Under detta avsnitt kommer både studiens resultat samt valda metod att diskuteras. Utöver detta kommer även en diskussion kring samhälleliga och etiska konsekvenser att presenteras.
5.1 Resultat
Syftet med denna studie var att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre genom att studera hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik. Resultatet visar att bristande motivation och otrygghet kan hanteras med digitala stödverktyg medan komplexitet och otillräckliga förkunskaper är svårare att hantera.
Komplexitet är en svår faktor att hantera eftersom komplex digital teknik inte så enkelt kan bemästras med hjälp av digitala stöd, även om stödet är lätt att använda. Detta eftersom komplex digital teknik kräver ett omfattande stöd, och ett alltför omfattande stöd kan intensifiera en bristande motivation snarare än motverka den. Det är inte rimligt att designa ett tillräckligt komprimerat stödverktyg, som samtidigt innehåller all den nödvändiga information som behövs, för att kunna hantera en digital tjänst som upplevs som komplex.
Resultatet visar också att i de fall det digitala stödverktyget är för komplext eller kräver för omfattande förkunskaper anses det vara enklare att direkt börja använda den digitala tjänst eller teknik som är målet. Även om ett komplext digitalt stödverktyg i viss mån kan öka känslan av trygghet är det inte tillräckligt för att verktyget ska framstå som värt att använda.
Otillräckliga förkunskaper är en annan faktor som är svår att hantera. Detta eftersom det krävs vissa grundläggande digitala kunskaper för att kunna hantera digital teknik och även då digitala stödverktyg. Om förkunskaperna är goda, eller åtminstone elementära, ökar också självförtroendet, vilket i sin tur gör att de digitala stödverktygen blir lättare att använda. Även om stödverktyget då inte ger ett fullkomligt stöd kan användaren av verktyget ändå ta sig vidare i den digitala tjänsten, då denne vågar klicka runt och kan dra slutsatser på grund av en viss förståelse för hur digital teknik är uppbyggd. Om förkunskaperna däremot är otillräckliga finns inte heller förståelsen för hur det digitala verktyget fungerar eller hur det kan användas på ett optimalt sätt, vilket innebär att stödverktyget inte kan bidra med den hjälp som behövs för att övrig digital teknik ska kunna användas.
I de fall de äldre själva anser att deras förkunskaper är otillräckliga, trots att kompetensen de har i själva verket är tillräcklig, kan digitala stödverktyg fungera bättre för att hjälpa dem att använda digital teknik. Detta eftersom det då mer handlar om en osäkerhet kring den egna digitala förmågan, vilket är en faktor som de digitala stöden är bättre på att hantera och avhjälpa.
37 Det digitala stödverktyg som visade sig bäst kunna hantera samtliga problemfaktorer var de skriftliga instruktionerna. I jämförelse med övriga digitala stödverktyg krävde de skriftliga instruktionerna inte alltför omfattande förkunskaper och stödet var inte heller alltför komplext för att kunna användas. Då det är ett stödverktyg som kan konverteras till ett fysisk format, i form av exempelvis en pappersutskrift, är det ett enklare stöd att använda för dem med mindre digitala kunskaper. En slutsats som kan dras utifrån detta är att digitala stödverktyg, som kan omvandlas till ett fysiskt stöd för dem med mindre digitala förkunskaper och samtidigt användas i ett digitalt format för dem som föredrar det, fungerar bäst. När stödet kan omvandlas till ett fysiskt format görs det till en allierad istället för att vara en del av den digitala utmaningen.
Det går därmed inte att säga att digitala stödverktyg inte alls kan hantera problemfaktorer för digital teknik, men däremot fungerar verktygen olika bra i olika situationer.
