Uppsala universitet
Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats
Vårterminen 2007
Vad styr mikroföretags val av revisor?
- en kvalitativ studie av fem mikroföretag i Uppsala
Handledare Författare Bengt Öström Therese Haglund
Anna Rahm
Sammandrag
Sverige är idag ett av få länder inom EU som fortfarande har revisionsplikt för små aktiebolag. Dock pågår en utredning som kan utmynna i revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen redan 2009. Det kan således vara intressant för revisionsbyråer att veta mer om små företags uppfattning om revision och dess nytta. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med fem mikroföretag i Uppsala redogöra för vilka faktorer som har avgjort och idag avgör deras val av revisor och varför de anser dessa faktorer viktiga. Studien syftar även till att få en fingervisning om en eventuell koppling mellan faktorer av vikt och huruvida företaget kommer att behålla revisorn vid en eventuell avreglering av revisionsplikten. Till hjälp att organisera viktiga faktorer används den utökade marknadsmixen, även kallad 7P- modellen. Resultaten visar att rekommendationer i kombination med önskemål om revisionsbyråns storlek eller tjänsteinriktning, om personkemi med revisorn samt om revisorns kompetens och tillgänglighet, avgör valet. Fyra av fem respondenter skulle behålla revisorn vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten då de anser att nyttorna revision medför överstiger kostnadsbesparingen slopandet skulle medföra.
Innehåll
1 INLEDNING ... 4
1.1 BAKGRUND... 4
1.2 PROBLEMFORMULERING... 4
1.3 SYFTE... 5
1.4 AVGRÄNSNINGAR... 5
1.5 METOD OCH VAL AV REFERENSRAM... 5
2 REFERENSRAM... 6
2.1 REVISION... 6
2.2 REVISIONSPLIKT... 7
2.2.1 Reglering... 7
2.2.2 Situationen idag... 7
2.3 DEFINITIONER OCH STATISTIK... 9
2.4 DEN UTÖKADE MARKNADSMIXEN (7P-MODELLEN) ... 9
2.4.1 Produkt... 10
2.4.2 Plats... 11
2.4.3 Påverkan... 12
2.4.4 Pris ... 12
2.4.5 Deltagare (Participants) ... 13
2.4.6 Processer... 14
2.4.7 Fysiska bevis (Physical evidence) ... 14
2.4.8 Sammanfattande figurer ... 15
3 METOD... 16
3.1 METODVAL OCH GENOMFÖRANDE... 16
3.2 URVAL... 16
3.3 METODKRITIK... 17
4 RESULTAT... 19
4.1 TIDIGARE VAL AV REVISOR... 19
4.2 VAL AV REVISOR IDAG... 21
4.3 REVISION I FRAMTIDEN? ... 23
5 ANALYS... 24
5.1 TIDIGARE VAL AV REVISOR... 24
5.2 VAL AV REVISOR IDAG... 26
5.3 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE STUDIER UTIFRÅN 7P-MODELLEN... 28
5.4 REVISION I FRAMTIDEN? ... 31
6 SLUTSATSER... 32
KÄLLFÖRTECKNING ... 35
BILAGA 1: INTERVJUGUIDE... 39
1 Inledning
Uppsatsens första kapitel ger läsaren en bakgrund till ämnet som följs av problemformulering och syfte. En beskrivning av val av referensram avslutar kapitlet.
1.1 Bakgrund
Sverige är idag ett av få länder inom EU som fortfarande har revisionsplikt för små aktiebolag. Debatten om revisionspliktens vara eller icke vara har pågått i många år och är idag högaktuell. Våra grannländer Danmark och Finland avskaffade nyligen plikten och i Sverige har den nya regeringen tillsatt en utredningsgrupp som ska arbeta fram ett förslag till Riksdagen. Godkänns detta kan revisionsplikten avskaffas redan 2009. Vilka företag som kommer att omfattas av förslaget är ännu inte fastställt, men företag med omsättning under tre miljoner SEK (i denna studie kallade mikroföretag) har diskuterats som en lämplig gräns (Sandén 2007).
En stor del av de svenska aktiebolagen ligger inom nämnda kategori och därför anser vi det angeläget att uppmärksamma dessa företag. Utifrån denna bakgrund har vi blivit nyfikna på företagens inställning till revision och vilka faktorer som avgör valet av revisorer. Intressant är också vilka tankar dessa företag har om ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och om skälen till att företag idag väljer en viss revisor kommer att vara desamma och tillräckligt starka för att behålla revisorn. Svar på dessa funderingar skulle kunna ge revisionsbyråer ledtrådar till vad som är värt att satsa på i arbetet med små företag för att behålla sina klienter även under den omständighet att revision inte är lagstadgad.
Studier vi funnit rörande företags val av revisor berör till stor del företag i allmänhet, oavsett storlek. Dock har ett antal undersökningar av mindre företag hittats. I dessa fall har framkommit att flera olika faktorer påverkar små företags val av revisor. Resultat från tidigare studier kommer tillsammans med en teoretisk modell att utgöra referensramen och således vara till hjälp i uppsatsens analysdel. De flesta av dessa studier är kvantitativa och därför vill vi genom en kvalitativ studie tillföra en ökad förståelse för varför vissa faktorer har betydelse.
1.2 Problemformulering
Med hänsyn till det faktum att revisionsbolag riskerar att förlora mikroföretag som kunder i och med ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för de minsta företagen, kan det vara av intresse för revisionsbyråerna att få en inblick i hur och varför mikroföretag väljer en viss
revisor. Ju mer revisionsbyråerna vet om sina klienters preferenser, desto enklare kan arbetet med att behålla dem bli. Utifrån detta problem har vi formulerat tre frågor som vi under arbetets gång ämnar söka svar på.
! Vilka faktorer är av vikt när mikroföretag väljer revisor?
! Varför är vissa faktorer viktiga?
! Hur ser företagarna på revisionens framtid i det egna företaget vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?
1.3 Syfte
Syftet är att genom intervjuer med fem mikroföretag i Uppsala redogöra för vilka faktorer som tidigare har avgjort och idag avgör deras val av revisor och varför de anser dessa faktorer viktiga. Studien syftar även till att få en fingervisning om en eventuell koppling mellan faktorer av vikt och huruvida företaget kommer att behålla revisorn vid en eventuell avreglering av revisionsplikten.
1.4 Avgränsningar
Att vi väljer att intervjua mikroföretag beror som tidigare nämnts på att den kategorin av företag eventuellt kommer att undantas från revisionsplikten i Sverige och därför utgör en intressant och aktuell grupp att uppmärksamma. Önskan att samtala en längre stund med varje respondent i kombination med den tidsbegränsning som är förbunden med en magisteruppsats, innebär att antalet intervjuade företag uppgår till fem.
1.5 Metod och val av referensram
Insamling av data påbörjades med hjälp av sökverktyg som google.se samt artikeldatabaser genom universitetsbibliotekets hemsida såsom Emerald och Business Source Premier. Syftet var att få en uppfattning om hur mycket som tidigare är skrivet och forskat inom ämnet. Vi läste också äldre uppsatser som söktes fram på internetsidorna uppsatser.se samt google.se för att få tips om intressanta källor.
En modell från tidigare kurslitteratur inom marknadsföring kommer att användas till hjälp att analysera viktiga faktorer. Modellen ’Den utökade marknadsmixen’, eller ’7P-modellen’, tar
Med andra ord kan dessa beslut utgöra faktorer kunderna anser betydelsefulla i valet av tjänsteleverantör. Modellen kan vara behjälplig då vi utifrån studiens resultat kan kartlägga vilka faktorer som våra respondentföretag värdesätter högst, för att få tips om vilka strategiska beslut revisionsbyråerna kan fokusera på gentemot sina minsta klienter. Just denna modell valdes då den är speciellt utformad för tjänsteföretag samt vedertagen och accepterad inom marknadsföringsforskning. Integrerat med beskrivningen av 7P-modellen i referensramen kommer även 4P-modellen, som ligger till grund för den förra, att vävas in. Något att ha i åtanke är att 7P-modellen har kritiserats för att vara för begränsad och för produktinriktad eftersom den ursprungliga 4P-modellen skapades utifrån ett produktionsföretag (Grönroos 1990, s. 134-135). Information om modellen hämtades från tryckt litteratur inom marknadsföring samt forskningsartiklar.
