• No results found

4. Resultat och analys

4.2 Delstudie II

4.2.2 Visuella instruktioner

4.2.2.1 Otillräckliga förkunskaper

Då de visuella instruktionerna hade implementerats i form av en video krävdes vissa digitala förkunskaper för att kunna använda stödet. De deltagare som hade tillräckliga förkunskaper för att använda stödverktyget ansåg att det var tydligt, eftersom det visade ganska exakt i bild vilka steg som skulle utföras och hur de skulle utföras.

Ja, jag tror att den här är, att det här är bra och det är ju bara för att jag tycker att, i och med att man ser hur man ska göra. Men trots allt så förutsätter ju det att man har vissa grundläggande kunskaper och dessutom så är det ju att du ska veta hur du kan se på videon samtidigt som du gör själv, själva beställningen. Att gå emellan är ju inte, det är ju liksom inte det enklaste. (Deltagare G).

Ja, alltså, den var så tydlig. Den visade precis...tycker jag...hur man skulle göra...i bild...steg-för-steg. (Deltagare F)

De deltagare som däremot inte hade tillräckliga förkunskaper för att kunna hantera videon på ett optimalt sätt fick inte heller det stöd som behövdes för att kunna använda den digitala tjänsten.

Den här via youtube, där var man tvungen att ha en kunskap om själva youtube och det här med att bläddra tillbaka och så for det bara iväg längre fram och så måste man tillbaka igen och att hinna stoppa precis där man behövde, det kräver också träning. Så att det är klart att det skulle funka med det också, men det är längre dit än för dom andra två. Alltså innan man kan hantera det, alltså det var svårast. (Deltagare C).

Jag tror att de hade fått...vissa hade fått hjälp, de som kan datorn riktigt. Det är dom som...som har gått på kurs… (Deltagare I).

Deltagare E påpekade att stödet inte är tillräckligt utförligt som första stöd för äldre med begränsade digitala kunskaper.

Ja om man tänker sig att det här är för en äldre människa som inte har så stor erfarenhet, då behövs det mer utförligare stöd från början. (Deltagare E).

29 Deltagare D höll med om detta och menade att ”man måste börja på en helt annan nivå” som är mer grundläggande. Då digitala nybörjare inte nödvändigtvis har några kunskaper i att använda en dator kan ett socialt stöd behövas inledningsvis.

Det beror lite på vad vi pratar om. Någon har köpt en ny dator och vart sätter man på den nånstans… Då kan man behöva någon som sitter vid din sida och hjälper dig. För den här instruktionsfilmen som du pratar om finns ju någonstans inne i datorn, men om du inte har kommit in i datorn över huvud taget… Så det beror ju på lite vart du är i den digitala världen. Är du på undervåningen så behöver du nog mycket hjälp. (Deltagare D).

4.2.2.2 Komplexitet

Cifter och Dong (2010) menar att minnet och uppmärksamheten påverkas med åren, vilket kan medföra att äldre upplever att det är besvärligt att hålla olika tillvägagångssätt i minnet.

De visuella instruktionerna tog inte tillräcklig hänsyn till äldres minnesförmåga eller kognitiva förmåga och blev därför i vissa fall för komplexa för att kunna användas.

Jag förstår ingenting. Det är svårt att se och sen kommer jag inte ihåg var man trycker när det är slut på programmet. Jag har glömt bort redan, vart ska man trycka? (Deltagare I).

Om jag pratar för mig själv så var det okej, det var inte för många moment och det gick inte för fort. Men, jag kan tänka mig att det kan vara att det går för fort och är för många moment om det är nån som inte är så hemma på’t.

(Deltagare F).

Flera deltagare nämnde att det kan bli förvirrande när det som stödet visar inte stämmer överens med det som användaren ser på sin egen skärm. Det kan medföra att stödet uppfattas som komplext.

Det såg ju bra ut för det var där också att det var steg för steg som visade, men när inte stegen stämmer riktigt, då blir det ju fel. (Deltagare B).

