Informatik
Institutionen för Data- och systemvetenskap
”Vi får ett digitalt utanförskap som vi på något vis måste hantera”
En kvalitativ undersökning om hur digitala stödverktyg kan bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre.
Examensarbete
Författare: Ida Gärdqvist och Pernilla Olsson Huvudområde: Informatik
Högskolepoäng: 15 hp Nivå: Kandidat (C) Termin: HT 2020
Handledare: Thomas Persson Slumpi Examinator: Christina Amcoff Nyström Kurskod: IK100G
Utbildningsprogram: Informatik med inriktning systemutveckling
Förord
Det har varit lärorikt och intressant på många sätt att genomföra denna kandidatuppsats. Det goda samarbetet har bidragit till att processen varit utvecklande för oss båda, där många och långa diskussioner genomförts. Stödet från varandra har hjälpt oss framåt i arbetet i de perioder där motivationen varit bristande. I skrivandeprocessen har vi kompletterat varandra med våra olika egenskaper, vilket har känts tryggt att kunna luta sig mot.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare, Thomas Persson Slumpi. Ditt stöd och dina värdefulla tankar har hjälpt oss under hela denna process. Vi vill även passa på att tacka alla opponenter som bidragit med konstruktiv feedback och fått oss att ständigt ifrågasätta och reflektera över vårt arbete. Vi vill även tacka alla deltagare som bidragit med både sin tid och värdefulla kunskap, utan er hade inte denna studie kunnat genomföras.
Sist men inte minst, tack till våra familjer som varit ett enormt stöd under denna långa process.
Tack!
Ida Gärdqvist och Pernilla Olsson Östersund, mars 2021
Sammanfattning
Många äldre anser att det är svårt att börja använda ny teknik och svårt att få hjälp när de behöver det. I ett samhälle som digitaliseras allt mer riskerar de därför att hamna i ett digitalt utanförskap. Svårigheterna gällande användandet av digital teknik kan bero på olika problemfaktorer som bristande motivation, otrygghet, komplexitet och otillräckliga för- kunskaper. För att dessa faktorer ska kunna hanteras behöver de äldre ha tillgång till stöd.
Tidigare forskning visar att äldre föredrar sociala stödformer, men om det sociala stödet inte kan erhållas behöver lämpliga ersättande stödverktyg finnas tillgängliga som kan underlätta användandet av digital teknik.
Syftet med denna studie var att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre genom att studera hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik. En kvalitativ studie, som utgick från en teorimodell baserad på de fyra problemfaktorerna, genomfördes. Tre olika digitala stödverktyg, i form av skriftliga, auditiva och visuella instruktioner, utvärderades. Åsikter kring de digitala stödverktygen samt de olika problemfaktorerna samlades in från en IT-pedagog och från personer som var 65 år eller äldre genom två delstudier bestående av intervjuer och tänka högt-test.
Resultatet visade att faktorerna bristande motivation och otrygghet kunde hanteras med digitala stödverktyg medan faktorerna komplexitet och otillräckliga förkunskaper var svårare att hantera. Resultatet visade också att användaren av digitala stödverktyg bör få välja om stödet ska nyttjas i ett auditivt, visuellt eller skriftligt format. De skriftliga instruktionerna var det stödverktyg som kunde hantera flest problemfaktorer medan de visuella instruktionerna var svårast att använda eftersom verktyget krävde digitala förkunskaper. När förkunskaperna var otillräckliga kunde inget av stödverktygen användas på ett optimalt sätt. Det är därmed svårt att minska det digitala utanförskapet enbart med hjälp av digitala stödverktyg, eftersom de som står längst utanför det digitala samhället och har störst behov av stöd inte har de grundläggande kunskaperna för att använda verktygen.
Nyckelord: Äldre, digitalt utanförskap, digital teknik, digitalt stödverktyg.
Abstract
Many older people find it difficult to start using new technology and difficult to get the help when they need it. Society is becoming increasingly digital, therefore there's a risk ending up digitally excluded. Use of digital technology can be difficult due to problematic factors such as insufficient prior knowledge, lacking motivation, insecurity, and the complexity. In order for these factors to be managed, there needs to be support available. Prior research shows that older people have preferences for social support, but when this support is not available appropriate replacement tools need to be available to facilitate the use of digital technology.
The purpose of the study was to help reduce digital exclusion among the elderly by studying how different digital support tools can be used to deal with problem factors when using digital technology. A qualitative study was conducted, based on a theory model that highlights four problem factors. Three different digital support tools in an auditory, visual and written format were evaluated. Opinions on the digital support tools as well as the various problem factors were collected from an IT educator and from the elderly at the age of 65 or over through two sub-studies consisting of interviews and thinking aloud tests.
The results showed that the factors that were most difficult to counter with the digital support tools were the complexity and insufficient prior knowledge, while the factors lacking motivation and insecurity could be managed with the digital support tools. The results also showed that users of digital support tools should be able to choose whether the support is to be used in an auditory, visual or written format. The written instructions could combat the most problem factors. The visual instructions was the support tool that was most difficult to use because it required some prior digital knowledge. If basic digital knowledge is absent, none of the support tools could be used in an optimal way. Reducing digital exclusion solely with the help of digital support tools is thus difficult because those who are most excluded and have the greatest need for support don't possess the basic knowledge to use the tools.
Keywords: Older adults, digital exclusion, digital technology, digital support tool.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Forskningsfrågor ... 2
1.3 Disposition ... 2
2. Teoretiskt ramverk ... 2
2.1 Faktorer som påverkar användandet av digital teknik ... 3
2.1.1 Otillräckliga förkunskaper ... 3
2.1.2 Komplexitet ... 3
2.1.3 Bristande motivation ... 3
2.1.4 Otrygghet ... 4
2.2 Steg-för-steg-anvisningar i digitala stödverktyg ... 4
2.2.1 Auditiva instruktioner ... 5
2.2.2 Observationsinlärning via videomodellering ... 5
2.2.3 Skriftliga instruktioner ... 6
2.3 Teorimodell ... 6
3. Metod ... 7
3.1 Forskningsmetod ... 7
3.2 Datainsamling ... 8
3.2.1 Planering och genomförande av delstudie I ... 9
3.2.2 Planering och genomförande av delstudie II ... 9
3.3 Dataanalys ... 18
3.3.1 Delstudie I med IT-pedagog ... 19
3.3.2 Delstudie II - Tänka högt-test ... 19
3.3.3 Delstudie II - Intervju ... 20
3.3.4 Trovärdighet i kvalitativa data ... 20
3.4 Forskningsetik ... 21
4. Resultat och analys ... 22
4.1 Delstudie I ... 22
4.1.1 Otillräckliga förkunskaper ... 22
4.1.2 Otrygghet ... 23
4.2 Delstudie II ... 23
4.2.1 Skriftliga instruktioner ... 24
4.2.2 Visuella instruktioner ... 28
4.2.3 Auditiva instruktioner ... 32
4.3 Sammanfattning ... 35
5. Diskussion ... 36
5.1 Resultat ... 36
5.1.1 Samhälleliga och etiska aspekter ... 37
5.2 Metod ... 38
6. Slutsats ... 41
6.1 Förslag till framtida forskning ... 41
Referenser ... 42 Bilagor
1
1. Introduktion
Allt fler av våra myndigheter och samhällstjänster, som exempelvis kollektivtrafiken, banker, Skatteverket och sjukvården, går över till att bli digitala, och att det digitala samhället är här för att stanna är en utveckling som inte har kunnat undgå någon. I coronapandemins fotspår tvingades även utbildningsväsen, näringsverksamheter och samhällskontakter bedrivas med hjälp av digitala verktyg. När allt fler av samhällets tjänster digitaliseras kan det få problem- atiska konsekvenser för dem som har svårigheter med att använda digital teknik, då de riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap (Internetstiftelsen, 2020). Hit hör bland annat många äldre, det vill säga personer som är minst 65 år gamla (Statens offentliga utredningar, 2015), som anser att det är svårt att börja använda ny teknik och svårt att få hjälp när de behöver det (Pálsdóttir, 2020).
