Var brister det?: Personalens perspektiv på äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest på äldreboende.

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/Institutionen för sociala och psykologiska studier

Linda Grimmtorp

Var brister det?

Personalens perspektiv på äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest på äldreboende.

Where does it fall short?

The personnel´s view of elderly people´s experience of loneliness, worry and anxiety in elderly care.

Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet

Termin: HT 2013 Handledare: Arja Tyrkkö Examinerande lärare: Magnus Nilsson

i

Sammanfattning

Syftet med studien har varit att få klarhet i vilka faktorer som påverkar personalens

handlande i mötet med äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest inom äldreomsorgen.

Studien är kvantitativ och en enkätundersökning har genomförts på omsorgsavdelningar med personal som arbetar på särskilt boende. Jag har varit intresserad av att studera hur personalen möter de äldres upplevelser samt om brister kan identifieras som påverkar personalens handlande gentemot äldres behov. Den här studien har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella enkätundersökning 2012. Socialstyrelsens undersökning visade höga siffror vad gäller äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest på särskilt boende, vilket jag valt att studera vidare kring. Urvalet i min studie har bestått av 50

omsorgspersonal varav 31 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 62 procent.

Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit analysmodell med faktorer som utgår från individuella och organisatoriska områden. Studien påvisar utifrån personalens perspektiv att äldre upplever oro och ångest i hög grad vilket personalen anser orsakas av känslor av ensamhet. Resultaten utifrån analysmodellen visar huvudsakligen brister inom organisatoriska områden som brist på tid, arbetssätt, resurser, mål och arbetsledning.

Personalens individuella resurser såsom empati, engagemang och värderingar visar tillfredsställande resultat. Däremot personalens kompetens vad gäller bemötande och arbetsmetoder visar genomgående brister. Detta påvisas genom avsaknad av utveckling och mål på det personliga, arbetsmässiga samt utbildningsmässiga planet. De äldres sociala tillfredsställelse har i studien gett paradoxala svar angående deras behov av samtal, stöd och gemenskap. Å ena sidan anses de äldres sociala behov vara tillfredsställda. Å andra sidan anses de äldre inte kunna påverka sina känslor av ensamhet, oro och ångest då personalen hänvisar till brist på tid och kompetens.

Nyckelord: Äldreomsorg, ensamhet, oro, ångest, tid.

Abstract

The purpose of this study was to ascertain the factors affecting employee behavior when meeting older people's experiences of loneliness, worry and anxiety in elderly care. The study is quantitative and a questionnaire survey has been conducted with staff working in elderly care. My scope has been based on the staff´s perspective to find out the situation of the elderly and needs from social satisfaction and the older people´s opportunities for meaningful conversations in retirement home. The study is based on the 2012 national survey, performed by the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen).

The survey is showing high numbers of older people`s experience of loneliness, worry and anxiety in retirement home, which I have chosen to study futher about. The sample of the study consisted of 50 care staff employees, 31 of which responded to the questionnaire giving a response rate of 62 percent. The theoretical starting point for the study is an analysis model with prepared factors. Factors based on individual and organizational areas acquired from the theory of the elderly care. The study demonstrates from the perspective of the staff members, that the elderly are experiencing a high grade of worry and anxiety, which is considered to be caused by feelings of loneliness. The results based on the analysis model shows mainly deficiencies in organizational areas such as lack of time, work

methods, resources, goals and management. The employees individual resources such as empathy, commitment and values show satisfactory results. However the staff's competence in treatment and working consistently show deficiencies. This is demonstrated by the lack of development and aims at the personal, labor, and educational level. Older people's social satisfaction has in the study yielded paradoxical response regarding older people's need for

ii

conversation, support and fellowship. On the one hand the social needs of the elderly is considered to be satisfied. On the other hand, the elderly are considered not to be able to influence their feelings of loneliness, worry and anxiety as the staff refer to the lack of time and expertise.

Keywords: Elder care, loneliness, worry, anxiety, time.

iii

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Introduktion ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.3 Uppsatsens disposition ... 2

2 Tidigare forskning ... 4

2.1 Utvecklingen av omsorg ... 4

2.2 Ensamhet bland äldre ... 5

2.3 Oro och ångest bland äldre ... 7

2.4 Äldres behov i centrum ... 7

3 Analysmodell ... 9

3.1 Förklaring av modellen ... 9

3.1.1 Redogörelse för analysmodellens begrepp – Äldres behov ... 10

3.1.2 Äldres behov ... 11

3.1.3 Redogörelse av analysmodellens begrepp - Individuella faktorer ... 12

3.1.4 Individuella faktorer ... 14

3.1.5 Redogörelse av analysmodellens begrepp - Organisatoriska faktorer ... 14

3.1.6 Organisatoriska faktorer ... 18

4 Metod och material ... 20

4.1 Metodval ... 20

4.2 Urval ... 21

4.3 Utformning av enkäten ... 21

4.4 Genomförande ... 22

4.5 Analysmetod ... 22

4.6 Bortfall ... 24

4.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 25

4.8 Etiska överväganden ... 26

5 Resultat ... 27

5.1 Personalens perspektiv på förekomsten av ensamhet, oro och ångest hos de äldre 27 5.2 Personalens syn på de äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest ... 28

5.3 Individuella och organisatoriska faktorer ... 31

5.3.1 En översikt ... 31

5.3.2 Individuella faktorer ... 33

5.3.3 Organisatoriska faktorer ... 35

5.4 Sammanfattande analys ... 43

6 Metoddiskussion ... 46

6.1 Resultatdiskussion ... 47

Källförteckning ... 50 Bilaga 1

1

1 Inledning 1.1 Introduktion

Äldre människor sägs uppleva sig isolerade i sina hem och för att slippa vara ensamma önskar de få komma till ett särskilt boende där det finns både personal och andra äldre boende. Dessa tankegångar är förståeliga: att uppleva ensamhet för att man är utan sällskap handlar om känslomässig isolering (Andersson 2002). Att däremot uppleva ensamhet på särskilt boende där det både finns andra äldre personer och utbildad personal talas det inte lika ofta om. Inte heller är det lika förståeligt att uppleva ensamhet i en sådan miljö.

Vi hör ofta hur knappa resurser äldreomsorgen har och hur svårt och utmanande arbetet är när resurserna är små och det är brist på tid bland personalen. Olby (1997) har funnit att upplevelsen av att personalen har ont om tid bidrar till att de äldres anspråksnivå sjunker och att självbilden påverkas negativt. Förutsättningarna för att ge bekräftelse till de äldre saknas när personalen inte har tid (Olby 1997). Att flytta till särskilt boende kan innebära att ensamhetskänslorna förstärks. Carlsson (2002) menar att det finns risk för att äldre människor upplever sig mer ensamma på särskilt boende då många äldre på grund av

hälsoskäl inte kan eller orkar umgås. Studier som gjorts visar att äldre som lever på särskilda boenden ofta har känslor av ensamhet (Carlsson 2002). Cedersund (2013) menar att

upplevelsen av negativ ensamhet är hög bland äldre som bor på särskilt boende. Cedersund beskriver att den negativa känslan av ensamhet förekommer även om det finns andra

personer i omgivningen runt om den som upplever ensamhet. När det saknas en nära relation till de i omgivningen påverkas upplevelsen av ensamhet negativt (Cedersund 2013).

Under senare årtionden har forskningen intresserat sig för äldreomsorgens vardag och villkor (Meeuwisse et al. 2008). Stora förändringsarbeten vad gäller omsorg om äldre pågår för att försöka se till äldres behov. Ett exempel är det omfattande förändringsarbetet som Socialstyrelsen utarbetat på uppdrag av regeringen som benämns Äldres behov i centrum som handlar om äldres behov som bor på särskilt boende. Socialstyrelsens nationella modell ska implementeras 2013/2014 då äldres behov ska bedömas individuellt av

biståndshandläggare (Socialstyrelsen 2012a).

I den här enkätstudien undersöker jag de äldres upplevelser indirekt genom personalens perspektiv. Studien belyser hur omsorgspersonal ser på sina möjligheter att leva upp till sina uppgifter på äldreboendet och hur de bedömer de äldre boendes situation.

