begrepp.
Respondent 19 Musik på olika språk. Firar olika kul-turers högtider. Mångkulturell miljö.
Polyglutt.
Respondent 20 Språkkartor. Bildstöd och TAKK.
60
Respondent 21 FN-dagen. Sagoböcker på arabiska.
Respondent 22 Årshjul. Samtal om modersmål, land, språk och familjekonstellat-ioner.
Respondent 23 Flaggor och bilder på maträtter kopplade till länder och språk.
Respondent 24 Begrepp, bildstöd.
Respondent 25 Räknar på olika språk. Böcker på olika språk och polyglutt.
Respondent 26 Lärmiljö med länder, språk och flag-gor. Böcker och polyglutt.
Respondent 27 Polyglutt och översättningsappar.
Lära ord/begrepp tillsammans.
Respondent 28 Bildstöd och tecken som stöd.
Respondent 29 Ugglo och hälsningsfraser på olika språk.
Respondent 30 Ord/begrepp på olika språk. Musik.
Respondent 31 Bildstöd, ljudböcker och ”välkom-men” på olika språk i tamburen.
Respondent 32 Tar hjälp av vårdnadshavare och sät-ter upp orden på väggen.
Respondent 33 Matsituationer.
Respondent 34 Hej och hejdå på olika språk. Var-dags ord vid borden på olika språk.
Respondent 35 Böcker på olika språk, samtal.
Respondent 36 Tar hjälp av vårdnadshavare och barn att översätta ord och begrepp.
Respondent 37 Synliggör språken på olika platser i förskolan.
Respondent 38 Säger hej och hejdå vid samlingen på olika språk.
61
Respondent 39 Flaggor, böcker, polyglutt. Hej på olika språk.
Respondent 40 Bilder, text, skapande. Tecken som stöd.
Respondent 41 Polyglutt med sagor på olika språk.
Respondent 42 Vi har inget sätt att synliggöra det.
Respondent 43 QR-koder med sånger och böcker.
Respondent 44 Polyglutt Respondent 45 Nej
Respondent 46 Räknar, ord och begrepp på olika språk. Siffror, alfabet, färger och veckodagar uppsatt på väggarna.
Respondent 47 Skrift och ordbilder på olika språk
62
Bilaga 4
Enkätfråga 5: Ge några exempel på vad för material du använder som en stöttning i samtal eller i aktiviteter med barn med annat modersmål?
Respondent 1 - 2 Tecken, in-print, konkret material, bilder
Respondent 3 - 4 Sång, bilder Respondent 5 - 6 Bildstöd, TAKK
Respondent 7 - 8 Samma som tidigare fråga
Respondent 9 Bildstöd (in-print), samarbetar med flerspråkig personal eventuellt barn med samma modersmål
Respondent 10 Teckenstöd, bok-appar, sånger Respondent 11 Bildstöd, tecken som stöd,
kropps-språk, tolk
Respondent 12 Bildstöd, tecken som stöd Respondent 13 Stödbilder i en jojo, tecken som
stöd, bildstöd
Respondent 14 Bildstöd, bildschema Respondent 15 Appar
Respondent 16 Polyglutt, tvillingböcker. Hjälp av vårdnadshavare
Respondent 17 Bildstöd, TAKK, olika appar, hjälp av vårdnadshavare
Respondent 18 Internet, böcker på andra språk, fler-språkiga pedagoger
Respondent 19 Ugglo, låneböcker
Respondent 20 Surfplattor att läsa böcker och lyssna på sånger på olika språk Respondent 21 Språkkistan, polyglutt, spel, musik
och böcker
63
Respondent 22 Bildstöd, Widget online, polyglutt Respondent 23 Tolk, tydliggörande pedagogik,
tecken, Google översätt
Respondent 24 Sagopåsar, laminerade bilder, upp-dragsforskning
Respondent 25 Bildstöd, TAKK, översättningsap-par
Respondent 26 Polyglutt
Respondent 27 Bilder, saker, språkpåsar, inprint-bilder
Respondent 28 Bildstöd
Respondent 29 Polyglutt, Google översätt, TKK Respondent 30 TAKK, språk appar ex. polyglutt Respondent 31 Polyglutt, översättningsappar Respondent 32 Bildstöd och tecken som stöd Respondent 33 TAKK, pratkartor och bildstöd Respondent 34 Bildstöd, fonetik på ord
Respondent 35 TAKK, bilder, figurer Respondent 36 Bilder, kroppsspråk Respondent 37 TAKK och bildstöd Respondent 38 Tecken och bildstöd Respondent 39 Polyglutt
Respondent 40 Tolk
Respondent 41 TAKK och bildstöd Respondent 42 Översättning Respondent 43 Ugglo Respondent 44 Polyglutt Respondent 45 Böcker
Respondent 46 Bilder och tecken Respondent 47 Bilder
64
Bilaga 5
Enkätfråga 6: Kan du ge några exempel på vad du gör för att barn med annat modersmål än svenska ska känna en delaktighet i den dagliga verk-samheten?
