Examensarbete
Byggingenjör 180 hp
BIMs påverkan på informationsflödet
Kvalitativ undersökning om samverkan mellan projektering och produktion
Byggteknik 15 hp
Halmstad 2020-08-27
Tobias Mohlin och Renwar Tahir
i
Sammanfattning
BIM även känt som Building Information Management, blir ett mer och mer välkänt koncept inom byggsektorn. Begreppet har utvecklats med åren framförallt på forskningsfronten, och har succesivt börjat implementeras främst i projekteringsstadiet, men även en del i produktionen. Denna rapport har därför som syfte att lyfta fram de förändringar som skett i informationsflödet mellan olika aktörer i takt med att BIM implementerats i branschen. Det är välkänt hur BIMs verktyg har underlättat för samtliga roller så som projektörer i branschen, men det är inte lika välkänt hur BIM kan komma att påverka samarbetet mellan de olika rollerna. Med tanke på hur bred byggbranschen faktiskt är, och hur många olika parter som måste samarbeta, anser vi att det vore väldigt intressant att se djupare på just detta.
Som bas för denna rapport är en fallstudie gjord där vi utfört semistrukturerade intervjuer med 3 konstruktörer/projektörer, 3 arbetsledare samt 3 yrkesarbetare. Kanske inte helt oväntat var begreppet BIM inte särskilt välkänt inom produktionen, men mer så inom projekteringen.
Produktionen har ofta hört talas om konceptet med 3D modeller och den modernisering som är på väg, men att det var en del av ett större system, alltså BIM, var de flesta inte medvetna om. De fåtal som var något insatta gav däremot ett intryck som pekar på att mängden information som är i omlopp har ökat i de företag som använder sig av BIM, dock har den underlättat processen genom att tydliggöra och ge en mer övergripande bild som i sin tur ökar förståelsen för bland annat avläsningen av de befintliga 2D ritningarna.
I det scenario där produktionsföretagen nyttjat BIM har inte hantverkarna själva tillgång till mjukvaran, utan förlitar sig på sin arbetsledare för att få tillgång och hjälp i hur man navigerar systemet och dess funktioner. Denna arbetsledaren trodde att mycket av den arbetsroll som formats runt honom i takt med att de använder BIM, skulle kunna försvinna om yrkesarbetarna själva hade mer öppen tillgång till systemet, vilket även var vad denna studie hade velat undersöka.
På grund av omständigheterna med Covid – 19 blev flertalet av våra intervjuer inställda med omedelbar verkan utan möjlighet för att åter få kontakt vid förfrågan om distansintervju.
En mer konkret studie där implementeringen av BIM skett på en djupare nivå är alltså nödvändig för att få en mer korrekt bild av den potential som gömmer sig bakom BIM. Det är dock tydligt att det är ett väl uppskattat program och är något produktionen tycker om att ha tillgång till. Det är även en självklarhet att en majoritet av arbetarkåren är positivt inställd till nyttjandet av bland annat 3D funktioner i sina företag, något vi såg när de företag som inte använt 3D var enbart positivt inställda till att få tillgång till ett sådant system någon gång i framtiden.
Denna studie kunde tyvärr endast bidra med att tydliggöra varför det är nödvändigt att studera effekterna av informationsflödet i projekten med hänseende på BIM, trots att det initialt var detta vi hade hoppats på att göra själva.
ii
iii
Abstract
The purpose of this study was to see if the implementation of BIM has affected the information flow and quality of information that is transferred between construction engineers and the production workforce. To find out more of the subject the study group did a field study where we interviewed several companies, and several different actors within the building sector. To be more specific, we have interviewed 3 construction engineers, 3 workforce leaders, and 3 construction workers.
BIM has not replaced any of the current ways that we construct our projects, however, it has improved the quality of life for the workforce that is using it. A prime example of this is that every single respondent that has been in contact with such a system claimed it to have made the process of interoperating 2D drawings much simpler.
The result showed that there is a demand for a more widespread use of the technology since the current respondents have only been in contact with the system through their workforce leader.
Which in turn makes it hard for them to give a proper response on many of the questions regarding it. Such a study would’ve been included in this report, but due to the circumstances of Covid – 19, investigation of such a scenario couldn’t be made. Therefor this study can only support the current analysis that claims that there is a need for a deeper investigation, where the use of BIM is more widespread in the building workforce.
iv
v
Förord
Innan vi gräver oss djupare in på rapporten vill vi passa på att tacka de involverade parterna som ställt upp på intervju, samt högskolan i Halmstad som gett oss möjligheten att gå igenom dess portal av innehållsrik information. Utöver detta vill vi tacka de forskare som låtit oss ta del av deras litteratur kostnadsfritt, för att detta arbete skulle kunna bli så bra som möjligt. Sist men inte minst vill vi ge ett enormt tack för det stöd och konstruktiv kritik samt uppmuntring som vår handledare Kristian Widén gett oss under dessa månader. Stort tack allihop!
vi
vii
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.1.1 Svårigheterna med BIM implementering ... 1
1.1.2 Potentialen i branschen med hänseende på BIM utvecklingen ... 1
1.2 Problembeskrivning ... 2
1.3 Mål och syfte ... 3
1.4 Avgränsning ... 4
1.5 Metod (kort sammanfattning) ... 4
2 Teoretisk referensram ... 5
2.1 Varför behövs BIM ... 5
2.2 Utvecklingen av begreppet BIM ... 5
2.3 Exempelfunktioner i BIM mjukvara ... 5
2.4 Informationsförmedling ... 6
2.4.1 Allmänt om kommunikation ... 6
2.4.2 Richness ... 7
2.4.3 BIM och information överlappningar ... 8
2.4.4 Kort om feedbacksystemen – singel och dubbel loop ... 9
3 Metod ... 11
3.1 Metodbeskrivning ... 11
3.2 Informationsinsamling ... 11
3.3 En kritiskt granskad litteratur ... 12
3.4 Fallstudie med intervjuer samt observationer. ... 12
3.5 Intervjufrågor ... 13
3.6 Struktur av information ... 13
3.7 Analys av information ... 13
3.8 Hur diskussionens ska föras ... 14
4 Resultat ... 15
4.1 Intervjuresultat ... 15
4.1.1 Kvalité av information: BIM, Ritningar, arbetsledare. ... 15
4.1.2 Förändring hos arbetsledare och ritningar med hänseende på BIM. ... 16
4.1.3 BIMs påverkan på informationen och dess flöde ... 17
4.1.4 Feedbackprocessen ... 17
5 Analys ... 19
viii
5.1 Analys: Kvalité av information: Bim, ritningar, arbetsledare. ... 19
5.2 Analys: Förändring hos arbetsledare och ritningar med hänseende på BIM. ... 19
5.3 Analys: BIMs påverkan på informationen och dess flöde. ... 20
5.4 Analys: Feedbackprocessen. ... 20
6 Diskussion ... 23
7 Slutsats ... 27
8 Källor ... 29
9 Bilagor ... 33
9.1 Bilaga 1 – Frågor till konstruktörer och projektörer ... 33
9.2 Bilaga 2 – Frågor till arbetsledare ... 34
9.3 Bilaga 3 – Frågor till yrkesarbetare ... 35
1
1 Introduktion
I detta kapitel finner ni information som är av relevans för att skapa sig en inblick i detta examensarbete. Vi kommer gå över relevant information som förhoppningsvis ska skina ljus på vårt valda studiemål och varför det är av intresse att forska kring detta. Men även vad vi hoppas kunna utvinna av denna studie, och syftet bakom detta.