Med studien hoppas jag få fram kunskaper som rör de sociala aspekterna på särskilt boende för äldre, vad gäller de äldres behov av tid, samtal och social samvaro. Social samvaro som främst handlar om äldres möjlighet till både vardagliga och djupare samtal. Därigenom kan studien bidra till planering, ledning och organisering av arbetet för äldreomsorgspersonal genom att försöka förbättra den psykosociala miljön på särskilt boende för äldre. I

yrkesrollen som enhetschef inom äldreomsorgen ingår att både fånga upp personalens samt de äldres perspektiv. Genom att jag valt att fråga personalen får jag i denna studie fram både personalens syn på sitt arbete samt deras syn på de äldres situation. Vilket ger en bra grund för att få fram vilka problem som finns och möjliga förändringar på särskilda boenden.

2

Studien kan förhoppningsvis också bidra med kunskaper för andra yrkesroller inom det sociala arbetet med äldre.

Den här studien är rätt i tiden då antalet äldre människor ökar i samhället och vi behöver utveckla former för hur vi på ett bra sätt möter äldre personer och utvidga vår förståelse för individuella behov hos äldre. Socialstyrelsen har utfört en årlig nationell enkätundersökning om äldres uppfattningar om kvalitén i äldreomsorgen (Socialstyrelsen 2012b). Frågorna handlar om hur de äldre upplever sina liv på äldreboenden. Undersökningen visar att de äldre upplever ensamhet, oro och ångest i stor utsträckning vilket är anledningen till att jag valt att undersöka det. Jag har valt att fråga personal som arbetar närmast de äldre. Hur ser personalen på de äldres upplevelse av ensamhet, oro och ångest? Vilka brister finns vad gäller personalens handlande gentemot de äldre?

1.2 Syfte och frågeställningar

Utgångspunkten i studien är att äldre personer upplever ensamhet, oro och ångest. Det här med hänsyn till tidigare studier som upprepat påvisar detta resultat samt även de höga siffror av upplevd ensamhet oro och ångest som Socialstyrelsens nationella enkätundersökning 2012 samt även 2013 års enkätundersökning påvisar bland äldre i särskilt boende.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar personalens handlande i mötet med de äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest inom äldreomsorgen.

För att kunna belysa syftet med den här studien har jag valt följande frågeställningar som utgångspunkt:

 Vilken är personalens syn på vad som påverkar de äldres upplevelse av ensamhet, oro och ångest?

 Hur möter personal på äldreboenden de äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest?

 Vilka brister framkommer som personalen menar påverkar deras handlande gentemot de äldres behov?

1.3 Uppsatsens disposition

I kapitel 2 presenteras tidigare forskning som är relevant för min studie. Forskningen avser utvecklingen av omsorg, samt studier av upplevd ensamhet, oro och ångest. Jämförelser görs om upplevd ensamhet, oro och ångest på äldre som bor på äldreboenden och övriga äldre i samhället. Avslutningsvis redovisas forskning om äldres behov av tid.

I kapitel 3 presenteras analysmodellen samt redogörelse av analysmodellens centrala begrepp.

I kapitel 4 redovisas metod och material. Inledningsvis beskrivs metodvalet. Därefter redogörs urval, utformning av enkät, genomförande, analysmetod, bortfall, validitet, reliabilitet och generaliserbarhet och avslutningsvis etiska överväganden.

I kapitel 5 presenteras resultat och analys. Inledningsvis redogörs personalens syn på förekomsten av upplevelser av ensamhet, oro och ångest hos de äldre på äldreboende.

Därefter redovisas vad som påverkar de äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest utifrån personalens perspektiv. Individuella och organisatoriska faktorer beskrivs i kapitlet och avslutas med en sammanfattande analys.

3

I kapitel 6 presenteras en reflekterande metoddiskussion och därefter följer en

resultatdiskussion där resonemang förs om studies resultat samt fortsatta intressanta studier inom ämnet.

4

2 Tidigare forskning

I det här kapitlet kommer jag att presentera tidigare forskning som är relevant för min studie.

Jag har valt att ta del av forskning som avser utvecklingen och kvalitetsaspekter av omsorg och äldres subjektiva upplevelser av ensamhet, oro och ångest och önskemål om social samvaro. Avslutningsvis tar jag upp och diskuterar kring förändringsarbetet – Äldres behov i centrum.

2.1 Utvecklingen av omsorg

I det här avsnittet beskriver jag utifrån forskningen hur institutionaliseringen inom äldreomsorgen påverkar omsorgens tidsdimension och berör även genus. Vidare beskrivs omsorgsyrket och dess behov av kvalitet som enligt forskningen hotas på grund av tankar om att minimera kostnader i de kommunala verksamheterna. Jag omnämner avslutningsvis Socialstyrelsens nyutvecklade bedömningsinstrument Äldres behov i centrum för äldres behov på särskilda boenden och kopplingen till kostnads- och kvalitetskontrollen i kommunal äldreomsorg.

Forskningen beskriver att våra traditionella relationer som tidigare funnits mellan människor numera allt mer övertas av olika utbildade yrkesgrupper i vårt samhälle. Det innebär inte automatiskt att de utbildade yrkesgrupperna har resurser och personlig förmåga för att ge en god omsorg. Magnusson och Platin (2004) menar att det här är ett samtida problem som har sin grund i institutionaliseringen såsom äldreboenden. En fara som kan uppstå är när

omsorgsarbetet börjar rationaliseras och effektiviseras så att det blir schemastyrt ur en ekonomisk rationell tanke på så sätt att äldres väl kommer i andra rummet (Magnusson &

Platin 2004).

Andersson (2013) refererar forskning från 1980-talet som påvisar att tidsdimensionen bör problematiseras i relation till omsorg. I en genusanalys, drar Davies (1989) slutsatsen att kvinnors liv och arbete formas av ett processperspektiv, men att de oftast måste underordna sig det mer manligt formade kronologiskt-linjära tidsperspektivet (Davies 1989 refererad i Andersson 2013). Processtid kännetecknas av det faktum att den är svår att schemalägga eller mäta, med anledning av att det är individuella behov som inte kan anges i timmar och minuter (Andersson 2002). Processtiden blir angelägen när det handlar om

människovårdande yrken som denna studie behandlar. Det blir märkbart fel när det är andan

”tid är pengar” som styr i människovårdande yrken istället för de enskildas behov som handlar om omsorg om människor. Tidsdimensionen ligger till grund för ett begrepp som kallas omsorgsrationalitet vars syfte är att de enskildas intressen kommer främst och handlar om kvalitet i relationer mellan människor (Eliasson 1996). Här handlar omsorgsgivaren utifrån sammanhanget, här och nu vilket kräver att omsorgen utgår från processtid då behov är individuella och inte går att förutsäga och enligt flera studier kräver omsorg processtid (Andersson 2013).

I omsorgsarbete använder arbetstagarna sig själva som redskap. Omsorgsarbetet beskrivs som ett känsloarbete som kräver ansvar och åtagande. Vidare beskrivs yrket inom omsorgen som ett emotionellt arbete och arbetsgivarna köper de anställdas känslor (Lill 2010). Det här menar Lill (2010) bygger på de anställdas vilja att representera företaget eller den

organisation de arbetar i.

Flera forskare har beskrivit att omsorgsrationaliteten är utmanad. Nordström (1998) har skildrat hur den teknisk-ekonomiska rationella tanken har integrerats i utvecklandet av

5

äldreomsorgen. De här resonemangen kopplas i forskningen ihop med det i hela Norden introducerade New Public Management-koncepten (NPM). NPM innebär ett införande av styrningsmodeller hämtade från den privata sektorn i syfte att öka kostnads och

kvalitetskontrollen bland kommunala verksamheter. Karaktäristiskt för NPM är en ökad intensifiering av arbetet, mätning av serviceutfall och kostnadseffektivitet, vilket enligt forskningen inte överensstämmer med kvalitet mellan mänskliga relationer såsom omsorgsrationalitet (Antonsson 2013).

Bedömningsmodell Äldres behov i centrum har nyligen utarbetats för att bedöma äldres behov på särskilda boenden för att enligt Socialstyrelsen nå en mer likvärdig och rättsäker äldreomsorg för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande (Socialstyrelsen 2012a). Utöver de många fördelar som modellen utlovar möjliggörs även intensifiering av arbetet, mätningar av service och kostnader liknande New Public Management-koncepten.

NPM som främst används inom vinstdrivande bolag som numera införts i kommunala verksamheter med anledning av att öka kostnads- och kvalitetskontrollen.

