Örebro kommun |20211227|
orebro.se
Intraprenaden Lillåns förskolor
Trygghetsplan
Läsår: 2022
Innehåll
1. Grunduppgifter ... 4
1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen ... 4
1.2 Ansvariga för planen ... 4
1.3 Vision Lillåns Intraprenad... 4
1.4 Planen gäller från... 4
1.5 Planen gäller till ... 4
1.6 Läsår ... 4
1.7 Barnens delaktighet ... 4
1.8 Vårdnadshavarnas delaktighet ... 4
1.9 Personalens delaktighet ... 4
1.10 Förankring av planen ... 4
2. Utvärdering ... 5
2.1 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats ... 5
2.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan ... 5
2.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan ... 5
Trygghetsplanen ... 5
Organisationsnivå ... 6
Gruppnivå ... 7
Individnivå ... 7
2.4 Årets plan ska utvärderas senast ... 7
2.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas ... 7
2.6 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 7
3. Främjande insatser ... 8
Verksamhetens främjande insatser: ... 8
4. Kartläggning ... 8
4.1 Kartläggningsmetoder ... 8
4.2 Områden som berörs i kartläggningen ... 8
4.3 Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen ... 9
4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen ... 9
4. 5 Bedömning av risker och hinder utifrån diskrimineringsgrunder ... 9
Funktionsnedsättning ... 9
Klöverängens förskola ... 9
Religion eller annan trosuppfattning ... 9
Sexuell läggning ... 10
Ålder ... 10
Kön ... 10
Etnisk tillhörighet ... 11
Könsöverskridande identitet eller uttryck ... 11
Sexuella trakasserier ... 11
4. 6 Resultat av trygghetsvandringar... 12
Allmänt otrygga platser ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Specifikt otrygga platser ... 12
Klockarängens förskola ... 12
Klöverängens förskola ... 12
Regnbågens förskola ... 12
Lillåns förskola ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
4. 7 Analys av kartläggningar ... 13
5. Rutiner för akuta situationer... 16
5.1 Policy ... 16
5.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling . 16 5.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till ... 16
5.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn ... 16
5.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal ... 17
Bedömning av kränkande behandling ... 18
5.7 Rutiner för uppföljning ... 18
5.8 Rutiner för dokumentation ... 18
6.8 Ansvarsförhållande ... 18
1. Grunduppgifter
1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen
Verksamheter som omfattas av denna plan är förskolorna i Lillåns Intraprenad.
1.2 Ansvariga för planen
Rektorer i samarbete med specialpedagog.
1.3 Vision Lillåns Intraprenad
På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller köns-uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling
1.4 Planen gäller från
30/11 2021
1.5 Planen gäller till
31/10 2022
1.6 Läsår
2022
1.7 Barnens delaktighet
Pedagogerna har tillsammans med barnen genomfört trygghetsvandringar för att kartlägga vad barnen upplever som otrygga platser på förskolan.
1.8 Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna deltar i samtal om barnets trivsel och trygghet på utvecklingssamtalen.
1.9 Personalens delaktighet
Pedagogerna har i sina arbetslag reflekterat utifrån frågeställningar kring de olika diskrimineringsgrunderna. I det arbetet har vi använt oss av exempel på frågeställningar hämtade från DO:s material planforskola. Utifrån resultat och analys i Trygghetsplanen har sedan varje avdelning upprättar främjande insatser och förebyggande åtgärder.
1.10 Förankring av planen
1. Ett remissunderlag går ut till Ledarforum (rektorer, specialpedagog, pedagogista och ateljéristor) och ledningsgruppen under november 2022.
2. Planen verkställs och trygghetsplanen publiceras på Unikum och på Örebro kommuns hemsida.
3. Arbetslagen läser in sig på underlaget samt beslutar om främjande insatser och förebyggande aktiva åtgärder på avdelningen november 2022.
4. Främjande insatser och förebyggande aktiva åtgärder lyfts vid ett av arbetslagets handledningstillfällen i februari månad då rektor närvarar och ansvarar för att det lyfts, på reflektionstid.
5. Utvecklingsledare stämmer av med arbetslagen på respektive förskola hur arbetet fortgår under maj månad.
6. Vårdnadshavare informeras om Trygghetsplanen vid utvecklingssamtal.
7. Trygghetsplanen utvärderas enligt årshjulet.
2. Utvärdering
De främjande insatserna och de förebyggande aktiva åtgärderna utvärderas på APT vecka 19. Trygghetsplanen utvärderas i oktober 2022 av ledarforum.
2.1 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
De främjande insatserna och förebyggande aktiva åtgärder har utvärderats i arbetslaget.
Trygghetsplanen har utvärderats i ledarforum och ledningsgrupp.
2.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Ledarforum (rektorer, specialpedagog, pedagogista och ateljéristor) samt arbetslagen deltog i utvärderingen.
2.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Trygghetsplanen
Vi ser att Trygghetsarbetet är ytterligare befäst för pedagoger då det praktiska arbetet med kartläggningar, vandringar och arbetsgången kring det fungerar bättre. En tanke är att det är en process som tar tid att befästa och att nu verkar det ha implementerats ytterligare.
Års-hjul som reviderades förra läsåret för att just befästa rutiner kring trygghetsarbete verkar ha hjälpt till i det arbetet som målet var. Uppföljningen av avdelningars planer som brast tidigare fungerade bättre i år då det genomfördes.
Ledarforum är överens om att årshjulet är ett stöd i Intraprenadens trygghetsarbete när en följer det. En åtgärd för att implementera uppföljning och års-hjul än mer blir att nämna trygghetsarbetet och vilken fas som vi är i för tillfället i Intraprenadens
veckobrev. Vi kommer även överens om att ha Trygghetsarbete som en stående punkt på APT.