7P-modellen kommer att kombineras med tidigare studier inom revisionsområdet vad gäller faktorer som påverkar företags val av revisor. Många av undersökningarna som refereras till kommer från olika länder i världen och det kan vara svårt att direkt jämföra med de svenska företag denna studie behandlar. Få studier är gjorda speciellt på mikroföretag, vilket också bidrar till svårigheter vid jämförelser. Tidigare forskning och uppsatser hittades i från ovan nämnda artikeldatabaser och internetsidor.
För att få bättre förståelse för uppsatsens problemfrågor och syfte inleds referensramen med information om vad revision innebär, vilken reglering som måste följas samt vad några tidigare uppsatser som skrivits om revisionsplikten kommit fram till. Fakta kunde hittas på FAR SRS:s hemsida samt i tidsskriften Balans. Även Uppsala universitets ämnesguide togs till hjälp för att finna EU-lagstiftning.
2 Referensram
Kapitlet inleds med en kortare beskrivning av revision och revisionsplikt. Vidare tas relevanta definitioner upp, innan den teoretiska modellen beskrivs tillsammans med tidigare studier på området. Kapitlet avslutas med en figur som sammanfattar modellen samt en egen bearbetning av modellen tolkad utifrån tidigare studier.
2.1 Revision
Enligt FAR SRS (2006, s. 19) är revision ”att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning”. Ett
aktiebolags olika intressenter måste kunna lita på förvaltningen och på den information som bolaget lämnar om sin ekonomiska situation. Styrelsen och VD har ansvaret för informationen, revisorns roll är att kvalitetssäkra den (FAR SRS, s. 19). Många olika parter har intresse i att aktiebolag blir reviderade. Ägare som inte sitter i företagsledningen och inte har någon egen insyn företaget måste lita till den information som styrelse och VD förser dem med. Att uppgifterna är rättvisande är särskilt viktigt då de ligger till grund för ägarnas beslut om fortsatt ägande. Att upplysningar om ett företag är korrekta är en säkerhet för banker och andra kreditgivare som lånar ut pengar. Vidare vill företagets leverantörer veta om de vågar leverera och ge kredit och då är det viktigt att det finns trovärdig ekonomisk information om den tilltänkta kunden (FAR SRS, s. 20). Även företagets kunder och anställda har intresse av tillförlitlig information. Revisorns synpunkter och bedömningar kan också vara till stor nytta för styrelse och VD, som i revisorn kan få en samtalspartner i ekonomiska frågor. Även stat och kommun måste kunna lita på företagets redovisning då den ju ligger till grund för skatter och avgifter. (FAR SRS, s. 21)
2.2 Revisionsplikt 2.2.1 Reglering
Enligt det fjärde bolagsdirektivet är alla aktiebolag inom EU skyldiga att upprätta årsbokslut bestående av balans- och resultaträkning samt en förvaltningsberättelse. Artikel 51 i direktivet föreskriver obligatorisk revision av företagens årsbokslut. Detta ska utföras av lagstadgad revisor. Revisorn ska också uttala sig om hur förvaltningsberättelsen överensstämmer med årsbokslutet. Medlemsländerna får dock enligt artikel 51.2 undanta små företag från revisionsplikten om två av tre av företagets gränsvärden understiger de gränsvärden som föreskrivs i direktivet (se 2.3 för definitioner). (78/660/EEG).
Svensk lagstiftning som stadgar revisionsplikten i aktiebolag är aktiebolagslagen. Kravet på revisionsplikt i alla aktiebolag infördes 1983. Motivet till införandet var att förebygga ekonomisk brottslighet. Enligt aktiebolagslagen 2005:551, 9:1 ska ett aktiebolag ha minst en revisor. Denne ska vara auktoriserad eller godkänd, vilket fastställs i aktiebolagslagen 9:12.
Revisorns uppgifter är att granska bolagets årsredovisning, bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Detta framgår av aktiebolagslagen 9:3.
2.2.2 Situationen idag
Många av EU:s medlemsländer har utnyttjat undantaget i artikel 51 fjärde bolagsdirektivet
varierar. (Thorell & Norberg 2005a, s. 11-12) Sverige är idag nästan ensamt inom EU när det gäller revisionsplikt i små bolag (Allt om revision 2006).
I december 2006 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att se över regelverket kring revision och revisorer och även föreslå ändringar som krävs för att avskaffa revisionsplikten. Förslaget ska läggas fram i mars 2008. Antas det av Riksdagen kan det genomföras tidigast 2009. Någon storleksgräns för vilka företag som kommer att befrias från revisionsplikt är inte bestämd ännu. En årsomsättning på tre miljoner kronor har nämnts som en lämplig storlek. (Sandén 2007)
Ett argument som använts för ett borttagande av revisionsplikten är kostnaden för revisionen, som kan vara en stor del av ett litet företags totala kostnader. Thorell och Norberg (2005a, s.
5) har i sin rapport gjort en bedömning att revisionskostnaden i ett mikroföretag uppgår till i genomsnitt 10 000 SEK per år. Carl-Gustaf Burén, ansvarig för redovisningsfrågor på Svenskt Näringsliv, menar att revisionen utgör en betydande merkostnad som inte motsvaras av nyttan i många småföretag. (Sandén 2007) Ett annat argument mot revisionsplikt i småföretag är att ledning och ägare många gånger är samma person. Ägaren behöver i detta fall inte övervaka sig själv och har således inte något behov av en oberoende granskare. Thorell och Norberg (2005b, s. 20) menar att revisionen i dessa fall uteslutande utförs i andra intressenters intresse, men att kostnaden drabbar företagen.
Det har skrivits ett flertal uppsatser angående revisionspliktens vara eller icke vara. Abedian
& Matsson (2005) genomförde en kvantitativ studie om 100 företag som med ett 95- procentigt konfidensintervall visade att mellan 40,3- 59,7 procent av alla mikroföretag (omsättning under tre miljoner SEK) i Uppland kommer fortsätta låta sig revideras, även vid ett avskaffande av revisionsplikten. En annan undersökning på mikroföretag visade att 47,7 procent av de 111 respondenterna skulle behålla revision vid ett borttagande av plikten. De ansåg det vara en trygghet att låta en oberoende part granska företagets ekonomi.
Respondenterna menade också att revision gav en bra kontroll av årets verksamhet och en kvalitetssäkring av verksamheten. För de respondenter som inte planerade att behålla revision var skälet främst att värdet av revisionen var lågt i förhållande till kostnaden. (Jonsson &
Lierud 2006)
2.3 Definitioner och statistik
Det finns flera definitioner av små företag och mikroföretag. EU:s definition av små företag hittas i fjärde bolagsdirektivet och gäller inom redovisnings- och revisionslagstiftning. Små företag är företag som uppfyller två av direktivets tre gränsvärden; färre än 50 anställda, en omsättning understigande 8,8 miljoner euro eller en balansomslutning understigande 4,4 miljoner euro. (78/660/EEG, 2006/46/EG) Till mikroföretag räknas enligt EU-kommissionens rekommendation företag som har färre än tio anställda och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger två miljoner euro. (2003/361/EG)
Bokföringsnämnden delar in onoterade företag i fyra kategorier. De allra minsta företagen finns i kategori 1 och är enskilda näringsidkare och handelsbolag med en omsättning understigande tre miljoner SEK. Samma gränsvärde används av Thorell och Norberg (2005a, s. 9) på aktiebolag för att definiera mikroföretag. Även Svenskt Näringsliv använder denna definition (Burén & Nyquist 2005, s. 4).
Den 17 april 2007 fanns det enligt SCB:s företagsregister (Thörne 2007) 263 932 aktiebolag i Sverige. Av dessa hade 128 979 en omsättning under tre miljoner SEK år 2005, och skulle således enligt Thorell och Norberg (2005a, s. 9) respektive Svenskt Näringsliv (Burén &
Nyquist 2005, s. 4) definieras som mikroföretag.