2.2 Ensamhet bland äldre

Rapporten Äldres levnadsförhållanden – Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980- 2003 utförd av Statistiska centralbyrån har kommit fram till att högre ålder innebär större risk för social isolering (Statistiska centralbyrån [SCB] 2006). Detta med avseende på att det inte finns många kontakter för de äldre samt att det är brist på tillgång till en nära kontakt.

Resultat rörande den subjektiva upplevelsen av ensamhet hos äldre visar att 38 procent av de som är över 84 år anger att de aldrig upplever sig ensamma jämfört med 55 procent av de mellan 55-74 år som anger att de aldrig känner sig ensamma. (Se tabell 1).

Tabell 1. Upplevd ensamhet bland äldre (SCB 2006 referens ur SKL 2008:19).

Upplevelse av ensamhet 55-64år 65-74 år 75-84 år 85- år-

Känner sig aldrig ensam 55 % 56 % 49 % 38 %

Ibland men inget problem 36 % 36 % 40 % 41 %

Ibland och vill utöka umgänget 7 % 6 % 7 % 10 %

Känner sig ofta ensam 2 % 1 % 3 % 7 %

Känner sig nästan alltid ensam 1 % 1 % 1 % 5 %

De som är i åldrarna 75-84 år och 85 år och uppåt upplever sig ofta eller alltid ensamma i högst utsträckning. Samtidigt visar undersökningen att de äldre som är i åldrarna 75 år och uppåt inte upplever ensamheten som ett problem i lika stor utsträckning som de yngre personerna. Studien visar samtidigt att de som är äldst, 85 år och uppåt önskar sig mest utökat umgänge.

Ovanstående resultat kan anses överensstämma med forskningens resultat av upplevd ensamhet bland äldre. De äldre som beskriver att de inte ser ensamheten som ett problem skulle kunna förklaras av de äldres försynta inställning. En inställning som gör att de äldre inte vill tillstå att de upplever sig ensamma varken inför sig själv eller inför andra. Att resultaten visar att majoriteten av de äldre upplever ensamhet ofta eller alltid bör

uppmärksammas då forskningen påvisar att ensamhetsupplevelser leder till ohälsa och att oro och ångest kan grunda sig i upplevelsen av ensamhet.

6

Av mina jämförelser som gjorts av upplevd ensamhet, oro och ångest visar det sig att dessa upplevelser är mer förekommande för äldre som bor på särskilt boende än för övriga äldre i samhället. (För jämförelser se kapitel 2.2 och 2.3 i studien).

I följande text kommer jag att beskriva ensamhet utifrån tidigare forskning samt vad ensamhet kan leda till. Vidare tar jag upp statistiska skillnader vad gäller

ensamhetsupplevelser bland äldre som bor hemma i jämförelse med äldre som bor på särskilt boende.

Ensamhet kan innebära utan fysisk närvaro av någon annan person. Vi kan uppleva ensamhet trots att sociala relationer finns med andra som ändå ger oss känslor av känslomässig isolering (Andersson 2002). Enligt Andersson (2002) finns det olika

grundläggande relationsformer som vi behöver för att minska känslor av ensamhet. Brister det i nedanstående beskriva former av relationer så kan det leda till upplevelse av ensamhet.

Såsom brister vad gäller tillgivenhet i nära relationer, bristande samhörighetskänsla till en grupp. Vidare bristande möjlighet till vägledning och information från omgivningen samt brister vad gäller möjligheten att känna ansvar för någon annan samt att inte få uppleva erkännande från omgivningen för sina förmågor. Ensamhet kan delas in i en objektiv och en subjektiv ensamhet. Objektiv ensamhet handlar om hur många människor individen träffar och hur ofta. Den subjektiva ensamheten handlar om individens upplevelser av sin

ensamhet. I vilken grad en människa väljer att vara ensam är av avgörande betydelse för hur hon upplever ensamhet (Kristoffersen 1997).

Studier visar att äldre som bor på äldreboenden, inte vill ställa krav på sina behov av social tillfredställelse och gemenskap med andra. De begär hjälp med det de anser är möjligt med hänsyn till kostnader och personalens arbetsbörda. De äldres försynta inställning gör att de har svårt att tillstå inför sig själva och andra att de är ensamma (Carlsson 2002). Blir ensamhetsupplevelserna för stora uppstår lidande som kan liknas vid upplevelsen av ett döende. Ofrivillig ensamhet kan upplevas som att människan fråntas någonting som blir outhärdligt för henne. Den ensamma människan tenderar att undvika andra människor och förnekar sin smärta över ensamheten (Eriksson 1994). Det är viktigt att veta att ensamhet många gånger leder till ohälsa. Symtom som oro och ångest bland äldre kan egentligen grunda sig i ensamhet, varav det är viktigt att tänka ett ytterligare steg – varför är den äldre orolig?

Enligt Socialstyrelsens enkätundersökning (Socialstyrelsen 2012b) visar det sig att 40,8 procent av äldre som bor på äldreboende upplever ensamhet då och då och 16,6 procent upplever ensamhet ofta. 22,6 procent har inte besvarat frågan, då de fyllt i att de inte vet/

inte har någon åsikt.

För att ta reda på hur dessa resultat ser ut i jämförelse med resultat av studier gjorda med andra personer som inte bor på äldreboenden har jag jämfört Socialstyrelses studie från 2012 med studien Ensamhet i Sverige av Tornstam (2008) angående upplevd ensamhet bland äldre. Denna studie visar att i åldrarna 65-79 år upplever 23 procent återkommande ensamhet. 29 procent upplever ensamhet när de är utan sällskap av andra och 18 procent känner sig ensam fastän de är tillsammans med andra.

När jag jämför studierna utifrån utgångspunkten att uppleva ensamhet fastän de äldre är tillsammans med andra då visar det sig att upplevelsen av ensamhet är dubbelt så hög bland äldre på äldreboenden jämfört med resultaten från Tornstams studie.

7

Att upplevelsen av ensamhet överlag är större på äldreboende verkar paradoxalt. Den objektiva ensamheten är inte lika framträdande och synlig på äldreboende eftersom de äldre vistas med andra människor i sin omgivning. Av resultaten att döma är ändå upplevelsen av ensamhet utbredd på äldreboende. Resultaten visar vikten av individers subjektiva

upplevelse, i det här fallet av ensamhet.

Något som är intressant och värt att ta upp i min studie är att åldrandet ökar risken att drabbas av social isolering. Av den här anledningen är det viktigt att se äldres individuella behov som exempelvis kan vara önskemål om utökat umgänge (se tabell 1). Då känslan av ensamhet är individuell.

2.3 Oro och ångest bland äldre

Socialstyrelsens enkätundersökning 2012 har även undersökt upplevelsen av oro och ångest bland äldre som bor på äldreboende. Undersökningen visar att bland äldre som bor på äldreboende upplever 47,5 procent lättare besvär av oro och ångest och 12,6 procent anser sig besväras av svåra besvär av oro eller ångest (Socialstyrelsen 2012b).

I jämförelse med Statistiska centralbyråns studie om upplevd oro och ångest i samhället visar resultaten av personer i åldrarna 65-74 år att 15,3 procent upplever lättare besvär av oro och ångest och 3,9 procent har svåra besvär av oro och ångest (SCB 2012). Siffrorna är därmed tre gånger så höga vad gäller lättare besvär av oro och ångest bland äldre som bor på äldreboende. Vad gäller svårare besvär av oro och ångest så är siffrorna även där tre gånger så höga bland de äldre som bor på äldreboende än resterande befolknings upplevelse i liknande ålder.

2.4 Äldres behov i centrum

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utarbetat en nationell modell som ska implementeras 2013/2014 som benämns Äldres behov i centrum. Det är ett omfattande förändringsarbete som handlar om att öka behovstillfredsställelse bland äldre som bor på särskilda boenden. Det innefattar ett nytt systematiskt och strukturerat arbetssätt som ska handlägga och dokumentera äldres behov. Vidare ska det garantera att särskilda boenden bemannas efter de äldres behov (Socialstyrelsen 2012a). När jag tog del av det här förändringsarbetet som handlar om att öka äldres behovstillfredsställelse på särskilda

boenden tänkte jag att det här förändringsarbetet var intressant och borde delvis ha sin grund i problematiken ensamhet, oro och ångest bland äldre personer som bor på äldreboenden.