Ledarforum ser i utvärdering att det endast är i uppföljningstillfället på reflektion som vi tar del av avdelningars planer. I förra årets utvärdering har vi det som en åtgärdande punkt, att Ledarforum har trygghetsarbete som en punkt på dagordningen en gång /månad. Den åtgärden är inte genomförd alls. Tanken var att den åtgärden skulle ge ledarforum mer tillgång till avdelningars planer på förebyggande åtgärder och främjande aktiva insatser och kunna agera mer direkt och konkret.
Ledarforums åtgärd för att komma dit blir att pedagoger ska arbeta med planerna i Teams, det borde bli enklare att följa upp för rektorer inför uppföljning och tydliggöra för pedagoger att det är ett arbetsmaterial som finns och arbetas med på en bestämd plattform. Ledarforum kommer även överens om att trygghetsarbete ska finnas med som en stående punkt på dagordningen inför hösten 2022.
Ledningsgrupp har utvärderat trygghetsplanen och deras förslag inför kommande arbete är att denna utvärdering sker under vår-terminen. Deras reflektion är att som den ligger nu i års-hjul blir det en tillbakablick när de upplever att de arbetar framåtsyftande i övrigt med att göra nya planer. Det är många arbetslag som är nygamla eller helt nya för varandra vilket försvårar utvärdering. Det har även framkommit att det existerar en otydlighet kring avdelningars planer. Vissa avdelningar inom Intraprenaden har inte hittat dessa och då uppstår frågan om planer tillhör arbetslaget/barngruppen eller den fysiska avdelningen? Den frågan sätter ledarforum upp på dagordningen för vidare diskussion och beslut till v.45 2021.
Ledarforum tar ställning för att utvärdering av plan och avdelningars planer kan ske sent vårtermin och beslut om när och vilken tid som ska användas till det tas under v.45 eller v.46.
En reflektion som framkommer i utvärdering är att den tidigarelagda kartläggningen, augusti-september, skulle kunna kopplas ihop än mer med projektet i det relations- skapande arbetet som pedagoger gör under introduktion.
Ledarforum ser att framgångsfaktorer i trygghetsarbetet är organisation och rutiner, dels för ledarforum att vi ses regelbundet och har en organisation för det och att
Intraprenaden har organisation och rutiner för trygghetsarbete såsom års-hjul,
kartläggning, vandringar och återkommande uppföljning och utvärdering. Det vi behöver åtgärda och förbättra är som vi nämnt tidigare hur ledarforum får tillgång till och följer upp avdelningars planer. I kommande uppföljning är det rektorer som ansvarar för det då utvecklingsgruppen ICDP inte kvarstår.
Sammanfattningsvis har ledarforum en del förbättringar att åtgärda och arbeta vidare med inför kommande läsår.
Ledningsgruppen har utvärderat föregående års plan med stöd av frågan hur de som utvecklingsledare ser att pedagoger använder information ifrån kartläggning.
Ledningsgrupp resonerar om att de hör att många pedagoger diskuterar trygghet och att det är ett inslag i den vardagliga praktiken. Vidare verkar det som att resonemang och diskussioner ofta utgår från rent konkreta platser i förskolan så som toaletter, dörrar, hallar och gården. Pedagoger verkar även diskutera, reflektera och försöka komma till lösningar för att undanröja risker på de platserna. Det verkar även finnas en skillnad mellan vad pedagoger anser är en risk och hur barnen tänker om det, t.ex. platser på gården där pedagoger inte ser vad barnen gör och å andra sidan är det inget som barnen lyft.
Slutligen lyfter ledningsgrupp att trygghetsarbetet kan finnas med i processkrivning för att ytterligare levandegöra arbetet.
Trygghetsarbetet är som alltid av yttersta vikt och en stor angelägenhet för hela Intraprenaden. Ledarforum bör framhålla att det är vårt gemensamma arbete.
Främjande insatser och förebyggande aktiva åtgärder
Organisationsnivå
Vägledningsgrupp i Vägledande Samspel, ICDP som startade och leddes av två mentorer, hösten 2020 träffades fysiskt vid två tillfällen. Då restriktionerna inleddes genomfördes Vägledningsgrupp på Teams vilket var en mycket försvårande
omständighet som både mentorer och deltagare var överens om inte fungerade på ett tillfredsställande sätt. FHT tog beslut om att ställa in resterande tillfällen då det inte gick att genomföra fysiskt. FHT tog även beslut om att specialpedagog och förskolepsykolog skulle göra en plan för att handleda mentorer i arbetet med att hålla Vägledningsgrupp.
Handledningen genomfördes våren 2021. FHT planerar våren 2021 för att göra en omstart i Vägledningsgrupp och tidigare deltagare och nya får erbjudande om att delta hösten 2021. En grupp på nio deltagare anmäler sitt intresse och planen är att ses fysiskt på Regnbågens förskola.
Nätverken på måndagar och fredagar, som alla pedagoger deltar i enligt åtgärd från förra årets plan, ledda av rektorer, pedagogista och ateljeristor fortsätter under våren 2021 och ses på Teams. Värdeordet som vi arbetar med är Välkomnande. Under våren 2021 uttrycker utvecklingsledare att de önskar arbeta mer med pedagogiskt utvecklingsarbete och ledarforum beslutar att tillfråga utvecklingsledare om de kan leda nätverken med start hösten 2021. Läsårets värdeord som vi arbetar med är Hållbar Framtid.
Ledarforum beslutar under våren 2021 att pedagoger med start hösten 2021 ska arbeta i verktyget Processkrivning. Förslaget kommer från pedagogista som använt verktyget
tidigare i sitt arbete. Ledarforum beslutar även om att Intraprenaden ska arbeta med en gemensam projektrubrik och gemensam projektfrågeställning. Verktyget, processkrivning och gemensam rubrik och frågeställning presenteras till pedagoger av pedagogista och ateljeristor på studiedag i juni 2021.
