Den elitidrottande elevens kropp – en vän eller fiende?

(1)

Examensarbete, 30 hp Ämneslärarprogrammet, 300 hp

Ht 2021

Den elitidrottande elevens kropp –

en vän eller fiende?

En studie om elitidrottande gymnasieelevers syn

på kroppen och undervisningen kring

kroppsideal i ämnet specialidrott

(2)

Förord

Vi genomför nu sista året på ämneslärarprogrammet och är snart redo för examen. Fem års studier har gått fort och vi har lärt oss otroligt mycket under resans gång. I utförandet av detta examensarbete har vi nåtts av blandade känslor. Vi har genom studierna funnit vänner för livet vilket har gjort att ett slutgiltigt examensarbete stundtals upplevts sorgligt eftersom vi troligtvis inte kommer att ses varje dag på våra nya lärarjobb. Trots detta upplever vi att vi är redo. Redo för att bege oss ut i verkligheten för att inhämta ännu mer kunskap och äntligen få tillfälle att möta, inspirera och vägleda ungdomar till skolframgång.

(3)

Sammanfattning

Människan möts dagligen av påminnelser om hur kroppen bör se ut. En särskilt sårbar grupp för kroppsidealens påverkan är elitidrottande ungdomar, dels eftersom de befinner sig i en period av kroppslig förändring, dels på grund av att de möts av förväntningar från både samhället och idrottens arena gällande hur kroppen bör se ut. De kroppsideal som förekommer inom samhället och den specifika idrotten stämmer i vissa fall inte överens vilket kan medföra negativa tankar om kroppen. Vissa elitidrottare försöker dessutom göra sitt yttersta för att uppnå idrottens kroppsideal med syfte att stärka sin prestation vilket i olycksamma fall kan bli ohälsosamt. Lärare inom specialidrott har därmed ett viktigt ansvar gällande att förebygga en negativ kroppsuppfattning hos sina elever samt att vara vaksam på eventuella ätstörnings- och överträningssymptom. Syftet med denna studie var därför att få en ökad inblick kring hur gymnasieelever som studerar ämnet specialidrott ser på sin kropp i relation till rådande ideal samt hur de uppfattar undervisningen kring kroppsideal. Med enkät som metod har data insamlats från 54 ishockeyspelare, 52 längdskidåkare, 34 simmare samt 30 volleybollspelare. Studiens resultat visar att en stor andel elever inom samtliga idrotter anser att de har haft relativt liten mängd undervisning kring kroppsideal samt att eleverna har fått ta del av ett begränsat antal undervisningsmetoder. Vissa elever ansåg att de inte saknar någonting i undervisningen (främst ishockeyspelare) samtidigt som flertalet elever menade att de saknar “allt” kring kroppsideal. Resultatet visar även att eleverna vill efterlikna idrottens kroppsideal i större utsträckning än samhällets ideal. Slutsatsen av studien är att elever inom samma idrott verkar påverkas i olika grad av respektive ideal, vilket stärker vikten av att lärare är medvetna om att specialidrottselever är en heterogen grupp med olika tankar kring kroppen. För att elever ska kunna närma sig en mer positiv kroppsuppfattning bör både lärare och elever tillsammans kritiskt reflektera kring rådande ideal i undervisningen.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING __________________________________________________ 1

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR _________________________________ 3

3 CENTRALA BEGREPP __________________________________________ 4

3.1 KROPPSIDEAL _____________________________________________________ 4

3.2 KROPPSUPPFATTNING ________________________________________________ 4

3.3 SPECIALIDROTT SOM ÄMNE ____________________________________________ 4

3.4 MALE BODY SCALE,MALE FIT BODY SCALE,FEMALE BODY SCALE &FEMALE FIT BODY SCALE ___ 5

4 TIDIGARE FORSKNING _________________________________________ 6

4.1 ELITIDROTTARES SYN PÅ KROPPEN ________________________________________ 6

4.2 IDROTTANDETS RELATION TILL EN POSITIV KROPPSUPPFATTNING ______________________ 7

4.3 UNDERVISNING ____________________________________________________ 7

4.4 SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING _________________________________ 9

5 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ____________________________________ 10 5.1 SOCIALKONSTRUKTIVISM ______________________________________________ 10 6 METOD ____________________________________________________ 12 6.1 URVAL _________________________________________________________ 12 6.2 MBS,FBS,MFBS&FFITBS ___________________________________________ 13 6.3 ANALYSMETOD ____________________________________________________ 13 6.4 FORSKNINGSETISKA PRINCIPER __________________________________________ 13

6.5 VALIDITET & RELIABILITET ____________________________________________ 14

7 RESULTAT & ANALYS __________________________________________ 15

7.1 VAD ÄR ELEVERNAS UPPFATTNING OM UNDERVISNINGEN KRING KROPPSIDEAL I ÄMNET

SPECIALIDROTT? _______________________________________________________ 15

7.2 VAD ÄR ELEVERNAS SYN PÅ KROPPEN I RELATION TILL SAMHÄLLETS- OCH DEN SPECIFIKA IDROTTENS

KROPPSIDEAL? _________________________________________________________ 18 7.2.1 Samhällets kroppsideal __________________________________________ 22 7.2.2 Idrottens kroppsideal ___________________________________________ 24 7.3 SAMMANFATTNING AV RESULTAT _________________________________________ 28 8 DISKUSSION _______________________________________________ 30 8.1 RESULTATDISKUSSION _______________________________________________ 30

8.2 SLUTSATS & FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING _________________________________ 34

8.3 METODDISKUSSION _________________________________________________ 34

9 LITTERATURFÖRTECKNING _____________________________________36

BILAGA 1. INFORMATIONSBREV TILL LÄRARE ___________________________ BILAGA 2. ENKÄT ________________________________________________

(5)

(6)

(7)

1

1. Inledning

Elitidrottare förknippas ofta med osårbara och hälsosamma vinnarskallar. Forskning visar dock att elitidrottare kan ställas inför en ökad risk för psykisk ohälsa. Detta genom att en jakt efter perfektion i samband med en låg självkänsla och en stark idrottsidentitet har påvisats kunna leda till ätstörningar och problematik kopplat till överträning (Åkesdotter & Kenttä, 2015). En sådan problematik har uppmärksammats hos flera elitidrottare genom åren där ishockeyspelarna Jonathan Hedström och Kim Martin Hasson samt simmaren Emma Igelström endast är några exempel. Även en artonårig ishockeyspelare (Mattias Höglund) har nyligen uttryckt att han erfarit en period av anorexia till följd av en tränares kommentar samt de invägningar och fettmätningar som råder inom ishockeyn (Sveriges utbildningsradio, 2020).

Elitidrottaren använder kroppen som sitt främsta redskap för att kunna prestera (Larsson & Fagrell, 2010). Att kroppen används för att kunna prestera har medfört att det inom vissa idrotter anses fördelaktigt med särskilda kroppsliga egenskaper. Det finns dock inget givet kroppsideal för hur en idrottare i allmänhet bör se ut eftersom olika idrotter behöver samt formar olika kroppstyper. Med hänsyn till att en viss kropp kan anses vara fördelaktig för prestationen kan elitidrottare försöka ändra sin kropp i hopp om att närma sig ett sådant ideal. Detta kan exempelvis handla om att elitidrottare försöker forma en kropp likt högpresterande individer inom den specifika idrotten eftersom en sådan kropp symboliserar framgång (Pettersen, Hernæs & Skårderud, 2016). Vidare kan elitidrottare omges av förväntningar på sin kropp från exempelvis lagkamrater och tränare samtidigt som de kan ställas inför samhällets förväntningar gällande att en elitidrottare bör ha en muskulös kropp, väl anpassad till den idrott som utövas. En sådan press från både sig själv och sin omgivning kan leda till överdriven träning och en besatthet över ett kontrollerat kostintag (Kristjánsdóttir, Sigurðardóttir, Jónsdóttir, Porsteinsdóttir & Saavedra, 2019). Ett exempel på individer med ökad risk för en sådan form av problematik är exempelvis gymnaster eftersom prestationen inom gymnastik anses vara viktberoende (Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde, 2014).