Några av deltagarna såg inte någon skillnad på äldre och yngre användare av digital teknik, utan antingen ansåg de att skillnaden mellan äldre och yngre är irrelevant och att det därmed inte är något som behöver tas i beaktande, eller så ansåg de att verktygen kan fungera lika bra för samtliga som behöver stöd, oavsett ålder. Samtidigt påpekade andra deltagare att det finns en skillnad mellan äldre och yngre användare och därmed är stödverktygens design viktig för hur väl de fungerar för äldre. Förutom att det är fördelaktigt om de digitala stödverktygen kan omvandlas till ett fysiskt format verkar det också vara fördelaktigt om stödverktyget kan erbjuda möjligheten för användaren att själv välja om stödet ska nyttjas i ett auditivt, visuellt eller skriftligt format. Detta eftersom designen skiljer sig åt beroende på formatet och därför passar olika bra för olika användare beroende på användarens digitala förkunskaper, egenskaper och övriga allmänna preferenser. Vissa vill läsa information i sin egen takt medan andra föredrar att lyssna på instruktioner eller se på tydliga videoklipp framför att läsa text.
Oberoende av detta krävs ändå vissa förkunskaper för att kunna använda ett digitalt stöd.
Digitala stödverktyg är således inte anpassade för nybörjare eftersom en viss digital kompetensnivå måste ha uppnåtts för att digitala stödverktyg ska kunna hanteras. Då förkunskap är den viktigaste vägen till digital inkludering är det nödvändigt att satsa på utbildning för att undvika ett digitalt utanförskap. Till en början kan det vara nödvändigt med en fysisk utbildning där hjälp kan erbjudas genom exempelvis handledning, men därefter, när de digitala kunskaperna har ökat något kan digitala stödverktyg vara vägen vidare in i den digitala världen. Även om det i dagsläget är svårt att minska det digitala utanförskapet med hjälp av digitala stödverktyg kan situationen kanske vara en annan i framtiden, eftersom de äldre i framtiden troligtvis kommer vara mer digitala än vad de är idag.
5.1.1 Samhälleliga och etiska aspekter
I dagens samhälle som blir allt mer digitalt finns det en form av stigmatisering av de som inte är digitala eller inte använder digital teknik, då de i vissa fall ses som ofullvärdiga medlem-mar i samhället. Att inte använda internet eller att inte kunna utföra vardagliga tjänster online kan ibland ses som någonting underligt eller överraskande och det digitala utanförskapet
38 skulle därför även kunna benämnas som dagens analfabetism. Till exempel är det idag svårt att vara fullständigt delaktig i samhället utan ett bank-id, då många samhällstjänster kräver tillgång till detta. Den grupp som lämnas utanför upplever då ett digitalt utanförskap, vilket också skulle kunna leda till marginalisering. Om individen inte har erhållit grundläggande digital kunskap blir resultatet att individen hamnar utanför när samhället blir allt mer digitalt.
Utifrån resultatet i studien är förhoppningen att kunna bidra med kunskap om vad som kan förbättras när det kommer till utvecklingen av digitala stödverktyg, men också att belysa det faktum att det digitala utanförskapet inte nödvändigtvis kan åtgärdas digitalt. I ett samhälle där digitaliseringen ökar hastigt är det lätt att bli fartblind och glömma bort dem som inte kan följa med i den hastighet som utvecklingen kräver. De individer som står längst utanför det digitala samhället behöver till en början ett socialt stöd för att kunna bli delaktiga, eller åtminstone ett socialt stöd i kombination med digitala stödverktyg.
Studiens målgrupp var äldre, men denna kunskap skulle även kunna omfatta människor som är digitala nybörjare eller har ett behov av stöd när det gäller att använda digitala tjänster eller digital teknik generellt. Studiens bidrag kan hjälpa dessa individer att snabbare ta del av digitaliseringens möjligheter, vilket i sin tur påverkar samhället positivt. Med fler individer som känner sig delaktiga och inkluderade så minskar förhoppningsvis det digitala utanför-skapet i samhället.