Rektorer, ateljeristor och pedagogista träffar arbetslag på reflektionstid varje vecka med processkrivning som stöd.
Under våren tillsätts en arbetsgrupp av ledarforum bestående av pedagogista,
specialpedagog och två utvecklingsledare med att arbeta fram gemensamma riktlinjer för Unikum till Intraprenaden. Riktlinjer presenteras för pedagoger under september 2021 och ska utvärderas i februari 2022.
Tvärgruppskonsultationer, med specialpedagog och förskolepsykolog, fortgår under läsåret via Teams. Pedagoger uttrycker att de är till stor hjälp i sitt arbete med att komma vidare i sina uppdrag. Formen för konsultationen stöds av att arbeta via Teams och deltagare uttrycker även att det blir tidsbesparande och möjliggör deltagande.
Gruppnivå
Konsultation kring arbetssätt, bemötande och förhållningssätt med specialpedagog riktas mot arbetslag som efterfrågar stöd. Förskolepsykolog deltar i konsultationer tillsammans med specialpedagog när den kompetensen efterfrågas av pedagoger eller specialpedagog anser att den behövs.
Det gemensamma bild-stödet används på Klöverängens förskola och under hösten utökas likvärdigheten ytterligare då specialpedagog ordnar gemensam bakgrund till dag- struktur och förtydligar hur det ska användas. Påklädnings-sekvenser ordnas till hallarna på Klöverängen.
Bild-stöd och dag-strukturbilder används på alla förskolor i Intraprenaden i olika omfattning.
För att underlätta framtagandet av bilder köps en In-printlicens in till specialpedagogs dator.
Individnivå
Dokumentet Underlag för kartläggning används av pedagoger då specialpedagog påtalar det, rutinen för att använda det är inte ordentligt implementerad.
Specialpedagog dokumenterar vid konsultationer med arbetslag med syfte att säkerställa att beslut följs upp och utvärderas.
Anpassningar i lärmiljö och struktur genomförs på individnivå, så som visuellt förtydligande med bilder med syfte att stötta kommunikation, organisation och
förtydligande av arbetsuppgifter för pedagoger, avdelning i rummet, att dela barngruppen och individuellt stöd.
2.4 Årets plan ska utvärderas senast
November 2022
2.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas
De främjande insatserna och de förebyggande aktiva åtgärderna utvärderas av respektive arbetslag under APT vecka 19 och rektor är ansvarig för det arbetet.
Trygghetsplanen utvärderas i november 2022 av ledarforum och ledningsgrupp.
2.6 Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektorer i samarbete med specialpedagog och ledningsgrupp.
3. Främjande insatser
Verksamhetens främjande insatser:
• Vägledningsgrupp i Vägledande Samspel, ICDP ledda av mentorer
• Gemensam föreläsning av förskolepsykolog
• Gemensam PUT-tid för Intraprenaden varje måndag 14.00-15.30
• Kompetensutveckling i pedagogiskt arbete
• Reflektionstid 2 tim. i veckan/avdelning
• Arbetslag får stöd av rektorer, pedagogista och ateljeristor i processkrivning regelbundet
• Konsultation kring arbetssätt, bemötande och förhållningssätt med specialpedagog
• Tvärgruppskonsultationer utifrån dilemman relaterade till förskolans uppdrag som leds av specialpedagog och förskolepsykolog
• Handledning utifrån behov med specialpedagog och förskolepsykolog
• Uppföljning och utvärdering enligt årshjulet
• Nätverk i tvärgrupper handledda av utvecklingsledare
Varje avdelning har ytterligare beslutat om främjande insatser specifika för deras arbete.
Dessa planer redovisas inte i planen utan finns på respektive avdelning.
4. Kartläggning
Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som vi har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande
behandling utan även en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp-och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår.
Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Kartläggningen ska omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. Olika diskrimineringsgrunder kan samverka och förstärka utsatthet för exempelvis diskriminering.
4.1 Kartläggningsmetoder
Arbetslagen har arbetat med kartläggningsmetoder som observationer, reflektioner, samtal med barn och vårdnadshavare samt trygghetsvandringar med de äldsta barnen.
4.2 Områden som berörs i kartläggningen
• Kränkande behandling
• Kön
• Könsidentitet eller köns-uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder
4.3 Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen
Samtliga förskolor i Intraprenaden genomför trygghetsvandringar utifrån diskrimineringsgrunderna under augusti-september 2022.
4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen
Samtliga arbetslag inom Intraprenaden genomför kartläggningar och trygghetsvandringar utifrån diskrimineringsgrunderna under augusti-september 2022.
4. 5 Bedömning av risker och hinder utifrån diskrimineringsgrunder
Funktionsnedsättning
• Pedagogers förmåga att anpassa- utifrån fysisk lärmiljö såsom ljud och ljus.
• Pedagogers förmåga att anpassa undervisning.
• Pedagogers förmåga att anpassa grupper.
• Pedagogers förmåga att anpassa barns behov utifrån funktionsnedsättningar som inte syns fysiskt.
• Bristande tillgång till material och leksaker som representerar olika funktionsvariationer.
• Pedagogers kunskaper om funktionsvariationer.
• Pedagogers förmåga att kommunicera med barn med dövhet eller hörselnedsättning.
• Fysisk miljö- markering på golv finns inte för att underlätta för personer med synnedsättning. Trappsteg i matsal där man lämnar disk gör att det blir svårt att vara självständig. Hörselslinga finns inte på förskolan.
• Fysiska hjälpmedel kan vara utpekande.
• Allergi- om dokumentation inte finns eller följs.
Klöverängens förskola
• Fysisk tillgänglighet- kvarstår trappsteg upp till matservering, vilket innebär att personer som är rullstolsburna inte kan ta mat på egen hand.
• Fysisk tillgänglighet- personer i rullstol kommer inte in på barntoalett på Humlan. Det fattas även stödställning till toaletten.
• Slinga finns inte på avdelning Humlan.