2.4 Den utökade marknadsmixen (7P-modellen)
Termen marknadsmix började användas på 1940-talet av amerikanska forskare. Viktiga ingredienser hänförliga till företags marknadsföringsprogram diskuterades. 1964 utvecklade och finjusterade McCarthy marknadsmixen och arbetade fram den så kallade 4P-modellen, en modell som blivit populär och vunnit respekt. (Rafiq & Ahmed 1995, s. 4-5) 4P står för Produkt, Plats, Påverkan och Pris och utgör de variabler ett företag ska sätta samman för att tillfredsställa sin kundgrupp. Varje P är i sin tur en mix av ingredienser för att få ett så heltäckande arbetsredskap som möjligt. Kunden är inte en del av marknadsmixen, den utgör målet för alla fyra P:n. Idén med marknadsmixen är att alla element behövs för ett så tillfredsställande resultat som möjligt. Inget P är viktigare än något annat. McCarthy och Perreault (1993, s. 47) illustrerar detta på följande vis:
Figur 2.1
4P-modellen (McCarthy & Perreault 1993, s. 47)
Trots 4P-modellens popularitet har den utsatts för kritik. Forskare har kallat den simpel och vilseledande och föreslagit egna förändringar. Den främsta kritiken har kommit från forskare inom servicemarknadsföring. Forskarna menar att det inte är möjligt att arbeta med samma typ av marknadsföring i ett serviceföretag som i ett tillverkande företag, då företagens natur ser olika ut. (Rafiq & Ahmed 1995, s. 5) De största skillnaderna enligt flera studier är bland andra problemet att bibehålla kvaliteten i tjänsteföretag samt att de människor som genomför tjänsten kan vara en del av produkten (Cowell 1984, s. 68). Det mest inflytelserika förslaget till förbättring har kommit ifrån Booms & Bitner (Rafiq och Ahmed 1995, s. 6). De ansåg att McCarthys 4P-modell inte bara behöver justeras för att kunna tillämpas på serviceföretag, modellen behöver också breddas med ytterligare variabler. Den utökade marknadsmixen, eller 7P-modellen, innehåller förutom de ursprungliga 4P, även Deltagare (Participants), Processer och fysiska bevis (Physical evidence). (Rafiq & Ahmed 1995, s. 5-7) Nedan följer en beskrivning av varje beståndsdel, kombinerat med tidigare forskning gällande företags val av revisor.
2.4.1 Produkt
En produkt sammankopplas ofta med en fysisk vara eller service. McCarthy & Perreault (1993, s. 255) anser att produkt alltför ofta förknippas med dess tekniska egenskaper och menar istället att en produkt är en potentiell kundtillfredsställelse. Företag måste därför utveckla produkten på ett sätt som passar dess målgrupp och tillgodoser gruppens behov och önskningar. McCarthy & Perreault (1993, s. 255) tar upp produktidén som ett av de tunga strategiska besluten. Här ingår den fysiska produkten, dess kännetecken, garanti samt tillbehör och bitjänster. Eftersom kunderna köper tillfredsställelse är också kvalitet är en viktig aspekt.
Kvalitet avspeglas i hela produkten och kvalitet för en målgrupp behöver inte vara kvalitet för
Kund
Produkt Plats
Pris Påverkan
Kund
en annan. Marknadsförare talar om relativ kvalitet, att hitta den kvalitet som passar företagets kunder. (McCarthy & Perreault 1993, s. 255-256) Även varumärket utgör en tung post då det är företagets identitet. Ett välkänt varumärke minskar marknadsförarens ansträngning och tidsåtgång. Att arbeta fram ett starkt varumärke är inte det enklaste att genomföra, men det är å andra sidan det svåraste inom produktområdet att kopiera. (McCarthy & Perreault 1993, s.
271-272) Förutom ovan nämnda produktkomponenter, lägger Booms och Bitner (Rafiq &
Ahmed 1995, s. 6) även in faktorer som pris, personal, den fysiska miljön, samt leverans- och serviceprocessen. Dessa faktorer kommer att förklaras närmare under sina respektive huvudrubriker.
Tidigare forskning på området tyder på att varumärke har stor betydelse för företags val av revisor. Cravens et al (1994, s. 27) har i en artikel samlat ihop andra forskares resultat och visar inledningsvis att ett känt varumärke ofta är kopplat till stora revisionsbyråer.
Anledningen till att varumärke spelar roll är att stora, kända revisionsbyråerna är förknippade med hög kvalitet. Cravens et al (1994, s. 29) menar att stora revisionsbyråer enklare kan övervaka och kontrollera sin ledning från självmaximerande handlingar, vilket ökar produktiviteten i företaget. Författarna skriver även att förmågan att specialisera sig ökar kvalitetsvärdet. Även Forsberg & Simons (2005) nämner specialisering som en faktor av vikt, som dock minskar i betydelse med företagens storlek. Liksom Cravens, likställer Sundgren (1998, s. 458), som genomfört en studie på finska småföretag, kvalitet med stora, välkända revisionsbyråer. Han argumenterar dock emot betydelsen av denna höga grad av kvalitet för små och medelstora företag. Andra författare betonar kvalitet i andra former som en betydelsefull faktor i valet av revisor. Beattie & Fearnley (1998, s. 84) kommer i sin studie på företag i Storbritannien fram till slutsatsen att brist på kvalitet i form av misslyckandet att upptäcka problem är en av huvudorsakerna till att företag byter revisor. Derkum et al (2003, s.
9) visar i sin studie på mindre aktiebolag i Halmstad att kvalitet i form av god rådgivning är avgörande i småföretags val av revisor.
2.4.2 Plats
Plats handlar om hur företag ska få ut en produkt till sin målgrupp. Produkten ska vara tillgänglig för kunden när och var kunden vill. De beslut ett företag måste ta rör distributionskanaler, val av läge och logistik. Frågor angående plats varierar i komplexitet då varan i vissa fall går direkt från företaget ut till kund, men ibland genom flera mellanhänder och specialister av olika slag. För serviceföretag är distributionskedjan kort, då tjänsten
uppkommer och konsumeras samtidigt, direkt från företag till kund. (McCarthy & Perreault 1993, s. 47-49)
2004 publicerades en studie av vad som avgör småföretags beslut av att byta revisor. Studien genomfördes på Malta, där företag nästan uteslutande är små. Ett utav resultaten visade på vikten av revisorns tillgänglighet. Företagen tenderade att byta revisor då denna inte varit nåbar vid önskade tillfällen samt visat för lite intresse. (Magri & Baldacchino 2004, s. 960- 963) En annan platsfaktor är tillgång till ett internationellt nätverk, som enligt Beattie &
Fearnley (1998, s. 82) kan ha betydelse vid expansion av ett företag.
2.4.3 Påverkan
Hur ska företag berätta för sin målgrupp om sin produkt? För att svara på frågan måste strategiska beslut gällande personlig försäljning, massförsäljning och andra säljfrämjande åtgärder tas. Personlig försäljning innefattar kommunikation mellan säljare och (potentiell) köpare, antingen genom personligt möte, telefon eller annat kommunikationsmedel. På grund av den höga kostnad personlig försäljning medför, används ofta masskommunikation i form av annonsering och PR. Övriga säljfrämjande åtgärder kan vara katalogutskick, kuponger, prover med mera. (McCarthy & Perreault 1993, s. 48-49) Gällande serviceföretag lägger Booms & Bitner (Rafiq & Ahmed 1995, s. 6) även i detta sammanhang till personal och fysisk miljö som påverkande faktorer.
Enligt forskning inom revisionsområdet påverkas företags val av revisor mest av marknadsföring i form av revisionsbyråns rykte samt de enskilda revisorernas rykte. Dessa uppstår i arbetssituationer mellan revisorn och klienten och sprids genom rekommendationer och rykten. (Cravens et al 1994, s. 29, Magri & Baldacchino 2004, s. 967) Även resultat från en tidigare skriven uppsats visar att rekommendationer är betydande när svenska företag väljer revisor. (Gustafsson et al 2004)
2.4.4 Pris
Att sätta rätt pris på sin produkt kräver insikt i konkurrensen samt den totala kostnaden för marknadsmixen. Kundens acceptans är av störst vikt, men faktorer såsom lagar, regleringar samt aktuell praxis gällande exempelvis rabatter går inte att förkasta. (McCarthy & Perreault 1993, s. 49) Booms & Bitner (Rafiq & Ahmed 1995, s. 6) diskuterar kundens upplevda värde och kvalitet i förhållande till priset som en aspekt rörande försäljning av tjänster.