Det där verkar ju vara någon form av trycka på skärmen, men jag har ju svårt att trycka på min skärm, jag sitter ju på en stationär dator. Man bör ha två olika varianter, mobil eller stationärt, jag har ju inte en tryckskärm.

(Deltagare D).

Deltagare D menade dock att det kan vara svårt att utveckla digitala stödverktyg som är användbara och anpassade till alla situationer eftersom det är svårt att få med alla delar som krävs utan att behöva göra avkall på enkelheten och tydligheten i stödet.

Den kan inte täcka alla delar i en sån där enklare video, då får man ta det där generella först och sen kommer alla specialfall senare i såna fall och det blir en extra liten video som man kanske kan titta på, men nej jag tror inte att det behövs. Men skulle du ha med allt i den första videon så skulle du få sitta i en timme och titta och sen har du glömt ändå vad du skulle göra, så det är inte

30 realistiskt att ta in alla tänkbara fall i en instruktionsvideo för att kunna göra

det för första gången. (Deltagare D).

4.2.2.3 Bristande motivation

När det var enkelt för deltagarna att jämföra det som visades i videofilmen med hur det såg ut på den egna skärmen ökade motivationen. I enlighet med vad den tidigare forskningen visar (Arthanat et al., 2019; Tyler, De George-Walker och Simic, 2020) ökade motivationen eftersom deltagarna kunde förstå nyttan och värdet med stödet när de såg hur en uppgift kunde utföras och när de kunde följa de steg som utfördes.

Eftersom den talade om precis hur du skulle göra så då blev du ju motiverad och kunna klara av det. (Deltagare B).

Jag tror liksom att det har nytta med att man ser. Det tror jag är väldigt värdefullt. (Deltagare G).

Deltagare C uppgav att det fanns ett värde med stödet för att komma igång med att använda en digital tjänst, men betonade att motivationen skapas av den digitala tjänsten eller uppgiften som ska genomföras och inte av stödet i sig.

Njaaa, asså om jag ville komma i kontakt med någon helt självklart men inte som ett självändamål. Jag måste ha behovet av att få iväg ett meddelande.

(Deltagare C).

Enligt den tidigare forskningen (Arthanat et al., 2019; Hasan och Linger, 2018; López Seguí et al., 2019; Veloso et al., 2019) måste de digitala tjänsterna kunna användas i ett tempo som inte orsakar stress för att motivationen ska öka. Otydligheten i de visuella instruktionerna bidrog i vissa fall till att skapa stress och då minskade motivationen. Motivationen minskade också i de fall deltagarna tyckte att stödet var svårförståeligt.

Jag blir alltid stressad när jag inte kan… när jag inte såg, när det vart så suddigt att jag tyckte det här borde jag ju veta men det blir ändå så att... man kommer alltid vara nybörjare. (Deltagare C).

När stödet däremot bidrog till att ett problem kunde lösas minskade stressen. Deltagare A kände sig vid ett tillfälle stressad i början av en uppgift där det uppstod oklarheter kring tillvägagångssättet, men genom att se videon på nytt kunde problemet lösas och stressen avtog.

Ma, Chan och Teh (2020) erfor i sin studie att observationsinlärning genom videomodellering bidrog till att de äldre fick motivation till att fortsätta lära sig använda digitala enheter mer. I överensstämmelse med deras studie ser de visuella instruktionerna ut att ha liknande effekt.

Deltagare E och G uppgav att stödet bidrog till en vilja att utforska olika typer av digitala tjänster mer.

31 Ja det kan ju helt enkelt vara så att jag fortsätter… jag slutar inte bara för att

jag förstår utan jag fick ett stöd där att titta och jamen du kan göra såhär.

(Deltagare E).

Ja, för det, det liksom är ju, det är ju inte bara tåg utan det kan ju vara även när man ska åka buss eller söka efter nånting annat så får man ju en viss guidning över hur man kan söka efter saker och ting. (Deltagare G).