För att ta reda på om det här nya arbetssättet kommer att kunna hjälpa att förhindra de äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest ringde jag upp angiven kontaktperson på

Socialstyrelsen, Ann-Kristin Granberg. Jag frågade om den nyutvecklade modellen för äldres behov kommer att kunna förebygga de äldres upplever av ensamhet, oro och ångest som deras enkätundersökning påvisat. Svaret var att den nya metoden inte kommer kunna motverka upplevelserna ensamhet, oro och ångest. Ann-Kristin Granberg, Socialstyrelsen menade att när det gäller upplevd ensamhet på äldreboenden så är det de äldres eget ansvar att ta hand om och bevara sina nära relationer samt att utveckla nya relationer för att minska upplevelsen av ensamhet. Vad gäller de höga siffrorna av äldres upplevelser av oro och

8

ångest menade Ann-Kristin Granberg att det är insatser från hälso- och sjukvården som är hjälpen att tillgå.¹

Enligt Thorslund (2006) finns det inte något verktyg för att värdera behov som orsakas av minskad fysik och kognitiv funktionsförmåga, närvaro eller brist av sociala nätverk och behov som har sin grund i oro, ångest och ensamhet. Thorslund anger vidare att omfattade förbättringsarbeten som bedrivs för att få fram standardiserade mått och skalor vad gäller mänskliga behov aldrig kommer att finna en sådan standard (Thorslund 2000a refererad i Andersson 2002).

Även om ett omfattande utvecklingsarbete införs såsom Socialstyrelsens pågående

förändringsarbete Äldres behov i centrum så kommer inte instrumentet som Socialstyrelsen inför kunna förebygga äldres upplevelser av ensamhet oro och ångest utifrån Thorslunds resonemang och inte heller enligt Socialstyrelsens. Då sociala relationer ses som individens eget ansvar och oro ångest anses tillhöra hälso- och sjukvårdens ansvar enligt

Socialstyrelsen.

Den 1 januari 2011 trädde en lagändring i kraft i Socialtjänstlagen 5 kap. 4 § (SFS

2010:427) där en ny värdegrund antogs för äldreomsorgen. Lagändringen innebär att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Lagändringen syftar till att verksamheterna inom äldreomsorgen ska anpassas till äldres individuella behov.

I utredningen Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) uttalar sig Thorslund i ett yttrande (2008) som varit inbladad i utredningsarbetet att det inte behövs ytterligare lagändringar med konstruerade mål vad gäller värdighet och välbefinnande. Äldreomsorgens problem kring bemötande menar Thorslund (2008) delvis beror på att visioner och mål varken efterlevs eller följs upp. Vidare beskriver Thorslund (2008) att problemet också handlar om att målen för äldreomsorgsverksamheterna ofta är okonkreta och att de inte implementerats vilket gör att personalen inte har några tydliga mål att arbeta mot. Thorslunds resonerar om att det dels behövs en resursförstärkning bland personalen för att ett gott bemötande ska möjliggöras. Vidare att det även behövs fler chefer inom äldreomsorgen för att komma tillrätta med implementeringen för värdegrundsarbetet i verksamheterna (SOU 2008:51).

Jag har i min studie valt att problematisera äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest på äldreboenden utifrån vad jag utläst av Socialstyrelsens enkätundersökning 2012 samt funnit i tidigare forskningsresultat utifrån problemformuleringen: Hur möter personalen de äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest på äldreboenden?

Jag utgår i studien från faktorers påverkan på personalens handlande. Med faktorer menar jag olika omständigheter som påverkar ett förhållande eller tillstånd. I denna studie utgår jag från personalen och analyserar hur de olika faktorerna påverkar personalens handlande. Med individuella faktorer menar jag personalens individuella förmåga som påverkar deras

förutsättningar till handlande. Med organisatoriska faktorer avser jag att studera

arbetsorganisationen, dess verkställighet samt organisationens förmåga att leda, planera och organisera personalen och dess påverkan på personalens handlande. Som inte direkt är knutet till individens individuella handlande utan utgår från organisationens förutsättningar för individen att handla. I det här fallet gentemot de äldre inom äldreomsorgen.

1 Ann-Kristin Granberg kontaktperson Socialstyrelsen för förändringsarbetet Äldres behov i centrum.

Telefonintervju 23 oktober 2013.

9

3 Analysmodell

3.1 Förklaring av modellen

I det här kapitlet kommer jag att presentera den teori, de begrepp och den analysmodell som min studie bygger på. Jag kommer även att presentera varför jag valt att utveckla

analysmodellen och på vilket sätt den utarbetats.

Analysmodellen har utvecklats i syfte att den ska kunna användas och appliceras på andra fall och då kunna klargöra vad som brister i arbetsorganisationen och på ett övergripande sätt ringa in de faktorer som eventuellt brister. Analysmodellen och dess analysresultat kan användas för att förstå hur faktorer som brister påverkar organisationen, personalen och främst personalens bemötande. I den här undersökningen handlar det om personalens bemötande och äldres behovstillfredsställelse utifrån ensamhet, oro och ångest.

Jag har vidare valt att dela upp faktorerna i individuella och organisatoriska faktorer för att på ett tydligt sätt kunna se samband och orsaker till eventuella brister. Analysmodellen har också utarbetats för att på ett lättöverskådligt sätt kunna redovisa de resultat som

framkommit.

Med faktorer menar jag olika omständigheter som påverkar ett förhållande eller tillstånd i personalens arbetssituation som i sin tur påverkar personalens handlande. Analysmodellen har utarbetats utifrån organisatoriska och individuella faktorer där varje faktor representerar en eller flera frågor vid datainsamlingen. Med individuella faktorer menar jag personalens individuella förmåga som påverkar förutsättningar till handlande. Med organisatoriska faktorer menar jag arbetsorganisationen och dess påverkan på personalens handlande som inte direkt är knutet till individens individuella handlande. Utan handlar om organisationens struktur som ger olika förutsättningar för individen att handla. I det här fallet är

organisationen kommunal äldreomsorg och dess personal som handlar gentemot äldre som bor på särskilt boende.

10

Figur 1. Analysmodell av individuella och organisatoriska faktorer som påverkar personalens handlande gentemot de äldres behov.

Här följer en presentation av de områden som ingår i analysmodellen. Nedan redovisas innehållet i frågorna och vilka frågor som hör till respektive område. Enkäten finns i sin helhet som bilaga 1.

3.1.1 Redogörelse för analysmodellens begrepp – Äldres behov

I litteraturen som jag läst om äldre och äldres behov visar studier att graden av ensamhet ökar med åldern (Holmén et al., 1992). Ensamhet beskrivs av Nordström (1998) som att den handlar om det man önskar och det man har när det gäller social kontakt. Upplevelsen av ensamhet kan bli större och mer ihållande om möjligheten att påverka situationen är lite eller obefintlig. Kristoffersen (1997) menar vidare att äldre personer kan intala sig själva att de är nöjd med tillvaron trots lite social kontakt. Kristoffersen kallar det här för emotionellt orienterad bemästring vilket innebär att individen själv minimerar sina förväntningar på den sociala tillfredsställelsen.

Behovet av ett socialt sammanhang ser jag är av stor betydelse för att minska upplevelsen av ensamhet, oro och ångest bland äldre. I kapitlet tidigare forskning redovisade jag äldres

Organisatoriska faktorer Individuella faktorer

11

subjektiva upplevelser av ensamhet där det visade sig att ju högre ålder desto högre risk för social isolering. Det framkom även att de som var äldst, 85 år och uppåt önskar sig mest utökat umgänge. Vidare höga siffror på äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest bland äldre som bor på äldreboende. Sammanfattningsvis tyder dessa uppgifter på att äldres behov handlar mycket om social gemenskap.

Att vara beroende av att få tid av andra har belysts av bland annat Olby (1997) där hon fann att äldres anspråksnivå kunde kopplas till hjälpbehovets storlek, ju större hjälpbehovet var desto lägre var anspråksnivån. Behoven bland de äldre skiftade också karaktär, vid

nyinflyttning till äldreboende handlade behoven om trivselskapande livsinnehåll som stegvis sjönk och efterhand handlade behoven hos de äldre först och främst om trygghet (Olby 1997). Sammanfattningsvis ser jag det som viktigt att förstå att äldre människor reglerar sina förväntningar av att erhålla tid av andra. Insikten att äldre kan ha svårt att erkänna både för sig själv och andra att de är ensamma är av vikt för att komma åt den eventuellt

underliggande problematiken, social isolering och se äldres behov av social gemenskap.