• Fysisk lärmiljö med olika färger på väggar och golv, mycket dokumentation på väggar.
Religion eller annan trosuppfattning
• Norm-kristendomen och dess traditioner ses som norm av pedagoger att fira i Sverige. Pedagoger utgår ifrån barns erfarenheter och missgynnar övriga religioner och annan trosuppfattning-
• Pedagoger behandlar inte andra religioner eller trosuppfattningar i sitt pedagogiska arbete.
• Traditioner- andra religioner eller andra trosuppfattningars högtider än de kristna firas inte.
• Mat-situation-barn kan bli kränkta eller illa behandlade då mat kan se
annorlunda ut än vad majoriteten äter. Pedagoger kan uttrycka sig negativt om kost.
• Barn kan bli kränkta eller illa behandlade utifrån samtal om klädsel.
• Pedagoger upplever att andra saker behöver prioriteras.
• Bemötande- barn som har annan trosuppfattning är i minoritet på förskolan och kan utsättas för kränkning eller bli illa behandlade.
Sexuell läggning
• Norm- heterosexualitet framställs som norm då barn leker mamma-pappa-barn.
Heterosexualitet framställs som norm i den pedagogiska verksamheten, både av personal som vårdnadshavare.
• Personal kan göra antaganden som framhäver heterosexualitet som norm, att killar bara kan vara tillsammans med tjejer t.ex.
• Barn kan bli kränkta i lek då en väljer att ha på sig t.ex. icke könstraditionella kläder.
• Brist på tid till att i arbetslag diskutera med syfte att öka medvetenheten kring dessa frågor.
Ålder
• I hallar och på förskole-gården där många barn möts kan barn bli kränkta eller illa behandlade.
• Barn kan bli kränkta eller illa behandlade utifrån att en förväntas klara av något eller om det blir svårt att klara av något.
• Förskole-gårdarna-olika åldrar har olika tillgång till alla gårdar.
• Uteslutande- att inte få tillgång till vissa saker p.g.a. sin ålder.
• Toalett- att inte få använda den stora toaletten.
• Förväntningar- att förväntas klara av vissa aktiviteter p.g.a. sin ålder t.ex.
toalettbesök.
• Verbalt- yngre barns-avdelning blir benämnd som ”bebisar”.
• Norm- förmåner för äldre barn att oftare vistas utanför förskole-gården.
Kön
• Lek och samspel- barn kan bli kränkta eller illa behandlade och bli uteslutna ur lek av barn, ”du får inte vara med för att du är flicka/pojke”. ”Här inne får bara tjejer/killar leka”.
• Pedagoger kan ta för givet att barn identifierar sig enligt könet, flicka eller pojke.
• Pedagoger kan uttrycka sig verbalt på sätt som gör barn medvetna om olikheter på ett negativt vis.
• Pedagoger kan uttrycka olika förväntningar på barns kunnande utifrån kön t.ex. i påklädningssituation.
• Pedagoger kan undvika att uppmärksamma om kollegor uttrycker sig på ett kränkande sätt till barn.
• Uteslutande-”det är bara tjejer som har klänning”, ”killar kan inte ha rosa”.
• Bemötande- barn kan bli kränkta eller illa behandlade då pedagoger bemöter barn olika utifrån kön. Vårdnadshavare kan bemöta barn olika i hall utifrån kön.
Barn kan bli kränkta eller illa behandlade utifrån förväntningar.
• Barn kan bli kallade ord/saker utifrån vilket kön de har.
• Traditionella könsroller-barn kan bli placerad i fack utifrån att ”killar är starka”,
”tjejer ska leka med dockor”. Barn kan få höra att en tjej med kort hår ser ut som en kille och en kille med långt hår ser ut som en tjej.
• Uppmärksamhet- pojkar kan få mer uppmärksamhet då de oftast tar större plats.
Etnisk tillhörighet
• Norm- pedagoger kan ha ett arbetssätt som gynnar det svenska och den svenska tillhörigheten i t.ex. material och språk. Det etniskt svenska framhålls som det rätta. Enbart svenska högtider och traditioner uppmärksammas eller firas.
Majoritet av barngrupp och pedagoger är etniskt svenska och ses som norm.
• Kunskap- bristande kunskap om olika länders traditioner.
• Kost- pedagoger har en förutfattad uppfattning om att pedagoger och barn med utländskt utseende inte kan äta viss mat.
• Pedagoger kan ta för givet att alla förstår det svenska språket och inte använda t.ex. bild-stöd för att underlätta förståelse.
• Olika etniska grupper och olika kulturer synliggörs inte i någon stor utsträckning i det pedagogiska arbetet så som i vilka språk som syns i utbildningen eller vilken musik som spelas.
• Barn kan bli kränkta eller bli illa behandlade om det uppstår statusrangordning av olika etniska grupper.
• Litteratur och material representerar enbart det etniskt svenska.
• Exkluderade-barn kan bli uteslutna ur lek för att barn upplever att det blir svårt att leka för att man inte förstår varandra. Barn kan bli kränkta eller illa
behandlade om de blir uteslutna verbalt eller fysiskt.
• Verbala kommentarer- barn kan få kommentarer att de inte kan svenska, att de inte förstår vad andra säger och att andra inte förstår barnet. Att man ser ut på ett visst sätt exempelvis har mörk hud.
• Familjer med utländsk bakgrund kan bli ifrågasatta när de har en ny bil.
• Bemötande- pedagoger och barn kan vara exkluderande med kropps-språk.
Könsidentitet eller köns-uttryck
• Lek och samspel-barn kan bli uteslutna ur lek: ”här får bara pojkar leka”.
• Pedagoger kan ha åsikter om vad de olika könen är bra/mindre bra på.
• Pedagoger kan ”bestämma” en könsroll åt barn genom att benämna han/hon.
• Pedagoger kan erbjuda olika material till flickor respektive pojkar.