Svårigheterna gällande nyttjandet av digital teknik kan bero på olika problemfaktorer, som bristande motivation, otrygghet, otillräckliga förkunskaper och komplexitet. Bristande motiv- ation och en känsla av otrygghet är två problemfaktorer som kan medföra att äldre inte vill eller vågar bege sig in i det digitala samhället (Cifter och Dong, 2010; Minge och Cymek, 2020; Oppl och Stary, 2020). Om otillräckliga förkunskaper står i vägen för användandet av digital teknik behöver det finnas stöd som underlättar (Kleinberger et al., 2019; Martínez- Alcalá et al., 2018; Minge och Cymek, 2020). Stöden får dock inte vara alltför komplexa i förhållande till de befintliga förkunskaperna, eftersom det annars kan leda till att den hjälp som behövs inte erhålls (Miwa et al., 2019). Av samma anledning måste stöden också i övrigt vara anpassade till användarens egenskaper och ålder (Blažič och Blažič, 2020; Czaja och Sharit, 2016; Miwa et al., 2019). Det är därmed inte tillräckligt att endast göra digital teknik mer tillgänglig för de äldre, utan de måste också få stöd för att kunna använda den (Pálsdóttir, 2020).
Tidigare forskning visar att de äldres användning av digital teknik har ökat när de har fått stöd i olika former (Blažič och Blažič, 2020; Ma, Chan och Teh, 2020; Oppl och Stary, 2020).
Forskningen visar även att den digitala klyftan därmed har minskat och delaktigheten i det digitala samhället har ökat (Blažič och Blažič, 2020; de Carvalho et al., 2019; LoBuono, Leedahl och Maiocco, 2019; Ma, Chan och Teh, 2020).
Några exempel på stöd som kan erbjudas till de äldre är digitala stöd, olika former av utbildningar samt sociala stöd från vänner, familj, lärare och handledare. Den tidigare forskningen har fokuserat på sociala stödformer medan digitala stödverktyg inte har undersökts lika frekvent (Carlo och Bonifacio, 2020; López Seguí et al., 2019; Tyler, Simic och De George-Walker, 2018; Xiong och Zuo, 2019). Studier har även fastställt att ett socialt stöd, där de äldre får hjälp av en person, föredras framför digitala stödformer, som videoklipp eller spel (Alcobia, Alturas och Diogo, 2020; Wilhelm, Jakob och Dietmeier, 2019). Dock finns det tillfällen när det sociala stödet inte kan erhållas och i de fallen behöver lämpliga ersättande stödverktyg finnas tillgängliga för att underlätta användandet av digital teknik bland äldre. På grund av bristen på forskning kring digitala stödverktyg är det därför
2 intressant att undersöka hur digitala stödverktyg kan användas för att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre genom att studera hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik.
1.2 Forskningsfrågor
För att uppfylla syftet med studien behöver följande forskningsfrågor besvaras:
● Vilka problemfaktorer kan hanteras med hjälp av olika digitala stödverktyg?
● Vilka problemfaktorer är mer utmanande att hantera med hjälp av olika digitala stödverktyg?
1.3 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i sex avsnitt: Introduktion, Teoretiskt ramverk, Metod, Resultat och analys, Diskussion samt Slutsats.
I det första avsnittet presenteras studiens problemområde följt av studiens syfte och forskningsfrågor. Nästa avsnitt, teoretiskt ramverk, beskriver det teoretiska ramverk som studien tillämpat. I metodavsnittet presenteras de två delstudiernas valda datainsamlings- metoder i form av tänka högt-test och intervjuer. Detta är följt av ett resultat- och analysavsnitt där det empiriska materialet analyseras med hjälp av det tillämpade teoretiska ramverket, vilket genererar en diskussion kring studiens syfte och forskningsfrågor som redovisas genom avsnitten diskussion och slutsats.
2. Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt introduceras de olika faktorer som anses vara ett hinder för äldres användande av digital teknik. Faktorerna som presenteras kan påverka användandet av digitala stöd- verktyg och användandet av övrig digital teknik, som exempelvis digitala tjänster. En introduktion görs också av olika stödverktyg som enligt tidigare forskning anses vara fördelaktiga för att hantera de olika problemfaktorerna samt främja användandet av digital teknik. Avsnittet om stödverktyg inleds med en beskrivning av steg-för-steg-instruktioner, då denna typ av instruktioner har implementerats i de tre utvalda stödverktygen som senare avhandlas.
3
2.1 Faktorer som påverkar användandet av digital teknik
Här introduceras de faktorer som anses vara ett hinder för äldres användande av digital teknik.
Faktorerna som presenteras kan påverka användandet av digitala stödverktyg och användandet av övrig digital teknik, som exempelvis digitala tjänster.
2.1.1 Otillräckliga förkunskaper
Kunskap och erfarenheter kan påverka hur de äldre ser på digital teknik. Äldre som inte har tillräckliga förkunskaper för att kunna använda digital teknik på egen hand kan uppfatta användandet som ett slöseri med tid eftersom det då ofta tar längre tid för dem att genomföra ärenden digitalt (Vukelic et al., 2020). Oerfarna digitala användare som saknar tillräckliga förkunskaper behöver dock lägga ner tid på att bli bekanta med tekniken (de Carvalho et al., 2019). För att underlätta detta behöver det finnas stöd tillgängligt som bidrar till att de på ett relativt enkelt sätt kan använda digital teknik oberoende av tidigare kunskapsnivå (Kleinberger et al., 2019; Martínez-Alcalá et al., 2018; Minge och Cymek, 2020; Pálsdóttir, 2020).
2.1.2 Komplexitet
Stöd som är alltför komplexa kan medföra att de äldre inte får tillräcklig hjälp för att kunna använda digital teknik på egen hand (Miwa et al., 2019). Det kan handla om att stöden inte är utformade för äldre användare eller anpassade till deras förkunskaper (Miwa et al., 2019).
I vissa fall kan stöd som används för att lära ut hur teknik fungerar vara på engelska eller använda ett alltför komplicerat språk och terminologi för att kunna förstås av alla (Carlo och Bonifacio, 2020; Cifter och Dong, 2010; Freeman et al., 2020; Veloso et al., 2019).
Instruktioner och utbildningar är några exempel på stöd där språket som används inte alltid är anpassat till dem som inte har tillräckliga kunskaper i engelska eller inte är förtrogna med de metaforer eller tekniska uttryck som används. Det är därför viktigt att detta tas i beaktande när stöd utformas för att främja användandet av digital teknik bland äldre (Carlo och Bonifacio, 2020; Cifter och Dong, 2010;Freeman et al., 2020; Veloso et al., 2019).
2.1.3 Bristande motivation
Motivation är en viktig faktor för viljan att använda digital teknik och detta är något som äldre ofta saknar (Cifter och Dong, 2010; de Carvalho et al., 2019). Stöd som utvecklas för att hjälpa äldre att använda digital teknik bör därför medverka till att motivationen höjs. Ett sätt att åstadkomma detta är genom att de äldre får använda digital teknik i ett passande tempo som inte orsakar stress (Arthanat et al., 2019; Hasan och Linger, 2018; López Seguí et al., 2019; Veloso et al., 2019). Ett annat sätt är att nyttan med de digitala tjänsterna eller stöden framhävs så att de äldre förstår hur de kan bli hjälpta av att använda dem (Arthanat et al., 2019; Tyler, De George-Walker och Simic, 2020). Stöden kan designas på ett sådant sätt att användarna upplever att de kan dra nytta av dem vid användandet (Struve och Wandke, 2009;
4 Wilhelm, Jakob och Dietmeier, 2019). Exempelvis kan en kursbeskrivning som lyder Meddelanden till barn och barnbarn via WhatsApp medföra att potentiella kursdeltagare lättare kan relatera till värdet med kursen och kunskaperna som fås (Wilhelm, Jakob och Dietmeier, 2019). Framhävs inte värdet av det specifika stödet kommer vare sig tid eller energi läggas ner på att använda det (Struve och Wandke, 2009).