5.2 Metod
En kvalitativ forskningsmetod möjliggjorde en insamling av de äldres åsikter, upplevelser och erfarenheter. Metodkombinationen och sekvensen av tänka högt-test följt av semi-strukturerade intervjuer möjliggjorde dels en bredare datainsamling och gav också en chans att kvalitetssäkra data som framkommit under tänka högt-testen. Tänka högt-testen var en passande datainsamlingsmetod för att kunna testa de digitala stödverktygen samtidigt som data kunde samlas in via deltagarnas verbala och icke-verbala kommunikation. Testet har självklart vissa nackdelar, som exempelvis att situationen vid utförandet av testet är onaturlig samt att det finns en risk för att deltagaren filtrerar sina uttalanden eller förvränger sitt beteende (Nielsen, 2012). Dock togs detta i beaktande redan vid planeringen av testen samt i den information som gavs till deltagarna, för att minska risken för att resultatet skulle påverkas. En annan nackdel med testen som kan ha påverkat resultatet var att deltagarna i vissa fall verkade uppfatta det som att deras individuella kunskaper sattes på prov trots att flera försök gjordes för att försäkra dem om att det var stödverktygen som utvärderades.
Tänka högt-testen försvårades av detta eftersom deltagarna då ville utföra uppgiften på egen hand, istället för med hjälp av stödverktygen, för att kunna bevisa sin egen kompetens.
Resultatet kan även ha påverkats av att intervjuerna var semistrukturerade då det på grund av detta kan vara svårt att uppnå konsistens (Denscombe, 2018). Strukturen gav dock studien den flexibilitet som behövdes eftersom det var omöjligt att veta vilka fynd som skulle framkomma ur tänka högt-testen.
39 Även om ett försök har gjorts att bibehålla objektivitet under studiens genomförande kan deltagarna och deras svar ha påverkats av intervjuareffekten (Denscombe, 2018). Detta kan ha medfört att deltagarna gav olika svar beroende på hur de uppfattade intervjuaren som ställde frågorna. Ett försök att motverka intervjuareffekten gjordes dock genom att ansvaret för de olika intervjusessionerna fördelades mellan de två intervjuarna för att försöka uppnå maximal objektivitet.
Planen var att alla deltagare skulle utföra hela sessionen under ett tillfälle, men deltagare C var tvungen att avbryta och återuppta sessionen vid ett senare tillfälle. Koncentrationsmässigt kan det ha påverkat deltagarens genomförande av scenario två som utfördes strax innan deltagaren var tvungen att avbryta sessionen. Det kan också ha påverkat deltagarens åsikter i den övergripande intervjun som utfördes när sessionen återupptogs några dagar senare. Detta eftersom det kan vara svårt att minnas de olika testen flera dagar i efterhand. För att försöka motverka eventuella negativa konsekvenser gavs en kortare tillbakablick på vilka digitala stödverktyg och scenarier som hade testats under den avbrutna sessionen samt att deltagarens åsikter gällande de utförda scenarierna beskrevs och diskuterades ytterligare en gång innan sessionen återupptogs.
Vissa deltagare behövde ibland mer stöd under en session, främst då gällande aktiviteter utanför testscenarierna, som till exempel skärmdelning eller förstoring av ett webbläsar-fönster. Då detta inte var något som i hög grad påverkade resultatet av tänka högt-testen eller utförandet av scenarierna ansågs det ändamålsenligt att ge dem detta stöd. Om stödet inte hade givits hade de kanske inte kunnat medverka i studien, vilket hade varit en större negativ konsekvens. Samtliga händelser som skedde i anslutning till tänka högt-testen kunde dessutom tas i beaktande vid analysen av datamaterialet, då det fanns med i inspelningen av sessionen.
Deltagarna utförde sessionen på olika enheter, vilket kan ha påverkat studiens resultat. I de visuella instruktionerna demonstrerades de olika scenarierna på en surfplatta, vilket kan ha fått till följd att de deltagare som använde en dator uppfattade stödverktyget som mer komplicerat än de deltagare som själva också använde en surfplatta. En osäkerhet kring utförandet av testscenariot kan då ha uppstått som orsakades av stödverktygets design snarare än dess format.