• Pedagoger kan agera mer tillåtande mot pojkar, att pojkar kan vara mer rörliga och högljudda och då flickor agerar likadant blir de tillsagda.
• Lärmiljö och material kan upplevas könstraditionella.
• Förståelse- barn och vuxna kan ha bristande förståelse.
• Egen reflektion om ens eget förhållningssätt som kan bli missgynnande eller orättvist.
• Majoriteten av barngruppen har mamma/pappa i sin familj.
Sexuella trakasserier
• Blöjbyte och toalett-utrymme är en situation där barn kan bli trakasserade.
• Vila och lek med äldre barn.
• Barn som upplevs försiktiga och inte uttrycker det löper större risk att bli kränkta eller illa behandlade, även yngre barn som inte kan uttrycka sig verbalt eller kan verbalt säga ifrån.
• Barn som har tidigare erfarenheter av otrygg miljö och/eller sexuella trakasserier och kanske inte besitter förmåga att skilja rätt och fel.
• Toaletten-man får inte vara ifred när man har stängt dörren eller barn kan titta in under dörren som inte når ända ner till golvet.
• Skötbord- det finns inget draperi eller liknande som döljer barnet.
• Barn kan bli utsatta då en nyfikenhet går överstyr, då de är ensamma utan en pedagog i närheten och då fysisk närhet övergår i pussar eller kramar.
4. 6 Resultat av trygghetsvandringar
I årets plan har endast Regnbågen, Klockarängen och Klöverängens förskolor bidragit med vandringar. Pedagogerna har samtalat med de äldre barnen på förskolan kring trygghet och identifierat otrygga platser tillsammans med dem. De här platserna har barnen identifierat som otrygga.
Specifikt otrygga platser Klockarängens förskola Innemiljö
• Toalett-kan vara svårt att få hjälp när man behöver det.
• Lilla rummet- vuxna kommer bara in när barn är högljudda.
Utemiljö
• Gården- vuxna är inte närvarande i förråd eller vid sidan av stocken.
• Buskar vid labyrint- om barn ramlar ser man inte över kanten, marken är ojämn och det finns gropar man kan ramla i.
Klöverängens förskola Innemiljö
• Toaletterna på Grodan-andra barn kan öppna dörren. Barn kan titta in under dörren. Man kan bli rädd om lampor släcks.
• Hallen på Grodan- man kan bli rädd om det inte är någon vuxen med. Det finns en skylt på toalettdörren i hallen som kan äta upp mig.
• Lilla rummet på Grodan Blå/Grön- några barn vill ha med vuxna här inne för att de är mörkrädda. Om jag blir puttad känner jag mig inte trygg och om det blir bråk går jag härifrån.
Utemiljö
• Framsidan Grodan- om jag är ensam här är jag rädd.
• Framsidan Myran-det är bara teckenspråksbarnen som leker här.
• Lilla gården- vuxna ska vara med när vi är ute på gården och hämtar saker i förrådet.
• Stora gården- buskage-här kan barn bli ledsna om de inte får vara med.
Kuddarna-om jag blir nerputtad då går jag härifrån. Kullar/buskar- inga vuxna finns här, det är bra. Om någon är dum går jag därifrån eller säger till en fröken eller säger till den som är dum. Lite rädd, det spökar på gården, när det är mörkt ute.
• Cykelförråd- ”barn stängde dörren när vi var här inne, en vuxen öppnade sen”.
Regnbågens förskola
Innemiljö. Inga avdelningar har genomfört några vandringar med barn omkring innemiljö.
Utemiljö. En avdelning har samtalat med sina barn om gårdarna på förskolan.
• När barnen leker och någon gömmer sig kan det upplevas läskigt.
4. 7 Analys av kartläggningar
Pedagoger uttrycker i kartläggningsmaterialet att de ständigt är medvetna om hur deras agerande och bemötande påverkar barn så att det inte sker
kränkningar. De beskriver även att vetskapen om att det kan ske innebär ett
förebyggande förhållningssätt och om det sker vet de hur de ska handla. Det uttalandet tyder på att rutiner för akuta situationer är känd.
I kartläggningar förs det pedagogiska arbetet fram som ett konkret sätt att beakta frågor som rör t.ex. kön, genus och jämställdhet. Pedagoger och barn pratar om allas lika värde, hur alla har rätt att uttrycka sina åsikter, att alla är olika utifrån sina kompetenser och erfarenheter. Pedagoger och barn gör ingen skillnad, framhäver eller missgynnar någon i dessa samtal t.ex. utifrån kön.
Pedagoger uttrycker att när det uppstår situationer där ett barn t.ex. blir ifrågasatt över ett icke könstraditionellt klädesplagg använder de situationen praktiskt och reflekterar om det tillsammans med barnen med hjälp av öppna frågor.
En intressant reflektion som ett arbetslag gör i kartläggning är om uppmärksamheten och diskussionen kan leda till ytterligare kränkning då barnet själv kanske inte har tänkt på det, att barnet genom uppmärksamheten görs medveten om att det är något
annorlunda med att ha t.ex. en rosa klänning när man är pojke?
Här kan man tänka att en öppen diskussion med barn om att alla kan ha alla sorters kläder på sig borde erbjuda barn många sätt att uttrycka sig på och att våra barn i våra förskolor erbjuds många olika sätt att vara.
Ett arbetslag uttrycker vikten av att om en kollega uttrycker sig olämpligt,
uppmärksamma det på ett nyanserat sätt, ha en egen medvetenhet och på så vis även göra andra mer medvetna.
Alla arbetslag uttrycker i kartläggningen att alla som vistas inom förskolan kan utsätta barn. Det gäller såväl de vuxna, pedagoger, vårdnadshavare, rektorer, städpersonal, kockar som barn. Ett arbetslag menar att all personal ständigt behöver arbeta med sitt förhållningssätt för att kunna behålla sin professionalitet.