2.1.4 Otrygghet
Otrygghet i form av rädsla och dåligt självförtroende kan motverka viljan att använda digital teknik (LoBuono, Leedahl och Maiocco, 2019; Minge och Cymek, 2020; Oppl och Stary, 2020; Veloso et al., 2019). Studier har visat att äldre användare ofta har negativa förväntningar och känner sig för hjälplösa för att våga använda digital teknik (LoBuono, Leedahl och Maiocco, 2019; Minge och Cymek, 2020; Oppl och Stary, 2020). De känner ibland en osäkerhet inför att prova nya aktiviteter och oroar sig över bedragare och den personliga säkerheten online eller över att inte känna igen skadliga internetsidor (Carlo och Bonifacio, 2020; LoBuono, Leedahl och Maiocco, 2019; Veloso et al., 2019; Wilhelm, Jakob och Dietmeier, 2019). De är ofta också rädda för att råka förstöra något under användandet om de inte med säkerhet vet hur tekniken fungerar (Alcobia, Alturas och Diogo, 2020; Ivan och Mocanu, 2020; Oppl och Stary, 2020). De stöd som används för att främja användandet av digital teknik bland äldre bör därför bidra till att de kommer över sin rädsla och osäkerhet (Minge och Cymek, 2020) samt till att deras självförtroende och förmåga att använda den digitala tekniken ökar (Kleinberger et al., 2019).
2.2 Steg-för-steg-anvisningar i digitala stödverktyg
Veloso et al. (2019) menar att steg-för-steg-anvisningar som ges beträffande hur en specifik uppgift bör utföras för att uppnå ett givet mål kan vara ett effektivt stöd för äldre som vill utöka sina digitala kunskaper. Instruktionerna ges för att uppgiftens olika steg ska kunna genomföras på rätt sätt och i rätt ordning, vilket gör att belastningen på arbetsminnet minskar (Hollis-Sawyer och Sterns, 1999; Sanders et al., 2013). Förståelsen för nyttan med den digitala tekniken ökar och därmed motivationen att använda den (Veloso et al., 2019). Enligt Wilhelm, Jakob och Dietmeier (2019) fungerar steg-för-steg-instuktioner bra när en ny uppgift ska genomföras. Om uppgiftens praktiska mål är att skicka en bild via WhatsApp kan vägen fram till målet presenteras med hjälp av steg-för-steg-anvisningar (Wilhelm, Jakob och Dietmeier, 2019).
I en studie av Leen-Thomele, Hetzner och Held (2016), där äldre lärde sig att använda surf- plattor, visade det sig att oavsett tidigare erfarenheter, utbildning och självförtroende gällande teknik, föredrog majoriteten av de äldre att ta till sig ny information genom steg-för-steg- guidning (Leen-Thomele, Hetzner och Held, 2016).
Som tidigare studier har visat kan steg-för-steg-instruktioner implementeras på olika sätt (Veloso et al., 2019; Wilhelm, Jakob och Dietmeier, 2019). De kan exempelvis med fördel implementeras i form av muntliga instruktioner under en handledning (Wilhelm, Jakob och
5 Dietmeier, 2019). Därmed är det också möjligt att tillämpa steg-för-steg-instruktioner i en digital kontext i form av digitala auditiva instruktioner, visuella instruktioner i digitala videor samt i form av skriftliga instruktioner i digitala manualer för att underlätta introduktionen av nya uppgifter.
2.2.1 Auditiva instruktioner
Yu et al. (2009) menar att ljudinstruktioner är bra hjälpmedel för att skapa ett intresse och en positivitet gentemot den teknik som ska användas. De kan bidra till att öka motivationen och samtidigt är de fördelaktiga för dem som har svårigheter att läsa text på datorskärmen (Zhang, 2006). Det är viktigt att det går att pausa, spola tillbaka och spela upp ljudinstruktionerna på nytt vid behov, så att det är möjligt att begrunda informationen och lyssna igenom instruktion- erna flera gånger i de fall de är svåra att förstå eller om någon del av informationen har missats (Zhang, 2006). För att vara så användbara som möjligt bör instruktionerna vara korta, direkta och framhäva den viktigaste informationen (Nielsen, 2000).
2.2.2 Observationsinlärning via videomodellering
Enligt Ma, Chan och Teh (2020) har det skett en ökning av studier som fokuserar på bästa praxis när det kommer till att lära nya användare hur man på ett effektivt sätt använder digital teknik. En av de dominerande teorierna som används är social kognitiv teori (SKT) och ett grundläggande tema inom SKT är observationsinlärning (Bandura, 1986). SKT och observationsinlärning utgår från att ny kunskap kan inhämtas genom att observera andra i olika kontexter. Detta kan vara genom sociala interaktioner, upplevelser eller externa mediainflytanden. Observatörens uppfattning om sin egen förmåga att utföra ett beteende påverkas av att titta på andra som utför beteendet. Värderingar, attityder, tankesätt och beteenden imiteras och förvärvas (Bandura, 2008).
SKT och observationsinlärning har visat sig kunna påverka de förväntade resultaten samt att det visar på olika tillvägagångssätt för en mer effektiv prestation (Compeau och Higgins, 1995; Gupta, Bostrom och Huber, 2010). Det har också visat sig vara användbart inom ramen för informationstekniska utbildningar för att bland annat förbättra deltagarnas tekniska färdigheter och acceptans (Compeau och Higgins, 1995; Gupta, Bostrom och Huber, 2010;
Ma, Chan och Teh, 2020; Tsai et al., 2015; Yi och Davis, 2003). En studie av Yi och Davis (2003) visade att observationsinlärningen gav ett bättre resultat än en föreläsningsbaserad utbildning.
En form av observationsinlärningsmetod från Bandura (1986) är videomodellering. Detta innebär att en specifik aktivitet eller uppgift utförs av en person på film och filmen används sedan som observationsmaterial för att det som har utförts i videon ska kunna imiteras.
Resultat från tidigare studier har visat att äldre lär sig bättre genom videomodellering än genom föreläsningar eller stöd utan någon mänsklig förebild (Callahan, Kiker och Cross, 2003; Gist, Rosen och Schwoerer, 1988).
6 Struve och Wandke (2009) samt Ma, Chan och Teh (2020) har använt observationsinlärning via videomodellering i studier som de har utfört. Struve och Wandke (2009) kunde påvisa att det fanns en nytta med att använda videomodellering för att lära äldre att använda en biljettautomat och Ma, Chan och Teh (2020) erfor att de äldre ville lära sig använda de digitala enheterna även fortsättningsvis efter att de genomgått observationsinlärningen.
Resultaten från båda studierna visade på en ökad kunskap hos de äldre gällande teknik samt en ökad förmåga att använda tekniken (Ma, Chan och Teh, 2020; Struve och Wandke, 2009).
Observationsinlärning kan även leda till en förbättrad känsla av säkerhet hos de äldre i deras interaktion med digital teknik (Chien et al., 2020).
2.2.3 Skriftliga instruktioner
Skriftliga instruktioner har en betydande roll för äldre när det kommer till förvärvandet av digitala färdigheter, främst på grund av att de lindrar den osäkerhet och rädsla som äldre kan känna gentemot digital teknik (Ivan och Mocanu, 2020). Om det inte finns någon skriftlig beskrivning som förklarar hur den digitala tekniken fungerar gör rädslan för att råka förstöra något att äldre drar sig för att använda den. En anledning till detta skulle kunna vara att instruktioner och handböcker varit viktiga historiskt när äldre har lärt sig använda ny utrustning (Ivan och Mocanu, 2020).