Magri & Baldacchino publicerade 1998 (s. 84) en undersökning om orsaker till att företag byter revisor. Den mest förekommande anledningen var prisnivån på revisionsarvodet. Dock poängteras i rapporten att prisnivån i dessa fall gick över en viss acceptabel toleransnivå samt att priset ensamt sällan var orsak till byte, utan ofta i kombination med andra faktorer.
Gustafsson et al (2004) visar även de att pris har betydelse, men inte på bekostnad av kvaliteten. Sundgren (1998, s. 458) menar i sin rapport att det inte alltid finns en efterfrågan på hög kvalitet hos små företag och därför existerar revisionsbyråer som specialiserar sig på lägre kvalitet och därmed också ett lägre pris. Också firmor med sämre resultat har en benägenhet att välja revisorer som tar ut ett lägre arvode. Hay & Davis (2004, s. 42, 48, 51) tillägger att ju större och mer välkänd revisionsbyrå desto högre kvalitet och därmed högre avgifter och ju större klientföretag, desto högre krav på kvalitet.
2.4.5 Deltagare (Participants)
Deltagare är enligt Booms & Bitner (Rafiq & Ahmed 1995, s. 6-7) alla människor som har del i leverans av service, det vill säga både företagets personal och kunder. I serviceföretag spelar personalen en avgörande roll i hur kunden uppfattar produktens kvalitet och det är därför viktigt att rekrytera rätt personal samt att övervaka de anställda under arbetets gång.
Författarna skriver om vikten av attityder, engagemang, diskretion och utseende hos personalen samt företagets ansvar att träna och sporra sina anställda så de kan leverera den kvalitet som kunden efterfrågar. Vad gäller kunder är både kunder som köper tjänsten och kunder utanför av betydelse. Rafiq & Ahmed (1995, s. 7) exemplifierar med hjälp av en restaurant, som är en typisk serviceplats. Säljarens uppträdande har inverkan på kundens upplevda kvalitet, precis som antalet, typen av och beteende hos övriga gäster.
Som nämndes under rubriken Påverkan har den enskilde revisorns rykte betydelse för klientföretagets val av revisor. (Cravens et al 1994, s. 27) Att revisorn är oberoende och därmed förstärker sitt rykte, ser Nasser et al (2006, s. 726) som en viktig faktor, dock särskilt för större klienter. Sundgren (1998, s. 457) är av samma åsikt och tillägger att oberoende oftast är sammankopplat med stora revisionsbyråer. Allra viktigast enligt tidigare genomförda studier är dock relationen och personkemin mellan revisorn och klienten. Det är de som arbetar tillsammans rent praktiskt. (Derkum et al 2003, s. 9) Magri & Baldacchino (1998, s.
965) menar att det är oviktigt vilken typ av revisor eller vilken storlek företaget är, det är relationen med revisorn samt revisorns visade intresse som är avgörande i fråga om byte av revisor. Forsberg & Simons (2005) kommer i sin uppsats från Luleå tekniska universitet fram
eftersom alla andra faktorer faller om inte kommunikationen fungerar. Även personkemin samt kompetensen hos revisorn rankas högt bland respondenterna, dock minskar betydelsen av kompetens hos de allra minsta företagen då konsekvensen av en misslyckad produkt blir mindre. Gustafsson et al (2004) menar att småföretag värdesätter företagsspecifik kompetens, det vill säga att revisorn har kunskaper om det aktuella företagets typ eller storlek.
2.4.6 Processer
Det är viktigt att kunden förstår tjänstens process, det vill säga proceduren och flödet av aktiviteter vid förvärvet av tjänsten. Processen påverkas av policys, anställdas diskretion, kundens grad av involvering med mera. Processen ser annorlunda ut i olika servicesituationer och förväntningar spelar en nyckelroll. Det är därför marknadsförarens uppgift att få kunden att uppfatta processen riktigt kopplat till den specifika tjänsten. Ett exempel, återigen från restaurantbranschen, är skillnaden mellan processen att bli serverad mat på en stjärnrestaurant gentemot en snabbmatsrestaurant. Kunden accepterar olika omständigheter såsom väntetid servicegrad etcetera på olika sätt beroende på den uppbyggda förväntan. (Rafiq & Ahmed 1995, s. 6-7)
Newton & Ashton (Cravens et al 1994, s. 27) genomförde 1989 en studie som visade att företag tenderar att anlita revisionsbyråer med samma form av organisationsstruktur, policys och procedurer som de själva. Exempelvis anlitar en byråkratisk, centraliserad firma gärna ett revisionsbolag som genomför revisionen på ett strukturerat vis. Cravens et al (1994, s. 35) finner stöd för detta i sin egen studie och hänvisar också till managementlitteratur som menar att företag visar en viss tendens att välja både anställda, klienter etcetera som matchar dess mål.
2.4.7 Fysiska bevis (Physical evidence)
En del av produkten är den fysiska miljön runtomkring. Ju mer immateriell en tjänst är desto viktigare är det för kunden att kunna relatera till något materiellt, så den kan avgöra produktens kvalitet. Viktiga faktorer är exempelvis lokalers inredning och färgsättning, stämning såsom ljudnivå, layout på dokument etcetera. (Rafiq & Ahmed 1995, s. 6-7)
Inga tidigare studier gällande fysiska bevis betydelse för val av revisor har kunnat hittas.
2.4.8 Sammanfattande figurer
Figur 2.2 Sammanfattning av 7P-modellen, baserad på ovanstående beskrivning (McCarthy & Perreault 1993, s. 47 och Booms & Bitner 1981 i Rafiq & Ahmed 1995, s. 6)
Figur 2.3 Egen bearbetning av 7P-modellen. Baserad på ovanstående text avseende valet av revisor enligt Produkt
-produktidé fysisk produkt garanti tillbehör &
bitjänster kvalitet -varumärke -pris -personal -fysisk miljö -leverans och serviceprocess
Påverkan -personlig försäljning -massförsäljning -andra säljfrämjande åtgärder -personal -fysisk miljö
Process -procedurer -flöden av aktiviteter -anställdas diskretion -kunds grad av involvering Deltagare
-personal attityd engagemang diskretion utseende träning incitament -kund beteende grad av involvering kundkontakt
Fysiska bevis -lokal -stämning -layout -materiella ledtrådar Plats
-distributions kanaler -läge -logistik
Pris -prisnivå -lagar och regleringar -praxis
-kunds upplevda värde
-pris i relation till kvalitet
Produkt -varumärke -kvalitet specialisering upptäcka problem rådgivning
Pris -nivå
-pris i relation till kvalitet Plats
-internationellt nätverk -tillgänglighet
Deltagare -revisorerna rykte engagemang oberoende relation &
personkemi kommunikation kompetens
Process -struktur -policys -procedurer
Fysiska bevis Påverkan -byråns rykte -revisorns rykte -arbetsrelation rekommendation
3 Metod
I detta kapitel redogörs för tillvägagångssättet som valts för att besvara syftet. Efterföljande avsnitt behandlar urvalet och i den sista delen diskuteras metodkritik.
3.1 Metodval och genomförande
En del av syftet med uppsatsens empiriska underökning är att beskriva förklaringar till vissa fenomen. En kvalitativ metod i form av intervjuer ansågs därför lämplig för ändamålet eftersom det då finns möjligheter att ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse.
Respondenterna togs fram genom företagsdatabasen Affärsdata. Urvalet skedde genom att på Affärsdatas hemsida ta fram en förteckning på alla aktiebolag i Uppsala. Listan är uppställd i bokstavsordning, men inte indelad efter bransch, storlek eller dylikt. Därför började kontakt tas med de företag som stod överst på listan och dessutom omsatte under tre miljoner SEK.
Ett femtiotal företag ringdes upp, varav fem var intresserade av att ställa upp på en intervju.