1.1 Bakgrund
Kanske inte helt oväntat med tanke på skalan och mängden aktörer, så är byggbranschen en informationsintensiv industri. Detta innebär att effektiva informationsteknologier som bidrar med enkel tillgänglig information, så som byggmodeller, är nödvändiga för att digitaliseringen av byggbranschen ska röra sig framåt (Froese 2003). Vi har på senare år lyckats digitalisera branschen mer och mer, och vi är för stunden i en övergångsfas från de traditionella och mer arbetsintensiva metoder, till att bli mer automatiserat med hjälp av informationsteknologi (IT), och Building Information Modeling (BIM), (Nath et al. 2015).
Med detta i åtanke blev vi nyfikna på varför det har tagit en sådan lång tid för BIM att implementeras mer än ”endast” en övergångsfas. I bakgrunden kan vi därför läsa vidare om vilka problem eller svårigheter som kan ligga till grund för detta. Givetvis inser vi också att om det bara finns en massa problem, hade branschen inte varit intresserad, och därför vore det även av intresse att ta reda på vad BIM kan erbjuda, och vilken potential som gömmer sig på andra sidan när allt är färdig implementerat.
1.1.1 Svårigheterna med BIM implementering
Det finns flera olika anledningar till att BIM kan anses vara svårt att implementera. Hazar (2011) menar att de två främsta anledningarna är den lagliga aspekten, varpå den andra är en teknisk. Den lagliga aspekten grundar sig i vem som äger informationen i BIM filen, varpå den tekniska aspekten grundar sig i det faktum att olika aktörer nyttjar olika mjukvara, vars information kan vara svår att integrera i en enda fil. Utöver de anledningar Hazar lyfter, påstår Czmoch I och Pekala A. (2014) att även kunskapsnivån från de delaktiga aktörerna vara en stor förhindrande faktor, tillsammans med höga implementerings kostnader. Effektiviteten av projektet kan således begränsas av kunskapsnivån hos de som är sämst på programvaran. Hastigheten kan alltså komma att begränsas av en flaskhals. Detta betonar vikten av att utbilda arbetarna för att optimera användningen av tekniken. Men även detta lägger till kostnader på de redan höga utgifterna.
Det finns givetvis flera faktorer som påverkar utsträckningen som BIM implementeras i branschen, och sammanfattningsvis menar bland annat Liu (2019) att det är likt ovanstående bristen av utbildning och teknisk support samt höga filanskaffningskostnader, men även saker så som den komplexa och tidskrävan modelleringsprocessen, otillräckliga objekt och dess anpassningsförmåga, saknaden av kundkrav, och bristande möjligheter för att få gratis testprogramvara.
1.1.2 Potentialen i branschen med hänseende på BIM utvecklingen
Trots utmaningarna som branschen står inför finns det anledning att röra oss framåt. Enligt (Nath et al. 2015) är några av de potentiella vinsterna med att implementera BIM följande.
2
Förtydligar vad projektet är i ett tidigt skede - förbättrad 3D visualisering förbättrar presentations möjligheterna vid projektförslag till klienter/brukare. Vilket i sin tur resulterar i ett mer tydligt projekt.
Bättre träffsäkerhet på kostnadskalkylerna - Antaganden av projektkostnader kan göras på ett mer detaljerat och träffsäkert vis, vilken kan resultera i säkrare anbud och i sin tid kontrakt.
Förbättring av kundtjänster - Bättre lyhördhet för förändringar eller justeringar, även kallat förändringshantering, i anläggningen enligt förfrågningar från klienter/brukare vilket hjälper till att avsevärt minska ledtiden.
Strömlinjeformad logistik - Genom att integrera BIM-modellen med resursplaneringen, hjälper den till att reducera internt kommunikationsfel och onödiga kostnader, vilket leder till bättre samordning samt till att förbättra kontrollen över hanteringen av komponenter i lager.
Minskning av fel - Det förbättrar produktivitet genom att underlätta vid minskningen av fel på grund av 2D-utkast och designer.
Enligt studien gjord av Nath et al. (2015) skulle resultaten av ett fullständigt implementerat BIM system ge en produktivitetsförbättring på ungefär 36% för behandlingstid, och 38% för den totala processtiden. Detta stöds delvis av S. Azhar (2011) som gjorde en tidigare undersökning på 32 projekt som visade tid och kostnadsminskningar på områden så som framtagandet av preliminär kostnad, besparingar tack vare clash detection, minskad projekttid, etcetera.
1.2 Problembeskrivning
Enligt den sammanfattning av forskningsfronten som genomförts av Liu (2019) har en majoritet av den nuvarande forskning på BIM legat främst på områden som BIM förvaltning, BIM för grönt byggande och BIM för infrastruktur. Dock har forskningsfronten mellan 2005 och 2015 haft större fokus på interoperabiliteten mellan mjukvaruprogram, hållbar konstruktion och energiprestation, samt BIM standardiserande och BIM programmering (Santos 2017). Studier som fokuserade på informationshantering var enligt R. Santos et al (2017) minimal, och detta öppnar alltså dörren för studier inom detta område.
Enligt en statistisk analys gjord av T. Vilutiene et al (2019) har BIM studier som inriktar sig på byggnadsingenjörer ökat markant, men är dock endast en effekt av den totala ökningen av antalet BIM artiklar som publicerats sedan 2011. Studien visar även den utveckling av artiklar som utförts och som även har en relation till byggnadsingenjörer. Vi ser här att 2013–2015 var fokusen hög på bland annat informationssystem och informationshantering, men detta är troligen vinklat mot interoperabiliteten som nämndes tidigare.
Vid jämförelse av olika informationssystem har det visats att den BIM baserade lösningen hjälpte till att framta mer noggranna, inom tidsramen och rimligt informationsutbyte mellan projektdeltagarna. Utöver detta främjade det även att tidigt skapa kritisk information tidigare som rör bland annat design detaljer, logistik och samordning, som i sin tur hjälper att generera betydande värden under de senare produktionsfaserna (P Demian. D Walters 2014). Trots detta resultat menar P Demian och D Walters att deras studie skapar ett fundament för vidare forskning som mäter informationsflödet, samt värdet av att länka samman information till en byggnadsmodell.