För att kunna göra användbara skriftliga beskrivningar är det viktigt att förstå skillnaderna mellan yngre och äldre användare (Cifter och Dong, 2010). När det dessutom är upp till användarna att avgöra huruvida de vill läsa beskrivningen innan de börjar använda ny teknik bör designen och utformningen vara tilltalande för att uppmuntra användarna till att läsa (Cifter och Dong, 2010).
Då minnet, uppmärksamheten och förståelsen påverkas med åren kan äldre uppleva det besvärligt att hålla tidigare utförda uppgifter och tillvägagångssätt i minnet samt att förstå visuella och textbaserade instruktioner som inte är tydliga nog (Cifter och Dong, 2010). De kan till exempel ha svårigheter att minnas hur de tidigare har gjort för att stänga av en digital enhet med hjälp av strömknappen. Strömknappens placering kan därför behöva tydliggöras i de skriftliga instruktionerna vid upprepade tillfällen (Cifter och Dong, 2010). Svårigheter kan också uppstå om terminologin och språket är för svårbegripligt, exempelvis om tekniska uttryck används. Även textstorleken är viktig att ta hänsyn till, då en textstorlek som är mindre än 14 punkter kan vara svår för äldre att läsa (Cifter och Dong, 2010).
2.3 Teorimodell
Utifrån de tidigare studier som har gjorts gällande äldre, digital teknik och digitala stöd har följande modell utvecklats. Modellen presenteras i figur 1 och gestaltar de olika problemfaktorer som anses vara ett hinder för äldres användande av digital teknik samt de digitala stödverktyg som har till uppgift att hantera problemfaktorerna för att främja användandet av digital teknik.
7
Figur 1. Teorimodell som gestaltar de olika problemfaktorer som anses vara ett hinder för äldres användande av digital teknik samt de digitala stödverktyg som har till uppgift att hantera problemfaktorerna för att främja användandet av digital teknik.
3. Metod
Det finns olika vetenskapsteoretiska traditioner gällande hur forskning bör bedrivas, och i huvudsak lyfts två olika förhållningssätt fram, nämligen positivism och hermeneutik (Wallén, 1996). Positivismen menar att kunskap ska gå att pröva empiriskt, där mätningar ska utföras och metoderna som tillämpas ska ge en exakt och pålitlig kunskap genom mätkrav, som till exempel validitet och reliabilitet (Wallén, 1996). Känslor och värderingar anses således inte vara kunskap inom positivismen, eftersom dessa inte kan testas för att se om de stämmer överens med verkligheten. Positivismen är objektorienterad, vilket enligt Wallén (1996) innebär att människan liknas mer vid ett föremål eller ett objekt samt att forskarens roll är att vara objektiv och inte låta sig påverkas av värderingar som ligger utanför vetenskapen.
Inom hermeneutiken, som även kan beskrivas som tolkningslära eller en allmän lära om kommunikation och förståelse, tolkas istället innebörden av texter, symboler, handlingar och upplevelser (Wallén, 1996). Wallén (1996) menar att hermeneutiken är subjektorienterad, vilket innebär att människan anses vara en tänkande och upplevande individ och forskningen görs i en kontext som sedan kan tolkas.
Då studiens syfte är att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre genom att studera hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik behöver människors åsikter, upplevelser och erfarenheter kunna tolkas utifrån den kontext de befinner sig i. Därför kommer denna studie bedrivas utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.
3.1 Forskningsmetod
Wallén (1996) menar att en kvalitativ forskningsmetod förknippas med hermeneutiken, där sådant som är svårtolkat studeras, som exempelvis människans känslor och upplevelser.
8 Innebörder måste tolkas kvalitativt då det kan finnas bakomliggande information som är dolt eller underförstått, och för att kunna göra detta kan datainsamlingsmetoder, som till exempel intervjuer eller deltagande observationer, vara passande.
Förutom att Walléns (1996) argumentation togs i beaktande vid valet av forskningsmetod var det även viktigt med en forskningsmetod som gav möjligheten att djupgående kunna under- söka hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik, där det intressanta är hur människan tolkar och upplever verkligheten i relation till sina egna erfarenheter och tidigare kunskap (Backman, 2016).
I tillägg till detta menar Pálsdóttir (2020) att det saknas kvalitativa studier inom området och att fler av dessa behöver genomföras, eftersom tidigare studier har tillämpat en kvantitativ eller mixad forskningsmetod (Alcobia, Alturas och iogo, 2020; Brivio, atti och alim erti, 20 ; Mart nez- lcal et al., 2018; Vukelic et al., 2020). Detta var således ytterligare en bidragande orsak till att en kvalitativ forskningsmetod ansågs vara fördelaktig.
3.2 Datainsamling
Två delstudier har genomförts för att samla in data. Data till delstudie ett samlades in med hjälp av en ostrukturerad intervju samt skriftlig kommunikation med en IT-pedagog och samordnare för DigidelCenter, som bland annat arbetar med att hålla IT-kurser och erbjuda stöd till äldre. Enligt Denscombe (2018) är den ostrukturerade intervjuformen användbar vid tillfällen när intervjuaren har ett ämne eller ett tema som ska belysas, men inte vill påverka diskussionen med specifika frågor. Diskussionen formas då av den som blir intervjuad (Denscombe, 2018). Då intentionen med delstudie ett var att få en bättre insikt och ökad förståelse för äldres användning av digital teknik ansågs denna intervjustruktur vara lämplig.
Data till delstudie två samlades in med hjälp av tänka högt-test och semistrukturerade intervjuer. Ett tänka högt-test (Think-aloud) kan definieras som ett test där deltagaren uppmanas att utföra en uppgift i ett system, exempelvis via en dator, samtidigt som denne kontinuerligt tänker högt och observeras (Nielsen, 2012; Van Someren, Barnard och Sandberg, 1994). Deltagaren uttrycker kort sagt sina tankar samtidigt som denne tar sig igenom uppgiften (Nielsen, 2012). Testet används för att förstå de problem som deltagaren stöter på vid interaktionen med systemet, via deras verbaliserade tankeprocesser (Gulliksen et al., 2004; Vredenburg et al., 2002; Nielsen, 1993). Denna typ av test är ett välkänt och välanvänt verktyg inom informatikområdet (Bruun et al., 2009; Chang och Johnson, 2020;
Currie, McGrath och Day, 20 0; Fan, Li och Truong, 2020; ranić och Ćukušić, 20 ; Nielsen, Clemmensen och Yssing, 2002; Nielsen och Molich, 1990). En viktig fördel med testet enligt Nielsen (2012) är att det fungerar som ett ”fönster till själen” som gör det möjligt att upptäcka vad deltagaren verkligen tycker. Detta test kan liknas vid en deltagande observation, där fördelen, enligt Wallén (1996), är att tyst kunskap kan utvinnas tillsammans med erfarenheter som kommer fram i konkreta situationer, men som lätt kan missas vid intervjuer. Övriga fördelar med ett tänka högt-test är att det är flexibelt och enkelt att lära sig (Nielsen, 2012).
9 Intervjuer valdes då de enligt Denscombe (2018) ger möjligheten att fånga in åsikter, uppfattningar och erfarenheter från den tillfrågade. Det var svårt att på förhand kunna förutse vilken information som skulle framkomma, vilket medförde att semistrukturerade intervjuer ansågs vara den mest passande intervjuformen. Detta då Wallén (1996) menar att det är viktigt att kunna ställa följdfrågor, vilket denna intervjustruktur tillåter i motsats till en strukturerad intervju (Denscombe, 2018). Utöver detta ger denna intervjustruktur också en ökad flexibilitet att ändra frågorna och deras ordningsföljd under intervjuns gång, vilket kan vara fördelaktigt för att kunna undersöka ny intressant information som framkommer och för att deltagaren så grundligt och utförligt som möjligt ska kunna dela med sig av sina tankar och åsikter (Denscombe, 2018). För att minimera risken att gå miste om olika uppfattningar och annan relevant information tillämpades därför denna intervjustruktur.