4.2.2.4 Otrygghet

Enligt Chien et al. (2020) kan observationsinlärning leda till en ökad känsla av säkerhet hos de äldre i deras interaktion med digitala tjänster. I de fall de visuella instruktionerna stämde bra överens med den digitala tjänst som skulle användas och tydligt kunde visa hur den digitala tjänsten skulle användas skapade videon en trygghet hos deltagarna.

Nu tänker inte jag bara på mig själv va, men jag tänker på en som inte vet nånting och jag menar du måste ju känna dig tryggare då när du ser en bild, hur det ser ut och du kan känna igen den bilden på din egen skärm va och den då visar precis hur du ska göra. Det måste ju vara, du måste ju känna dig säkrare då, om du inte, om du har väldigt svårt å...men då gäller det ju liksom att få den informationsvideon å stämma överens till hundra procent. Annars då blir det ju problem direkt va, om du inte känner igen bilden på din egen skärm mot den som spelas upp för dig. (Deltagare B).

Här hade videon en fördel i jämförelse med de skriftliga instruktionerna eftersom den digitala tjänst som skulle användas kunde visas mer precist, vilket innebar att deltagarna lättare kände igen sig och snabbare hittade rätt i tjänsten genom att enbart observera demonstratören i videon.

Med videon så kunde du ju visa vart nånstans på den där sajten Blocket, vart du skulle söka landskap och stad och sådär. Det är ju enklare då, att du ser ju själva den där bilden och du ska föra musen eller om du har nån surfplatta eller vad det var…istället för att du kanske bara har en manual. Då förutsätter man att dom ska hitta den där ikonen längst upp till höger. (Deltagare E).

Tidigare studier visar att rädsla och dåligt självförtroende kan motverka viljan att använda digital teknik (LoBuono, Leedahl och Maiocco, 2019; Minge och Cymek, 2020; Oppl och Stary, 2020; Veloso et al., 2019). De stödverktyg som används bör därför bidra till att rädslan och osäkerheten övervinns samt att självförtroendet ökar (Kleinberger et al., 2019; Minge och Cymek, 2020). Deltagare D poängterade dock att de visuella instruktionerna krävde en viss grundtrygghet för att kunna användas. Om en viss trygghet gällande digital teknik inte redan finns minskar sannolikheten för att verktyget ens kommer att upptäckas.

Jamen hur ska dom få videon, de måste ju liksom komma in och börja öppna...

våga dig fram liksom i tillvaron. (Deltagare D).

32 Det blev också uppenbart att en god bildkvalitet är viktig för att de visuella instruktionerna ska bidra till en känsla av trygghet. Detta då det var viktigt för deltagarna att tydligt kunna se hur de olika stegen ska utföras. Annars fick stödet motsatt effekt och bidrog till osäkerhet, även om deltagarna hade tillräckliga digitala förkunskaper och i vissa fall hade använt samma eller liknande digitala tjänster tidigare.

Ja i början där så gjorde jag ju det fast jag har gjort det förr… det var att det var pluttigt och svårt att se och jag inte visste riktigt vad jag skulle göra.

(Deltagare C).

4.2.3 Auditiva instruktioner

4.2.3.1 Otillräckliga förkunskaper

De auditiva instruktionerna krävde inga digitala förkunskaper för att kunna användas eftersom de presenterades för deltagaren per automatik. Deltagaren behövde alltså inte klicka på något för att starta, pausa eller stoppa instruktionerna. Detta gjorde att samtliga deltagare obehindrat kunde använda det digitala stödverktyget. Däremot varierade det hur väl de kunde använda den digitala tjänsten med hjälp av stödet. I de fall den digitala tjänsten var användarvänlig, eller om den hade använts tidigare av deltagaren, bidrog tjänstens egna instruktioner till att deltagaren kunde använda den med hjälp av de auditiva instruktionerna. Även deltagare med mindre digitala förkunskaper kunde hantera användarvänliga digitala tjänster med stöd från de auditiva instruktionerna.