Förutom att elitidrottare är en del av idrottens arena är de likt andra en del av samhället. Likaväl som elitidrottare kan påverkas av rådande kroppsideal inom sin idrott kan de därmed även påverkas av de kroppsideal som råder i samhället. En kropp likt samhällets ideal har alltid varit svårt att uppnå men anses ändå vara en symbol för lycka och framgång. Människan exponeras dagligen för normer gällande hur en manlig respektive kvinnlig kropp bör se ut och denna oundvikliga påminnelse sker både av media och personer i ens omgivning (Frisén et al., 2014). Eftersom elitidrottare kan påverkas av förväntningar både från samhället och idrotten kan de sägas vara föremål för ett så kallat “dubbelt hot” (Stice, 2002; Grahn, 2014). En särskilt sårbar grupp för det “dubbla hotet” är elitidrottande ungdomar med tanke på att de befinner sig i en period i livet då kroppen förändras vilket gör att många börjar reflektera mer över sitt utseende. Idrottens kroppsideal kan exempelvis skilja sig från hur de förväntas att se ut i det sociala livet utanför idrotten vilket gör att de kan uppleva en större problematik kring kroppsideal i jämförelse med andra ungdomar (Stice, 2002; Grahn, 2014; Frisén et al., 2014).

(8)

2

kommentarmaterial eller bedömningsstöd hur dessa kunskapskrav ska behandlas i undervisningen (Skolverket, 2011; Larsson, Redelius, Nyberg & Tidén, 2015). Att tolka läroplanen kan dessutom vara särskilt problematiskt i de fall specialidrottslärare saknar lärarutbildning och snarare ser sig som en tränare (Hedberg, 2014). Forskning visar att det endast är cirka en tredjedel av landets specialidrottslärare inom RIG och NIU som har lärarlegitimation (M. Ferry, personlig kommunikation, 25 november 2020). I en tidigare studie av Ferry (2016) förklaras bristen på legitimerade specialidrottslärare bero på att tränarbakgrund eller idrottslig erfarenhet värdesätts högre vid anställning. Detta kan medföra att undervisningsinnehållet skapas utifrån lärarens egna åsikter kring vad eleverna bör utveckla snarare än att det utgår från läroplanen (Hedberg, 2014). En intressant aspekt är därför att undersöka om eleverna anser att de fått utbildning och vägledning kring det som uttrycks i läroplanen kopplat till kroppsideal.

(9)

3

2. Syfte och frågeställningar

Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för elitidrottande gymnasieelevers syn på kroppen i relation till olika kroppsideal. Vidare är syftet att synliggöra elevernas uppfattningar gällande undervisningen kring kroppsideal i ämnet specialidrott.

För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:

• Vad är elevernas uppfattning om undervisningen kring kroppsideal i ämnet specialidrott? • Vad är elevernas syn på kroppen i relation till samhällets- och den specifika idrottens

(10)

4

3 Centrala begrepp

I detta avsnitt presenteras studiens centrala begrepp: kroppsideal (3.1), kroppsuppfattning (3.2), specialidrott som ämne (3.3) samt skalorna: Male Body Scale, Male Fit Body Scale, Female Body Scale och Female Fit Body Scale (3.4).

3.1 Kroppsideal

Nationalencyklopedin (2020) definierar begreppet ideal som något önskvärt, förebildligt och på samma gång ouppnåeligt. Bauman och May (2017) belyser att människokroppens egenskaper främst bestäms av gener samt att människan påverkas av samhällets riktlinjer och anpassar sig efter vad som anses vara den “rätta” kroppen. Hur den “rätta” kroppen ser ut påverkas utifrån vilken kontext och vilket sorts samhälle människan befinner sig i (Bauman & May, 2017). I denna studie definieras kroppsideal hur människans kropp förväntas att se ut av sin omgivning och att ideal kan skilja sig åt inom olika sammanhang.

3.2 Kroppsuppfattning

Begreppet kroppsuppfattning förklarar hur människan uppfattar sin kropp med hänsyn till funktion och utseende (Grogan, 2006). En individs kroppsuppfattning kan förändras beroende på vilket sammanhang individen befinner sig i (Russel, 2004). Vidare påverkas kroppsuppfattningen av hur individen uppfattar sin kropp när hen speglar sig - om hen känner sig stolt över kroppen eller snarare upplever skam över kroppsformen. Det handlar även om hur stor vikt individen lägger vid kroppens utseende och till vilken grad rådande ideal påverkar. Till följd av dessa faktorer kan en individ exempelvis besluta sig för att antingen framhäva eller skyla sin kropp för andra (Frisén et al., 2014). Vidare beskriver Soulliard, Kauffman, Fitterman-Harris, Perry & Ross (2019) att positiv kroppsuppfattning karaktäriseras av en individ med god självkänsla som accepterar och respekterar sin kropp och dess funktion trots rådande ideal.

I denna studie används begreppet kroppsuppfattning utifrån definitionen att det kan förändras beroende på vilken situation individen befinner sig i (inom sin idrott eller ute i samhället) samt att det innefattar individens känslor, upplevelser, attityder och beteenden kopplat till kroppen.

3.3 Specialidrott som ämne

(11)

5

3.4 Male Body Scale, Male Fit Body Scale, Female Body Scale & Female

Fit Body Scale

I denna studie används skalorna Male Body Scale (MBS), Male Fit Body Scale (MFBS), Female Body Scale (FBS) samt Female Fit Body Scale (FFITBS) för att ge eleverna möjlighet att reflektera över de ideal som råder inom samhället samt inom respektive idrott (se bilaga 2). Samtliga skalor innehåller en serie av nio manliga respektive kvinnliga kroppsformer och har tidigare använts för att undersöka kvinnor och mäns kroppsuppfattning. Skalorna skapades av Ralph-Nearman & Filik (2018, 2020) med hjälp av en grafisk designer utifrån faktiska fotografier på män och kvinnor. Kroppsformerna tillhörande MBS och FBS ökar gradvis i storlek från “mycket smal” till “mycket överviktig”, medan MFBS och FFITBS innehåller kroppsformer som successivt ökar i storlek från “mycket smal” till “mycket muskulös”. I jämförelse med andra skalor innefattar dessa skalor en gradvis förändring av kroppsfett på ansikte och hals. Vidare är kropparna naturligt placerade till skillnad från vissa skalor där bicepsmusklerna är böjda för att tydliggöra muskler. Kropparna är inte heller tecknade vilket gör dem mer representativa än andra skalor (Ralph-Nearman & Filik, 2018, 2020).

(12)

6

4 Tidigare forskning

Nedan presenteras inledningsvis tidigare forskning gällande elitidrottares syn på kroppen där bland annat det “dubbla hotet” samt idrottens ideal kopplat till prestation belyses (4.1). Vidare presenteras forskning angående idrottandets relation till en mer positiv kroppsuppfattning (4.2) följt av forskning som bedrivits med fokus på skolans pedagogiska ansvar kopplat till elitidrottares syn på kroppen (4.3). Avslutningsvis ges en sammanfattning av presenterad forskning (4.4).

4.1 Elitidrottares syn på kroppen

Gällande forskning kring kroppsideal och elitidrott är större delen utförd på kvinnor. Flertalet studier belyser elitidrottande kvinnors kamp gällande att både vilja uppnå idrottens- och samhällets kroppsideal (George, 2005; Steinfeldt, Zakrajsek, Bodey, Middendorf & Martin, 2013; Lunde & Holmqvist Gattario, 2017). Studien av Lunde och Holmqvist Gattario (2017) undersökte idrottande flickor inom fotboll, simning och hästsport och påvisar att samtliga flickor såg på sin kropp på två olika sätt. Dels på ett funktionellt sätt med fokus på att kroppen skulle prestera idrottsmässigt, dels som ett passivt objekt vilket idrottarna mest påverkades av utanför idrottens arena. Med kroppen som passivt objekt var fokus på att uppfylla samhällets feminina kroppsideal. Deltagare inom respektive idrott upplevde en motstridighet gällande att både vilja efterlikna samhällets ideal samtidigt som de ville prestera inom sin idrott. Studien påvisade även att det inom idrotterna förekom en tolerans mot olika kroppsformer då det exempelvis bland fotbollsspelarna ansågs vara en fördel att vara tung i vissa avseenden (beroende på position). Flickorna nämnde dock att de upplevt fördomar kring vikt inom idrotten genom att exempelvis en överviktig fotbollsspelare antagits prestera sämre än övriga spelare (Lunde & Holmqvist Gattario, 2017). Vidare uttryckte studiens simmare en respekt för andra kvinnliga simmare på elitnivå och deras funktionella kroppar. Dock upplevde simmarna en ambivalens kring styrketräning i relation till samhällets kroppsideal på grund av rådande könsnormer gällande hur en feminin kropp bör se ut. De menade att de upplever sig mer maskulina utanför idrotten varav en av flickorna tagit illa vid sig när någon kommenterat hennes muskulösa kropp. Studien visade att den kropp som skapats till följd av simningen inte gick hand i hand med det feminina idealet vilket flickorna exemplifierade med att vissa anser att muskulösa idrottande flickor inte bör bära klänning. Flickorna uttryckte därmed ett behov av att bestämma sig för om den funktionella kroppen eller en kropp likt samhällets ideal skulle vara i fokus. Vissa av dem ansåg det viktigare att leva upp till samhällets kroppsideal än att prestera idrottsmässigt medan vissa ansåg att prestationen inom idrotten var det mest betydelsefulla (Lunde & Holmqvist Gattario, 2017).