Det uttalandet tyder på att dessa pedagoger har en medveten tanke om att trygghetsarbetet är en angelägenhet som bör genomsyra hela intraprenaden från ledning till barn.
Överlag uttrycker arbetslag på alla förskolor i intraprenaden att regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten inte upplevs missgynnande eller orättvisa. Många arbetslag uttrycker i kartläggning att de arbetar och anpassar arbetssätt, bemötande och förhållningssätt utifrån barns behov. Ett arbetslag påtalar i kartläggning att när det kommer till rutiner, regler och arbetssätt som kan vara missgynnande handlar det om att förnya sitt arbetssätt och att använda sig av självreflektion.
Analysen blir att detta arbetslag tänker att fortbildning, utbildning, kunskap och att inte fastna i traditionella arbetssätt är sätt att undvika missgynnande.
Vissa arbetslag uttrycker, i t.ex. diskrimineringsgrund ålder, att regler om vistelse på förskole-gårdarna kan upplevas missgynnade till de yngre barnen, och ett annat arbetslag uttrycker att de inte kan tänka sig att det finns och att det kan vara så att de inte är medvetna om det. Den reflektionen uttrycker ändå en viss tanke om att regler, rutiner och arbetssätt kan vara missgynnande och upplevas orättvist. Det arbetslaget för även fram en reflektion om mer tid i arbetslagen att arbeta kring frågorna med syfte att öka medvetenheten.
Arbetslag kan även uttrycka att de inte har vetskap om familjers religioner eller andra trosuppfattningar. Skulle det vara ett skäl till att regler, rutiner och arbetssätt i sådan fall inte upplevs missgynnande eller orättvist? Här har vi ett förbättringsområde att arbeta
vidare med, att dels öka vetskapen och kunskapen om religioner och andra
trosuppfattningar och att öka förståelsen hos pedagoger att den kristna religionen oftast är norm i våra förskolor som tydligt uttrycks i kartläggningar.
Hur arbetslagen uttrycker sig om den punkten utifrån diskrimineringsgrunder leder till reflektionen om vissa diskrimineringsgrunder upplevs enklare att tänka om?
Arbetslag uttrycker mer varierade tankar omkring t.ex. kön, ålder och sexuell läggning. I dessa grunder uttrycks t.ex. reflektionen att vuxna runt barn verbalt medvetandegör olikheter på ett negativt vis. En reflektion är även att diskrimineringsgrunder
könsidentitet och köns-uttryck verkar bli svårare att reflektera om för pedagoger, de är svåra att skilja från diskrimineringsgrunden kön som i kartläggningar verkar bli enklare att reflektera om och uttrycka sig om. Analysen blir att pedagoger behöver stöd i att skilja dessa åt.
Ett arbetslag reflekterar om att göra barn viktiga för varandra i rutinsituationer som påklädning, att låta dem hjälpa varandra och att möjliggöra det genom att ge utrymme och tid för det. Arbetslaget själva reflekterar om att det kan minska
särbehandlande situationer.
Många arbetslag uttrycker att de bemöter barn lika, alltså inte utifrån traditionella föreställningar om kön, ålder eller etnisk tillhörighet och för att verkligen synliggöra det föreslår ett arbetslag att de skulle kunna filma sig själva. Att filma för att kunna se sig själv utifrån och reflektera tillsammans i arbetslaget om det man ser är en metod att kritiskt granska sig själv och sina föreställningar som skulle kunna vara ett sätt att i Intraprenaden komma vidare i vårt gemensamma trygghetsarbete.
Svenska traditioner, högtider och den svenska normen, som ett arbetslag uttrycker det, tar fortfarande mest plats i arbetssätt och synliggörs mest i våra förskolor. Det är genomgående i kartläggningar även om många arbetslag reflekterar om att de försöker lyfta fram olika tillhörigheter, välkomnar andra religioner och framhäver allas lika värde.
Ett arbetslag reflekterar om sitt arbetssätt som måhända gynnar endast den svenska tillhörigheten, utifrån val av material och språk, att det i sig blir ett exkluderande av andra etniciteters språk och material. De resonerar vidare att de normer som existerar i
utbildningen förmodligen har framkommit från ”vårt sätt att se på samhället”. Det vore intressant att undersöka vidare hur deras tankar är om det sättet att se på samhället och var det härstammar ifrån.
Ett arbetslag för fram en reflektion om att just medvetenheten att det inte finns barn och familjer med t.ex. olika etniciteter är ett skäl till att ha ett interkulturellt förhållningssätt.
Det tyder på att de har en förståelse för hur barn kommer till förskolan med sina erfarenheter, språk och intressen som behöver tas om hand och göras viktiga.
Mångkulturella almanackor har genom beslut av Ledarforum köpts in till varje avdelning för att möjliggöra att uppmärksamma traditioner.
Ledarforum brister i att förtydliga hur almanackan kan användas för att synliggöra olika etniska grupper, religioner eller andra trosuppfattningar. Det är ett förbättringsområde för Ledarforum att vid inköp av material för att öka kunskap följa upp hur det används och utvärdera.
Att förändra sitt arbetssätt i takt med att samhället förändras lyfter ett arbetslag som en åtgärd med syfte att undvika missgynnande eller orättvisa. Även att konkret använda familjers kunskaper och erfarenheter om t.ex. etnicitet, religion eller annan
trosuppfattning, i sitt arbetssätt för att undvika missgynnande förs fram som en konkret åtgärd.
Hur man skapar trygghet i sin utbildning för yngre barn har ett arbetslag dokumenterat i sin kartläggning. De framgångsfaktorer de ser är att erbjuda en förutsägbar och rolig vistelse med tydliga rutiner som skapar lugn. Barn behöver få bli
bekräftade och lyssnade på av närvarande, trygga pedagoger och rutiner, organisation och förutsättningar behövs för att kunna dela barngruppen i mindre grupper.