Om den digitala tjänsten däremot inte var användarvänlig gav de auditiva instruktionerna inte det stöd som behövdes för att använda tjänsten. Då krävdes istället vissa digitala förkunskaper eftersom stödverktyget endast gav instruktioner för vilka steg som skulle utföras, utan att beskriva på vilket sätt stegen skulle utföras eller var de olika funktionerna fanns.

I de fall deltagarna inte hade tillräckliga digitala förkunskaper och den digitala tjänsten inte heller var användarvänlig ansågs stödet inte ge någon hjälp.

Jag fick ju instruktioner över vad jag skulle leta, vad jag skulle göra, men jag fick ju inte instruktioner var jag skulle hitta det. Så för att det ska vara jättebra då skulle jag ju liksom behöva även instruktioner eller nå bildgrejs över vart det här, till exempel Messenger, vart den finns nånstans. För nu fick jag ju veta att jag skulle leta reda på Messenger men sen fick jag ju själv liksom försöka hitta det i själva fönstret. Men då om det är markerat eller om man får reda på att den ligger uppe i högra hörnet eller den ligger på sidan så blir det ju ytterligare bättre hjälp. Eller om det är ritat, eller markerat med rött eller nåt sånt där. (Deltagare G).

Instruktionerna var väldigt otydliga. Jag hade behövt nån text som talade om vad det var för symboler. Nu var jag ju tvungen att leta mig fram här med musen för att hitta, så när jag väl kom fram till symbolen och tog musen över så fick jag ju upp en text. Så har man väl lärt sig att använda det där så är det ju väldigt lätt. Första gången så är det ju rappakalja, att vad är Messenger

33 för nåt. Jag använder inte, alltså normalt inte Facebook så jag är inte bekant

med dom symbolerna. (Deltagare D).

4.2.3.2 Komplexitet

Resultatet visade att de auditiva instruktionerna upplevdes som komplexa på grund av att bilder eller annan visuell information saknades, vilket gjorde att det var svårt att hitta rätt i den digitala tjänsten. De auditiva instruktionerna var inte heller tillräckligt utförliga för att ge en tillräcklig vägledning i hur den digitala tjänsten kunde användas. Detta medförde att deltagarna fick förlita sig på sina egna kunskaper och leta sig fram på egen hand för att hitta rätt i den digitala tjänsten. I övrigt var stödet dock lätt att använda.

Nej, själva stödet så, det var ju inte svårt att använda. Det var väl i och med att, jag menar, jag skulle ju skriva ett meddelande och då kom det ju upp att ska du skriva ett meddelande så då ska du klicka på Messenger. Det som var själva grejen där det var väl att jag fick leta reda på Messenger själv.

(Deltagare G).

Deltagare G uppgav vidare att detta kan orsaka problem för nybörjare somkanske inte känner sig tillräckligt trygga för att våga leta på egen hand i den digitala tjänsten.

Om man är, allra helst, alldeles nybörjare så kanske man inte ens vågar hålla på och leta. (Deltagare G).

Med undantag av detta ansågs instruktionerna dock vara enkla att förstå och upplevdes som ett bra stöd.

För att du sa det så bra så jag såg precis vad jag skulle trycka på. (Deltagare A).

Nielsen (2000) menar att användbara ljudinstruktioner bör vara korta, direkta och framhäva den viktigaste informationen. Samtidigt måste språket som används i instruktionerna beaktas för att säkerställa att det inte är för komplext (Carlo och Bonifacio, 2020; Cifter och Dong, 2010; Freeman et al., 2020; Veloso et al., 2019). Deltagare G uppgav att en fördel med de auditiva instruktionerna var att det var steg-för-steg-instruktioner som var korta och koncisa och att detta var en bidragande orsak till att stödet kan vara användbart i viss mån. Däremot menade deltagaren att instruktionerna inte var tillräckligt tydliga, eftersom terminologin var komplex.