Ytterligare en studie som undersökt simmares tankar kring kroppsideal har synliggjort både flickor och pojkars syn på kroppen (Grahn, 2014). Resultatet påvisade att flertalet pojkar önskade större muskler och att flertalet flickor såg upp till ett vältränat ideal vilket de brukar jämföra sig med. Vidare poängteras att dessa ungdomars kroppsuppfattning ofta relateras till deras prestation inom simningen samt att kroppsuppfattningen inte behöver vara något konstant. Det sistnämnda relateras främst till att flickorna har upplevt en sämre kroppsuppfattning gällande den vältränade kroppen utanför simhallen. En av flickorna uttryckte att hon känner sig mer muskulös än pojkarna i klassen vilket hon stundtals upplevt pinsamt (Grahn, 2014). Liknande resonemang beskrevs av unga elitidrottande fotbollstjejer i USA som menade att det har skapats en inre konflikt i takt med att kroppen blivit allt mer muskulös vilket har medfört att vissa valt att visa upp sina muskler medan andra valt kläder som dolt dem (George, 2005).

(13)

7

miljö är en av anledningarna till att ungdomar riskerar att inleda olika former av dieter (Pettersen et al., 2016). Kroppsidealet inom en specifik idrott har även beskrivits av unga kvinnliga volleybollspelare där en smal kroppsform med tonade muskler ansågs önskvärd (Steinfeldt et al., 2013). De åtsittande kläderna inom volleyboll visade sig påverka spelarnas syn på kroppen. De flesta av flickorna menade att kläderna medfört reflektioner och tankar om kroppen varav flera flickor beskrev att de ägnat mycket tid både innan och under matcher till att justera kläderna så att de skulle sitta snyggt. Att kläderna framhäver varenda kroppsdel beskrevs distrahera den idrottsliga prestationen på grund av en oro för omgivningens åsikter. Flertalet beskrev att det upplevt en känsla av att publiken tittat mer på deras utseende istället för deras prestationer vilket skapat ett missnöje över den egna kroppen. Dock betonade flertalet flickor fördelarna med tighta matchkläder då de exempelvis förbättrar smidigheten på planen samt synliggör en atletisk kropp (Steinfeldt et al., 2013).

4.2 Idrottandets relation till en positiv kroppsuppfattning

Ovan belyses att idrottares kroppsuppfattning i relation till kroppsideal kan vara en svår balans. Dock har flertalet studier påvisat en mer positiv kroppsuppfattning hos idrottande individer i jämförelse med individer som inte utövar någon idrott (Abbot & Barber, 2011; Soulliard et al., 2019). Studien av Abbot och Barber (2011) påvisar att unga idrottande tonårsflickor hade en mer positiv kroppsuppfattning än flickor som tränade på egen hand. Slutsatsen var att de flickor som inte var aktiva inom någon idrott fokuserade mer på att förändra kroppens utseende och de idrottsaktiva flickorna lade större fokus vid kroppens funktion och prestation (Abbot & Barber, 2011). Liknande resultat påvisades i Soulliards et al. (2019) studie där den positiva kroppsuppfattningen kunde kopplas till deltagarnas höga självförtroende gällande den idrottsliga prestationen samt deras uppskattning av kroppens funktionalitet. Att idrottare fokuserar på kroppens funktion och att prestera inom sin idrott förklarades därmed vara en skyddande faktor mot sämre kroppsuppfattning. Vidare påvisades en positivare kroppsuppfattning hos de manliga idrottarna i jämförelse med de kvinnliga idrottarna. Detta berodde dels på att kvinnorna utövade kroppsfixerade idrotter (ex. simning och dans), dels på att de upplevt stress gällande att vilja efterlikna samhällets kroppsideal (Soulliard et al., 2019).

4.3 Undervisning

En faktor som påverkar idrottande elevers kroppsuppfattning är de förekommande normerna inom en specifik idrott. Detta innefattar exempelvis hur stort fokus som läggs vid vikt, kroppsform och kost (Hafemann, 2020). Unga idrottares kroppsuppfattning påverkas även av kommentarer om kroppen från klasskamrater och lärare inom specialidrott. Elitidrottare har exempelvis visats sig påverkas negativt av att det ofta jämförs och samtalas om kroppens utseende i omklädningsrummet (George, 2005; Steinfeldt el al., 2013). Vidare kan en prestationsorienterad lärare påverka idrottare att eftersträva en idealisk vikt eller kroppsform för att prestera i en viss idrott i jämförelse med en personorienterad lärare som lägger större fokus vid elevernas självbild och hälsa. Utifrån detta belyses vikten av en god relation mellan elever och dess lärare för att skydda elever mot en negativ kroppsuppfattning (Hafemann, 2020).

(14)

8

relationsfrämjande aktiviteter samt övningar som stärker självkänslan har visat sig effektivt för att öka deras förståelse kring kropp och kroppsuppfattning (Kerner, Haerens & Kirk, 2018). Ayala (2020) menar att undervisningen bör främja en hälsosam livsstil och stärka elevers självkänsla i första hand, snarare än att lägga fokus vid elevers utseende och prestation. Miljön bör även upplevas trygg för eleverna så att de förmår sig att öppet tala om eventuella problem utan att detta ska leda till någonting negativt (Ayala, 2020). Vikten av att inte fokusera på kroppens utseende belyses även av Soulliard et al. (2019) som menar att idrottare bör befinna sig i en kultur där kroppens funktion värdesätts.

En studie av Brown (2017) undersökte samtal och normer om kroppen inom två gymnasiala elitidrottsprogram i Nya Zeeland och dess påverkan på idrottares kroppsuppfattning. Resultatet visade att en muskulös kropp symboliserade disciplin, ansvarsfullhet och hög prestation. Både specialidrottslärare och elitidrottare menade att elever med muskulösa kroppar antogs till programmen på grund av att de symboliserade detta. Undervisningen präglades av att elitidrottande elever bör representera smala, muskulösa och tonade kroppar. Både lärare och elitidrottare var inblandade i reproduktionen av rådande kroppsideal där en individs utseende ansågs vara en symbol för individens värde. Skolans normer var att de idrottande ungdomarna skulle bevara det atletiska idealet genom att ta ansvar för sin hälsa. Resultatet visade att eleverna upplevde en känsla av skam gentemot ohälsosam mat eftersom en sådan kost inte överensstämde med den disciplin de förväntades representera. Trots att lärarna förstod att eleverna riskerade att utveckla ätstörningsproblematik betonade undervisningen betydelsen av att undvika övervikt. Studiens slutsats var att tankar kring kropp, mat, vikt och prestation därmed blivit normaliserat och accepterat inom idrottsrörelsen. Brown (2017) menar därmed att elitidrottande ungdomar behöver en miljö där de får en positiv upplevelse av idrottsutövandet både ur ett kort- och långsiktigt perspektiv. Elever och lärare behöver därför uppmuntras att ifrågasätta den rådande normen inom idrotten och vad som symboliserar en disciplinerad individ. Lärare kan exempelvis använda sig av elitidrottarnas kunskap om ämnet för att öppet samtala om träning, kost, ätstörningar och dess förhållande till varandra. Vidare belyses att elitidrottarnas stora engagemang för utseendefixering kan kopplas till ökad förekomst av ätstörningar vilket lärare behöver vara vaksamma på (Brown, 2017). Det är även viktigt att lärare reflekterar över sin egen syn på kroppsideal, träning och matvanor för att undvika att överföra negativa tankar om kroppen till sina elever (Wright, 2006; Yager & O´dea, 2009). Vidare bör idrottsutbildningar implementera förebyggande program samt en plan för hur elever med psykiska och fysiska problem kopplat till kroppsuppfattningen ska upptäckas för att de ska kunna ges rätt stöd. Förutom att lärare bör öka sin egen samt elevernas kunskap kring konsekvenser av kroppsideal bör eleverna även ha tillgång till idrottspsykologer vid behov (Ayala, 2020).