3
Det finns alltså en kunskapslucka gällande hur informationsflödet påverkas vid implementering av BIM. Därför kommer vi att se över de förändringarna som skett, med fokus på specifikt informationsdelning mellan konstruktörer, arbetsledare och snickare. Då tanken är att se hur informationsflödet har förändrats mellan produktion och projekteringsfaserna, ansåg vi att det vore lämpligt att ha roller som har en stark sammanknytning till varandra trots sin roll i de olika faserna.
Konstruktörer är ju väldigt anknutna till projekteringsfasen i samma utsträckning som snickare är anknutna till produktionen, trots detta förlitar sig dessa roller väldigt mycket på varandras kunskaper och arbeten. Arbetsledaren agerar som någon form av mellanhand och är därför nödvändig att inkludera. Vi skulle kunna inkludera flera roller, men då vi studerar till just konstruktörer kände vi att det vore lämpligast för att fokusera på denna yrkesroll. Utöver detta hade arbetet blivit för brett om vi skulle se på alla olika aktörer som på något vis kommer i kontakt med BIM.
1.3 Mål och syfte
Genom att skapa en djupare förståelse för hur informationsförankringen justerats utifrån de arbetsförändringar som skett på konstruktörssidan av projekteringen, kan vi eventuellt luckra upp ett kunskaps hål där innehållsrik information går att finna. Målet med arbetet är således inte att besvara en specifik fråga, istället inriktar sig denna forskning som benämnt tidigare bara att evaluera de förändringar som har skett. Vidare kan vi då förhoppningsvis se vart det finns potential och ytterligare förändringsmöjligheter i den nya process som framtagits sedan BIM implementerats, och vad eventuella effekter av detta skulle kunna vara.
Syftet blir således att försöka identifiera de förändringar som skett vid implementeringen av BIM i byggbranschen, med fokus på informationsflödet och vilka effekter detta givit konstruktörer, arbetsledare och snickare.
Det vi tänker se närmare på är:
1. Genom olika parametrar jämföra vilken informationskälla, (BIM, Ritningar, Arbetsledare), som håller bäst kvalité. Dessa parametrar är lättillgänglighet, detaljgrad, relevans och begriplighet.
2. Vilka direkta förändringar BIM och dess funktioner erbjuder för informationens kvalité och dess flöde.
3. Hur de övriga informationsverktygen (ritningar, arbetsledare) kan komma att förändras vid implementering av BIM.
4. Undersöka hur feedbackprocesserna ser ut och hur de kan användas för att skapa ett bättre informationsflöde.
Anledningen att vi vill se på de tre översta punkter är delvis då det är välkänt hur BIMs verktyg har underlättat för samtliga roller i branschen, men det är inte lika välkänt hur BIM kan komma att påverka samarbetet mellan de olika rollerna. Med tanke på hur bred byggbranschen faktiskt är, och hur många olika parter som måste samarbeta, anser vi att det vore väldigt intressant att se djupare på just detta.
Det finns en hel del information där ute som berör fördelar och nackdelar med BIM vilket ger företagarna olika anledningar till att satsa, eller inte satsa, på denna teknologi. Förhoppningsvis kan
4
denna rapport ge ytterligare ett underlag till företagarna att fatta beslut kring, genom att belysa hur BIM påverkar informationen som cirkulerar i branschen.
Den fjärde och sista punkten lades till eftersom vid en studie likt denna där vi ser närmare på informationsprocesser och olika så kallade verktyg, är det nästintill omöjligt att inte snubbla in på ämnet. Detta är inget huvudsakligt syfte för studien, men då det finns en viss relevans tyckte vi det var lika bra att delvis belysa området.
1.4 Avgränsning
Ekonomiska faktorer kommer inte studeras i denna rapport. Däremot kan uppenbara ekonomiska vinster benämnas kort i diskussionsfasen, där eventuella argument om vad och varför det skulle kunna vara av intresse att satsa mer resurser på ett specifikt spektrum av den forskning som utförts av projektgruppen.
1.5 Metod (kort sammanfattning)
Informationsinsamlingen kommer ske med semistrukturerade intervjuer med de tidigare nämnda aktörerna, där vissa har fått nyttja någon form av BIM system, medan andra är helt främmande till sådan mjukvara. Utöver intervjuerna kommer även observationer föras på de olika arbetsplatserna för att se om det som sägs tydligt kan synas i sättet företagen arbetar. Samtalen spelas in och analyseras i detalj. Därefter kommer de struktureras för att skapa en tydlig överblick av resultatet som vi sedan tänker diskutera.
Metoden kan i detalj läsas i senare kapitel.
5
2 Teoretisk referensram
2.1 Varför behövs BIM
I en utmanande marknad är kunskap och hanteringen av denna ovärderlig och kan bidra till att hålla företag relevanta och stabila. Inte helt oväntat har de flesta företag målet att växa och bli större. Eftersom en hög tillväxt har en direkt relation till innovation, konkurrenskraft samt ökad sysselsättning är det alltså viktigt att ta till sig de moderna verktyg som bevisligen fungerar. (A.
Bakar et al 2016). Då BIM enligt Takim et al (2013) kan få byggindustrin att bli mer effektiv, flexibel och innovativ, vore detta ett utmärkt sätt för företagen att vara en utmanande aktör på sina respektive arbetsområden i byggbranschen. Som ett tecken på dess potential har ett antal regeringar redan reglerat särskilda policys för att föra utvecklingen av BIM vidare i sina respektive länder (Xiangyu Wang och Heap-Yih Chong 2015).
Utöver den gynnsamma effekt som företag och länder kan få från att implementera BIM i sina verksamheter, så kan även BIM ha en effekt på individnivå. Enligt Cindy L. Menches & Juan Chen (2013) så sker negativa emotionella förändringar för varje gång en arbetare störs i sitt arbetsmoment, som i sin tur kan ha en negativ påverkan på produktiviteten. Inte helt oväntat är detta även sant för motsatsen. Zelenski et al (2008) menar att arbetare som upplever positiva känslor har en tendens att vara mer produktiva. Intressant med detta är att produktiviteten inte enbart går enligt planering om motgångarna minimeras, den kan även öka, bara av det simpla faktum att arbetsproduktiviteten ökar hos arbetare som inte bemöter motgångar. Som nämnt tidigare i kapitel 1.1.2 så har BIM en väldigt hög potential att förbättra samtliga områden inom byggbranschen. Genom att implementera BIM och anpassa branschen kan alltså produktiviteten som konsekvent öka väsentligt.