Att arbetslaget dokumenterar det som de ser som framgångsfaktorer är en intressant utveckling som Ledarforum och intraprenaden skulle kunna använda sig av rent praktiskt till de avdelningar som arbetar med yngre barn.
Ett arbetslag gör en mycket intressant reflektion vad gäller att bemöta barn och deras anhöriga på ett opartiskt vis genom att erbjuda förskolans blanketter, skrivelser och möten könsneutralt för att undvika kränkning. Det är en direkt, konkret åtgärd som Intraprenaden direkt kan genomföra.
Generellt skriver pedagoger mindre om miljö och bristande representation av material och litteratur i kartläggningar i år. Kan det innebära att pedagoger genom sina
förebyggande aktiva åtgärder och främjande insatser kunnat åtgärda konkreta risker och överlag tagit till sig av information i sina kartläggningar mer framgångsrikt?
De arbetslag som nämner miljön i sina kartläggningar menar att den är anpassad t.ex.
utifrån vissa funktionsvariationer som synnedsättning och hörselnedsättning, dock finns det i samma miljö trappsteg upp till buffé där man tar mat som omöjliggör delaktighet och självständighet för person i rullstol.
Där nämns även brist i utbud på material, vissa material beskriver pedagoger att de har gott om och vissa material får man tillverka på egen hand.
Stor kompetens om funktionsvariationer uttrycker pedagoger på en av våra förskolor att de besitter, de för ändå fram att kompetens allena inte räcker utan påtalar att man ändå behöver anpassa för varje barn. Lyhördhet, in-lyssnande och att tillgodose varje barns behov är goda egenskaper som bör värdesättas minst lika högt som stor kompetens.
Barns behov, pedagogers planering och organisation för hur utbildningen ska anpassas på bästa sätt behöver gå hand i hand och vara styrande i vår Intraprenad.
Platser på våra förskolor som inte alls nämns i lika stor utsträckning i årets kartläggning är hallar och toaletter. Analysen blir att tidigare kartläggningar och planer har konkretiserat riskerna med dessa platser och att pedagoger tidigare kan åtgärda de eller organisera från början för att undanröja kränkningar.
Analys om hur pedagoger använder kartläggning och hur de uttrycker sig är generellt den samma som förra året. Vissa arbetslag svarar på vad och hur de arbetar för att motverka risker i motsats till vad som skulle kunna hända. Här behöver Ledarforum tänka om hur vi kan stötta pedagoger i det arbetet. Måhända räcker det med att förtydliga hur pedagoger ska arbeta med kartläggning inför det arbetet nästa höst.
I årets kartläggningar har några avdelningar på en förskola missat att svara på frågor i materialet. Kan det bero på att man är så van vid materialet att man förbiser vissa frågor, tar man sig inte tid att läsa igenom materialet ordentligt eller är tiden för kartläggning för knapp?
Kartläggningar från trygghetsvandringar i år är knapphändig och det är flera avdelningar som inte har genomfört vandringar som skulle ha gjort det. En reflektion är att t.ex.
Regnbågens förskolas gårdar som under två tidigare år i kartläggningar framkommit många risker med, nu är åtgärdade och att personal har en tydligare struktur och organisation kring hur barn vistas på gårdarna genom ett gårds-schema för att undvika att det är för många barn på en och samma gård och att alla barn ska få tillgång till alla gårdar.
I några kartläggningar av vandringar skriver pedagoger redan i kartläggning hur och när en risk ska åtgärdas vilket innebär att kartläggningen används på ett väldigt konkret vis.
Analysen blir att pedagoger behöver få syn på vilken god information som framkommer av vandringar och det kan Ledarforum stötta dem med.
5. Rutiner för akuta situationer
När någon i personalen får reda på att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att förskolan agerar skyndsamt. Handlingsplikten inträder så fort det finns någon misstanke om att ett barn kan fara illa. Det saknar betydelse vem i personalgruppen som får kännedom och på vilket sätt det sker.
Utredningsskyldigheten gäller inte bara när det drabbade barnet eller barnets föräldrar informerar förskolan. Förskolan måste även agera när informationen kommer från andra barn, när anmälan sker anonymt eller om någon från förskolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn.
Det är viktigt att det enskilda barnets upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Även föräldrarnas synpunkter på det inträffade behöver beaktas. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan förskolan objektivt bedöma situationen.
Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till den eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det bör också övervägas om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
5.1 Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola.
5.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
• Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus.
• Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen.
• Varje morgonmöte säkerställer pedagogerna att det finns ordinarie personal och/eller vikarie på alla avdelningar.
• Se även bilaga Integritetspolicy.
5.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Barn och föräldrar kan vända sig till pedagogerna på barnets avdelning eller annan anställd som de känner sig trygga med. De kan även alltid vända sig till rektorer, biträdande förskole-rektorer och/eller specialpedagog i förskolan:
Rektor Agneta Magnestrand 019-21 40 74 Rektor Jenny Dahwn 019-21 31 63 Rektor Maud Lindström 019-21 54 94 Specialpedagog Linda Ekelund 019-21 30 73
5.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
1. Den personal som uppmärksammar en situation som skulle kunna upplevas som kränkande handlar för att stoppa skeendet. Dialog förs med inblandade.
2. Om den som uppmärksammat en situation inte anser att saken är åtgärdad ska en skriftlig anmälan göras till rektor. Se blankettarkivet på intranätet "Anmälan från personal till förskolechef".
3. Rektor gör samma dag en anmälan via mail till forskolenamnd@orebro.se på blanketten "Anmälan från förskolechef till huvudman" samt kontaktar vårdnadshavare. Se blankettarkivet på intranätet.
4. Verksamhetschef beslutar vem som ska leda utredningen och då anmälan innehåller påstående om att ett barn utsatt annat barn för kränkande behandling ska rektor föreslås.