(15)

9

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Tidigare forskning visar att elitidrottare kan ställas inför en svår balans mellan samhällets kroppsideal och den kropp som anses mest lämplig inom en specifik idrott En strävan mot idrottens kroppsideal kan i olycksamma fall leda till att elitidrottare utvecklar ätstörningar, ett kontrollerat kostintag samt en överdriven träning. Dock visar flertalet studier att idrotten även kan vara en skyddande faktor för idrottares kroppsuppfattning när idrottare lägger fokus vid kroppens funktionalitet och dess betydelse för prestationen. Den pedagogik som präglar undervisningen har påvisats påverka elevernas kroppsuppfattning och det belyses att lärare bör få utbildning om hur de kan arbeta med elevers syn på kroppen för att de ska kunna förebygga psykisk ohälsa. Vikten av att specialidrottslärare skapar en trygg miljö som tillåter ett öppet samtalsklimat om kroppsuppfattning samt en miljö som stärker den idrottande elevens självkänsla har betonats i flertalet undersökningar.

(16)

10

5 Teoretisk utgångspunkt

Nedan presenteras studiens teoretiska utgångspunkt det socialkonstruktivistiska perspektivet tillsammans med en redogörelse för hur teorin tillämpas i denna studie.

5.1 Socialkonstruktivism

Denna studie tar sin utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet, utvecklad av Berger och Luckmann. Enligt Berger och Luckmann (2011) är grundtanken inom teorin att sociala interaktioner och kommunikationsprocesser medför en förståelse kring fenomen i vår omvärld och som vi ser som självklara. Ett vanligt exempel som ofta lyfts inom teorin är att kön anses vara en social konstruktion. Utifrån detta skapas manligt och kvinnligt där sociala processer medför roller och handlingsmönster. Sociala konstruktioner blir därmed en viktig funktion kring vad som anses vara normalt respektive onormalt. Det handlar dock inte om något “yttre” som tvingar människor till en kategori utan människor är aktörer vilka ständigt skapar och förändrar dessa kategorier. Ett exempel på en social konstruktion är maskulinitet och femininitet som inte redan är given, utan något som skapas utifrån det sociala samspelet människor emellan. Människans syn på kroppen skapas också i det sociala samspelet, vilket ligger till grund för denna studie (Berger & Luckmann, 2011). Socialkonstruktivistiska perspektivet används därmed för att öka förståelsen kring hur kroppsideal formas av människan vilket i sin tur blir till individers verklighet.

Individer upplever flera verkligheter men vardagslivet är den mest utmärkande eftersom det är i den vårt medvetande är som mest aktivt (Berger & Luckmann, 2011). Denna verklighet skapas i den sociala kontexten där den anses självklar och upprätthålls av individens beteende och tankar i samspel med andra. Verkligheten äger rum i tre moment som sker samtidigt: externalisering, objektivering samt internalisering. Externalisering sker när människans vanor och beteenden överförs till andra människor som inte själva har varit med i skapandet av dessa. Vanorna och beteendena påverkar hela samhället och medför att institutioner skapas. En institution definieras av en social ordning där människors återkommande beteende sker till följd av att normer styr hur människor inom institutionen ska agera. Samhället är därmed fyllt av en stor mängd institutioner och kan därav ses som en social produkt. I denna studie betraktas respektive specialidrott som enskilda institutioner med tillhörande normer. Externaliseringen sker genom en objektifiering av verkligheten då människan tillägnar sig samhällets institutioner och ser dessa vanor och handlingsmönster som självklara. Vidare innefattar internalisering den process då den objektiva sanningen internaliseras hos människan som subjektiv verklighet. Barn har vid födseln inte några automatiska uppfattningar utan förvärvar och internaliserar samhällets normer och handlingsmönster. Internaliseringen medför att barn blir sociala varelser och kan därigenom förstå andra och bilda en mening med sin verklighet (Berger & Luckmann, 2011). I denna studie används ovan nämnda begrepp för att öka förståelsen kring förekommande normer inom respektive institution i relation till hur eleverna beskriver sin verklighet gällande deras syn på kroppen.

(17)

11

(18)

12

6 Metod

För att besvara studiens frågeställningar har en elektronisk enkät använts som metod (se bilaga 2). Detta val har grundat sig i att en större mängd data kan samlas in vilket ökar generaliserbarheten (Bryman, 2018). Vidare kan frågor om kroppen vara ett känsligt ämne vilket fördelaktigt besvaras genom en elektronisk enkät utan interaktion med undersökarna. Syftet med att använda en enkät har även varit att deltagarna skulle kunna vara mer ärliga i sina svar eftersom en enkät medför större anonymitet än vad en intervju skulle ha gjort (Bryman, 2018).

Enkäten har skapats i programmet Microsoft Forms, ett program med både uppläsnings- och översättningsmöjligheter vilket kan underlätta för elever med lässvårigheter samt elever med annat modersmål än svenska. Enkäten inleds med information om studiens syfte samt forskningsetiska principer och består av tolv frågor med ytterligare två följdfrågor och har skapats utifrån studiens frågeställningar. Frågorna har presenterats under fyra olika frågeområden: ”bakgrundsfrågor”, ”undervisning”, ”kroppen kopplat till samhällets kroppsideal” samt ”kroppen kopplat till idrottens kroppsideal”. Enkätfrågorna under avsnittet “undervisning” har använts med syfte att besvara studiens första frågeställning medan frågorna under avsnittet “frågor om kroppen” har använts för att besvara studiens andra frågeställning. Formuleringar och begrepp har anpassats utifrån den specifika målgruppen, det vill säga gymnasieelever, för att förhindra att något begrepp skulle missuppfattas (Denscombe, 2018). Vidare har frågornas ordningsföljd disponerats genom att bakgrundsfrågor har placerats inledningsvis för en gradvis övergång till mer känsliga frågor. Denscombe (2018) menar att en sådan struktur är lämplig för att respondenterna ska vilja fullfölja enkäten.

Enkäten innehåller främst fasta frågor där ett eller flera svarsalternativ har kunnat anges beroende på frågans syfte. Vidare förekommer frågor med likertskala samt skalorna MBS, FBS, MBFS, FFITBS. Skalnivåerna för enkätsvaren är på ordinal- eller nominalskala (Denscombe, 2018). En fördel med fasta frågor är att det tar mindre tid att besvara samt analysera i jämförelse med öppna frågor. Dock kan fasta frågor leda till att respondenten fyller i av rutin och utan att reflektera över de olika svarsalternativen. Detta har förhindrats genom att tre öppna frågor har tillsatts där eleverna givits möjlighet att uttrycka sig med egna ord. De öppna frågorna ökar dessutom förståelsen för elevernas uppfattningar vilket kan försvåras med frågor av enbart fast karaktär (Denscombe, 2018).

6.1 Urval

Studiens respondenter har varit gymnasieelever i årskurs 2 och 3 som studerar ämnet specialidrott. Eftersom enkäten delats ut under höst/vinter då elever i årskurs 1 nyligt påbörjat sin utbildning ansågs denna årskurs inte vara angelägen för studien. Detta med anledning av att dessa elever eventuellt inte hunnit undervisas kring kroppsideal. De idrotter som legat till grund för denna studie är ishockey, simning, volleyboll och längdskidor. Studien har därmed fokuserat på lika stor andel lagidrotter som individuella idrotter. Längdskidor och volleyboll har valts utifrån den kroppshets som synliggjorts i tidigare internationella undersökningar. Anledningen till att simning har valts är att kroppen oundvikligt synliggörs inom idrotten samt med hänsyn till att flickor och pojkar ofta tränar tillsammans vilket skiljer sig från många andra idrotter. Vidare har ishockey valts för att idrotten är mansdominerad samt eftersom det inte hittats någon forskning kring ishockey kopplat till kroppsideal.

(19)

13

170 elever från olika delar av landet deltagit i studien där fördelningen mellan de fyra olika idrotterna varit enligt följande: 54 ishockeyspelare, 52 längdskidåkare, 34 simmare samt 30 volleybollspelare.