3.2.1 Planering och genomförande av delstudie I
Ändamålet med delstudie ett var att samla in data gällande IT-pedagogens erfarenheter och kunskaper om äldres användning av digital teknik då detta ansågs vara värdefullt för studien som helhet. Delstudien bestod av en ostrukturerad intervju samt kommunikation via e-post.
Den information som inledningsvis mottogs via e-post var en rapport som IT-pedagogen skapat, där bland annat information kring ett projekt och resultatet av detta behandlades.
Rapporten lästes igenom för att få en bättre förståelse för vad IT-pedagogen arbetade med samt vad projektets syfte var. När detta hade gjorts bokades ett samtal in med IT-pedagogen.
Samtalet genomfördes via videokonferensverktyget Zoom där det spelades in med IT- pedagogens godkännande. Det genomfördes i form av en ostrukturerad intervju där IT- pedagogen fick berätta om sina erfarenheter och kunskaper från sitt arbete med målgruppen äldre, det vill säga personer som är minst 65 år gamla (Statens offentliga utredningar, 2015) och även diskutera vilken roll stödverktyg har för dem och för IT-pedagogens arbete. Efter samtalet fortsatte kommunikationen via e-post där ytterligare frågor besvarades gällande IT- pedagogens syn på olika former av stöd och stödens betydelse för äldre.
3.2.2 Planering och genomförande av delstudie II
Ändamålet med delstudie två var att låta personer som var 65 år eller äldre testa olika digitala stödverktyg under ett tänka högt-test för att sedan kunna dela med sig av sina åsikter, erfarenheter och upplevelser gällande användandet av stödverktygen vid en intervju.
Då studien var bunden till en viss tidsram krävdes ett organiserat och strukturerat planerings- arbete för att kunna ge studien de bästa förutsättningarna. De semistrukturerade intervjuerna och tänka högt-testen sammanfördes i en session. Sessionen startade med en delintervju som behandlade bakgrundsinformation om deltagaren. Därefter utfördes det första tänka högt- testet varpå ytterligare en intervju utfördes. Ett iterativt förhållningssätt tillämpades vilket innebar att varje deltagare utförde tre tänka högt-test under en session följt av en intervju efter varje test (se figur 2). Detta avslutades sedan med en mer övergripande intervju.
10
Figur 2. Studiens kombination av de två datainsamlingsmetoderna.
Med hjälp av en kombination av metoder menar Denscombe (2018) att träffsäkerheten i fynden ökar samt att det ger en helhetssyn där olika perspektiv kombineras. Data från tänka högt-testen kunde kontrolleras och utforskas ytterligare under intervjun samt att deltagarnas tillvägagångssätt under tänka högt-testen kunde jämföras med deras uttalanden under intervjuerna för att på så vis få fram skillnader mellan handling och ord. Wallén (1996) menar att detta är fördelaktigt för att få fram dolda och underförstådda budskap. Utöver detta kunde även data som framkommit ur både tänka högt-testen samt intervjuerna jämföras med data från delstudie ett med IT-pedagogen.
Det digitala videokonferensverktyget Zoom valdes för att genomföra studien. I Zoom kunde sessionen spelas in, förutsatt att deltagarna gett sitt godkännande, vilket ansågs kunna förenkla analysen av sessionen då videoinspelningar enligt Wallén (1996) är gynnsamma för att få med ett förlopp med många detaljer. Inspelningen bidrog också till att det var lättare att kunna se tillbaka och analysera när, var och hur problem uppstod i samband med deltagarnas åsikter och upplevelser.
Innan datainsamlingen till delstudie två påbörjades utfördes en pilotsession med en testperson från målgruppen äldre. Orsaken till detta var att en ungefärlig tid för hela sessionen, som inkluderade både tänka högt-test och intervjuer, behövde fastställas samt att tydligheten av scenarierna, intervjuområdena och intervjufrågorna behövde utvärderas och säkerställas. Mer information kring dessa delar tas upp under kapitel 3.2.2.2 Hjälpmedel, 3.2.2.3 Tänka högt- test samt 3.2.2.5 Intervju. Bryman (2011) och Denscombe (2018) menar att en pilot- undersökning inte enbart har för avsikt att undersöka om frågorna är tillfredsställande utan också om undersökningen fungerar i sin helhet. Pilotsessionen genomfördes i video- konferensverktyget Zoom, där den också spelades in för att kunna utvärderas i efterhand samt för att situationen skulle efterlikna den kommande test- och intervjusituationen så exakt som möjligt. Resultatet av pilotsessionen bidrog till att vissa intervjufrågor fick omformuleras eller läggas till, beroende på deltagarens digitala kompetens, för att vidare kunna utvinna information. Några av de digitala stödverktygen, för vissa scenarier, fick också justeras, på grund av att deltagaren kunde välja två olika tillvägagångssätt i startskedet av scenarierna.
Verktygen kompletterades med fler anvisningar, vilket innebar att intervjuaren fick vara uppmärksam under tänka högt-testen för att se vilket tillvägagångssätt deltagaren använde i startskedet av scenariot och därefter anpassa den följande anvisningen efter detta. Pilot- sessionen resulterade även i en ungefärlig maxtid på en timme och trettio minuter för hela sessionen. Enligt Denscombe (2018) är det viktigt att kunna presentera en ungefärlig tidslängd för de tilltänkta intervjupersonerna, redan vid den första kontakten, då detta ofta är en central fråga för dem. En tidsplan upprättades därför, dels för att kunna ge deltagarna en
11 ungefärlig tidslängd och dels för att kunna säkerhetsställa tiden under den skarpa under- sökningen.
3.2.2.1 Deltagare och kriterier
Sammanlagt deltog nio personer i delstudie två, där sex var kvinnor och tre var män, i en ålder mellan 65 och 78 år. För att kunna delta i studien behövde deltagarna uppfylla vissa kriterier. Det första kriteriet behandlade deltagarnas ålder, där de behövde ha fyllt 65 år för att ingå i målgruppen äldre.
Det andra kriteriet behandlade tillgången till en digital enhet och en e-postadress. Deltagarna behövde dela den egna enhetens skärm under tänka högt-testet för att deras tillvägagångssätt skulle kunna observeras. På grund av detta rekommenderades användandet av en surfplatta eller dator där skärmstorleken är större än på en mobiltelefon. De deltagare som inte hade tillgång till en surfplatta eller dator kunde däremot använda en mobiltelefon. En e-postadress behövdes för att deltagarna skulle kunna motta en inbjudan till sessionen i videokonferens- verktyget Zoom samt motta de digitala stödverktyg som skulle testas under sessionen.
Det sista kriteriet behandlade deltagarnas digitala kompetens. På grund av att studien genom- fördes digitalt till följd av en rådande pandemi behövde deltagarna ha kunskaper i att öppna videokonferensverktyget via länken som skickades till dem med e-post, alternativt ha tillgång till hemmavarande hjälp med detta.
För att komma i kontakt med deltagarna i målgruppen äldre kontaktades PRO, pensionärernas riksorganisation. Detta ansågs passande eftersom PRO är Sveriges största mötesplats för pensionärer och har cirka 320 000 medlemmar utspridda över hela landet (PRO, u.å). Ett e-postmeddelande (se bilaga A) skickades ut till kansliet på PRO:s riksorganisation inne- hållande information kring studien, såsom syfte, kriterier samt kontaktuppgifter. Detta följdes upp med ett telefonsamtal efter några dagar då inget svar hade erhållits från PRO.