Fyra personliga- samt en telefonintervju bokades in. En intervjuguide skickades i förväg till de respondenter som så önskade. De personliga intervjuerna varade i cirka 30 minuter vardera och telefonintervjun cirka 20 minuter. Intervjuguiden kunde följas till stor del, men med viss anpassning efter de individuella svar som gavs. De flesta frågor i guiden hade utformats så att de ledde till öppna svar och därför har olika följdfrågor ställts, anpassade till intervjupersonernas svar samt tidigare forskning. Varje intervju spelades in med hjälp utav en Mp3-spelare samtidigt som anteckningar togs. Vi lyssnade igenom och skrev ned svaren för att sedan tillsammans läsa igenom och diskutera. Efter att materialet sammanställts skickades texten tillbaka till respektive intervjuperson för godkännande samt eventuella kommentarer.
En respondent inkom med kommentarer, vilka togs i beaktande.
3.2 Urval
Då studien syftar till att ta reda på vilka faktorer som är av betydelse samt varför dessa faktorer är viktiga för just dessa företag, genomfördes så kallade respondentintervjuer.
Solvang & Holme (1997, s. 104) beskriver dessa som intervjuer som går ut på att intervjua människor som själva är insatta i vad som studeras. Vi anser att företagen och i detta fall dess ägare har den mest sanna bilden av vilka faktorer som är viktiga och det är därför som dessa har intervjuats och inte exempelvis revisorer eller andra intressenter. Urvalet omfattar företag med en omsättning under tre miljoner SEK, här kallade för mikroföretag. I Sverige finns ingen lagstadgad definition av mikroföretag och därför har författarna valt Svenskt
Näringslivs definition (se avsnitt 2.3). Orsaken till att mikroföretag valts som respondenter är att dessa företag nämnts som de som ska omfattas av slopandet av revisionsplikten. Resultaten av denna studie kan således vara av visst intresse för revisorer då de kan få en ledtråd om vad som är viktigt för denna grupp av företag. Detta kan vara till hjälp om revisorn vill behålla de klienter som inte är föremål för lagstadgad revision. Att en del av syftet berör ämnet revisionsplikt ansåg författarna vara ytterligare ett skäl att välja just mikroföretag. De respondenter som valdes har alla sin verksamhet i Uppsala, då detta var en tidsbesparande lösning med hänsyn till att författarna verkar i Uppsala och hade för avsikt att genomföra personliga intervjuer. Antalet respondenter uppgick till fem. Att inte fler intervjuats beror på att sammanställning av intervjuer är tidskrävande och tidsramen för denna studie är begränsad. En enklare faktaruta om respondentföretagen följer nedan:
Respondent och företag Verksamhet, (startår) Omsättning, (räkenskapsår) 1. Ulf Appelgren,
A R Bokningsplatsen AB
Konsultverksamhet avseende system- och programvara, (1988)
468 tkr, (200501-200512)
2. Pelle Norén, Allians Design AB
Identitetsformgivning för företag, (1999)
853 tkr, (200507-200606)
3. Gail Adam och Maria Andersson, ARA Life Science AB
Medicinsk och farmaceutisk forskning och utveckling, (2003)
1 408 tkr, (200505-200604)
4. Leif Jacobsson, Adando Consulting AB
Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m., (2004)
648 tkr, (200507-200606)
5. Andreas Östlund, Bakverket i Uppsala AB
Butikshandel med bröd och konditorivaror, (2005)
2 472 tkr, (200506-200608)
3.3 Metodkritik
I en kvalitativ intervju är det, jämfört med en kvantitativ studie, svårare att åstadkomma tillförlitliga resultat. Detta beror på svårigheten att standardisera så att varje intervjusituation genomförs identiskt lika. (Trost 1997, s. 100) Det finns också en risk för subjektiv tolkning av respondenternas svar. För att öka tillförlitligheten har författarna spelat in samtliga intervjuer och avlyssnat dessa var för sig för att sedan sammanställa dem tillsammans. En annan åtgärd som vidtagits är att de sammanställda intervjuerna skickats tillbaka till respondenterna för att de skulle få tillfälle att korrigera eventuella feltolkningar. Negativt med detta kan vara att
någon i ögonen eller kan tolkas till nackdel för intervjupersonen eller företaget denne representerar. Då ingen av respondenterna hade önskemål om att vara anonym valde vi att skriva ut deras namn. Anonymitet kan dock medföra att intervjupersonerna är mer öppna och ärliga och mindre benägna att ändra sina svar, men det blir samtidigt svårare att kontrollera svaren.
Eftersom vi genomförde en kvalitativ studie med öppna frågor finns det risk för att vissa faktorer föll bort om respondenterna inte tänkte på dem just vid intervjutillfället. Om frågorna hade ställts direkt utifrån modellen hade detta eventuellt kunnat undvikas. Å andra sidan skulle vi då inte veta om alla faktorer av betydelse för just vår respondentgrupp finns representerade i modellen och i och med det följer risken att gå miste om viktiga faktorer.
Respondenterna kan också bli lurade att tro att de värdesätter vissa faktorer då de får svaren givna och därför kan öppna frågor leda till ärligare svar.
För att förbättra möjligheten att studien mäter det den avser att mäta har vi intervjuat ägarna tillika grundarna av respektive företag för att försöka säkerställa att de som intervjuas är insatta i frågan. Alla dessa är dessutom verksamma i företaget idag och är de som sköter kontakten med revisorn. Av samma anledning har frågor förtydligats i de fall författarna har märkt att oklarheter förekommit. Även följdfrågor har ställts för att bekräfta svaren samt undvika feltolkningar. Fyra av de totalt fem intervjuerna genomfördes på plats hos företagen och den sista per telefon. Fördelar med personliga intervjuer är den ökade möjligheten att uppfatta och bättre förstå känslan i respondentens svar genom dennes kroppsspråk. Risken för stress kan minskas då det kan vara enklare att fokusera på intervjun när parterna sitter ansikte- mot-ansikte. Å andra sidan kan någon av parterna känna nervositet av att mötas i verkligheten och då känna sig tryggare med en telefonintervju. Telefonintervjuer kan också vara fördelaktiga genom att de är tidsbesparande och om respondenten befinner sig långt bort geografiskt sett också kostnadsbesparande.
Intervjuguiden skickades i förväg till de respondenter som så önskade. En nackdel med detta kan vara att svaren blir mindre spontana och att respondenterna hinner tänka ut svar som verkar bra och fördelaktiga för dem själva eller företaget.
I urvalet har ingen hänsyn tagits till bransch, antal anställda, hur länge företagen funnits eller omsättning så länge den understigit tre miljoner SEK. En risk med ett närmast slumpmässigt urval är att heterogeniteten kan sättas på spel, det går inte att styra så att företagen är
fördelade över branscher, storlek, ålder etcetera. Om alla respondenter exempelvis befinner sig inom samma bransch, kan det påverka svaren. I denna undersökning resulterade urvalsprocessen i en relativt jämn spridning mellan branscher och omsättningsnivåer. Dock har antalet intervjuade begränsats till fem, vilket också begränsar antalet representerade branscher. Resultaten hade eventuellt blivit mer nyanserade ju fler typer av mikroföretag som intervjuats. Dessutom bör det betänkas att inga definitiva slutsatser kan dras utifrån ett urval på fem respondenter, däremot kan resultaten ge ledtrådar. Något annat att ha i åtanke är att respondenterna kan ha tackat ja till intervju just för att de hade en positiv bild av sin revisor och om revisionens betydelse för sina respektive företag. Nämnas bör också att Allians Design AB sedan 2002 har haft sin revisionsbyrå som kund och det finns således risk för jäv i svaren.
4 Resultat
Resultatdelen kommer att delas in i tre avsnitt som är disponerade efter intervjuernas upplägg. Den första delen behandlar företagens tidigare val av revisor och den andra delen företagens val av revisor idag. Det sista avsnittet berör respondenternas inställning till revisionsplikt.