Samtalets betydelse av både vardaglig och existentiell natur är behov som äldre har. Där tidens betydelse är av stor vikt för att äldres behov ska kunna bli tillgodosedda. Magnusson

& Platin (2004) beskriver vikten av att följa upp de äldres egen dialog om åldrande och död för att döden inte ska behöva bli en anonym död som ingen pratar om.

I analysmodellen vill jag undersöka hur de äldres behov eventuellt påverkas av personalens handlande. Utifrån Holmén (1992), Kristoffersen (1997), Andersson (2013), Olby (1997) och Magnusson & Platin (2004) har äldres behov definierats i denna studie. Äldres behov är förstås varierande. Utifrån litteraturen avser den här studien fokusera på äldres behov utifrån tid, samtal och social samvaro. Äldres behov grundar sig i min undersökning på upplevelsen av social tillfredsställelse. Jag undersöker i den här studien eventuella brister som påverkar personalens handlande gentemot de äldres behov som rör social tillfredsställelse. Jag utgår från analysmodellen och de individuella samt organisatoriska faktorerna (se figur 1 ovan) och dess eventuella påverkan på personalens handlande gentemot de äldres behov.

Följande begrepp och teorier som jag redovisar nedan ingår i analysmodellens två huvudfaktorer de individuella och organisatoriska faktorerna. Att jag valt dessa begrepp beror på att jag ser en koppling till äldreomsorgen och dess personal, äldres behov med fokus på känslor av ensamhet, oro och ångest samt äldreomsorgens organisering. Vidare ser jag det intressant att studera dessa faktorer och dess påverkan på personalen handlande och möjligheten att tillfredsställa äldres behov utifrån personalens perspektiv.

3.1.2 Äldres behov

Äldres behov är ingen faktor som de individuella och organisatoriska faktorerna, utan är ett resultat av de mätta faktorerna i analysmodellen.

Äldres behov mäts i enkäten genom förekomsten av de äldres upplevelse av oro och ångest samt genom personalens beskrivning av orsakerna till oro och ångest bland de äldre.

Förekomsten av de äldres möjlighet att utföra och ta del av aktiviteter. Om de äldre kan påverka sina situationer vid upplevd ensamhet samt beskrivningar på vilket sätt de äldre kan påverka ensamhetskänslor. Om personalen tror att de äldre önskar mer sociala kontakter med andra samt förekomsten av tillfredsställelse bland de äldre när det gäller behov av:

samtal stöd, och gemenskap. I enkäten återfinns frågor som rör äldres behov i följande frågor:1,2,3,4,5,6,7.

12

3.1.3 Redogörelse av analysmodellens begrepp - Individuella faktorer

De individuella faktorerna utgår från personalens individuella förmåga och deras förutsättningar av bland annat kompetens. Kompetens kan ses utgå från kunskaper,

egenskaper och erfarenheter och bidrar tillsammans till individens färdigheter. Empati är en viktig del i kompetensen och handlar om att förstå en annan människas känslor.

Engagemang är en annan viktig del som handlar om att känna mening i sitt arbete.

Individuella värderingar påverkar den etiska reflektionsförmågan och påvisar i sin tur personens självinsikt och hör ihop med kompetens och förmågan till reflektion.

De individuella faktorerna menar jag till viss del är påverkbara utifrån personalens individuella handlade. Personalen kan själva påverka sitt eget agerande i arbetet.

Arbetsorganisationen kan även den påverka de individuella faktorerna såsom exempelvis genom att ge personalen möjlighet till kompetensutbildning, inflytande och resurser som påverkar förutsättningarna för personalens handlade.

Varför jag valt att studera de individuella faktorerna är för att jag tror att de ovan nämnda faktorerna påverkar personalens handlande som i sin tur påverkar de äldres möjlighet att få sina behov tillfredsställda och deras upplevelse av bland annat ensamhet, oro och ångest.

Faktorerna har jag hämtat från följande litteratur. Faktorerna kompetens och empati från Holm (2009). Faktorn engagemang från Nilssons (1993). Faktorn värderingar från Bengtsson (2005).

Kompetens – individuell faktor

Kompetens är av vikt för att arbetet ska kunna förbättras och utvecklas och även för att man ska kunna se vad som brister menar jag. För att ett professionellt förhållningssätt ska komma till stånd är förmågan av självinsikt och självdisciplin viktig menar Holm (2009). Att kunna reflektera över sina reaktioner och sitt handlande och att kunna avstå från att agera eller avpassa reaktionen genom att se på situationen utifrån är av betydelse (Holm 2009).

Definitionen på professionell hållning inom äldreomsorg innehåller enligt Holm (2009) två önskade krav.

 Att acceptera att relationen till den äldre personen inte är symmetrisk.

 Att vara medveten om sina egna känslor, impulser och behov.

Professionell hållning handlar om att se och bekräfta i det här fallet den äldres behov. Det är om mina egna behov tar överhand som de äldres integritet och trygghet riskeras (Holm 2009). Kompetens bland personalen är av stor vikt och jag har därför valt att studera personalens kompetens utifrån personalens perspektiv.

13 Empati – individuell faktor

Empati är ett avgörande innehåll i arbetet inom äldreomsorgen. Därav har jag valt att studera om personalen anser att empati återfinns hos dem själva och bland arbetskamraterna på arbetsplatsen.

Empati betyder inte endast att jag uppfattar en annan människas känslor. Mitt beteende ska också kunna följa den andra personens känslouttryck och ska även vägleda mig i

gemenskapen med den andra personen (Holm 2009). Det handlar dels om att fånga upp det som sägs verbalt. Vidare ska jag kunna vara lyhörd för det känslomässiga budskapet samt de skiftande subtila uttryck som sänds ut såsom kroppsspråk. Empati är uppbyggt på två

komponenter, dels känslor samt den intellektuella delen som båda krävs för att empati ska kunna uppstå och utvecklas. Överidentifikation ska inte förväxlas med empati.

Överidentifikation betyder att jag identifierar mig med den andra personen i stor

utsträckning. Risken finns att mina egna gränser suddas ut och kan medföra att den egna identiteten skadas då jag känner in den andres känslor i så stor utsträckning att mina egna känslor försummas. En sund och god empatisk förmåga kan fungera stärkande mot utbrändhet (Holm 2009).

Engagemang – individuell faktor

Jag har valt att studera engagemang bland personalen och deras egen upplevelse då jag ser engagemang som grundläggande inom äldreomsorgsarbetet. Nilsson (1993) menar att för att engagemang ska kunna uppstå måste det finnas en medvetenhet om problemet. Ordet

engagemang står för en aktiv medverkan och en inlevelse för något som man känner för. Det gemensamma målet är av vikt för att handlingar ska genomföras och för att engagemang ska kunna uppkomma.

Värderingar – individuell faktor

Lärande organisationer och organisationer i utveckling är vanligt förekommande begrepp i dag. Kan organisationers skapade värderingar och normer begränsa lärandet bland

personalen undrar jag? Det beror på i vilken utsträckning personalen har möjlighet att vara med och påverka och förändra verksamheten förmodar jag. Personalens möjlighet att få uppbackning av arbetsorganisationen genom exempelvis fortbildning, reflekterande

arbetsgrupper, föreläsningar vad gäller arbetet med ”personalens egna värderingar” ses som en viktig grund i det salutogena synsättet enligt Hansson (2013). Arbetet kring personalens personliga värderingar anses vara av stor betydelse i skapandet av en gemensam värdegrund på arbetsplatsen menar Bengtsson (2005).

Förmodligen skulle det kunna gynna ”kunderna” i det här fallet de äldre som bor på äldreboende om arbetet utgick från personalens egna värderingar. Då lärande bland

personalen har större förutsättningar att komma till stånd och därmed kvaliteten i arbetet, om personalen har varit med och varit delaktiga. Genom att personalens egna värderingar och tankar då finns med i arbetsplatsens mål och mer naturligt används i det dagliga arbetet i mötet med de äldre. Bengtsson (2005) beskriver att den individuella reflektionsförmågan handlar om individens egen vilja att reflektera över sina egna värderingar och vikten av att kunna se kritiskt på sitt eget handlade. Därigenom kan förändringar ske och individer stärks och utvecklas. Arbetsorganisationen och enhetschefer har enligt mig ett stort ansvar att ge

14

personalen verktyg för att nå utveckling på både det personliga och arbetsmässiga planet för att nå förändringar i arbetet.