Telefonsamtalet resulterade i att e-postmeddelandet vidarebefordrades till fjorton individer inom olika PRO-organisationer runt om i landet, av en individ som bland annat arbetar med verksamhetsutveckling inom PRO. Utifrån detta hörde fem deltagare av sig via e-post för att uttrycka sitt intresse av att delta i studien. Ytterligare fem deltagare kunde dessutom sedan kontaktas på uppmaning av några av de fem första deltagarna och slutligen deltog nio stycken i studien. Den sista deltagaren kunde inte delta på grund av tekniska problem. Deltagaren försökte logga in i videokonferensverktyget vid två olika tillfällen och fick hjälp av sin partner samt av intervjuarna via telefonen, men efter två misslyckade försök uttryckte deltagaren en önskan om att avstå från att delta i studien.
Samtliga deltagare som deltog i studien presenteras i tabell 1 med information om deras ålder, den digitala enhet de använde sig av under sessionen samt en kort beskrivning av deras digitala kompetens och syn på digitaliseringen i samhället.
12
Tabell 1. Information om deltagarna i delstudie två
Deltagare Ålder Enhet Beskrivning
A 68 Surfplatta Deltagaren uttrycker att den egna digitala kompetensen inte är så bra eftersom hen har svårt att sätta sig in och lära sig nya saker. Hen känner en osäkerhet kring ny digital teknik och behöver ofta be om stöd från sin partner. Hen uttrycker att det är viktigt att följa med i den digitala utvecklingen, men att det är besvärligt när man inte kan eller inte har ett intresse för det digitala.
B 67 Mobil-
telefon
Deltagaren uttrycker att den egna digitala kompetensen är ganska bra och tycker att det är roligt att försöka lära sig ny digital teknik. Oftast provar sig hen fram själv. Hen uttrycker att det är viktigt att följa med i den digitala utvecklingen, då det flesta tjänster nu hanteras digitalt.
C 76 Stationär
dator
Deltagaren uppger att den egna digitala kompetensen är ”okej” men menar att det är besvärligt när det som hen har lärt sig inte fungerar. Deltagaren är inte nyfiken på det digitala utan vill bara att det ska fungera. När ny digital teknik ska användas brukar det oftast sluta med att hen ber om hjälp. Hen uttrycker att det är viktigt att följa med i den digitala utvecklingen för att inte hamna utanför, eftersom det är många viktiga saker man inte kan delta i annars.
D 78 Stationär
dator
Deltagaren uttrycker att den egna digitala kompetensen är ganska hög. Hen provar sig ofta fram när ny digital teknik ska användas, men ibland kan ett socialt stöd behövas.
Det kan vara irriterande när tekniken är ologisk och inte fungerar som förväntat. Hen anser att det är nödvändigt att följa med i den digitala utvecklingen då den är ofrånkomlig, men samtidigt menar hen att många människor lämnas utanför och att vi inte helt kan övergå till ett digitalt samhälle än.
E 65 Stationär
dator
Deltagaren uttrycker att den egna digitala kompetensen är ganska bra för åldern, men att det finns utrymme att lära sig mer. När ny digital teknik ska användas känner hen antingen lite oro eller så blir hen fixerad och gör inget annat tills hen har lärt sig använda den. Hen använder sig främst av Google eller Youtube om hen behöver hjälp med det digitala och brukar även ofta hjälpa sin partner med det digitala. Att följa med i den digitala utvecklingen är ett absolut måste i dagens samhälle. Dock poängterar deltagaren att det går för fort för de äldre.
F 78 Stationär
dator
Deltagaren uttrycker att den egna digitala kompetensen är ganska bra. Hen tycker att det är roligt att använda ny digital teknik och är nyfiken när det är något som hen behöver använda. Annars tycker hen att det är onödigt. Ofta klarar sig hen själv och provar sig fram om hen måste lära sig något nytt. Hen ser positivt på den digitala utvecklingen, tycker att det är viktigt att vara delaktig och känner ingen oro för sin egen del.
G 65 Bärbar
dator
Deltagaren uttrycker att den egna digitala kompetensen är på en medelnivå och oftast försöker hen att prova sig fram om hen måste lära sig ny digital teknik. Hen tycker att vissa saker i den digitala utvecklingen är viktiga att kunna, till exempel att utföra bankärenden, medan andra saker som till exempel Instagram inte är lika viktiga. Hen tycker att utvecklingen är bra till viss mån, men inte om allt måste göras digitalt.
H 68 Bärbar
dator
Deltagaren uppger att den egna digitala kompetensen är ”ganska ostadig” och därför ber hen ofta sina barn om hjälp. Hen anser att det är viktigt att hänga med i den digitala utvecklingen, men att det inte är så lätt alla gånger. Det kan vara besvärligt med alla lösenord som behövs, eftersom det kan vara svårt att hålla reda på dessa när man blir äldre.
I 78 Bärbar
dator
Deltagaren menar att den egna digitala kompetensen ”nästan är noll” och att hen måste få hjälp när ny digital teknik ska användas. Hen anser att det inte är så viktigt att följa med i den digitala utvecklingen. Det viktiga är att kunna tillräckligt för att klara sig, som exempelvis att kunna betala räkningar. Deltagaren menar att utvecklingen går för fort för de äldre.
13 3.2.2.2 Hjälpmedel
Vid genomförandet av studien tillämpades några hjälpmedel. Ett sessionsschema (se bilaga B) skapades för att notera datum och tid för deltagarnas inbokade sessioner samt information om vilken roll varje intervjuare tilldelats under respektive session. Två olika roller tilldelades där den ena intervjuade och den andra antecknade. Den som tog anteckningar ansvarade även för att säkerställa att tiden hölls samt att inga frågor missades eller behövde repeteras. Även andra regler som behandlade dessa roller specificerades ytterligare för att motverka förvirring under sessionen.
I ett försök att motverka en snedvridning av studien och samtidigt strukturera sessionen skapades ett körschema (se tabell 2). Sekvensen av stödverktygen som testades behövde alterneras mellan deltagarna för att undvika att de skulle kunna utföra sessionen med kunskap som erhållits under testets gång. Det ansågs vara fördelaktigt att samtliga stödverktyg utvärderades flera gånger av en deltagare som inte hade gjort testet tidigare och således inte hade kunskaper om testets uppbyggnad. Samtidigt behövde scenarierna varieras för att deltagarna inte skulle lära sig att genomföra ett scenario på egen hand, utan hjälp av stödverktyget, allteftersom sessionen fortskred. Därför fick varje enskild deltagare testa de tre stödverktygen på tre olika scenarier. Dock behövde stödverktygen testas flera gånger på samma scenario för att de skulle kunna utvärderas på ett mer likvärdigt sätt oberoende av deltagarnas förkunskaper gällande det scenario de utförde. Körschemat bidrog till att säkerställa att det var lika många deltagare i varje testgrupp och det innehöll detaljer kring vilken deltagare som skulle utföra vilket scenario, med vilket stödverktyg samt i vilken ordning. Tre deltagare följde samma schema där ordningen, val av scenario och det digitala stödverktyget var detsamma.
Tabell 2. Körschema över deltagare, scenario och digitalt stödverktyg
DELTAGARE SCENARIO
Skicka ett meddelande på Facebook
Sök efter en tågbiljett på SJ
Leta efter en vara på Blocket
A D
I G I T A L T
S T Ö D V E R K T Y G
Auditiva instruktioner Visuella instruktioner Skriftliga instruktioner
B Skriftliga instruktioner Auditiva instruktioner Visuella instruktioner
C Visuella instruktioner Skriftliga instruktioner Auditiva instruktioner
D Auditiva instruktioner Visuella instruktioner Skriftliga instruktioner
E Skriftliga instruktioner Auditiva instruktioner Visuella instruktioner
F Visuella instruktioner Skriftliga instruktioner Auditiva instruktioner
G Auditiva instruktioner Visuella instruktioner Skriftliga instruktioner
H Skriftliga instruktioner Auditiva instruktioner Visuella instruktioner
I Visuella instruktioner Skriftliga instruktioner Auditiva instruktioner
14 De scenarier som deltagarna fick genomföra var att skicka ett meddelande på Facebook till en vän, söka efter en tågbiljett på sj.se för att hälsa på en släkting samt leta efter en vara att köpa på Blocket. Dessa scenarier grundar sig i delstudie ett där IT-pedagogen uttryckte att samtliga av dessa specifika uppgifter efterfrågas av de äldre när de beskriver vilka problem de har stött på, vad de behöver hjälp med, vilka aktiviteter de vill lära sig att utföra eller vilka digitala tjänster de vill lära sig att använda.