4.1 Tidigare val av revisor
A R Bokningsplatsen AB (företag 1) har idag en revisor från Öhrlings PricewaterhouseCoopers lokala kontor i Uppsala. Respondenten Ulf Appelgren var tidigare ekonomichef på ett företag och när han sedan startade eget valde han samma revisor som det gamla företaget använde sig av. Valet föll sig naturligt för respondenten då han kände revisorn sedan tidigare och hade förtroende för henne. För Appelgren är det viktigt att känna revisorn personligen och därmed kunna kontakta denne och ställa allehanda frågor för att vara säker på att inga större fel begås. Förtroende anser respondenten vara ett nyckelord i valet av revisor, som menar att då förtroende finns, medföljer en stabilitet som känns värdefull. Att Öhrlings PricewaterhouseCoopers är kända för andra ger en kvalitetsstämpel och kan då vara värt ett något högre pris, anser Appelgren.
Allians Design AB (företag 2) har en revisor från Folkesson Råd & Revision i Uppsala. Att just denna byrå anlitades berodde på att företagets redovisningsbyrå påtalade att företaget behövde en revisor och de rekommenderade just Folkesson Råd & Revision då de ansåg att de
att företagsägarna kände till en av revisorerna på byrån sedan innan. Det är viktigt för Allians Design att Folkesson Råd & Revision specialiserar sig på ägarledda företag eftersom respondenten Pelle Norén värdesätter att omges av duktiga samarbetspartners. Han anser att kunskap och budskap påverkar omgivningen. Därför anser han det också viktigt att byrån står för något som företaget kan identifiera sig med. Respondentföretaget verkar lokalt i Uppsala, Stockholm och övriga Mälardalen. Respondenten menar att företaget får en kvalitetsstämpel gentemot sina kunder eftersom Folkesson Råd & Revision är ett känt namn i dessa områden.
ARA Life Science AB (företag 3) har idag en revisor från KPMG i Uppsala. Företaget sitter tillsammans med andra små företag i kontorshotellet Technosites lokaler, där det tidigare fanns en redovisningskonsult från KPMG tillgänglig som företaget hade bra kontakt med och förtroende för. Då det var dags att välja revisor valde de mellan KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers (då de hade blivit rekommenderade den senare av kollegor). Enligt respondenterna Gail Adam och Maria Andersson, ville de välja en stor byrå med anledning av att det kändes tryggare med en etablerad med bra rykte och bred kompetens. De tror dock inte att kvaliteten behöver vara bättre på en stor byrå. De kallade in båda byråerna till intervjuer där de fick presentera vad de kunde erbjuda. Företagsägarna ville exempelvis veta om de kunde få hjälp med skatteplanering utöver standardtjänsterna. Båda revisionsbyråerna verkade bra, men KPMG valdes på grund av bättre personlig kontakt med den revisorn. Han ingav också ett förtroende och visade att han brydde sig om företaget trots att det är litet. De kände att det var tillåtet att ställa ”dumma frågor” och ringa när de behövde hjälp. Dessutom hade revisorn tidigare arbetat med ett annat litet biotechföretag som respondenterna kände till, så de ansåg att han hade rätt kompetens och erfarenhet.
Adando Consulting AB (företag 4) använder sig av Anita Ekdahl Revision AB, en egenföretagare verksam i Uppsala. Respondenten Leif Jacobsson arbetade tidigare som konsult på Öhrlings PricewaterhouseCoopers, men trots detta var byrån inget alternativ när respondenten startade eget företag och det var dags att välja revisor. Detta då han ansåg att Öhrlings tog för mycket betalt i kombination med att de hade mer kunskap än han hade nytta av. För Jacobsson är ett välkänt byrånamn inte likställt med kvalitet. Däremot frågade han en kvinnlig före detta kollega på Öhrlings som han hade förtroende för om hon kunde rekommendera en revisor och hon nämnde då Anita Ekdahl. Jacobsson värdesatte att revisorn arbetade med och hade förståelse för fåmansbolag. Specialkunskaper i övrigt var inget han eftersökte hos revisorn då han inte hade behov av exempelvis skatteplanering eller placering av mycket pengar. Inte heller ansåg han det viktigt att revisionsbyrån hade ett gott rykte eller
att kunna identifiera sig med revisorn eftersom han inte avsåg att skylta utåt med vem som är revisor. Anledningen till att Jacobsson följde kollegans rekommendation var, förutom att revisorn uppfyllde hans grundläggande önskemål, att han ansåg att revisorn då skulle tvingas göra ett bättre arbete. Respondentens teori är att om någon blivit rekommenderad för ett uppdrag anstränger denne sig extra för att inte göra bort sig både hos klienten och hos personen som rekommenderat.
Bakverket i Uppsala AB (företag 5) har sedan starten för två år sedan haft en revisor från Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Uppsala. En vän till respondenten Andreas Östlund kände en av revisorerna på Öhrlings och tipsade om honom. Respondenten menar att eftersom det finns så många revisorer är det svårt att välja, och då betyder ett gott ord mycket. Detta i kombination med att revisorns kontor låg i närheten var avgörande för valet. Närheten ansåg Östlund vara en stor fördel då han tyckte det var mycket praktiskt att enkelt kunna besöka revisorn. En annan faktor som spelade in var att revisionsbyrån hade ett gott renommé, vilket respondenten ansåg särskilt viktigt vid uppstarten av bolaget. Exempelvis vid kontakt med skattemyndigheten tyckte han att det kändes bra rent psykologiskt att ha en byrå med gott rykte bakom sig. Ytterligare en anledning till valet var att revisorn som person ingav ett seriöst intryck genom att han visade intresse för verksamheten. Priset nämndes som en faktor att ta hänsyn till men hade inte någon större betydelse i detta fall, då Östlund ansåg att fördelarna i form av gott renommé och närhet vägde tillräckligt tungt. Värt att nämna är att revisorn som valdes slutade på byrån efter en tid. Bakverket tilldelades då en ny revisor från samma revisionsbyrå.
4.2 Val av revisor idag
En bra revisor ska enligt Ulf Appelgren (företag 1; A R Bokningsplatsen AB) sätta kvalitet på bokslutsarbetet genom att hitta problem och ge förslag på förbättringar. Denne ska kunna avgöra vad som är ett stort respektive litet problem och ska signalera vad som är på gång och komma med tips. Appelgren tycker även att en bra revisor uppmärksammar skattemässiga frågor trots att detta formellt inte tillhör revisorns arbetsuppgifter. Skulle företaget tvingas välja ny revisor idag skulle de välja någon de känner till sedan tidigare och som de tror uppfyller de önskemål företaget har på revisorsarbetet. I detta fall skulle inte priset på revisionen ha någon avgörande betydelse. Skulle de inte känna till någon skulle priset eventuellt spela större roll, men då i kombination med rekommendationer från andra.
Bokningsplatsen har kunder i hela landet samt utomlands och vill växa. Enligt respondenten
Om Pelle Norén (företag 2; Allians Design AB) skulle tvingas välja en ny revisor idag, skulle han inte inrikta sig på en revisionsbyrå som arbetar internationellt eftersom företagets kunder finns nationellt. Han skulle med störst sannolikhet välja en revisor utifrån rekommendation, om rekommendationen kom från en person som han litade på. Byråns varumärke skulle också ha en viss betydelse eftersom företaget som kund ska känna förtroende för och kunna förlika sig med revisionsbyrån och vad den står för. Norén anser att den sociala faktorn är viktig, men att revisorer ofta fokuserar på det funktionella istället för det emotionella. Vidare tycker han att det viktigaste i en revisorsrelation är trygghet och att kunna ta kontakt med revisorn när de själva har behov. Priset skulle inte vara en avgörande faktor vid ett nytt val även om han påpekar att kostnad har viss betydelse för ett litet företag.
Som nämnts under ovanstående rubrik, värdesätter Gail Adam och Maria Andersson (företag 3; ARA Life Science AB) den personliga kontakten med revisorn samt möjligheten att kunna ställa frågor när behovet finns. Om företaget skulle välja en ny revisor idag skulle de söka upp någon som passar ihop med dem själva och med personen som hjälper dem med bokföring.
De vill också att byrån verkar i Uppsala så att revisorn är enklare att nå. Mycket små revisionsbolag skulle inte vara aktuella för ARA Life Science. De anser sig ha många olika behov och den kompetensspridning som större byråer har täcker in alla dessa. Kostnaden får varken vara för hög eller låg, om revisionen är för billig skulle respondenterna bli misstänksamma. Tillvägagångssättet skulle vara att fråga kollegor om rekommendationer.