6.2 MBS, FBS, MFBS & FFITBS

Valet att använda skalorna MSB, FBS, MFSB samt FFITBS (se bilaga 2) har utgått från att de i tidigare studier visat sig tillförlitliga samt att de kompletterar varandra genom att flera kroppsformer representeras (Ralph-Nearman & Filik, 2018, 2020). Med hjälp av skalorna har eleverna fått skatta vilka kroppsformer de anser stämmer bäst överens med samhällets- respektive idrottens kroppsideal. Eftersom individer kan ha olika åsikter kring hur kroppen bör se ut enligt samhället och respektive idrott har skalorna gett eleverna möjlighet att reflektera kring respektive ideal. Elevernas svar har inte presenterats i resultatet då anledningen till denna skattning endast varit att ge eleverna en ökad förståelse inför nästkommande frågor. I de efterföljande frågorna har eleverna ombetts besvara om de anser att deras kropp stämmer överens med de ideal de tidigare skattat samt om de anser att det är viktigt att efterlikna respektive ideal. Under två följdfrågor har samtliga elever förutom de som svarat vet ej på föregående fråga fått besvara varför eller varför de inte anser att det är viktigt att efterlikna samhällets- samt idrottens kroppsideal. Detta med syfte att undersöka vad eleverna har för syn på kroppen kopplat till respektive ideal.

6.3 Analysmetod

Insamlade data har sammanställts och bearbetats i Microsoft Excel där diagram har skapats. Samtliga fasta frågor är kodade i förväg med olika kategorier vilket är anledningen till att detta arbete inte har behövt göras i efterhand (Bryman, 2018). De öppna svaren har med hjälp av tematisk analys organiserats utifrån teman med gemensamma nämnare. Elevernas svar har således lästs flera gånger för att kunna grupperas i olika kategorier. Vidare har respektive kategori tilldelats en siffra för att underlätta hanteringen av data (Bryman, 2018). I detta arbete har det varit väsentligt att kategorierna inte överlappat varandra, att kategorierna täckt alla deltagarnas svar (vilket är anledningen till att en kategori benämnts som “annat”) samt att det noggrant tydliggjorts vilka svar som ska tillhöra en viss siffra. I den öppna frågan kopplat till studiens första frågeställning har följande numrerade kategorier skapats: “allmänt mer undervisning” (1), “undervisning kopplat till idrottslig prestation” (2), “undervisning kopplat till det specifika idealet inom en viss idrott” (3), “osäkerhet gällande vad som saknas i undervisningen” (4), “saknar ingenting i undervisningen” (5) samt “annat” (6). Dessa kategorier har i löpande text sammanställts och presenterats i resultatet under två rubriker: “omgivningens betydelse” samt “att gå emot samhällets kroppsideal”. Vidare har den öppna frågan kopplat till studiens andra frågeställning tilldelats följande numrerade kategorier: “andras åsikter” (1), “passa in bland andra i sin omgivning” (2), “självförtroende & självkänsla” (3), “hälsa” (4), “kroppen som funktion” (5), “prestation” (6), “alla ser olika ut” (7) samt “annat” (8). Dessa kategorier har i löpande text sammanställts och presenterats under tre rubriker: “förväntningar på en elitidrottare”, “idealet leder till prestation” samt “att gå emot idrottens kroppsideal”.

6.4 Forskningsetiska principer

(20)

14

skola deltagarna tillhör. Med hänsyn till nyttjandekravet har det framgått att insamlad data endast kommer att användas i utbildningssyfte. Samtyckeskravet innebär i denna studie att deltagarna har gett samtycke till medverkan samt givits information om vad ett samtycke innebär. Om deltagarna har valt att slutföra enkäten har detta därmed betraktats som ett individuellt godkännande till att delta.

6.5 Validitet & reliabilitet

En studies reliabilitet innefattar mätningens pålitlighet (Bryman, 2018). Trots att en av styrkorna med kvantitativa studier är att de medför en stor mängd data kan detta leda till att forskaren blir överbelastad vilket kan påverka studiens resultat (Denscombe, 2018). Denna överbelastning kan ha minskats eftersom studien bedrivits av två personer med delat ansvar. Reliabiliteten kan dock påverkas av olika subjektiva bedömningar vid kategorisering av öppna frågor till kategorier (Bryman, 2018). Detta har försökt förhindras genom att, som tidigare beskrivet, noggrant tydliggöra vilka typer av svar som skulle tillhöra en viss numrerad kategori.

(21)

15

7 Resultat & analys

I detta avsnitt redovisas och analyseras studiens resultat med utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet samt tidigare forskning. I avsnitt 7.1 presenteras och analyseras insamlade data kopplat till studiens första frågeställning och därefter presenteras och analyseras insamlade data kopplat till studiens andra frågeställning i avsnitt 7.2. Elevernas kön ges endast till känna vid de tillfällen de explicit har uttryckt könstillhörighet i de öppna svaren. Avslutningsvis ges i avsnitt 7.3 en sammanfattning av studiens insamlade data.

7.1 Vad är elevernas uppfattning om undervisningen kring kroppsideal

i ämnet specialidrott?

Eleverna har fått besvara i vilken utsträckning de har undervisats om kroppsideal i ämnet specialidrott (se figur 1). Över hälften av de elever som utövar längdskidor, simning samt volleyboll har inte haft någon undervisning om kroppsideal. Det förekommer inte någon spridning gällande i vilken utsträckning simmarna har undervisats kring kroppsideal då dessa undervisats mellan ingenting alls och i ganska liten utsträckning. Bland ishockeyspelarna anser 35 procent av 54 elever att de inte haft någon undervisning om kroppsideal samtidigt som 19 procent anser att detta skett i ganska stor utsträckning och 6 procent i mycket stor utsträckning.

(22)

16

I en flersvarsfråga har eleverna sedan fått besvara hur de har undervisats om kroppsideal inom ämnet specialidrott (se figur 2) där flera alternativ kunnat anges. I denna figur framgår att elever som inte undervisats om kroppsideal ökat i utsträckning i jämförelse med figur 1, särskilt bland ishockeyspelarna. Utöver detta är föreläsning av läraren vanligaste undervisningsformen kring kroppsideal för samtliga specialidrotter. Att undervisas genom klassrumsdiskussioner är mest förekommande bland längdskidåkarna (15 procent av 52 elever). Det framgår att läsning har förekommit främst hos elever med ishockey (15 procent av 54 elever) samt volleyboll (10 procent av 30 elever). Det framgår även att 3 procent av 34 simmare samt 3 procent av 30 volleybollspelare har fått kritiskt granska olika material. Kommentarer inom alternativet annat innefattar att de inte minns vad de har undervisats om eller att det endast har nämnts i förbifarten av lärarna.

Figur 2. Avser hur eleverna inom respektive idrott har undervisats om kroppsideal i ämnet specialidrott.

Att det i figur 2 till skillnad från i figur 1 var fler elever som anser att de inte haft någon undervisning om kroppsideal, särskilt inom ishockey, indikerar att eleverna i detta skede insett att de inte haft någon undervisning om kroppsideal alternativt att de inte minns hur de har undervisats. Att en majoritet inte har undervisats om kroppsideal går att koppla till Hutsons (2017) och Ayalas (2020) studie gällande att kroppsideal och kroppsuppfattning anses vara ett känsloladdat samtalsämne. Detta är även något som uttrycks i en frisvarsfråga bland längdskidåkarna där avsaknaden av undervisningen förklaras av att kroppsideal är ett tabubelagt samtalsämne men att undervisningen bör inkludera samtal kring detta. Att samtalsämnet anses vara tabubelagt kan relateras till att kroppen ofta associeras med en individs värde och något individen själv ansvarar över istället för att se det hela ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där kroppsideal konstrueras och rekonstrueras genom institutionell makt (Berger & Luckmann, 2011; Hutson, 2017). Bland simmarna nämns även att avsaknaden av undervisningen kan bero på att elever genom samtal om kroppen i olycksamma fall triggas till att fokusera för mycket på kroppens utseende, vilket går i enlighet med Wright (2006) samt Yager och O´dea (2009) som menar att en undervisning kring kroppsideal i olycksamma fall kan ge negativa konsekvenser. Bland simmarna nämndes även att undervisning om kroppsideal endast förekommit i liten utsträckning inom ämnet idrott och hälsa och att detta även bör tas upp av lärarna inom specialidrotten.

(23)

17

förslag på undervisningsinnehåll kring kroppsideal. Den mest förekommande åsikten gällande vad eleverna saknar i undervisningen är att de allmänt vill ha mer undervisning, vilket uttrycktes av 2 procent av 54 ishockeyspelare, 25 procent av 52 längdskidåkare, 32 procent av 34 simmare samt 37 procent av 30 volleybollspelare.

Jag önskar att vi fått undervisning om det för att det är ett viktigt ämne att prata om (simmare)

Bland volleybollspelarna uttrycks att kroppsideal bör uppmärksammas mer inom ämnet specialidrott eftersom en inte ska behöva uppleva sig ensam kring tankar om kroppen och rådande ideal. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan dessa elever behöva få syn på att normer kring kroppsideal uppstår till följd av hur omgivningen samtalar om kroppen (Berger & Luckmann, 2011).