2.2 Utvecklingen av begreppet BIM
Akronymen BIM kan delas upp i samtliga versioner, baserat på tidsepoken och utvecklingen av begreppet och dess funktioner för branschen. Den första tolkning av BIM kallades för Building Information Model, tidigare Building Description System. Detta var ett koncept på 70 – talet vars syfte var att förändra samtliga områden i dåvarande byggbransch, genom att minska de nackdelar som medföljer traditionella 2D ritningar (Eastman 1974). Eastman fortsatte sedan genom att beskriva skillnaden mellan model och det senare begreppet modelling. Med model menar vi alltså fysisk modell illustrerad med hjälp av en 3D mjukvara, medan modelling är den process eller aktivitet som kan hantera nutids lösningar inom byggprocessen utifrån den information som bifogas i modellen, (Eastman et al 2011).
Då BIM i dagens termer har utvecklats från den tidiga modellen Eastman föreslog, till att bli mer av en process, har en viss förvirring skett på marknaden. För att underlätta och förtydliga har branschen därför rört sig ifrån den tidiga akronymen med model / modelling, och istället valt att använda ordet management (M.N. Kocakaya et al 2019). Vilket även är vad vi tänker anpassa oss efter.
2.3 Exempelfunktioner i BIM mjukvara
En 3-dimensionell visuell representation kan enkelt framställas av mjukvaran utifrån indata.
Detta är inte enbart fördelaktigt i form av att man kan visa upp slutprodukten för eventuella
6
intressenter, utan hjälper dessutom tjänstemän som till exempel brandkåren att utföra sin analys av konstruktionen.
Eftersom modellen består av objekt med korrekt dimensioner är det enkelt för programmet att kalkylera hur mycket av respektive material som används, och utifrån dessa mängder går det då att framta en kostnadsberäkning för projekten.
Ritningar från diverse parter, till exempel bärande element från konstruktörer samt rörsystem från VVS-tekniker samlas i samma fil – detta tillåter programmet att läsa av om några delar krockar, vilket gör att fel som tidigare inte upptäcktes innan produktionsfasen nu kan justeras i projekteringen.
Från 3D modellerna kan konstruktionsritningar direkt utvinnas med all relevant information för att kunna påbörja produktionsfasen. Dessa ritningar behöver då inte skapas manuellt av konstruktören (S. Azhar 2011).
Enligt en studie gjord av Farnsworth C. et al (2015) är de mest vanliga funktionerna som utnyttjas i BIM program i ordning: Clash detection, 3D modellering, lag samarbete, och konstrueringsförfrågningar från designers. En intressant punkt i samma studie är att bland de tydligaste fördelarna som upplevts av respondenterna nämner de planering, kostnads estimering och detaljerade mätningar av den mängd material och arbetskraft som behövs för att avsluta ett moment. Detta trots att man tidigare kan se att dessa inte används på en regelbunden basis. Detta innebär att kommersiella entreprenörer som nyttjar ovanstående punkter, trots i ett fåtal begränsade arbeten, ser hög potential med funktionerna i deras produktionsprocess.
2.4 Informationsförmedling
Då detta arbete tänker grunda sig i informationsflöde och informationshantering, är det av ytterst vikt att vi förstår vad som menas med bra och dålig sådan. För övrigt är det viktigt att kunna skilja vad som har förändrats som kan ha haft en påverkan på informationen efter att vi implementerat BIM i olika utsträckningar. Detta kapitel kommer därför inledningsvis handla allmänt om kommunikation, exempelvis vilka olika medium information kan transporteras via, men även ting om hur man skapar information som är lämplig för olika individer. Därefter tänker kapitlet gå vidare för att se vart BIM och kommunikation överlappar. På så vis kan vi lokalisera de nyckelpunkter som vore av intresse för studien.
När man tänker på bra informationshantering är det inte helt främmande att man tänker på feedback som en metod för att uppnå just detta. Man måste veta vad som är bra och dåligt när man arbetar för att förbättra en process eller program. Vi kommer därför kort gå in på feedbacksystemen singel och double loop.
2.4.1 Allmänt om kommunikation
Kommunikation kan delas in i tre kategorier, nämligen verbal, icke verbal och symbolisk (Granér 2003). För att uppnå en mer effektiv kommunikation bör samtliga kategorier nyttjas. Ett tydligt exempel är att vid ett telefonsamtal används endast verbal kommunikation, vilket är mindre effektivt än ett möte vid en whiteboard, som var den högst rankade kommunikationen, då samtliga tre kategorier nyttjas (Ambler 2002). Svalestuen et al (2017) menar att eftersom en BIM fil har högre kapacitet än en whiteboard, bör den rankas ännu högre.
7
Då kvalité av information är subjektivt utifrån person och uppfattning måste vi kunna anpassa och förtydliga vad det innebär. Lillrank, P (2003) nämner att kvalité kan delas upp i olika parametrar, så som noggrannhet, pålitlighet och begriplighet. I en senare studie har Maj, J-E (2013) föreslagit detaljgrad, relevans, omfattning, begriplighet, användbarhet och pålitlighet. Dessa faktorer går något hand i hand med en äldre studie av Tenah (1986), där hon menade på att chefer eller handledare hade behov för precis och relevant information som kommer i rätt ögonblick, för att kunna utföra sitt arbete effektivt. Med andra ord kan alltså kvalitén, mängden och timingen varvid informationen tillkommer hindra eller främja ett projekts framgång under konstruktionsfasen.
Trots detta var år 2004 den främsta överföringen av information via pappersformat, och arbetsuppgifter som utförs av snickare kom markant från pappersbaserade dokument (Anumba, C. et al. 2004). Då konstruktionsfasen av byggprojekt utförs oftast på områden där det är svårt för yrkesarbetarna att få tillgång till konventionella informationssystem som passar deras informationsbehov. Informationsflödet blir då fortsatt begränsat av det stora mänga papper som finns i omlopp, vilket gör det svårt för arbetarna att få relevant information på den tidpunkten som den behövs (Chen & Kamara 2011). USA Skanska gjorde en utvärdering av sin arbetsprocess, där även de såg att mängden information på byggarbetsplatsen är överväldigande, vilket ledde till att informationens kvalitet försämrades (Lofgren 2007). Samtidigt nämner (Singhi, V. 2004) att beslut som ska tas på plats ofta kräver en stor mängd design- och arkiverad data och saknaden av dessa resurser på plats gör att besluten skjuts upp till informationen blir tillgänglig.
Informationen ovan kan alltså sammanfattas som att de flesta aktörer, och inte bara yrkesarbetare, har behov för en mindre överväldigande informationsbrunn, samtidigt som det är viktigt att nödvändig information finns tillgängligt.
Chen och Kamara (2005) menar att optimeringen av den enorma mängden varierande information på arbetsplatsen, är ett kritiskt moment för de företag som vill öka sin konkurrenskraft i branschen.