3.1.4 Individuella faktorer

Nedan följer en beskrivning av de områden som tas upp i enkäten som ingår i individuella faktorer i analysmodellen som jag valt att undersöka.

Kompetens mäts i enkäten genom förekomsten av samtal mellan personalen och de äldre som handlar om åldrande och död. Vidare har kompetens mätts genom en beskrivande fråga där personalens egen reaktion framkommer om hur de upplever situationer när de äldre vill samtala om åldrande och död med personalen. Jag har mätt personalens syn på om de är tillfredsställda med aktiviteter som bidrar till deras personliga utveckling på arbetsplatsen.

Kompetens mäts även genom frågan om personalen arbetar kontinuerligt med reflektioner om förbättrande arbetssätt med arbetsgruppen och sin chef och även om de anser att de har möjlighet till kompetenshöjande aktiviteter för att möta de äldres oro och ångest. Vidare om personalen anser att det finns förutsättning att tillsammans med sin chef sätta upp personliga utvecklingsmål. I enkäten återfinns frågor som rör kompetens i följande frågor: 9, 10, 12, 17:3 ,18:3, 18:4, 26:3.

Empati mäts i enkäten genom förekomsten om personalen känner att de borde tycka mer om de äldre än vad de innerst inne egentligen gör. Vidare en fråga om arbetskamraternas egna behov och önskemål styr handlandet gentemot de äldre. I enkäten besvaras också frågan om arbetskamraterna använder empati och ”känner med” de äldre. Frågor som rör empati i enkäten återfinns i följande frågor: 14, 19, 20, 21.

Engagemang mäts i enkäten genom förekomsten om personalen anser att deras

arbetsuppgifter är engagerande och stimulerande och om arbetet känns meningsfullt och om personalen ser fram emot att gå till arbetet. I enkäten återfinns frågor som rör engagemang i följande frågor: 15, 8:1, 8:3.

Värderingar mäts i enkäten genom frågan hur personalen upplever samtal med de äldre som handlar om åldrande och död samt om personalen anser att det är viktigt med en nära kontakt till de äldre. I enkäten återfinns frågor som rör värderingar i följande frågor:11, 13.

3.1.5 Redogörelse av analysmodellens begrepp - Organisatoriska faktorer

Arbetsorganisationen påverkar de organisatoriska faktorerna genom bland annat:

värdegrundsarbete, arbetsklimatsarbete, måluppfyllelse för personalens arbete, fortbildning, medel såsom resurser, tid, bemanning, salutogent ledarskap och arbetssätt. Faktorn tid är av stor betydelse såsom bemanning, arbetstid och tid för samtal och möten mellan de äldre och personalen för att lindra de äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest. Organisatoriska faktorer handlar också om fortbildning inom yrket som organisationen tillhandahåller såsom utbildning i form av föreläsningar, reflekterande arbetsgrupper samt eventuell metodik som exempelvis salutogent synsätt. Till de organisatoriska faktorerna hör även organisationens värdegrund som enligt det salutogena synsättet bör sippra ner i arbetsgruppen såsom arbetsgruppens egen värdegrund och även den viktiga måluppfyllelsen – vilka mål personalen har att arbeta mot. Därtill kommer ledarskapet som i fördelaktiga fall är ett så kallat ”nära ledarskap” som i många fall bidrar positivt till personalens handlande. De organisatoriska faktorerna menar jag främst är påverkbara utifrån arbetsorganisationens

15

organisering. Här kan personalen själva till liten del påverka sin situation. Varför jag valt att studera de organisatoriska faktorerna är för att jag tror att de ovan nämnda faktorerna påverkar personalens handlande som i sin tur påverkar de äldres möjlighet att få sina behov tillfredsställda och minimera upplevelser av ensamhet, oro och ångest.

Faktorerna har jag hämtat från följande litteratur. Faktorerna värdegrund, arbetsklimat, arbetssätt från Bengtsson (2005). Faktorerna måluppfyllelse, fortbildning och medel från Ellström et al (2010). Faktorn tid från Andersson (2013) samt Ellström et al (2010).

Faktorerna ledarskap, arbetssätt och fortbildning utgår från Hansson (2013).

Ledarskap och det salutogena synsättet – organisatorisk faktor

Bemötande är av central betydelse inom äldreomsorgen. Av den anledningen har jag valt att studera om det salutogena synsättet och det så kallade salutogena ledarskapet används i arbetet inom äldreomsorgen utifrån personalens perspektiv. Salutogenes betyder hälsans ursprung och myntades av Aaron Antonosky. Det salutogena perspektivet utgår från ett individuellt hälsofrämjande synsätt och är uppbyggt på tre delar: Begriplighet, förståelse för det som händer innanför och utanför individen och vad gäller arbetet handlar det om att uppleva sammanhang inom arbetsorganisationen. Hanterbarhet, uppleva att man har de resurser som krävs både vad gäller arbetet och livet i övrigt samt att inneha hälsa och energi såsom resurs. Meningsfullhet, uppleva mening i livet och att man på arbetet upplever trivsel, uppskattning och engagemang till att nå uppsatta mål.

Inom äldreomsorgen har det salutogena förhållningssättet blivit ett vedertaget begrepp och används i skiftande omfattning inom äldreomsorgen i dag. Ett salutogent förhållningssätt handlar om att främja de äldres egna resurser och utgår från den enskildes förutsättningar och behov för att ge meningsfullhet till individen. Salutogena arbetsmetoder inom

äldreomsorgen handlar om att främja de äldres individuella val och självständighet i så stor utsträckning som möjligt med fokus på att klara så mycket som möjligt självständigt.

För att kunna ge god livskvalitet till de äldre som bor på särskilt boende är det viktigt att bemötandet från personalen blir så bra som möjligt menar Bengtsson (2005). Vidare att personalgruppen arbetar kontinuerligt med att utveckla bra arbetssätt genom ständigt pågående reflektioner. Den salutogena idén bygger på att den äldres egen berättelse är viktigast och att man inom äldreomsorgen inte i första hand ser symtom på sjukdom hos de äldre. Den salutogena tankemodellen används även som tankemodell för att vägleda och utveckla ledarskap, speciellt inom äldreomsorgen. I gynnsamma fall engagerar det

salutogena synsättet personal och ledare inom äldreomsorgen till att utvecklas i sitt arbete.

Kommunikation mellan personal och ledning är grunden för att få en bra dialog menar Hansson (2013). En viktig del inom det salutogena synsättet är att personalen stärks i sin upplevelse av mening och begriplighet på arbetet. En ytterligare väsentlig del för att nå begriplighet är vikten av kunskap menar Hansson (2013). Den grundläggande kunskapen som handlar om vikten av att förstå andra genom att ha insikt om sig själv som är viktig inom människovårdande yrken (Hansson 2013). De verksamheter som vill inspirera

personalens kunskaper bör ge tid för gruppreflektioner med fokus på att lyssna på varandra, då det ger goda effekter vad gäller personalens begriplighet menar Hansson (2013).

16 Värdegrund – organisatorisk faktor

Att utgå från personalens personliga värderingar ses som gynnande och är fördelaktigt att använda som utgångspunkt för skapande av värdegrundsfrågor i äldreomsorgens verksamhet menar Bengtsson (2005). Jag har valt att studera hur värdegrundsarbetet fungerar utifrån personalens perspektiv eftersom värdegrundsarbetet anses vara av vikt för äldres

välbefinnande och livskvalitet. Jag ser värdegrundsarbetet som en viktig komponent även vad gäller personalens upplevelser i sitt arbete utifrån faktorerna: Inflytande, engagemang och målmedvetenhet i sin yrkesroll inom äldreomsorgen som jag också förmodar påverkar bemötandets kvalitet.

Många verksamheter arbetar i dag med värdegrundsfrågor som ska påvisa vilka etiska värden och normer som ligger till grund i verksamheten och som även ska verka som ett stöd att förhålla sig till för medarbetarna i deras arbete. Inom äldreomsorgen har

värdegrundsfrågor funnits en längre tid, det som på senare tid skett är att det tillkommit en lag, 5 kap. 4§ socialtjänstlagen som innebär att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Värdegrunden saknar egentligen innehåll då den inte är konkret formulerad och inga beskrivningar finns, hur den ska fungera i verkligheten. För att den ska få meningsfull betydelse behöver den konkretiseras med skrift och tillämpning i verkligheten.