Förutom en önskan om allmänt mer undervisning önskar flertalet längdskidåkare och simmare att de vill ha mer diskussioner kring kroppsideal än vad de har i nuläget, vilket i enlighet med Ayala (2020) indikerar att eleverna behöver en trygg miljö där de ges möjlighet att öppet våga samtala om problematik kopplat till kroppsuppfattning. Enligt Brown (2017) anses klassrumsdiskussioner vara en framgångsrik metod för att stärka elevers kunskap om kropp och kroppsideal vilket endast 15 procent av 52 längdskidåkare och ett fåtal simmare samt ishockeyspelare (under 10 procent av 34 respektive 54 elever) har erfarit. Elever inom samtliga idrotter förutom ishockey uppger att de vill ha mer undervisning kring konsekvenser av kroppsideal och hur de som idrottare förväntas hantera detta.

Undervisningen skulle innehålla lösningar om man inte når upp till dessa "utsatta" krav. Hur man kan bli så bra som möjligt oavsett kroppsform osv (simning)

Några elever inom simning, volleyboll samt längdskidåkning menar även att alla ser olika ut och att undervisningen bör belysa att det rådande idealet inom idrotten inte behöver vara ett givet recept för framgång. Dock beskriver flera längdskidåkare problematiken med det nästintill underviktiga idealet och att detta bör inkluderas i undervisningen.

Att vi hade pratat mer öppet om kroppsidealet inom längdskidåkning då idealet blir smalare och smalare och det är nog många som reflekterar om det med sig själva (längdskidåkare)

Att flera längdskidåkare syftar på att ett sådant ideal leder till negativa tankar hos många inom idrotten går i linje med att det förekommer en ätstörningsproblematik hos många längdskidåkare eftersom låg fettprocent ofta anses som fördelaktigt (Pettersen et al., 2016). I övrigt ges fler konkreta undervisningsförslag kring kroppsideal som exempelvis mer djupgående genomgångar, mediers och omgivningens påverkan på ens kroppsuppfattning, kost och problematik kopplat till ätstörningar samt psykisk ohälsa kopplat till förekommande ideal. Det sistnämnda belyses även av Brown (2017) och Ayala (2020) som menar att en ätstörnings- och överträningsproblematik bör förebyggas och uppmärksammas av lärare inom specialidrott samtidigt som det behövs en plan för hur dessa elever ska ges rätt stöd.

(24)

18

7.2 Vad är elevernas syn på kroppen i relation till samhällets- och den

specifika idrottens kroppsideal?

Nedan redovisas insamlade data med en uppdelning av respektive specialidrott. Sedan presenteras och analyseras insamlade data kopplat till samhällets- och idrottens kroppsideal (7.2.1 och 7.2.2).

Ishockeyspelare

Ishockeyspelarna har inledningsvis fått besvara om de anser att det är viktigt att efterlikna samhällets- respektive idrottens kroppsideal (se figur 3). Av 54 ishockeyspelare hävdar 40 procent att det inte är av vikt att efterlikna idrottens kroppsideal och 52 procent anser att det är irrelevant att efterlikna samhällets ideal.

Figur 3. Avser om elever med ishockey som specialidrott anser att det är viktigt att efterlikna idrottens- respektive samhällets kroppsideal (n=54).

I figur 4 framgår att 35 procent av 54 ishockeyspelare att de efterliknar idrottens kroppsideal samt 43 procent samhällets kroppsideal. Ett fåtal elever (13 procent idrottens- och 11 procent samhällets kroppsideal) anser inte att kroppen överensstämmer med något av idealen.

(25)

19

Figur 4. Avser om elever med ishockey som specialidrott anser att de efterliknar idrottens- respektive samhällets kroppsideal (n=54).

Längdskidåkare

Längdskidåkarna anser att idrottens kroppsideal är av störst vikt att efterlikna i jämförelse med samhällets kroppsideal. 46 procent av 52 elever anser att det är av vikt att efterlikna idrottens kroppsideal och 38 procent anser att det är viktigt till viss del (se figur 5). 31 procent av längdskidåkarna uppger att det inte är av relevans att efterlikna samhällets kroppsideal jämfört med 8 procent som inte anser att idrottens kroppsideal är av vikt.

Figur 5. Avser om elever med längdskidor som specialidrott anser att det är viktigt att efterlikna idrottens- respektive samhällets kroppsideal (n=52).

Av totalt 52 längdskidåkare anser 31 procent att de efterliknar samhällets kroppsideal i jämförelse med 17 procent som anser att de efterliknar idrottens kroppsideal (se figur 6). Det framgår även att 50 procent av eleverna anser att de uppnår idrottens kroppsideal till viss del.

(26)

20 Simmare

Simmarnas svar gällande vikten att efterlikna respektive ideal visar att idrottens kroppsideal är viktigare att efterlikna i jämförelse med samhällets kroppsideal (se figur 7). 21 procent av 34 elever hävdar att det är av vikt att efterlikna idrottens kroppsideal samtidigt som 44 procent anser att det är viktigt till viss del. Gällande relevansen att efterlikna samhällets kroppsideal menar 15 procent att det är av vikt samtidigt som 38 procent anser att det är viktigt till viss del.

Figur 7. Avser om elever med simning som specialidrott anser att det är viktigt att efterlikna idrottens- respektive samhällets kroppsideal (n=34).

Det framgår i figur 8 att 24 procent av 34 simmare anser att kroppen överensstämmer med idrottens kroppsideal i jämförelse med 12 procent som hävdar att de efterliknar samhällets kroppsideal. Störst andel simmare anser att de till viss del efterliknar respektive ideal (50 procent idrottens- och 47 procent samhällets kroppsideal).

(27)

21 Volleybollspelare

Bland volleybollspelarnas åsikter gällande vikten av att efterlikna respektive ideal framgår att idrottens kroppsideal är av större vikt att efterlikna i jämförelse med samhällets (se figur 9). 40 procent av 30 elever anser att det är viktigt att kroppen överensstämmer med idrottens kroppsideal och 33 procent anser att det är viktigt till viss del. Det framgår även att 20 procent av eleverna anser att det är viktigt att kroppen efterliknar det rådande idealet inom samhället och 40 procent hävdar att det är viktigt till viss del.

Figur 9. Avser om elever med volleyboll som specialidrott anser att det är viktigt att efterlikna idrottens- respektive samhällets kroppsideal (n=30).

Av de 30 volleybollspelare som deltagit i studien är det inte någon som anser att sin kropp fullständigt överensstämmer med idrottens kroppsideal (se figur 10). Det framgår att fler elever (17 procent) anser att de efterliknar samhällets kroppsideal. 63 procent respektive 57 procent av eleverna uppger att de efterliknar idrottens- respektive samhällets kroppsideal till viss del.

(28)

22 7.2.1 Samhällets kroppsideal

Samtliga elever har sedan fått besvara varför eller varför de inte anser att det är av vikt att efterlikna samhällets kroppsideal (förutom de elever som svarade vet inte på föregående). Detta redovisas och analyseras nedan under de två rubrikerna: “omgivningens betydelse” samt “att gå emot samhällets kroppsideal”.

Omgivningens betydelse

Flera elever inom samtliga idrotter anser att det är viktigt att efterlikna samhällets kroppsideal eftersom de vill känna att de passar in bland andra i sin omgivning. Enligt flera längdskidåkare är denna syn på kroppen präglad av samhällets förväntan gällande hur en fin kropp bör se ut. Detta går i linje med att det inom samhällets institution skapas och ständigt återskapas normer om hur kroppen bör se ut, vilket eleverna har internaliserat och ser som självklara (Berger & Luckmann, 2011). En vanligt förekommande åsikt bland ishockeyspelarna och längdskidåkarna att all träning de utför automatiskt bör leda till en kropp likt samhällets kroppsideal. Detta kan vara en anledning till att 43 procent av 54 ishockeyspelare samt 31 procent av 52 längdskidåkare anser att de efterliknar idealet. Flera längdskidåkare menar att en kropp likt idealet medför en känsla av bekvämlighet då en sådan kropp inte blir ifrågasatt eller ges negativ uppmärksamhet. Liknande resonemang uttrycktes bland volleybollspelarna och simmarna där det antyds att en individ med en kropp likt samhällets ideal ges större acceptans och mer positiv bekräftelse. Ett sådant resonemang har i tidigare forskning påvisats kunna leda till att elever som avviker från idealet döljer sina muskler utanför sin idrott för att uppfylla samhällets förväntningar på hur en kropp bör se ut (George, 2005).