Samuelson (2003) stödjer delvis detta med att påstå att de låga produktivitetssiffrorna i byggbranschen är en direkt konsekvens av att information och kommunikationskraven inte bemöts på arbetsplatserna. Centrala informationssystem som är tillgängliga för alla olika roller är alltså kraftfulla redskap för att förbättra effektiviteten och informationsflödet inom byggbranschen (David et al 2012). Eftersom informationsflödet påverkar övrig resurshantering, bör dessa system således tillämpas (Dave et al. 2010; Sacks et al. 2010).
2.4.2 Richness
(Daft och Lengel 1983) mäter hur informationen uppfattas genom konceptet richness. Hög richness menas med stor förståelse för den utgivna informationen, medan låg richness menas med en liten förståelse. Richnessen är i direkt relation till det medium som informationen färdas via;
hög kapacitet ger hög richness.
8
Bild 1. Olika typer av media och deras richness (Lengel och Daft 1989)
Bild 2. Vidareutveckling av Lengel & Drafts modell, (Ambler 2002) 2.4.3 BIM och information överlappningar
Som tidigare nämnt kan information delas upp i 3 olika sätt, verbal, icke verbal och symbolisk. De olika typerna av informationsförmedling har olika richness, utifrån dess kvalité. Då en BIM fil har högre kapacitet rankades dess symboliska richness över whiteboarden. Vi utgår även från att dess richness är högre än vanliga 2D CAD – ritningar.
Till skillnad från en diskussion via en whiteboard, eller att någon överlämnar en ritning samt förklarar denna, dvs du får informationen given, så är situationen så att med BIM hämtar du informationen. Du reducerar alltså eventuellt mänsklig kontakt och verbal kommunikation, detta kan i sin tur påverka kvalitén på informationen som levereras, då den verbala kommunikationen försvinner. Utöver att den verbala informationslevereringen möjligtvis försvinner, kan det även sägas att då BIM filen innehåller betydligt mer information än en ritning, blir den möjligen svårare att navigera och finna rätt data för rätt person. Frågan om ett filter är nödvändigt för att inte ge ut ett överflöd av information blir då till relevant. Vem ska sätta detta filter, och vem avgör vem som behöver vad?
9
En annan viktig aspekt är det att en arbetsledare förmodligen har koll på vilken information som är av kvalité till sina snickare, dock bör detta undersökas för att förtydliga. Som nämnt tidigare är det inte lika självklart att de som implementerar information i BIM filen vet vad som är av relevans för en snickare, och det kan därför som i Skanskas exempel, leda till ett överflöd av information som är svårnavigerad, om en dialog inte förs, eller feedback inte ges.
Det är alltså inte en självklarhet att BIM nödvändigtvis skulle öka informationens richness, enbart genom att implementeras, då utnyttjandet av denna kanske sker på ett icke optimalt vis. En av grundstenarna i studien bör därför vara att kontrollera om informationen som är bifogad i BIM filen, är i rätt mängd, enkel att navigera, har kvalité utifrån en snickares perspektiv, då kvalité i information för en snickare och ingenjör inte nödvändigtvis syftar på samma sak. Samt om den bör kompletteras med verbal kommunikation, eller om detta har ersatts bra nog symboliskt via BIM.
2.4.4 Kort om feedbacksystemen – singel och dubbel loop
Byggbranschen är för nuvarande känt för sin användning av single-loop lärande där enkilda och isolerade problem löses som de kommer upp (Henderson et al 2010). För att förtydliga är detta när en organisation svarar på förändringar i sin miljö genom att identifiera och korrigera fel, utan att hantera anledningarna inom organisationen som låg till grund för problemen från första början (Barlow, Jashpara, 1998). Det nuvarande tillvägagångssättet för att upptäcka och korrigera fel hindrar därför avsevärt i vilken utsträckning lärande från tidigare erfarenheter äger rum. Det är denna upprepning av misslyckade strategier (d.v.s. att genomföra enslingad inlärning) som leder till den pågående ineffektiviteten i byggbranschen (Henderson et al 2013).
Till skillnad från singel loop, fokuserar Double-loop på att hantera grundorsakerna så att en organisation kan upptäcka, avslöja och hantera dessa, för att inte bli bemötta av samma problem i framtida projekt. Du skapar helt enkelt nya sätt att arbeta på för att förhindra problem längre fram i ledet. (Kululanga et al 1999).
10
11
3 Metod
I detta kapitel beskriver vi vår valda metod som ligger till grund för datainsamlingen av detta arbete, nämligen semistrukturerade intervjuer samt observationer. Här kan även läsas om hur vi valt att strukturera upp den data som samlas in, men även hur analysen och diskussionen tas fram.
Sammanfattningsvis har vi gjort en fallstudie med intervjuer samt observationer. Intervjuerna är framtagna utifrån den teoretiska referensramen som grundar sig främst från tidigare vetenskapliga artiklar, men även ett antal andra källor. Informationen som vi fick från intervjuerna blev i sin tur vårt resultat som vi strukturerat och organiserat. Analysen och diskussionen försöker därefter spegla samma struktur för att få ett homogent sammanhängande arbete, som är enkelt att navigera sig igenom.
3.1 Metodbeskrivning
Denna studie är som tidigare nämnt begränsad sig till tre arbetsroller. Området informationshantering är väldigt brett och trots en djup studie i litteraturen ansåg vi att vi saknade tillräckligt med information för att kunna formulera frågor som täcker alla olika aspekter av informationsflödet för de tre rollerna. Utöver detta kan arbetssätten inom de olika rollerna skilja sig på individnivå, beroende på b.la. vilket företag de är anställda på, vilken erfarenhet de har i branschen, vilka arbetsuppgifter de har och vilka program de jobbar i. Det blir alltså inte enbart svårt att formulera frågor som täcker allt av relevans inom de olika yrkena, utan hänsyn måste dessutom tas till variationer inom rollerna som också påverkar hur de upplever informationsflödet.
På grund av detta anser projektgruppen att semi-strukturerade intervjuer är mest fördelaktiga då de ger oss samt respondenterna möjligheten att föra konversationen till de områden som är av relevans, vare sig de är inkluderade i frågeformuläret eller inte. Detta gör att mängden relevant information som kan samlas in inte begränsas av frågeformulären, till skillnad från exempelvis en enkätundersökning.
Möjligheten att få ut mer information ökar via alltså vid intervjuer, men vi kan dessutom se till att frågorna inte blir misstolkade, eftersom vi direkt kan förtydliga en fråga om vi märker att svaret vi fått inte är relevant. Möjligheten att ha både intervjuer och enkäter finns såklart, och hade kanske varit optimalt för att öka validiteten av data. Men för att enkätresultatet ska ha en statistisk signifikans ansåg vi att ett större urval än 3 personer per yrkeskategori hade varit nödvändigt.