Tyngdpunkten vad gäller den lagreglerade värdegrunden ligger på reflektion och

konkretisering med de allmänna råden i (SOSFS 2012:3) som underlag. Materialet vänder sig till personal inom äldreomsorgen såsom biståndshandläggare, enhetschefer,

sjuksköterskor, arbetsterapeuter med flera. Värdegrundsarbetet menar Socialstyrelsen kan innebära följande: Ta fram en värdegrund i verksamheten eller utveckla den som redan finns. Erhåll kunskaper om socialtjänstens nationella värdegrund och Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3). Vidare bör värdegrunden konkretiseras för alla

verksamhetens olika yrkesroller, ansvar och befogenheter utifrån att de äldre ska känna välbefinnande och får ett värdigt liv. Vidare menar Socialstyrelsen att det är av vikt att ta tillvara de kunskaper som finns i verksamheten och utveckla vård och omsorgen om de äldre (Socialstyrelsen 2012 c).

Tid – organisatorisk faktor

Brist på tid är en viktig faktor som påverkar personalens bemötande och jag har av den anledningen valt att studera betydelsen av tid och hur personalen ser på tid i olika sammanhang inom sitt yrke. Tidsbrist är ofta ett resultat av ekonomiska och politiska

prioriteringar. Ellström (2011) har funnit att det som kan komma i vägen för att personal ska få till stånd ett lärande är bland annat bristen på tid och arbetsbelastning. Tid för utveckling, lärande och reflektion bland personalen och deras möjlighet att ge tid till de äldre på

äldreboende borde föreligga då det enligt min syn är grunden för att kvalitet ska kunna infinna sig inom äldreomsorgen.

17 Medel – organisatorisk faktor

Jag har valt att studera hur personalen ser på resurser inom äldreomsorgen och har en fråga som omnämns medel i enkäten där personalen svarar på frågan vad de skulle vilja att man satsade pengar på. Frågan är öppen vilket innebär att personalen själv med egna ord anger vad de anser är viktigt att lägga pengar på i verksamheten.

Jag har använt begreppet medel och menar med det likvida medel såsom pengar som enligt min syn även kan omvandlas till diverse resurser i en verksamhet som äldreomsorgen.

Medel kan omvandlas till annat som kostar pengar som: Humankapital, med det menar jag personal såsom exempelvis högre bemanning bland personalen. Som i sin tur kan möjliggöra diverse aktiviteter för de boende som ofta kräver en högre bemanning. Vidare handlar medel om tillgångar såsom utrustning exempelvis datorer, inventarier samt utbildningssatsningar för personalen. Sammantaget ser jag dessa ovan angivna medel som de tillgångar

verksamheten har att förfoga över, som i sin tur kan skapa mervärde för personalen och kvalitet till de boende. Ellström (2011) menar att en viktig faktor som har påvisat skapa ett gott grupparbete inom personalgrupper är just materiella resurser. Om exempelvis medel såsom humankapital finns i högre utsträckning i verksamheten borde tidsbrist minska och ge bättre förutsättningar för ett gott arbetsklimat och även bemötande till de äldre. Dessa tankegångar har jag haft och har därför valt att ta upp frågan om ”medel” för att få fram personalens syn på vad de anser är viktigt att satsa på i verksamheten.

Arbetssätt – organisatorisk faktor

Tre förutsättningar såsom; personliga förutsättningar, reflektion samt arbetsklimat menar Bengtsson (2005) krävs för att ett gott bemötande och arbetssätt från personalens sida ska infinna sig i arbetet med äldre. Bengtsson har studerat trivsel bland personal inom

äldreomsorgen och funnit att dessa tre förutsättningar även gäller för att trivsel ska kunna infinna sig i personalgrupper inom äldreomsorgen (Bengtsson 2005). Jag har därför valt att titta närmare på personliga förutsättningar, möjligheten till reflektion och hur personalen upplever arbetsklimatet i analysmodellen som utarbetats. Personliga förutsättningar finns i analysmodellens faktor individuell förmåga. Reflektion återfinns i flera faktorer såsom: tid, värdegrund, arbetssätt, fortbildning. Arbetsklimat tas upp som en egen faktor (se

analysmodell samt beskrivning nedan).

Arbetsklimat – organisatorisk faktor

För att ett gott bemötande ska infinna sig finns det några grundförutsättningar som anses vara viktiga såsom bland annat ett bra arbetsklimat. För att bemötande ska vara av god kvalitet menar Bengtsson (2005) att tillit personal sinsemellan är en viktig del. Vidare beskriver Bengtsson att brist på personal påverkar arbetsklimatet negativt och att kvaliteten vad gäller bemötandet påverkas negativt i alla led, vad gäller personal sinsemellan, till anhöriga och till de äldre inom äldreomsorgen när det förekommer mobbing, förtal och personalen inte kommer överens. När personalen trivs tillsammans och upplever förtroende och glädje påverkar det arbetsklimatet positivt. Tidsbrist och personalbrist talas det ofta om inom äldreomsorgen vilket inte överensstämmer med varken ett gott bemötande eller ett gott arbetsklimat. God kommunikation personal sinsemellan som bygger på förtroende anses avgörande för ett gott bemötande ska kunna infinna sig till äldre som bor på särskilt boende.

18

Fortbildning och måluppfyllelse – organisatoriska faktorer

Ellström (2011) menar att faktorer som har visats skapa ett gott grupparbete är: tydliga mål, en ändamålsenlig struktur, en stödjande organisationskontext, väl fungerande grupprocesser, och materiella resurser.

Ett positivt lärande bland personal anses enligt Ellström (2011) hindras om arbetsgruppen endast arbetar utifrån tankar om konsensus och räds oliktänkande och konfliktsituationer.

När det däremot förekommer gemensamma reflektioner hos personalgruppen bidrar det till utveckling och lärande för både enskilda och arbetsgruppen som helhet (Ellström 2011).

Vidare menar Ellström att delaktighet och möjligheten att vara med och påverka kan ses som ett av våra grundläggande mänskliga behov. Betydelsen av delaktighet och att vara med och utarbeta arbetsmetoder och mål beskrivs som grundläggande för att personalen aktivt vill vara med och verkar för målen. Lika viktigt menar Ellström (2011) är det att personalen förstått innebörden i arbetsmetoder och mål på arbetsplatser. Att skapa möjlighet för möten där visioner diskuteras och reflektioner görs gynnar lärandet på arbetsplatsen. Då jag ser en koppling mellan fortbildning, måluppfyllelse och den viktiga faktorn kompetens har jag valt att undersöka hur personalen ser på möjligheten till fortbildning och hur delaktiga de anser sig vara i målarbetet på arbetsplatsen.

Jag har nu gått igenom begreppen som är grunden till de två huvudfaktorerna (individuella och organisatoriska) som analysmodellen bygger på och som jag har använt i skapandet av enkätfrågorna. Analysmodellen återfinns inledningsvis i kapitel 3 (se figur 1).

Analysmodellen finns även i kapitel 5:3 där resultaten av de individuella och organisatoriska faktorerna redovisas (se figur 3), där de svar som personalen angett på frågorna har

sammanställts i analysmodellen såsom brister eller fungerande faktorer. I kapitel 5:4

sammanfattas resultaten i en analys och i avslutande resultatdiskussion kapitel 6:1 diskuteras resultaten avslutningsvis. I nästkommande kapitel 4 beskriver jag metoden för min studie.

3.1.6 Organisatoriska faktorer

Nedan följer en beskrivning av de områden som tas upp i enkäten som ingår i organisatoriska faktorer i analysmodellen som jag valt att undersöka.

Ledarskap mäts i enkäten genom förekomsten av att chefen visar uppskattning för

personalens arbetsinsatser och om de upplever att deras chef har förtroende för dem, samt ger dem förutsättningar att ta ansvar i arbete. I enkäten återfinns frågor som rör ledarskap i följande frågor: 8:4, 8:5, 8:6, 17:2.

Värdegrund mäts i enkäten genom förekomsten av om personalen anser att arbetsplatsen har någon uttalad värdegrund som de arbetar efter samt genom en beskrivning av vilken/vilka värdegrunder de arbetar efter på arbetsplatsen. I enkäten återfinns en fråga som rör

värdegrund, fråga: 25.

Tid mäts i enkäten genom förekomsten av om personalen upplever att de har tillräckligt med tid för varje äldre boende samt om personalen anser att de kan göra egna prioriteringar i arbetet efter de äldre plötsliga behov av samtal. I enkäten återfinns frågor som rör tid i följande frågor:16,18:1.