För Leif Jacobsson (företag 4; Adando Consulting AB) är det viktigt att relationen till myndigheter fungerar och att revisorn hjälper till att hålla reda på när och vad som ska skickas till dessa. Det är därför viktigt att ha en revisor som vet vad som gäller för små företag. Enligt Jacobsson ska en bra revisor svara på frågor när han ringer och han vill känna att han kan ta kontakt med revisorn när behov uppstår. Då företaget är litet, tror han inte att han skulle få lika stor uppmärksamhet hos till exempel Öhrlings PricewaterhouseCoopers som hos en mindre revisionsbyrå. En bra personkemi mellan revisorn och respondenten anser han betydelsefull med motiveringen att det blir enklare att ställa ”dumma frågor”.
Rekommendation från nuvarande revisor, den gamla kontakten från Öhrlings eller från någon annan likasinnad kollega i yrket skulle avgöra valet av revisor idag. Då gärna förutsatt att ovanstående kriterier är uppfyllda.
För Andreas Östlund (företag 5; Bakverket i Uppsala AB) är den personliga relationen med revisorn viktig. Det ska vara en person som kan gå ut och ta en öl eller äta lunch med sin
klient. Eftersom revisorn är den som företaget ska vända sig till vid frågor underlättas kontakten om relationen är avslappnad, menar Östlund. Enligt honom ska en bra revisor hålla koll på verksamheten och inte släppa igenom felaktigheter. Trots att respondenten uppskattar ovanstående skulle han först och främst se över priset på revisionen om företaget idag skulle tvingas välja ny revisor. Detta beror på att han anser sig ha fått kunskap och information från nuvarande revisor och därför skulle klara sig med en billigare byrå som bara utför det mest nödvändiga. Dock har han efter bytet av revisor upptäckt värdet av en aktiv sådan, något han resonerar kan vara värt ett lite högre pris. Med aktiv menar han att revisorn exempelvis spontant ringer upp och ger förslag på förbättringar och även höjer en varningsflagg om något i verksamheten inte är som det ska. Östlund anser dock att det är svårt att avgöra hur mycket detta mervärde är värt: ”Har jag behovet eller tycker jag bara att det är bra?”.
4.3 Revision i framtiden?
Med anledning av att A R Bokningsplatsen AB (företag 1) satsar på att växa utanför orten och att det då är extra viktigt med en kvalitetsstämpel, kommer de att behålla revisorn om revisionsplikten kommer att försvinna i framtiden. Skulle företaget endast driva sin verksamhet lokalt är det enligt respondenten möjligt att de skulle tänka annorlunda.
Allians Design AB (företag 2) kommer också att behålla sin revisor. Norén menar att när han själv driver ett företag och tror på det han gör är det en trygghet att någon annan tar hand om de delar han själv inte är bäst på. Som nämnts tidigare säger respondenten att duktiga människor smittar av sig. Han tillägger att det också ser bra ut med ”fina siffror” vid till exempel offentlig upphandling och det ger trygghet till de som köper företagets tjänster.
Gail Adam och Maria Andersson på ARA Life Science AB (företag 3) anser att genomgången av ekonomin som revisionen innebär är av så stort värde för dem själva att de kommer att behålla revisorn. De ser det som en trygghet att veta att fel som gjorts kommer att upptäckas, vad gäller till exempel uppgifter till skattemyndigheten.
Om revisionsplikten slopas kommer även Adando Consulting AB (företag 4) att behålla sin revisor eftersom det fortfarande kommer att vara viktigt att sköta sig gentemot myndigheter, som respondenten dessutom tror kommer skärpa sina kontroller om förslaget om avskaffning går igenom. Revisionskostnaden är inte så hög att den har en betydande inverkan på frågan.
Andreas Östlund på Bakverket i Uppsala AB (företag 5) kände inte till förslaget om avreglering av revisionsplikten men svarade efter en kort betänketid att han antagligen skulle klara sig utan revisor i och med att han själv sköter bokföringen och anser sig ha ordning på siffrorna. Dessutom tror Östlund att han efter några år med revisor kommer att ha lärt sig hur mycket fungerar. Han tillägger dock att denna uppfattning kan ändras i framtiden om verksamheten inte skulle gå lika bra som idag.
5 Analys
I detta kapitel kommer studiens resultat rörande valet av revisor att analyseras, för att sedan jämföras med referensramen. Respondenternas åsikter om revisionsplikten diskuteras och jämförs med tidigare studier i det sista avsnittet.
5.1 Tidigare val av revisor
Fyra av fem respondentföretag utgick i sitt val av revisor från en rekommendation från någon i dess närhet. En anledning till detta kan vara att dessa företag var nystartade vid valtidpunkten. Majoriteten hade dessutom knappa erfarenheter av egenföretagande och hade således inte valt revisor tidigare. Att respondentföretagen då väljer via rekommendation kan bero på bekvämlighet, eftersom det krävs en del efterforskning att själv leta upp en lämplig revisor. En ytterligare förklaring kan vara tryggheten att som ny egenföretagare veta att någon annan har en bra uppfattning om revisorn i fråga, särskilt om företagaren har förtroende för personen som rekommenderar. Att trygghet har stor betydelse för en nybliven småföretagare kan ha en naturlig förklaring i att denne befinner sig i en situation där det mesta är nytt och ovant. Leif Jacobsson på Adando Consulting hade en egen förklaring till varför det kan vara tryggt att gå på rekommendation; han anser att revisorn då anstränger sig extra mycket för att inte göra bort sig dubbelt; både hos klienten och hos personen som rekommenderat. Ulf Appelgren på Bokningsplatsen valde inte på rekommendation, då han själv kände en revisor sedan tidigare som han hade förtroende för. Detta kan ge minst lika stor trygghet som en rekommendation då företagaren själv har kunskap om hur den aktuella revisorn arbetar och är som person.
Det går att urskilja ett mönster i processen, hur respondenterna har valt sina revisorer. Till att börja med har alla respondenter oavsett förkunskaper om revision haft klart för sig vilken typ av revisionsbyrå de är intresserade av, det vill säga om de är ute efter en stor respektive liten byrå, eller en byrå med viss kunskapsbredd eller tjänsteinriktning. Exempelvis efterfrågade tre
av fem respondenter kunskap om och förståelse för småföretag. För Allians Design var det dessutom viktigt att de kunde identifiera sig med revisionsbyrån. Att just Allians Design värdesätter detta kan bero på att företaget arbetar med identitetsformgivning för företag och därför har detta i åtanke när de väljer vilka partners de ska arbeta med. Utifrån ovanstående önskemål har företagen sedan utgått från rekommendationer eller tidigare arbetsrelationer för att välja den specifika revisorn. Ett alternativt scenario skulle kunna vara att ordningen är den omvända; då respondenterna fått en rekommendation av någon de litar på antar de att den rekommenderade revisionsbyrån är den typ de är ute efter.
När rekommendationen överensstämde med den efterfrågade egenskapen och kompetensen hos byrån, var den avgörande faktorn hur respondenterna tyckte om revisorn som person. Ulf Appelgren på Bokningsplatsen ansåg att förtroende och personlig kontakt var mest betydelsefullt i valet. För Gail Adam och Maria Andersson på ARA Life Science var bättre personlig kontakt den avgörande anledningen till att de valde KPMG framför Öhrlings PricewaterhouseCoopers. De nämnde också rätt kompetens och erfarenhet hos revisorn själv som egenskaper de ansåg vara av vikt. Revisorns kompetens var även av betydelse för Leif Jacobsson på Adando Consulting och för Andreas Östlund på Bakverket. Då revisorn är den som företagsägarna har kontakt med och vänder sig till vid frågor och som även är den som faktiskt godkänner hur företaget sköter sin ekonomi, kan det ses naturligt att revisorn som person är av stor betydelse. Det faktum att företagen är små tror vi också har en inverkan på att revisorn som person är viktig. Alla företagare har inte intresse av eller kunskap om ekonomi och eftersom revisorn ofta finns nära till hands får denne många gånger agera ekonomisk rådgivare. Det kan då vara angeläget för företagsägaren att komma bra överens med och känna förtroende för sin revisor.