Därför valde projektgruppen att exkludera enkätundersökningen. Vi hade däremot avsikten att utföra observationer i takt med intervjuerna. Men på grunda av rådande situation med Covid-19 sköttes en stor del av intervjuerna på distans, vilket hindrade observationerna. Hos de två företag som tillät oss att besöka försökte vi minimera tiden och kontakten med människor på arbetsplatsen och prioriterade därför intervjuerna över observationerna.
3.2 Informationsinsamling
Det finns en ingen solklar konsensus i forskningsområdet angående hur BIM borde definieras, och detta försökte vi därför klargöra i ett tidigt skede i rapporten för att kunna ge läsaren en grundlig förståelse om vad som diskuteras och undersöks. Precis som att det i forskningsområdet inte fanns en statisk version av BIM, fanns det inte heller på arbetsplatsen. Detta gjorde att projektgruppen var tvungna att vara flexibla och anpassa definitionen mellan model, modelling och management
12
vid intervjutillfällena. Detta är något vi i senare skede fick ta hänsyn till när vi skriver om vårt resultat, samt analys och diskussion.
Informationsinsamlingen skedde initialt av en litteraturstudie som bland annat gick ut på följande
Att utöka vår kunskap av BIM samt informationshantering, informationsförmedling, och informationskvalitét.
Se vart BIM och informationsstudierna överlappar för att se var potentialen ligger och vad som kan undersökas.
Använda resultatet av litteraturstudien för att bygga en frågeställning som sedan nyttjas i intervjuer.
3.3 En kritiskt granskad litteratur
När arbetet skrevs hade vi i åtanke vilka källor som vore rimliga och trovärdiga. Efter att ha sett över alternativen kom vi fram till att följande källor har tillräckligt hög trovärdighet för ett arbete av denna nivå.
Vetenskapliga Artiklar (peer reviewed)
Lagstiftade dokument
Övriga statliga rapporter
Programtillverkare av BIM system, exempelvis Tekla.
Godkända Master arbeten eller högre rankade dokument
I efterhand använde inte projektgruppen alla alternativ av källor, då det helt enkelt inte var nödvändigt. Kanske inte helt oväntat var vår främsta källa i litteraturen vetenskapliga artiklar. I väldigt tidigt skede såg vi även över gamla ex jobb för att hitta inspiration till vårt arbete.
3.4 Fallstudie med intervjuer samt observationer.
Det finns olika typer av intervju strukturer som kan nyttjas vid en vetenskaplig undersökning, och man bör välja någon som är anpassad för ens specifika område. Denna rapport har främst baserats på en kvalitativ semistrukturerad intervjuteknik. Utöver detta försökte projektgrupper utföra observationer på områden av relevans, i takt med att vi samlade in data via intervjuerna. Anledningen att vi i så stor utsträckning som möjligt försökte ha flera informationskällor, är för att det länge varit förespråkat som en metod att öka trovärdigheten. När data insamlat från olika infallsvinklar påstår samma sak, brukar det nämligen kunna tolkas som ett trovärdigt resultat (F. Crowe 2011).
Anledningen att vi har valt en fallstudie med en semistrukturerad intervjuteknik grundar sig i ett antal saker. För det första är det en väletablerad metod för att samla in data i varierande disciplinära områden (Crowe 2011). För det andra är semi strukturerat något enklare att mäta då man har inledningsvis samma frågor till respektive respondent, till skillnad från en helt öppen intervju. För det tredje ger det oss en viss öppenhet, som enligt yin (1999) är ovärderlig eftersom vi har möjligheten ställa olika följdfrågor för intressanta påståenden eller meningar som våra respondenter ger. Detta gör att intervjun utöver ovanstående även känns mer som ett samtal än ett förhör, vilket borde ge en mer behaglig upplevelse för alla involverade.
13
Sistnämnt finns det en skillnad som kan uppstå i teori och praktik. Det kan vara svårt att veta på förhand hur de teoretiskt tänkta funktionerna faktiskt nyttjas, och den mest realistiska metoden för att få denna information är att helt enkelt fråga arbetarkåren. Intressant att se är ifall de tänkta funktionerna nyttjas på det planerade sättet, och om detta i sin tur påverkat resultatet på den tänkta förändringen i kommunikationsförankring mellan aktörer. Eftersom det är en individ som hanterar systemen kommer det därför givetvis uppstå individuella skillnader i hur det brukas, och det kan vara utmanande att lyfta dessa individuella skillnader i kvantitativa metoder såsom enkäter. På liknande grund kan det vara svårt att föra statistik på ett fåtal individers uppfattning, och därför måste projektgruppen vara medvetna om de brister som medföljer för att på ett så rättvist sätt som möjligt kunna analysera den data som framkommer.
3.5 Intervjufrågor
Intervjuerna gick ut på att undersöka hur de olika yrkesgrupperna upplevde informationsflödet genom de olika kanalerna (ritningar, arbetsledare, BIM) utifrån koncepten framtagna i den teoretiska referensramen (richness, kvalité av information). Detta inkluderade i stora drag:
Hur yrkesarbetare upplevde informationen från ritningar, arbetsledare och BIM – filer.
Hur konstruktörer presenterade informationen i ritningar och BIM – file, samt hur de upplevde att den mottogs av yrkesarbetarna.
Hur arbetsledare upplevde informationen från ritningar och BIM – filer, samt hur de ansåg att yrkesarbetarna upplevde det.
Detta undersöktes som sagt med hänsyn till Richness och informationens kvalité, vilket innebär att frågorna var formulerade på ett sådant sätt att informationens lättillgänglighet, detaljsgrad, relevans och begriplighet, hos de olika kanalerna, togs fram.
3.6 Struktur av information
För att underlätta för oss själva, men även läsaren sorterade vi informationen i både tabellform samt grafiskt. Varje enskild respondent fick en färg tilldelad, för att enkelt kunna se vem som säger vad. Informationen placerades därefter i stapeldiagram vilket kunde ge oss en uppfattning över hur homogena, eller inte homogena svaren var bland våra respondenter. Då det kan bli svårt att hålla alla bollar i luften samtidigt, har vi valt att dela upp vårt resultat i olika kategorier. Dessa kategorier kan ni läsa i början av resultatkapitlet (kapitel 4).
För att fortsättningsvis göra det tydligt, försökte vi spegla analysen och diskussion efter den struktur som finns i resultats kapitlet. Med detta menar vi att det första som analyseras och diskuteras, kommer även att vara det första som presenteras i resultatet, och så vidare.