19

Medel mäts i enkäten genom personalens beskrivning av vad de skulle vilja lägga pengar på om verksamheten fick mer pengar. I enkäten återfinns en fråga som rör medel, fråga: 22.

Arbetssätt mäts i enkäten genom förekomsten av om personalen anser att de kontinuerligt arbetar med etiska frågeställningar angående de äldres möjlighet till samtal samt

förekomsten av ett salutogent synsätt i verksamheten. Vidare finns en beskrivande fråga om hur det salutogena synsättet påverkar personalens arbetssätt. I enkäten återfinns frågor som rör arbetssätt i följande frågor: 18:2, 23, 24 24:1.

Arbetsklimat mäts i enkäten genom personalens upplevelse om de anser att de har ett gott arbetsklimat personal emellan. I enkäten återfinns en fråga som rör arbetsklimat, fråga: 17:1.

Fortbildning mäts i enkäten genom om personalen anser att de lär sig och utvecklas i arbetet.

Om ledningen satsar på åtgärder för att utveckla personalen samt om personalen anser att de har möjlighet till samtal om personliga utvecklingsområden med närmaste chef. I enkäten återfinns frågor som rör fortbildning i följande frågor: 8:2, 26:1, 26:2.

Måluppfyllelse mäts genom frågan om personalen anser sig insatta i arbetsplatsens mål. Om personalen anser att arbetsplatsens mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt och om personalen vet vad som förväntas av dem i sitt arbete. Vidare om personalen anser sig delaktiga i utformandet av arbetsplatsens mål. I enkäten återfinns frågor som rör måluppfyllelse i följande frågor: 8:7, 8:8, 8:9, 18:5.

20

4 Metod och material 4.1 Metodval

Jag funderade först på om jag skulle intervjua äldre personer om deras upplevelser angående ensamhet, oro och ångest. Jag valde bort det alternativet delvis på grund av att jag såg en svårighet i och antog att äldres försynta inställning kan göra att de har svårt att tillstå inför sig själva och andra att de verkligen är ensamma (Carlsson 2002). Vidare ser jag en potential i att undersöka utifrån personalens perspektiv, då jag antar att det är utifrån deras ”arena”

som arbetsfält som eventuella förändringar bör ske.

Jag vill med den här studien nå ett flertal personer i det här fallet personal som arbetar inom äldreomsorgen och ta reda på hur de ser på äldres upplevelser av ensamhet oro och ångest.

Av den här anledningen har jag valt en kvantitativ metod och att lämna ut enkätformulär.

Mitt syfte är att kartlägga och analysera mitt valda forskningsområde genom att belysa mitt problemområde ur ett kvantitativt perspektiv i form av variabler och kvantitativa

förhållanden (jfr. Befring 2002). Enligt Patel & Davidsson (2003) finns det tre olika

angreppssätt, induktivt, deduktivt och abduktivt. Den induktiva ansatsen kännetecknas av att först studera forskningsobjektet och utifrån den insamlade empirin komma fram till en teori.

Den deduktiva ansatsen karaktäriseras av att forskaren använder sig av existerande teorier för att därefter dra slutsatser om företeelserna, det vill säga antaganden leder till

konsekvenser med hjälp av logiska resonemang (Sohlberg 2009). Det abduktiva angreppssättet innebär en kombination av den deduktiva och abduktiva ansatsen. Den kvantitativa metoden anses ha ett deduktivt angreppssätt och den kvalitativa metoden ett induktivt angreppssätt. Det abduktiva angreppssättet möjliggör att kunna utveckla den ursprungliga teorin (Patel & Davidsson 2003). Något som jag ansåg var lämpligt och passade min studie.

Denna studie utgår från en abduktiv ansats då jag blandar de två teknikerna induktivt och deduktivt arbetssätt. Med induktiv ansats väcks forskarens nyfikenhet på grund av ett intresse för ett fenomen eller ämne (Svenning 2003). Inledningsvis väcktes mitt intresse av äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest när jag läste Socialstyrelsens rapport 2012 (Socialstyrelsen 2012b). Mitt intresse väcktes ytterligare vid utförandet av en intervju som jag gjorde inledningsvis med en kvinna som arbetar inom äldreomsorgen. Syftet med intervjun var att prova mina grundläggande frågeställningar. Jag fick då inblick i

personalens perspektiv och därigenom de äldres situation och eventuella bakgrundsfaktorer till upplevelserna av ensamhet, oro och ångest. Resultaten från intervjun gav mig nya intressanta infallsvinklar till ämnet och min kunskap växte i och med intervjun. Det som framkom i intervjun genom muntlig källa var bristen på tid, samtal, svårigheter med oro hos de äldre vid inflyttning samt frånvaro av stöd från arbetsledning.²

Min utgångspunkt är att äldre personer upplever ensamhet, oro och ångest på äldreboende i dag.

2 En person som arbetar som undersköterska inom äldreomsorgen. Intervju den 25 oktober 2013.

21

4.2 Urval

För att kunna uttala sig om populationen på ett rättvisande sätt krävs det att man har ett i statistisk menig representativt urval (Trost:2007).

Jag har valt att avgränsa studien genom att studera personal som arbetar med äldre som inte är dementa i så stor utsträckning. Det betyder att mitt val av arbetsplatser där personal inom äldreomsorg arbetar är medvetet och studiens urval är därmed strategiskt. Strategiska urval används huvudsakligen vid kvalitativa studier för att förvissa sig om variation (Trost 2007).

Varför jag valde ett strategiskt urval är med anledning av att jag med studien vill kunna belysa en medveten interaktion som finns mellan de äldre och personalen. Där de äldre är så

”klara” att det finns ett tydligt utbyte för meningsfulla samtal och handlingar och därigenom få fram de äldres situation vad gäller ensamhet, oro och ångest genom att fråga personalen.

Jag vill i undersökningen även kunna mäta personalens bemötande gentemot de äldre i interaktion mellan personalen och de äldre som personalen beskriver.

Jag har valt att lämna ut enkäter till samtlig personal på särskilda boenden i en kommun där äldre som inte är dementa i så stor utsträckning bor. Därmed är studien en

totalundersökning. Totalt 6 stycken omsorgsavdelningar har enkäter lämnats ut på. Samtlig personal på respektive avdelning har haft möjlighet att fylla i enkäten. Av 50 utlämnade enkäter svarade 31 personer av personalen på studiens frågor i enkäten.

4.3 Utformning av enkäten

I kapitlet Teoretisk referensram presenterades en analysmodell för de faktorer som jag antar påverkar personalens handlande som därigenom även påverkar de äldres upplevelser.

Analysmodellen är tänkt att ge en enklare överblick över dessa påverkansfaktorer.

Analysmodellen utgår från faktorer som jag utgått från i utformandet av enkätfrågorna.

Faktorerna har jag hämtat från litteratur av: Bengtsson (2005), Andersson (2013), Holm (2009), Hansson (2013), Nilsson (1993), Ellström et al (2010), Kristoffersen (1997), Olby (1997) samt Holmén (1992).

Några faktorer är även inhämtade från den telefonintervju som jag gjorde med en person som arbetar inom äldreomsorgen. Utifrån analysmodellen har jag operationaliserat de faktorer som jag med studien har mätt.

Enkäten består av 26 frågor varav de första tio frågorna tar upp personalens arbetssituation (se bilaga 1). Följande fyra frågor handlar om arbetsgruppen. Därefter följer sju frågor angående de äldres situation. Nästkommande fråga handlar om medel, därefter tre frågor om arbetssätt och den sista frågan handlar om ledning. Avslutningsvis finns möjlighet att lämna synpunkter på enkäten.

Enkätfrågorna 8:1–8:9 är SKL,s utarbetade medarbetarenkät för hållbart

medarbetarengagemang inhämtade från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). En modell och enkät som utarbetats för att kontinuerligt utvärdera och följa upp arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med fokus på hållbart medarbetarengagemang (HME). Frågorna 8:1–8:9 rör frågor om

engagemang, ledning, styrning, ledarskap och måluppföljning (SKL 2011). Jag valde att använda dessa frågor som komplement i min enkät då jag anser att de är lämpliga för min studie. Dels för att SKL,s frågor är beprövade och att frågornas innehåll är relevanta för min studie. Det är även lämpligt då jag i min studie undersöker kommunal äldreomsorg och dess personals upplevelser av områden som: ledarskap, måluppföljning och personalens

engagemang i sitt arbete.