Revisionsbyråns rykte ansåg fyra av fem respondenter ha betydelse i valet, dock av olika anledningar. ARA Life Science nämnde byråns rykte som en trygghet för dem själva. Detta tror vi kan bero på att en byrå med gott renommé förväntas anstränga sig för att behålla detta rykte och därmed göra ett bra arbete åt företaget. För Bokningsplatsen, Allians Design och Bakverket hade ett bra rykte och ett känt namn betydelse utåt och innebar en kvalitetsstämpel gentemot olika intressenter. Leif Jacobsson på Adando Consulting menade att han inte skyltar utåt med vem som är revisor och ryktet har därför ingen större betydelse. Huruvida revisionsbyråns rykte har betydelse för de olika företagen kan grunda sig i olika typer av kunder, leverantörer och andra intressenter och vilket intresse dessa har i företagens revision.
Ulf Appelgren på Bokningsplatsen, Andreas Östlund på Bakverket samt Gail Adam och Maria Andersson på ARA Life Science tog upp tillgänglighet som en viktig faktor när de valde revisor första gången. Appelgren har tidigare arbetat som ekonomiansvarig på ett företag och därmed kommit i kontakt med revisorer förut och kan redan då ha skaffat sig en uppfattning om vad han anser viktigt. Östlund, Adam och Andersson uppskattade en geografisk närhet till den blivande revisionsbyrån och det kan ha sin förklaring i att de var nya företagare med många frågor och ett större behov av personlig assistans.
Det kan tyckas naturligt att pris spelar en stor roll vid uppstart av ett litet bolag, då många har begränsade medel att tillgå i början. Studien visar dock att priset på revision haft liten eller ingen betydelse för intervjuföretagen vid valet av revisor. Andreas Östlund på Bakverket var den ende respondent som tog upp pris som en faktor av vikt, men resonerade att närheten till revisorn var värt ett högre pris. Vi tolkar detta som att företagen värdesatte att få en stabil start och bli tryggt omhändertagna mer än ett lågt pris.
5.2 Val av revisor idag
I dagsläget verkar samtliga respondenter nöjda med sina revisorer och har inga planer på att byta. Något att ha i åtanke kan vara det faktum att respondenternas åsikter baseras på erfarenheter med en eller möjligtvis två revisorer. Detta kan innebära att de har svårt att jämföra revisorers olika egenskaper och kompetenser och kanske därför inte insett precis vad företaget behöver. Ett exempel på detta är Bakverket, som fick en ny revisor när den förre slutade. Den nye revisorn var mer aktiv än den tidigare och respondenten insåg då att han värdesatte att till exempel få spontana tips på förbättringar.
Allians Design, ARA Life Science och Adando Consulting skulle alla gå på rekommendation om de tvingades välja en ny revisor idag, det vill säga samma tillvägagångssätt som vid valet av nuvarande revisor. En förklaring till detta kan, förutom de i föregående avsnitt redan nämnda, vara att det förra valet blev lyckat och att verksamheten inte har förändrats eller utvecklats så till vida att företagen har behov av annan kompetens eller andra egenskaper.
Bakverket valde också sin första revisor utifrån rekommendation men är av åsikten att han fått mycket användbar information från sin nuvarande revisor och det skulle därför räcka med en billigare revisor som fokuserar på det ytterst nödvändiga. Att respondenten har ändrat åsikt kan bero på att han är intresserad av att själv hålla ordning på hela ekonomin och därför har försökt snappa upp vad revisorn gjort i företaget. Ulf Appelgren på Bokningsplatsen nämnde även han rekommendation som ett möjligt tillvägagångssätt, under förutsättning att han inte
kände till någon lämplig revisor. Orsaken till att han i första hand skulle välja någon han känner tror vi är samma som nyligen nämnda, det vill säga ett tidigare lyckat val.
Respondenterna är eniga om att val genom rekommendation endast är aktuellt då deras grundläggande önskemål är uppfyllda. Allians Design, ARA Life Science och Adando Consulting har behov av att ha revisorn tillgänglig, det vill säga ha möjlighet att kontakta denne när de vill. En förklaring tror vi kan vara att de flesta mikroföretag inte har en utpräglad ekonomiavdelning. Har de dessutom ingen hjälp med bokföringen blir revisorn den som får svara på de flesta frågor och hans eller hennes tillgänglighet blir extra viktig. Respondenterna på ARA Life Science, Adando Consulting och Bakverket anser också att personkemin är av stor betydelse eftersom en avslappnad relation gör att det känns enklare att ställa många frågor. Vi tror att samma anledning som kan ligga bakom betydelsen av tillgänglighet även kan påverka vikten av bra personkemi.
Förutom ovanstående nämner respondenterna ytterligare faktorer som de skulle ta hänsyn till i valet av revisor idag. För Bokningsplatsen och Allians Design är det av olika anledningar viktigt med revisionsbyråns varumärke. Bokningsplatsen tänker på byråns varumärke och att den är etablerad utomlands eftersom företaget vill växa både nationellt och internationellt och samtidigt vill att kunder och övriga intressenter ska uppfatta den kvalitetsstämpel som enligt företaget är sammankopplad med att anlita en revisionsbyrå med bra rykte. Även Allians Design nämner vikten av byråns varumärke gentemot sina kunder men de anser också att det är viktigt att själva kunna identifiera sig med revisionsbyrån och vad varumärket står för. Som vi diskuterade i avsnitt 5.1 kan detta förklaras med det faktum att Allians Design arbetar med identitetsformgivning.
Olika typer av byråns och revisorns kompetens efterfrågas av företagen. ARA Life Science tror att endast större revisionsbyråer kan erbjuda den breda kompetens som företaget önskar.
Företagets tjänster är av skiftande karaktär och det kan kännas tryggt för ägarna att veta att det finns specialistkompetens inom revisionsbyrån då nya frågor och problem uppkommer. Dock är företaget relativt nytt, vilket kan innebära att verksamheten inom några år är mer stabil och ägarna vet mer precis vilka tjänster de faktiskt har behov av. Leif Jacobsson på Adando Consulting har krav på kompetens som innebär det motsatta; han efterfrågar specialkunskaper om småföretag, vilket vi anser har den enkla förklaringen att han vill ha bäst service för just sin typ av företag. Liksom ARA Life Science har Adando Consulting endast funnits i några
år. Skillnaden är att Leif Jacobsson verkar säker på hur verksamheten ska se ut både nu och i framtiden.
Respondenterna Andreas Östlund (Bakverket) och Ulf Appelgren (Bokningsplatsen) anser att kvalitet i form av mervärde utöver den formella revisionen har betydelse för valet av revisor idag. Båda frågar exempelvis efter tips om förbättringar och uppmärksammande av problem.
Återigen kan förklaringen vara det faktum att företagen är mycket små och att revisorn då ofta blir den naturliga rådgivaren. Att just Östlund uppmärksammar detta kan bero på att han bytt revisor och upptäckt skillnader i hur aktiv respektive revisor var utöver det grundläggande arbetet. Han anser sig själv ha insikt i det fundamentala ekonomiarbetet och kanske därför uppskattar mervärdet som han inte har lika stor kunskap om. Appelgren har drivit eget företag under en längre period än övriga respondenter, vilket kan innebära att han har haft tid och erfarenhet att upptäcka vad som är kvalitet för honom.
5.3 Jämförelse med tidigare studier utifrån 7P-modellen
Här jämförs resultat från tidigare forskning med resultat från denna uppsats. Avsnittet inleds med två figurer utformade efter 7P-modellen. Den första innehåller resultat av tidigare studier (se även figur 2.3 s. 15), medan den andra är en sammanställning av uppsatsens resultat.
Figur 5.1 Egen bearbetning av 7P-modellen anpassad till revisionsbranschen. Baserad på text i kapitel 2 avseende valet av revisor enligt tidigare studier.
Produkt -varumärke -kvalitet specialisering upptäcka problem rådgivning
Pris -nivå
-pris i relation till kvalitet Plats
-internationellt nätverk -tillgänglighet
Deltagare -revisorerna rykte engagemang oberoende relation &
personkemi kommunikation kompetens
Process -struktur -policys -procedurer
Fysiska bevis Påverkan -byråns rykte -revisorns rykte -arbetsrelation rekommendation