3.7 Analys av information
Inledningsvis vid analysen tittade vi helt enkelt bara på de självklara sambanden i respektive kategori, och presenterade därefter dessa. Det är dock inte alltid saker är så självklara, och för att underlätta valde vi ett befintligt tillvägagångssätt av Ranney et al (2015) för att analysera vårt resultat. Det ser ut på följande vis.
14
Hantering av Data: Inspelningarna från intervjuerna ska transkriberas och avidentifieras.
Studien påstår även att vissa forskare tycker tonfall och pauser vid inspelningen kan vara av relevans, och bör därför tas hänsyn till.
Kodning: Data som framställts ska sedan kategoriseras på ett sådant sätt att den blir enkel att analysera. Kategorierna bör väljas på ett sådant sätt att det är relevanta för den kommande analysen. Det kan vara indelningar av respondenternas egenskaper, t.ex. ålder, erfarenhet, position - eller på informationen som fåtts ut, t.ex. frågorna, allt som rör ett visst ämne etc.
Datahantering: Man kan använda mjukvaror för att hantera data och främja analysen.
Exempel på dessa är Nvivo, Microsoft Excel, Atlas. Ti etc. dessa är hjälpmedel som kan bistå i att identifiera, kategorisera & koordinera data. Med tanke på den mängd data som kommer samlas bör användning av ett sådant program definitivt övervägas.
Dataanalys: Med hjälp av tidigare steg utförs en innehållsanalys där mönster identifieras, de mest frekventa & gemensamma svaren hittas och presenteras.
För att vidga vår vy av det som kan anses vara relevant, analyserade vi enskilt respektive intervjuresultat. Anledningen var att våra tolkningar eventuellt kunde variera och analysen skulle därför bli annorlunda. Vi ville få en bred och övergripande bild som tar hänsyn till flera faktorer, och tyckte därför det var av relevans att göra denna fördelning av projektgruppen.
3.8 Hur diskussionens ska föras
Rapporten hade som ändamål att lyckas föra en neutral diskussion, för att låta läsarna tolka den fakta som framförts på ett så öppet vis som möjligt. Med det sagt är en diskussion fortfarande en diskussion, och personliga åsikter var nästan oundvikligt. Trots detta ansåg projektgruppen att lämna diskussionen neutral ger läsarna möjlighet att bilda sin egen uppfattning, utan att omedvetet bli låsta i vad författarna tyckte och tänkte. I diskussionen resonerade projektgruppen kring resultatet och analysen genom att kritiskt ifrågasätta varför resultatet såg ut som det gjorde. Detta inkluderar en diskussion kring felkällor och hur de kan ha påverkat resultatet, vad som hade kunnat gjorts annorlunda för att få en mer trovärdig studie och resterande tankar som inte togs upp i analysen.
15
4 Resultat
4.1 Intervjuresultat
Intervjuresultatet kommer presenteras i följande fyra punkter:
Informationens kvalité hos de olika verktygen (BIM, ritningar, arbetsledare).
Hur arbetsledarens arbete samt ritningarna har förändrats vid implementering av BIM.
BIMs direkta påverkan på informationen samt dess flöde.
Feedbackprocessen mellan produktion och projektering.
4.1.1 Kvalité av information: BIM, Ritningar, arbetsledare.
På grund av inställd intervju på arbetsplatsen där BIM användes av alla parter finns inte information tillgänglig för att presentera kvalité av information för BIM. Mer om detta i analys/diskussion.
Nedan ses en sammanställning av kvalitén i den data som når snickarna, via ritningar, samt via en arbetsledare.
Kvalité av ritningar:
Person År i branschen Lättillgänglighet Detaljgrad Relevans Begriplighet
Snickare 1 15 år 6 8 7 7
Armerare 1 32 år 8 6 8 6,5
Snickare 2 21 år 8,5 7,5 8 9
Trainee 1 år 8 9 9 Ingen siffra given
Medelsnitt 7,625 7,375 8 7,5
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Lättillgänglighet Detaljgrad Relevans Begriplighet
Kvalité av information - Ritningar Skala 1 - 10
Snickare 1 Armerare 1 Snickare 2 Trainee Genomsnitt
16 Kvalité av arbetsledare
Person År i branschen Lättillgänglighet Detaljgrad Relevans Begriplighet
Snickare 1 15 år 8 7 9 9
Armerare 1 32 år 9 8 8 8
Snickare 2 21 år 8 6 6 10
Trainee 1 9,5 8 9,5 9
Medelsnitt 8,65 7,25 8,125 9
4.1.2 Förändring hos arbetsledare och ritningar med hänseende på BIM.
Efter intervjuerna var genomförda var det tydligt att de med många år i branschen arbetar relativt självständigt, och syftet med arbetsledaren blir då delvis att se till så den information som är nödvändig finns tillgänglig.
Tanken blir då att se om denna roll justeras med hänseende på implementeringen av BIM.
Intresseområden blir till följd om mängden kontakt mellan arbetsledare och yrkeskåren har minskat, om innehållet vid kontakt justerats, om det är mer begripligt, etcetera.
En sammanställning av intervjusvaren ses i nedanstående tabell.
Frågor Snickare 1 Armerare 1
(1) Ja Ja
(2) Ja Ja
Ökat/Samma/Minskat Samma Samma
(1a) Har arbetsuppgiftsrelaterad kommunikationen mellan dig och din arbetsledare och/eller kontoret förändras, sedan du började använda BIM filen? Har den ökat eller minskat?
(2) Upplever du ett lika stort behov för verbal kommunikation – i samband med att ni börjat använda BIM, kontra tidigare med ritningarna?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Lättillgänglighet Detaljgrad Relevans Begriplighet
Kvalité av information - Arbetsledare Skala 1 - 10
Snickare 1 Armerare 1 Snickare 22 Trainee Genomsnitt
17
Det tabellen ovan visar är att informationen är annorlunda, och ser vi genom transkriberingen av intervjuerna påstås den främst vara mer enkel att förstå. Däremot har den inte minskat mängden kontakt, de ser sin arbetsledare lika ofta och ser samma behov för den verbala kommunikationen som tidigare.
Ritningarna såg däremot likadana ut och användes i samma utsträckning, oberoende av BIMs implementeringsgrad, i de projekt vi studerat.
För övrigt upplevs mängden felaktigheter i ritningarna ligga på ungefär samma nivå som tidigare när man frågar produktionssidan, trots att det blir allt mer vanligt att extrahera ritningar via BIM filen. Det var inga tydliga förändringar åtminstone. Förövrigt var det värt att notera att de ”fel”
som nämndes syftades främst på revideringar, som då sades ligga på samma nivå som tidigare, och att det kunde skilja sig lite beroende på projektet.