Genom att samtliga scenarier hade testats under pilotsessionen, ledde informationen som samlats in kring genomförandet och flödet i scenarierna, till en förståelse för vilka förberedelser som behövde utföras. Exempelvis skapades ett fingerat konto hos Facebook för att scenariot skicka ett meddelande på Facebook till en vän skulle kunna utföras. Detta då ambitionen var att undvika användandet av privata konton på grund av integritets- och säkerhetsskäl. Scenarierna som hade testats under pilotsessionen skrevs ner (se bilaga C), utvecklades ytterligare och lästes upp för deltagarna under de skarpa tänka högt-testen (Van Someren, Barnard och Sandberg, 1994).
3.2.2.3 Tänka högt-test
Uppbyggnaden och genomförandet av tänka högt-testen inspirerades av Nielsen (2012) samt Van Someren, Barnard och Sandberg (1994) där varje deltagare fick utföra tre olika scenarier med hjälp av tre olika digitala stödverktyg på en digital enhet för att därefter kunna dela med sig av sina åsikter, erfarenheter och upplevelser gällande stödverktygen. Scenarierna användes för att framhäva nyttan av aktiviteten (Arthanat et al., 2019; Tyler, De George-Walker och Simic, 2020) och för att skapa en mer realistisk situation för deltagaren.
Innan testet genomfördes informerades deltagaren om avsikten med testet samt hur testet skulle utföras. Deltagaren försäkrades även om att det inte var de egna kunskaperna som skulle granskas utan att det viktiga var deltagarens åsikter och upplevelser kring de digitala stödverktygen. Detta hjälpte till att få deltagaren att känna sig mer avslappnad i miljön (Van Someren, Barnard och Sandberg, 1994) och förhoppningsvis motverka den onaturliga testsituationen (Nielsen, 2012). En uppvärmningsövning utfördes även där deltagaren fick försöka att tänka högt i syfte att öka bekvämligheten med att uttrycka sina tankar (Ericsson och Simon, 1984; Van Someren, Barnard och Sandberg, 1994). Därefter fick deltagaren instruktioner till det aktuella scenariot som skulle utföras samt ytterligare en uppmaning om att tänka högt. Deltagaren försäkrades även om att ingen tanke var felaktig samt att det var bättre att prata för mycket än för lite. Deltagaren fick sedan utföra scenariot med hjälp av det utvalda digitala stödverktyget och intervjuaren poängterade att endast stödverktyget fick användas som hjälpmedel.
Intervjuaren observerade därefter deltagaren och försökte hålla interaktionen till ett minimum (Ericsson och Simon, 1984). Vid vissa tillfällen, när deltagaren blev tyst, försökte intervjuaren ge neutrala instruktioner för att uppmuntra deltagaren att fortsätta tänka högt men samtidigt säkerställa att tankeprocessen förblev opåverkad (Ericsson och Simon, 1984; Van Someren, Barnard och Sandberg, 1994). Fraser som exempelvis ”fortsätta prata” användes vid dessa tillfällen. Samtidigt skrevs anteckningar ner i ett dokument av den person som tilldelats denna
15 roll. Anteckningarna behandlade deltagarens verbala kommunikation under tänka högt-testen, som till exempel kommentarer eller suckningar samt annan icke-verbal kommunikation som kunde utvinnas genom skärmdelningen. Detta kunde till exempel vara hur tillvägagångssättet såg ut, var deltagaren klickade och letade samt om scenariot kunde utföras.
Tänka högt-testet utfördes via det utvalda videokonferensverktyget där deltagaren blev ombedd att dela sin skärm samt slå på sin kamera om detta fanns tillgängligt. Samtliga del- tagare delade sin skärm och tre deltagare (C, D, F) använde även sin kamera. Detta bidrog till att det var lättare att följa med i deras tankeprocess och notera situationer som de upplevde som problematiska och där de i vissa fall fastnade.
Alla deltagare, utom deltagare C, fullföljde hela sessionen under ett tillfälle. Deltagare C avbröt på grund av privata skäl, efter att det andra tänka högt-testet med tillhörande intervju hade genomförts. Deltagaren bad att få återuppta sessionen fyra dagar senare. Innan sessionen återupptogs med tänka högt-test tre gavs en kortare tillbakablick på vilka digitala stödverktyg och scenarier som hade testats samt att deltagarens åsikter kring de utförda scenarierna återberättades. Detta genomfördes i ett försök att hjälpa deltagaren att lättare minnas.
3.2.2.4 Digitala stödverktyg
De tre digitala stödverktyg som deltagarna fick testa var auditiva instruktioner, visuella instruktioner via en video samt skriftliga instruktioner i pdf-format. Eftersom deltagarna skulle utföra tre olika scenarier skapades tre olika versioner av varje stödverktyg. Sammanlagt skapades tre auditiva instruktioner (se bilaga D), tre visuella instruktioner samt tre skriftliga instruktioner (se bilaga E). Stödverktygen designades dels utifrån de tre scenarier som beskrivits tidigare samt utifrån det teoretiska ramverket.
De auditiva instruktionerna designades genom att steg-för-steg-anvisningar skrevs ned i ett dokument, vilka sedan lästes upp för deltagaren av intervjuaren. Detta gjordes i enlighet med den forskning som utförts av Veloso et al. (2019) där deltagarna fick muntliga steg-för-steg- instruktioner i ett försök att minska belastningen på arbetsminnet (Hollis-Sawyer och Sterns, 1999; Sanders et al., 2013). För att instruktionerna skulle vara så användbara som möjligt beaktades de riktlinjer som Nielsen (2000) rekommenderar och målet var därför att ge korta och koncisa instruktioner för att framhäva den viktigaste informationen.
Då instruktionerna i detta fall lästes upp för deltagaren, istället för att spelas in, fanns inte möjligheten att pausa, spola tillbaka eller spela upp ljudinstruktionerna på nytt, som Zhang (2006) förespråkar. Däremot kunde deltagaren få instruktionerna upplästa på nytt vid behov, men någon möjlighet till övrig interaktion med intervjuaren fanns inte. När instruktionerna lästes upp för deltagaren försäkrade intervjuaren sig om att hastigheten inte var för snabb.
Detta grundar sig i att åldrandet är förknippat med förändringar av hörselförmågan, då många äldre vuxna upplever en viss nedgång i auditiv funktion, vilket gör att en alltför snabb hastighet kan vara problematisk (Czaja och Sharit, 2016).
16 De nedskrivna steg-för-steg-anvisningarna var den enda information som deltagaren fick.
Anvisningarna lästes upp steg för steg och inga andra instruktioner gavs. Detta gjordes för att kunna särskilja stödet från ett socialt stöd, då studien tillämpar ett digitalt förhållningssätt.
De visuella instruktionerna designades med hjälp av videomodellering, i enlighet med den forskning som utförts av Struve och Wandke (2009) samt Ma, Chan och Teh (2020). Tre olika scenarier utfördes av en demonstratör och filmades med en smarttelefon av märket Huawei.
Demonstratören utförde de olika scenarierna på en surfplatta (Apple iPad) med webbläsaren Safari. Detta eftersom överskådligheten ansågs vara bäst på en surfplatta, där det var möjligt för deltagaren att följa demonstratörens finger istället för en muspekare. Dessutom menar de Carvalho et al. (2019) att surfplattor är relativt enkla för äldre att hantera och i tillägg till detta användes också en surfplatta i den studie som utfördes av Ma, Chan och Teh (2020) gällande observationsinlärning och videomodellering. Skärmdumpar från en av de tre videorna visas i figur 3.