Designen av de digitala stödverktygen har självklart påverkat deltagarnas uppfattning och åsikter om dessa, men på grund av studiens tidsram och syfte har designen av stödverktygen nedprioriterats. Studiens syfte var att introducera olika former av digitala stödverktyg för att försöka fånga deltagarnas åsikter om dessa och få en övergripande utvärdering av digitala stödverktyg som helhet, till skillnad från att undersöka deltagarnas uppfattning gällande exempelvis färgskalan eller skärpan. Detta har resulterat i att stödverktygens design inte har varit optimal och förbättringar kan genomföras inom detta område.
Vid utvecklingen av scenarierna var IT-pedagogen till hjälp, då goda förslag på uppgifter kunde erhållas gällande sådant som äldre har uttryckt att de vill lära sig. IT-pedagogen gav förslag på flera uppgifter som i högre grad hade varit fördelaktiga som scenarier, såsom
40 installation av bank-id eller betalning av fakturor, men på grund av tid, integritets- och säkerhetsskäl kunde sådana uppgifter inte genomföras.
Det körschema som skapades (se tabell 2) motverkade förhoppningsvis en snedvridning av studien då sekvensen av stödverktygen som testades alternerades mellan deltagarna.
Ordningen på scenarierna var däremot densamma för alla deltagare, där de fick börja med scenariot skicka ett meddelande på Facebook till en vän. Att samtliga deltagare fick börja med samma scenario anses inte ha haft någon större inverkan på resultatet. Däremot försvårades analysen något av att deltagarnas individuella förkunskaper hade en stor inverkan på hur väl de olika scenarierna kunde utföras. Vissa hade kunskap kring exempelvis hur Facebook fungerar medan andra inte hade det, vilket resulterade i att vissa ansåg att det första scenariot var komplicerat och behövde använda stödverktyget mer, medan andra ansåg att det andra eller tredje scenariot var komplicerat. För att deltagarna skulle kunna utvärdera stödverktygen på ett likvärdigt sätt, trots de varierande förkunskaperna, gavs en påminnelse till dem innan scenarierna påbörjades om att försöka tänka sig in i att uppgiften utfördes för första gången.
Därtill underlättades analysarbetet även av att stödverktygen hade testats flera gånger på samma scenario, men av olika deltagare.
Till följd av en rådande pandemi behövde studien genomföras digitalt med hjälp av videokonferensverktyget Zoom, vilket resulterade i att målgruppen för studien fick anpassas till denna situation. För att kunna delta i studien behövde deltagarna ha en viss digital kompetens, alternativt ha tillgång till hemmavarande socialt stöd för att få hjälp med användandet av videokonferensverktyget. Dessutom krävdes tillgång till en e-postadress och en digital enhet, vilket inte nödvändigtvis är något som innehas av äldre som använder sig av digital teknik i lägre utsträckning. Detta innebar en ofrivillig exkludering av äldre med låg digital kompetens, en grupp som hade varit intressant för studien då de kan ha haft ett större behov av stöd och möjligheten att utvärdera de digitala stödverktygen hade därmed blivit mer optimal. Problematiken gällande studiens utförande visade sig vid ett tillfälle när en av studiens potentiella deltagare inte kunde medverka på grund av svårigheter med hanteringen av videokonferensverktyget. Det mest optimala hade varit att utföra studien i en av PRO:s lokaler eller i ett allmänt bibliotek för att möjliggöra för äldre med en lägre digital kompetens att delta genom att ta sig till den fysiska platsen. Av de deltagare som nu medverkade i studien hade vissa ett mindre behov av att använda de digitala stödverktygen på grund av sin relativt höga digitala kompetens. Dock uttryckte flera deltagare att de tidigare har haft ett behov av stöd, innan deras digitala kompetens förbättrades. De uttryckte också att de har bekanta i sin närhet med en lägre digital kompetens, vilket gjorde att de kunde relatera till den problematik målgruppen som helhet står inför vad gäller digital teknik. Därmed kunde samtliga deltagare bidra med väsentlig information gällande studiens syfte och forsknings-frågor.
41