4.1.3 BIMs påverkan på informationen och dess flöde
I och med att BIM inte har ersatt något befintligt verktyg så ökar informationen på arbetsplatsen vid implementering då det tillkommer en 3D modell. Det var dock överväldigande resultat i att en 3D modell underlättar yrkesarbetarnas arbete, då det blir enklare att se helheten. Utöver förmågan att se helheten och den ”färdiga” produkten, sa samtliga snickare och arbetsledare att en 3D modell har underlättat att tolka vissa 2D ritningar som var packade med information och då svåra att förstå.
Med det sagt har alltså mängden information på arbetsplatsen ökat, men tolkningen av den äldre informationsformen (ritningarna) har blivit smidigare med hjälp av BIM modellen som ett komplementredskap, så informationens kvalité på arbetsplatsen har ökat.
En person på vardera sida av produktion och projektering nämnde en funktion som finns tillgänglig i BIM; att man vid ett hittat fel i produktionen kan markera det i BIM filen, infoga bilder och text som förklarar, kan skicka det till projekteringen som vid öppning hamnar på exakt rätt ställe. De behöver då inte själva navigera filen för att hitta rätt, vilket underlättar kommunikationen och sparar tid. För att denna funktion ska kunna brukas krävs det att alla nödvändiga aktörer använder sig utav BIM; detta var inte fallet för någon av arbetsplatserna vi besökte, trots att det fanns ett klart behov för funktionen.
Arbetsledare 3 nämnde dessutom att ibland reviderades ritningarna, men BIM filen uppdaterades inte. Detta i sig är ett problem om man nu utgår från BIM filen när man för sina diskussioner angående eventuella motgångar i produktionen.
4.1.4 Feedbackprocessen
Tydligt är att kontorssidan av spektrumet önskar mer redogörelse för vad som är bra och vad de bör ta med sig till kommande projekt. Något som var tydligt och som återupprepades från alla respondenter var att de sällan får veta vad de gjort bra, utan endast vad de kunde gjort bättre. Ett citat från företag 2: ”Feedback vill man ha tycker jag. Annars vet man inte om man har gjort ett bra jobb eller inte. Det är en självklarhet för att vi ska kunna utvecklas.”
Ett för övrigt återkommande tema som nämnts inom området feedback, både från projektionen och produktionen, är värdet av ett större möte i början innan projektstart. Detta ska enligt respondenterna ge en övergripande bild av vad som ska göras. Det ger även produktionen
18
möjligheten att ställa frågor om det är några oklarheter som kanske inte riktigt nått fram förrän projektet var igång, vilket enligt bland annat snickare 2 skulle kunna hjälpa honom att arbeta mer självständigt från sin arbetsledare.
Om vi ser feedback som en problemlösningsrespons, vilket samtliga respondenter gav ett intryck av, så var alla relativt nöjda. De upplevde att kontoret var tillmötesgående och svarade snabbt och effektivt om det uppstått ett problem i produktionen.
Tittar vi däremot på feedback som en återkopplingsprocess där man kan diskutera, ge förslag inför framtiden angående vad som är bra att ta med sig och vad som kan göras bättre eller annorlunda, var det mer mixade åsikter. Vissa tyckte att den processen såg bra ut och hade återkopplande möten med arbetsledningen. Andra tyckte att det inte var lönt för det inte hände något eller för de ansåg att problemen inte gick att lösa.
Exempel på frågor som vi ställde angående feedback processen är bland annat:
(1) Har ni möjlighet att ge feedback på problem ni ser med BIM filen/ritningarna ni tagit emot?
(2) Upplever ni att ni får en respons på eran feedback?
19
5 Analys
I analysen kommer vi gå över resultatet i hopp om att finna intressanta diskussionspunkter, som vi sedan kan hänvisa och knyta samman med den teoretiska referensramen i diskussionskapitlet.
5.1 Analys: Kvalité av information: Bim, ritningar, arbetsledare.
Vid en snabb titt av resultatet i 4.1.1 ser vi att en arbetsledare ligger steget ovan ritningar när det kommer till kvalitén av deras information och hur de förmedlar denna. Inledningsvis var tanken att ställa dessa mot varandra och jämföra samt analysera varför den ena är bättre än den andra, samt hur BIM kan påverka dessa och i vilken riktning.
Vi upptäckte ganska snabbt att detta inte är möjligt, då deras roller är väsentligt annorlunda. Vilket vi kommer betona mer i kapitel 5.2.
Något som var av intresse istället blir då om den information som når ut via ritningar, eller sättet arbetsledaren bistår sina yrkesarbetare, är homogen mellan respondenterna. Alltså, tolkas mängden och kvalitén av informationen annorlunda hos olika respondenter, eller är den något homogen?
Tydligt ser vi att det inte varierade något särskilt mellan de olika respondenterna. Ritningarna kan alltså förmedla information väl mellan olika personer, och ses således som ett bra medium att dela ut information via. Värt att notera är dock respondentsgrupp skeva erfarenhetsfördelning samt bakgrund. De är alla män, med flera års erfarenhet i branschen, och är således duktiga på sitt arbete.
Med undantaget av en trainee. En intressant observation är dock att traineen visar sig ge högre värden på samtliga kontroller än övriga respondenter.
5.2 Analys: Förändring hos arbetsledare och ritningar med hänseende på BIM.
Ritningarna fördelar en stor mängd information och beskriver visuellt vad som ska göras, hur det ska se ut, etcetera. Arbetsledarens roll är mer eller mindre en typ av mellanhand för att inte överbelasta yrkesarbetarna med information. Han hämtar och begär informationen som behövs, eventuellt kan han agera bollplank till yrkesarbetarna för att diskutera problem & lösningar.
Studien visar att BIM förenklar processen att tolka 2D ritningar och ger brukaren tillgång till en större mängd information. Vid mer utbredd implementering skulle yrkesarbetarna alltså kunna arbeta mer självgående vilket minskar belastningen på arbetsledaren då den slipper agera som hjälpreda för att hämta rätt information. Arbetsledare nr 3’s understryker detta påstående, han nämnde att behovet att gå till honom troligen skulle minskat om yrkeskåren hade tillgång till en egen BIM fil. Behovet att ha arbetsledaren som en typ av bollplank kvarstår dock. Det som skulle ske i ett sådant fall där BIM implementeras djupare och arbetsledarens roll förändras är en allokering av resurser. För att kunna se hur den förändringen påverkar informationsflödet och dess kvalité kräver en undersökning på en sådan arbetsplats vilket projektgruppen på grund av omständigheterna inte fick tillgång till.
I de projektet som besöktes var yrkeskåren för det första är låsta till sin arbetsledare då de inte har tillgång till BIM modellen själva. Förövrigt vet dom inte hur de ska navigera sig i modellen även om situationen vore annorlunda.
Som nämnts tidigare är det arbetsledaren roll att agera mellanhand mellan kontoret och produktionen. Det är alltså främst han som kontaktar kontoret vid felaktigheter på arbetsplatsen.