Respondent 1
Svenska är det gemensamma språ-ket, kommunikation är att använda alla sina språk. Målet är att förstå varandra.
Respondent 2
Svenska är det gemensamma språ-ket, kommunikation är att använda alla sina språk. Målet är att förstå varandra.
Respondent 3 Inga svensktalande barn i gruppen, upplever att alla känner delaktighet.
Respondent 4 Endast andra modersmål än svenska, upplever en delaktighet.
Respondent 5 – 6 De ovan Respondent 7 - 8 Blankt
Respondent 9 Bildstöd i alla situationer
Respondent 10 Bildstöd, språktolkar, talutrymme Respondent 11 Bildstöd/tecken som stöd.
Respondent 12 Miljöansvarig
Respondent 13 Öppen kommunikation, måltidssitu-ationer
Respondent 14 Tecken som stöd, sånger, bildstöd Respondent 15 Verksamheten är på svenska.
Tecken och deras egna språk Respondent 16 Bokstäver, färger, frukt på andra
språk. Polyglutt
Respondent 17 Gemensamma intressen. Leken är betydelsefull. Populärkultur i lek.
65
Respondent 18 Gemensamma språket är svenska, 22 barn har annat modersmål Respondent 19 Samtalar med barnen om deras
mo-dersmål. Alfabet, ordlappar Respondent 20 TKK, stödord på modersmålet,
material och bilder. Svenska är det gemensamma språket
Respondent 21 Räknar, läser och använder ord/be-grepp på deras språk
Respondent 22 Se tidigare svar. Viktigt att visa ny-fikenhet och stötta barnen
Respondent 23 Synliggöra modersmålen och kul-turerna i verksamheten. Musik, böcker, filmer osv
Respondent 24 Översättning, räkna och säga hej på andra språk
Respondent 25 Tecken som stöd, arbeta nära bar-nen, kroppsspråk, bildstöd Respondent 26 Samtal med barnen. Tecken, bild
och ord i alla vardagssituationer Respondent 27 Alla våra barn pratar svenska, alla
är delaktiga
Respondent 28 Att se och lyssna på alla barn är vik-tigt, att de känner sig sedda
Respondent 29 Tydlig återkommande struktur, in-spirera till lek, bygga relation, bild-stöd
Respondent 30 Visa intresse, engagemang och vara lyhörd och ge tid och utrymme Respondent 31 Vi ser alla barn, samtalar med alla,
låter barnen synas och höras
66
Respondent 32 Google translate, ber föräldrarna lära oss viktiga ord
Respondent 33 Tecken och bilder som stöttning Respondent 34 Försöker synliggöra deras egna
mo-dersmål i verksamheten Respondent 35 Benämna och prata mycket på
svenska. Kroppsspråk
Respondent 36 Samtalar på svenska och stärker upp med tecken
Respondent 37 Samtalar med barnen, ”språkbom-bar” dem med ord
Respondent 38 Tydliga rutiner och aktiviteter Respondent 39 Kroppsspråk, gester
Respondent 40 Stödtecken och bildstöd Respondent 41 AKK, tydlighet
Respondent 42 Pratar med barnet Respondent 43- 44 Använder bilder Respondent 45 Bildstöd
Respondent 46 Bilder och tecken Respondent 47 Bilder
67
Bilaga 6
Enkätfråga 8: Om svaret är nej på ovanstående fråga: Vad är det för kun-skap du upplever att du saknar?
Respondent 1 Engagemang och livserfarenhet kan ge ökad kunskap.
Respondent 2 Engagemang och livserfarenhet Respondent 3 - 4 Erfarenhet och utbyte med kollegor Respondent 5 Kunskap i allmänhet om språk Respondent 6 Man är aldrig helt färdig, utan kan
utvecklas hela tiden. Mer konkreta tips
Respondent 7 Språkbrygga saknas
Respondent 8 Kommunikation i allmänhet är en svårighet med individer med annat modersmål än svenska
Respondent 9 Pedagogiskt material som stöttning Respondent 10 Mer kunskap om hur barn med olika
språk kan samspela tillsammans Respondent 11 Hjälpmedel som stöttar
kommuni-kation till barn och vårdnadshavare Respondent 12 Mer kunskap om hur man kan lära
ut svenska och modersmål
Respondent 13 Vidare synsätt, praktiska tips på ak-tiviteter och arbetssätt
Respondent 14 En kompetensutveckling
Respondent 15 Mer forskning och utbildning för att öka kompetensen
Respondent 16 Svårt att veta de bästa förutsättning-arna
Respondent 17 Utbildning i TAKK och kulturer
68
Respondent 18 Hur man tillämpar barns modersmål på bästa sätt i verksamheten
Respondent 19 Generellt mer kunskap om moders-måls arbetet
Respondent 20 Konkreta tips på modersmål arbetet Respondent 21 Mer utbildning och fortbildning Respondent 22 Material och appar
Respondent 23 Mer kött på benen och praktiska tips Respondent 24 Utvecklas mer, få mer kunskap