5. Registrator lägger upp ärendet i nämndens ärendehanteringssystem och vidarebefordrar via mail ärendenummer som tilldelats i W3D3 till förskolechef.
6. Rektor registrerar anmälan i förskolans diarium med ärendenummer och tar omedelbart skriftligen beslut om utredningsåtgärder, utan att invänta
verksamhetschefens beslut om vem som leder utredningen.
7. Dokumentation kring utredningen förvaras i en akt hos rektor till ärendet är avslutat.
8. Över samtliga aktiviteter, inkomna samt upprättade handlingar, förs dagbok i tidsföljd som förvaras överst i akten.
9. Tät avstämning med barn/vårdnadshavare sker första veckan eller så länge det finns behov.
10. Tydlig avstämning med barn/vårdnadshavare när fallet anses avslutat.
11. Rektor meddelar nämnden att ärendet är avslutat via mail till
forskolenamnd@orebro.se på blanketten "Slutredovisning av utredning om kränkande behandling". Se blankettarkivet på intranätet. Slutredovisningen ska innehålla,
uppföljningssamtal med barnet/vårdnadshavaren för att stämma av att kränkningen upphört. Uppföljning och utvärdering av de åtgärder som vidtogs för att få kränkningen att upphöra.
12. Rektor postar ärendets handlingar till Förvaltningskontor Förskola och skola/registrator för diarieföring. Kopior av samtliga handlingar arkiveras i förskolans diarium.
5.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
1. Den personal som uppmärksammar en situation som skulle kunna upplevas som kränkande handlar för att stoppa skeendet. Dialog förs med inblandade.
2. Om den som uppmärksammat en situation inte anser att saken är åtgärdad ska en skriftlig anmälan göras till rektor. Se blankettarkivet på intranätet "Anmälan från personal till rektor".
3. Rektor gör samma dag en anmälan via mail till forskolenamnd@orebro.se på blanketten "Anmälan från förskolechef till huvudman" samt kontaktar vårdnadshavare. Se blankettarkivet på intranätet.
4. Då anmäla innehåller påstående om att pedagog eller annan personal på förskolan utsatt ett barn för kränkande behandling ska verksamhetschefen föreslås att utreda kränkningen.
5. Då anmälan innehåller påstående om att rektor utsatt ett barn för kränkande behandling ska förvaltningschefen föreslås att utreda kränkningen.
6. Om jäv föreligger mot någon av ovanstående ska annan lämplig person föreslås.
7. Om förvaltningschefen eller verksamhetschefen anser att så behövs kopplas det kommunövergripande teamet in.
8. Registrator lägger upp ärendet i nämndens ärendehanteringssystem och
vidarebefordrar via mail ärendenummer som tilldelats i W3D3 till utredningsledaren.
6. Utredningsledaren registrerar anmälan med ärendenummer och tar omedelbart skriftligen beslut om utredningsåtgärder.
7. Dokumentation kring utredningen förvaras i en akt hos utredningsledaren till ärendet är avslutat.
8. Över samtliga aktiviteter, inkomna samt upprättade handlingar, förs dagbok i tidsföljd som förvaras överst i akten.
9. Tät avstämning med barn/vårdnadshavare sker första veckan eller så länge det finns behov.
10. Tydlig avstämning med barn/vårdnadshavare när fallet anses avslutat.
11. Utredningsledaren meddelar nämnden att ärendet är avslutat via mail till forskolenamnd@orebro.se på blanketten "Slutredovisning av utredning om kränkande behandling". Se blankettarkivet på intranätet. Slutredovisningen ska innehålla,
uppföljningssamtal med barnet/vårdnadshavaren för att stämma av att kränkningen upphört. Uppföljning och utvärdering av de åtgärder som vidtogs för att få kränkningen att upphöra.
12. Utredningsledaren postar ärendets handlingar till Förvaltningskontor Förskola och skola/registrator för diarieföring. Kopior av samtliga handlingar arkiveras i förskolans diarium.
5.6 Utredningens innehåll
Utredning ska ske skyndsamt för att kunna konstatera om kränkande behandling förekommit. Detta för att vid konstaterande av kränkande behandling skyndsamt vidta åtgärder för att få den kränkande behandlingen att upphöra.
Utredningen ska innehålla
Tjänsteanteckning med den upplevt kränkta barnets version av händelsen.
Tjänsteanteckning med den som misstänks ha kränkt barnet.
Tjänsteanteckning från övriga barn som bevittnat händelsen.
Tjänsteanteckning från personal som bevittnat händelsen.
Bedömning av kränkande behandling
Utredningsledaren gör utifrån en sammanfattning av de faktiska omständigheterna en bedömning om kränkande behandling konstaterats eller inte utifrån vad utredningen påvisat.
Vid konstaterande av kränkande behandling beskrivs vilka åtgärder som kommer att vidtas för att den kränkande behandlingen ska upphöra och hur åtgärderna kommer att följas upp och utvärderas.
5.7 Rutiner för uppföljning
Uppföljning ska ske omgående och i tät följd nära händelsen för att sedan fortlöpa kontinuerligt med avtagande frekvens under ärendets gång. Utvärdering sker kontinuerligt under ärendets gång för att säkerhetsställa att rätt åtgärder vidtagits.
Utredningsledaren ansvarar för att uppföljning och utvärdering genomförs.
5.8 Rutiner för dokumentation
Personal som arbetar med ärendet dokumenterar omgående och kontinuerligt på uppdrag av utredaren. Ärendet samlas i en akt och akten förvaras av den som har i uppdrag att utreda ärendet
6.8 Ansvarsförhållande
All personal ska omedelbart vidta åtgärder (samtal och vid behov anmäla till rektor) vid upptäckt av handlingar som kan uppfattas som kränkande. Utredningsledaren ansvarar för att åtgärder genomförs, följs upp och utvärderas samt att akten förvaras och slutarkiveras.