Ja men det är ju bra att få sån här steg för steg, än att få alltihopa såhär liksom, ehh, berättat eller sagt på en gång för då hinner man ju glömma bort vart man är nånstans, vad man ska göra. (Deltagare G).

Nej, de var inte tillräckligt tydliga, utan det var mycket såna här faktatermer som man har. (Deltagare G).

34 En annan orsak till att stödet upplevdes som komplext var att möjligheten till interaktion inte fanns. Det var inte möjligt att få någon återkoppling och det fanns inget att jämföra med för att se om de olika stegen utfördes på ett korrekt sätt.

Fullständig katastrof. För att en dator är en dator, den säger saker, man kan inte få nån feedback. Jag kan inte interagera med en robot. (Deltagare H).

4.2.3.3 Bristande motivation

Zhang (2006) menar att ljudinstruktioner kan öka motivationen gentemot den uppgift som ska utföras eller den teknik som ska användas. Resultatet visade att de auditiva instruktionerna ökade motivationen något bland deltagarna, men detta var främst i jämförelse med att inte ha något stöd alls.

Ja, det var väl en liten hjälp på, eller liksom, det var väl bättre än ingenting.

Nja, men, ja men det som den gjorde det var väl liksom, jag fick ju nån form av vägledning som gjorde att det var lite enklare. (Deltagare G).

Jag kanske hade gett upp om jag hade varit på egen hand eller ropat på någon annan att ”jag fattar ingenting”. (Deltagare C).

Motivationen ökade också för att deltagarna kände att de kunde få en påminnelse om vilka steg som behövde utföras i den digitala tjänsten för att genomföra en uppgift.

Sen kanske hjälpen fortfarande kan vara bra om det är så att jag glömmer bort vad är det för nånting jag ska leta, då får jag ju den här uppgiften över att, ja men det är Messenger. (Deltagare G).

Jag måste ju lära mig om jag ska kunna det där och då kan man ju bli påmind hur många gånger som helst. Det är ju bara bra. För jag tycker det är svårt att ha det i huvudet hela tiden. (Deltagare A).

Ett sätt att åstadkomma att motivationen höjs är genom att de äldre får använda digitala tjänster i ett passande tempo som inte orsakar stress (Arthanat et al., 2019; Hasan och Linger, 2018; López Seguí et al., 2019; Veloso et al., 2019). Deltagare C påpekade däremot att stödet skulle kunna leda till stress om instruktionerna ges i ett för högt tempo. Detta är således en orsak till att stödet inte är optimalt för att hantera problematiken kring motivation.

Annars det är viktigt att man inte är tidsstressad tror jag. Alltså att man har…

både den som tar emot och den som ger har tid på sig för annars så blir man

”åh jag måste hitta och jag måste skynda mig på” och då hittar man ju ännu mindre. Det är viktigt i sånt här att det är lugnt på båda sidorna så att säga…

(Deltagare C).

35 4.2.3.4 Otrygghet

Vid användandet av de auditiva instruktionerna uppgav flera deltagare att de kände sig osäkra gällande användandet av den digitala tjänsten. I många fall var det avsaknaden av möjligheten att få någon form av bekräftelse eller återkoppling från stödet som gjorde att deltagarna kände en osäkerhet.

Man kunde inte få nån feedback på att man gjorde rätt. (Deltagare H).

Jag är rädd att man ska förstöra något. Eller egentligen inte förstöra nåt, jag vet ju att man trycker på nåt så kommer det alltid upp nåt som säger att vill du verkligen göra det och det, så att... Nä men det är bara osäkerhet tror jag.

(Deltagare A).

Andra deltagare hävdade dock motsatsen, att stödet bidrog till en viss känsla av trygghet på grund av att det var möjligt att lyssna på instruktionerna istället för att behöva läsa själv.

Andra deltagare hävdade dock motsatsen, att stödet bidrog till en viss känsla av trygghet på grund av att det var möjligt att lyssna på instruktionerna istället för att behöva läsa själv.

Related documents