Andras åsikter om hur ens kropp bör se ut nämns inom samtliga idrotter (förutom inom ishockey) som en anledning till att vilja efterlikna samhällets kroppsideal. Detta uttrycks exempelvis bero på att utseendet ofta är det första en människa bedöms utifrån samt eftersom en sådan kropp anses vara fördelaktig vid jobbintervjuer. Att andras åsikter är av vikt förklaras inom samtliga idrotter bero på att samhällets kroppsideal symboliserar en attraktiv individs utseende.

För jag vill att människor ska tycka att jag "ser bra ut". Även för att jag vill kunna vara en del av "samhällets snygga personer” (simmare)

Ett attraktivt utseende anses medföra ett ökat självförtroende samt ökad självkänsla hos flera elever inom samtliga idrotter. Precis som manligt och kvinnligt ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv anses skapas genom sociala interaktioner och kommunikationsprocesser visar dessa elevers tankar att det inom samhället förekommer normer angående vad som anses vara en “ful” respektive “snygg” kropp. Dessa åsikter går att koppla till Berger och Luckmanns (2011) begrepp: internalisering, externalisering och objektifiering. Elevernas objektifiering av samhällets kroppsideal har medfört en internalisering eftersom den objektiva sanningen har formats till deras egen verklighet. Att en kropp likt idealet innebär ökad självkänsla tyder på att eleverna inte ser idealet som en följd av samhällets konstruktion utan snarare som en verklig sanning (Berger & Luckmann, 2011).

Bland simmarna och volleybollspelarna nämns att omgivningens sätt att tala om kroppen ofta gör dem påminda om att de inte har “rätt” kroppsform, något som medför en känsla av ständig otillräcklighet. Detta exemplifieras bland annat av att vissa kläder endast sitter snyggt på en kropp likt idealet eller att en individ som avviker från idealet riskerar att bli utstött. Detta går i linje med att den elitidrottande kroppen ibland inte upplevs gå hand i hand med samhällets förväntningar på hur kroppen bör se ut (Lunde & Holmqvist Gattario, 2017). En sådan problematik benämns av en ishockeyspelare som upplevt detta under flera år.

Har haft ganska svårt för kroppsideal genom mina år. Har lätt att känna mig ful oftast tjock då jag ofta jämför mig med andra tjejer som inte idrottar på samma nivå eller överhuvudtaget

(29)

23

Ishockeyspelarens uttalande ger en indikation på att hennes kropp inte stämmer överens med det feminina idealet som förekommer inom samhällets institution. Hon kan därmed anses vara ett föremål för det “dubbla hotet” som elitidrottande ungdomar är särskilt sårbara för (Stice, 2002; Grahn, 2014; Frisén et al., 2014). Elevens tankar antyder även att hen tycker att det är av vikt att efterlikna samhällets kroppsideal.

Ytterligare en anledning som lyfts av elever inom samtliga idrotter (förutom simning) gällande viljan att efterlikna samhällets kroppsideal är att det medför en hälsosam livsstil eller att de åtminstone ska uppfattas hälsosam av andra. Enligt Bergström (2015) har en sådan uppfattning präglats av mediers ständiga påminnelser angående hur en kropp likt samhällets ideal symboliserar hälsa. Att människan ständigt påminns om hur kroppen bör se ut är anledningen till att det bland simmarna och längdskidåkarna uttrycks en motvillig påverkan av idealet.

Såklart påverkas jag av idealet oavsett om jag gör det medvetet eller ej. Jag skulle vilja säga att jag inte tycker att det är viktigt, men samtidigt säger en del inom mig att jag tycker att det är viktigt. Det går ej att hindra (simmare)

Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ger citatet en indikation på att normer inom samhällets institution i slutändan har större påverkan på simmaren än hens försök till att se kroppen på ett nytt sätt. Den nya verkligheten som simmaren troligen vill skapa är möjligtvis inte lika rotad i hens medvetande ochförankras därmed inte på samma sätt som den redan internaliserade verkligheten som ofta lever kvar inom oss (Berger & Luckmann, 2011). Individer som däremot inte låter sig styras av samhällets förväntningar på hur kroppen bör se ut beröms av en volleybollspelare.

Jobbigt att påverkas av kroppsideal om ens kropp inte överensstämmer med samhällets ideal. Däremot är det väldigt starkt av de som vågar gå emot det och man ska ju faktiskt uppskatta den kropp man fått (volleybollspelare)

Samtidigt som eleven beskriver att det är möjligt att gå emot samhällets normer går citatet även i linje med att det kan vara svårt att bryta en redan internaliserad verklighet (Berger & Luckmann, 2011).

Att gå emot samhällets kroppsideal

Flera elever inom samtliga idrotter hävdar att det inte är av vikt att efterlikna samhällets kroppsideal. De mest förekommande åsikterna är att de redan känner sig bekväma med sin kropp, att samtliga kroppsformer bör accepteras samt att kroppens funktion värdesätts högre än dess utseende. Det uttrycks att de på grund av detta inte behöver reflektera över samhällets “mall” på hur kroppen bör ser ut. Att flertalet elever fokuserar på kroppens funktion och den idrottsliga prestationen har i tidigare studier visat sig vara en skyddande faktor mot sämre kroppsuppfattning (Abbot & Barber, 2011; Soulliard et al., 2019). Det nämns även bland volleybollspelarna och simmarna att majoriteten inte uppfyller samhällets kroppsideal, vilket går i linje med att samhällets kroppsideal alltid varit svårt att uppnå (Frisén et al., 2014). Detta tydliggörs även av att endast 12 procent av 34 simmare samt 17 procent av 30 volleybollspelare hävdar att de efterliknar samhällets ideal. Inom dessa idrotter uttrycks även att hälsa och välbefinnande premieras före kroppens utseende.

Är smal vilket är idealet men har inga kurvor som idealet. De viktigaste är att man är nöjd med sig själv och samhällets normer ska inte styra hur man mår i sig själv (volleybollspelare)

(30)

24

Vidare uttrycker simmare och ishockeyspelare vikten av att våga vara sig själv och inte styras av andras åsikter. Dessa åsikter ger ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv en indikation på att vikten av att efterlikna samhällets kroppsideal inte internaliserats i deras verklighet (Berger & Luckmann, 2011). Bland simmarna nämns även att en strävan mot samhällets kroppsideal kan resultera i negativa tankar som i sin tur påverkar ens självkänsla.

Nej för att samhällsidealet är absurt sätt att se på sig själv och jämföra med, det skadar ens självkänsla och är svårt att leva upp till (simmare)

Citatet ovan går i linje med Hutsons (2017) resonemang om att kroppsuppfattningen kan påverkas i negativ bemärkelse om kroppsideal ses som ett dilemma individen enskilt är ansvarig över.

7.2.2 Idrottens kroppsideal

Eleverna har även fått beskriva varför eller varför de inte anser att det är av vikt att efterlikna kroppsidealet inom sin specialidrott. Detta redovisas och analyseras nedan under följande tre rubriker: “förväntningar på en elitidrottare”, “idealet leder till prestation” samt “att gå emot idrottens kroppsideal”.

Förväntningar på en elitidrottare

En vanligt förekommande önskan bland elever inom samtliga idrotter är att kroppen stämmer överens med hur andra inom idrotten ser ut för att inte sticka ut från mängden. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv stärker detta att institutioners normer har en stor påverkan på elevers tankar om kroppen (Berger & Luckmann, 2011). Även omgivningens åsikter gällande ens kropp benämns vara en orsak till att några elever vill efterlikna idrottens kroppsideal. Detta menar flera volleybollspelare, simmare samt längdskidåkare och det uttrycks exempelvis av volleybollspelarna att andra kan tvivla på ens idrottsliga kompetens eller vilken idrott en utövar om kroppen inte överensstämmer med idealet.

Det ser lätt udda ut om man utövar någon som helst idrott på högre nivå, men har kroppsbyggnad som en sparris, man förväntas ha lite kött/muskler på benen (volleybollspelare).