Videorna laddades sedan upp i forumet Youtube för att deltagaren lättare skulle kunna ta del av dessa via en länk. Deltagaren fick under testet pausa, spola fram och tillbaka samt se videon på nytt valfritt antal gånger.
Figur 3. Skärmdumpar av en av de tre videorna där en demonstratör söker efter en tågbiljett på sj.se.
De skriftliga instruktionerna designades via verktyget Canva, vilket är en plattform för grafisk design (Canva, u.å). Under skapandeprocessen togs formulering, textstorlek, färg och tydlighet i beaktande. Tekniska formuleringar försökte uteslutas och ett enklare språk användes för att försöka undvika missförstånd (Cifter och Dong, 2010). Textstorleken var 28 punkter för att underlätta läsbarheten (Cifter och Dong, 2010) och i ett försök att förenkla för personer som kan uppleva svårigheter att skilja på färger användes en färgskala som var blå, orange och vit (Engström, 2020). Ramar och bilder användes även för att försöka göra de skriftliga steg-för-steg-instruktionerna så tydliga som möjligt. De bilder och ikoner som användes i de tre olika skriftliga instruktionerna är skärmdumpar från de tre företagen Blocket
17 (2021), Facebook (2021) och SJ (2021), vilkas digitala tjänster nyttjades under tänka högt- testen.
3.2.2.5 Intervju
Ändamålet med intervjuerna var att samla in data kring de äldres åsikter, erfarenheter och upplevelser, men även att kvalitetssäkra data som framkommit under tänka högt-testen, då dessa två datainsamlingsmetoder kombinerades under en session. En intervjuguide (se bilaga F) uppdelad i tre olika områden skapades. Det första området var bakgrund, vilket behandlade information om varje individ, till exempel ålder och digital kompetens. Detta var viktiga data att inhämta för att kunna skapa en bild av varje deltagare och deras digitala förkunskaper. På så vis kunde deras digitala kompetens relateras till data som framkom ur tänka högt-testen samt intervjuerna och deras reaktionsmönster under interaktionen med de olika stödverktygen kunde lättare förstås. Det andra området behandlade de olika problemfaktorerna och skapades utifrån de problemfaktorer som framkommit i det teoretiska ramverket; otillräckliga för- kunskaper, komplexitet, bristande motivation och otrygghet. Under detta område kunde även följdfrågor gällande de fynd som framkommit under tänka högt-testet ingå. Det sista området var övergripande information som undersökte deltagarnas syn på de tre digitala stödverktyg- ens olika format. Detta område gav deltagarna en möjlighet att jämföra stödverktygen och uttrycka deras övergripande åsikter om dem i förhållande till användandet av digital teknik.
Då intervjun var semistrukturerad anpassades frågorna efter deltagarnas svar och reviderades vid behov.
I figur 4 visas uppbyggnaden och flödet av scenarier och intervjuområden. Först ställdes intervjufrågor som behandlade deltagarens bakgrund. Därefter utfördes scenario ett och sedan ställdes intervjufrågorna från området faktorer. Detta upprepades för samtliga scenarier och när alla scenarier hade genomförts ställdes intervjufrågorna från området övergripande information för att få fram deltagarnas övergripande åsikter gällande stödverktygens format.
Figur 4. Uppbyggnaden och flödet av scenarier och intervjuområden.
När samtliga deltagare hade genomfört sin session skickades ett e-postmeddelande ut till dem för att tacka för deras medverkan. Information om vem de kunde kontakta bifogades också om de skulle komma på någonting som de ville tillägga eller om de skulle ha några invändningar mot det genomförda tänka högt-testet och intervjun.
18
3.3 Dataanalys
Då denna studie utgår från ett teoretiskt ramverk har en deduktiv tematisk analys tillämpats för att analysera det insamlade datamaterialet. En deduktiv tematisk analys, även kallad teoretisk tematisk analys (Braun och Clarke, 2006; 2012), innebär att analysen drivs mer utifrån en teori än utifrån data i sig och enligt Braun och Clarke (2006) kallas denna metod top down. Detta tenderar att ge en mer detaljerad analys av vissa aspekter av datamaterialet och en mindre detaljerad beskrivning av datamaterialet som helhet (Braun och Clarke, 2006).
Braun och Clarke (2006) delar upp den tematiska analysen i sex delsteg (se figur 5).
Figur 5. Sex delsteg i en tematisk analys (Braun och Clarke, 2006).
De olika stegen av Braun och Clarke (2006) samt de processer och aktiviteter som medföljer presenteras nedan:
1. Bekanta sig med datamaterialet
Detta kan utföras genom transkribering av intervjuer och genom att läsa igenom det insamlade datamaterialet flertalet gånger och anteckna initiala idéer.
2. Skapa initiala koder
Detta kan utföras genom att koda intressanta resultat i datamaterialet och genom att samla in data som är relevanta för varje kod.
3. Söka efter teman
Detta kan utföras genom att samla de föregående koderna i potentiella teman.
4. Granskning av teman
Detta kan utföras genom att kontrollera teman, både i förhållande till koderna och i förhållande till datamängden, vilket genererar en tematisk karta.
5. Definiera och namnge teman
Detta kan utföras genom att detaljerna för varje tema och den övergripande
redogörelsen förfinas, vilket resulterar i tydliga namn och definitioner för varje tema.
19 6. Skriva rapporten
Detta kan utföras genom att presentera analysen och resultatet med övertygande exempel.
Braun och Clarke (2006) menar dock att delstegens processer och aktiviteter inte måste följas till punkt och pricka, utan att viss flexibilitet måste få förekomma, vilket denna studie har tagit hänsyn till. Delsteg sex, skriva rapporten, presenteras under avsnittet som behandlar resultat och analys.
3.3.1 Delstudie I med IT-pedagog
Det inspelade samtalet med IT-pedagogen lyssnades igenom i analyssteg ett, varefter de delar av samtalet som behandlade information som kunde vara relevant för syftet och frågeställningarna transkriberades. Dessutom lästes samtliga e-postmeddelanden från IT- pedagogen igenom.
I analyssteg två, där datamaterialet kodades, lästes transkriptionen och e-postmeddelandena igenom på nytt för att identifiera samtalsämnen och nyckelord som var frekvent före- kommande samt som stämde överens med teorimodellen (se figur 1). Dessa samtalsämnen och nyckelord färgmarkerades och fördes över till ett gemensamt dokument. Detta sätt att koda rekommenderas av Ryan och Bernard (2003) för att lättare hitta teman i både långa och korta texter och eftersom transkriptionen bestod av långa textstycken, medan e-postmed- delandena var kortare, ansågs detta tillvägagångssätt vara passande.
Som en del av analyssteg tre genomsöktes färgkoderna i dokumentet för att se vilka som hade en samhörighet med varandra. När alla samhörigheter hade hittats fördes dessa samman under de på förhand bestämda teman som konstruerats utifrån teorimodellen. Överblivna samhörigheter som inte passade in under ett tema fick istället bilda ett nytt tema.
Analyssteg fyra innefattade en kvalitetsgranskning av samtliga teman där transkriptionen och e-postmeddelandena lästes igenom på nytt för att se hur temana hängde ihop samt för att säkerställa att de fungerade i relation till data som de representerade.
Analyssteg fem bestod av att tydligare definiera samtliga teman och backa upp dem med citat.
3.3.2 Delstudie II - Tänka högt-test
I analyssteg ett granskades varje enskilt test genom att det inspelade videomaterialet tittades igenom. Därefter lästes de noteringar igenom, som hade skrivits upp under utförandet av tänka högt-testen, och kompletterades med den information som framkom under gransk- ningen av videoinspelningarna.
Anteckningarna lästes sedan igenom ytterligare en gång i analyssteg två för att identifiera och färgkoda kommentarer, handlingar och beteenden som var frekvent förekommande och