En sådan förväntan på en elitidrottare går i linje med Browns (2017) studie kring elitidrottande ungdomars tankar om kroppen. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tydliggör elevernas åsikter att de internaliserat samt upprätthåller dessa normer inom idrottens institution (Berger & Luckmann, 2011). Elevernas åsikter stärker även resonemanget gällande att elitidrottare dels ställs inför förväntningar inom sin idrott, dels förväntningar av samhället gällande hur en elitidrottare bör se ut (Åkesdotter & Kenttä, 2015; Kristjánsdóttir et al., 2019). Vidare nämns bland längdskidåkarna att negativa tankar kopplat till kroppen skapas till följd av att det ofta yttras kommentarer om kroppen. Det uttrycks även att det ofta sker jämförelser både inom samma kön i exempelvis omklädningsrummet, vilket går i enlighet med Georges (2005) samt Steinfeldts et al. (2013) studie. Detta förklaras ske på grund av att de ofta tränar i lite kläder varvid nummerlapp och övriga klädesplagg önskas sitta som de gör på övriga. En av längdskidåkarna ifrågasätter även sin egen kropp vid jämförande av sin vikt och längd med andra längdskidåkare av det motsatta könet.

Jag är större än de andra, väger ca 78kg men är ändå muskulös och 175cm lång. Blir fundersam när killarna säger att de väger mycket med 73kg och är ca 180cm. Vem är då jag!? (längdskidåkare)

(31)

25

Att det inte är någon av volleybollspelarna som anser att de efterliknar idrottens kroppsideal ger en indikation på att institutionen präglas av ett svåruppnåeligt ideal. Det belyses av flera volleybollspelare att en kropp likt idealet medför ökad självkänsla eftersom en sådan kropp anses atletisk och vacker. En avvikande kropp från idealet beskrivs därmed innebära att de inte känner sig tillräckligt fina. Vidare nämns att kroppen inom volleyboll och simning synliggörs vilket medför en oro för vad andra ska tycka. Exempelvis nämns att korta shorts inom volleyboll medför en oro vilket går i linje med Steinfeldt et al. (2013) där kläder har visat sig påverka volleybollspelares prestation i negativ bemärkelse. Bland simmarna exemplifieras denna oro enligt följande:

Det handlar om muskelmassa och sådant, ofta är det även så att vi som simmar ofta är väldigt synliga, folk har inte svårt att se hur man ser ut, vilket innebär att om man är väldigt långt ifrån hur

kroppsidealet för idrotten ser ut kan man bli väldigt osäker på sig själv, men samtidigt känna som att alla andra stirrar på en själv för att man inte riktigt passar in (simmare)

Ytterligare en anledning till att vilja efterlikna idrottens kroppsideal benämns bland simmarna vara att det innebär en hälsosam livsstil. Detta kan relateras till att elitidrottande ofta förknippas med hälsa och att simmaren identifierar sig och försöker att leva upp till den tillsatta rollen som elitidrottare (Berger & Luckmann, 2011; Åkesdotter & Kenttä, 2015). Att några simmarna belyser hälsobegreppet går att koppla till Browns (2017) studie gällande att tankar kring kropp, mat och prestation kan ha blivit normaliserat och accepterat inom idrottens institution.

Idealet leder till prestation

Flertalet elever inom samtliga idrotter vill efterlikna idrottens ideal eftersom de anser att en sådan kropp stärker ens prestation. Detta går i linje med Lunde & Holmqvist Gattario (2017) där individer med en kropp som avviker från idealet antas prestera sämre än övriga. Enligt flera ishockeyspelare innebär idealet en muskulös kroppsform med mycket kraft och styrka vilket de menar krävs för att nå framgång inom idrotten. Bland simmarna beskrivs en muskulös kropp ge optimal förutsättning för ökad prestation och några nämner att det är av vikt med en kropp som ger minskat vattenmotstånd. Bland volleybollspelarna uttrycks istället ett ideal där smalhet, smidighet, styrka och längd nämns avspegla ens idrottsliga kompetens.

Det är för mig viktigare inom min idrott eftersom hur din kropp ser ut ofta speglar hur du kan prestera inom idrott (volleybollspelare)

Ovan nämnda beskrivningar av elever inom respektive idrott tydliggör att det förekommer olika kroppsideal inom olika institutioner, där varje idrott är en enskild institution med enskilda normer gällande hur en kropp bör se ut i relation till prestation. Dessa fördomar kan ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv antyda att eleverna internaliserat en verklighet där idealet är ett måste för att nå framgång (Berger & Luckmann, 2011). Elevernas åsikter går även i linje med Browns (2017) studie där eleverna är en del av reproduktionen av rådande normer gällande att ens utseende anses avgöra ens idrottsliga kompetens.

(32)

26

Inom längdskidor (för herrar) spelar det inte så stor roll om man är smal eller kraftig, man kan bli framgångsrik iallafall. Men för tjejerna tror jag att de flesta tycker att de måste se smala ut, som tex Johaug och Frida Karlsson (längdskidåkare)

Citatet ovan visar att det inom längdskidåkningens institution förekommer olika krav på flickor respektive pojkar. Att Therese Johaug och Frida Karlsson nämns som flickornas förebilder med dess lätta kroppar tydliggör flickornas kroppsideal inom längdskidåkningen. Ett sådant fokus på utseende och fettprocent har visat sig kunna leda till ätstörningsproblematik (Pettersen et al., 2016; Brown, 2017). Citatet ovan indikerar även att flickor med längdskidor som specialidrott ställs inför större utmaningar gällande att skapa en balans mellan träning och kost i jämförelse med pojkar med längdskidor som specialidrott.

Att gå emot idrottens kroppsideal

Flertalet elever inom samtliga idrotter (flest inom ishockey) hävdar att de inte bryr sig om idrottens kroppsideal utan att ge någon förklaring till varför. Några längdskidåkare menar även att de aldrig har behövt reflektera över något ideal eftersom de alltid tränat så mycket. Det uttrycks även av flertalet elever inom samtliga idrotter att utseendet inte avgör ens idrottsliga kompetens. Några simmare menar att prestation och utveckling inom idrotten är viktigare än att lägga fokus vid utseendet och värdesätter teknik och kondition högre än kroppens fettnivå. Dessa elevers åsikter går emot Browns (2017) och Pettersens et al. (2016) studie där utseende och fettprocent värderades högt av eleverna. Vidare lyfter flera ishockeyspelare att det är viktigt att vara stark inom idrotten men att synliga muskler inte avgör ens idrottsliga kompetens. Detta går att koppla till att 40 procent av 54 ishockeyspelare anser att det inte är av vikt att efterlikna idrottens kroppsideal. Flera av ishockeyspelarna menar att kroppens funktion är det mest betydelsefulla vilket Abbot och Barber (2011) samt Soulliard et al. (2019) hävdar är värdefullt för att uppnå en mer positiv kroppsuppfattning. Liknande resonemang lyfts av ytterligare en ishockeyspelare som menar att hens styrkor inom idrotten synliggörs på planen oavsett utseende till skillnad från de negativa tankar om kroppen som väcks utanför idrotten. Elevens yttrande går att koppla till att en individs kroppsuppfattning kan förändras beroende på vilket sammanhang individen befinner sig i (Russel, 2004; Berger & Luckmann, 2011).

Förutom ovan nämnda anledningar hävdas av elever inom samtliga idrotter att alla ser olika ut och att en kan nå framgång oavsett utseende. Bland simmarna exemplifieras detta med att tävlande inom olympiska spelen har olika kroppsformer och att endast ett fåtal simmare uppnår idrottens kroppsideal. Detta går i linje med att endast 24 procent av totalt 34 simmare anser att sin kropp efterliknar idrottens ideal. Bland ishockeyspelarna hävdas dessutom att det kan vara fördelaktigt med olika kroppsformer inom idrotten beroende på vilken spelstil en har.

För alla är bra på olika saker inom hockeyn och det finns väldigt mycket olika uppgifter som tex en enforcer ska inte vara kort o smal (ishockeyspelare)

Citatet ovan går i linje med Lunde & Holmqvist Gattario (2017) där vissa elever nämnde att olika kroppsformer kan vara en fördel inom vissa idrotter. Fortsättningsvis benämns hälsa och välmående av högsta prioritet av några elever inom simning, volleyboll samt längdskidåkning. Även om kroppen inte efterliknar idealet uttrycks störst vikt vid att må bra och att tillåta sig själv att vara nöjd över sina prestationer. En volleybollspelare belyser även de fysiska och psykiska risker som en strävan mot idealet kan medföra.

För att idrotten är de viktigt att man är smidig, snabb och tränar de rätta musklerna. Sen ska man inte gå till överdrift och man är olika och vi ser olika ut och i idrott så kan de leda till prestationsångest och stress och de påverkar kroppen också (volleybollspelare)

(33)

27