Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom: en enkätstudie

(1)

2009:085

C - U P P S A T S

Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom

- en enkätstudie

Lindvi Forsberg Malin Schedin

Luleå tekniska universitet C-uppsats

Sjukgymnastik

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik

2009:085 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--09/085--SE

(2)

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 180 Hp

Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom

En enkätstudie

Lindvi Forsberg Malin Schedin

Examensarbete i sjukgymnastik VT2009

Handledare: Universitetsadjunkt Tommy Calner Examinator: Universitetslektor Inger Jacobson

(3)

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare, Tommy Calner, för all hjälp och stöd vi fått under

denna tid!

Vi vill också tacka Lars Nyberg, Jenny Röding och Peter Michaelson för all hjälp med statistiken.

2

(4)

Sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom - En enkätstudie

Physiotherapy students’ attitudes towards basic body awareness therapy – A survey study

Forsberg, L. & Schedin, M.

Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Den sjukgymnastiska behandlingsformen basal kroppskännedom (BK) syftar till att integrera kroppen i den totala identitetsuppfattningen, förbättra kroppsmedvetande och öka förmågan till kroppsbehärskning. Det krävs ett kontinuerligt övande under en längre tid för att få en förståelse av de kroppsliga och psykiska förändringar behandlingen kan ge. Utbildning i BK som behandlingsform ingår i alla sjukgymnastutbildningar i Sverige. På sjukgymnastprogrammet vid Luleå tekniska universitet (LTU) kommer studenterna i kontakt med BK vid två olika tillfällen. Första gången de stöter på behandlingsformen är i termin 2, för att sedan i termin 5 återkoppla till ämnet. Syfte: Att jämföra sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom i termin 3 och termin 6. Material och metod: En frågeenkät med sammanlagt 24 frågor delades ut till 38 sjukgymnaststudenter i termin 3 och till 22 sjukgymnaststudenter i termin 6 vid LTU. Resultat: Majoriteten av studenterna i båda terminerna hade i allmänhet en god inställning till BK. Det förelåg inga signifikanta skillnader mellan terminerna i deras uppfattning av BK förutom när det gällde neurologi, äldrevård och behandling i grupp. Konklusion: Studenternas goda inställning till BK i allmänhet kan tyda på att syftet med utbildningen inom BK på LTU når fram till studenterna. Författarna antar att sjukgymnaststudenterna, i någon form, kommer att använda sig av BK i sitt framtida yrkesliv och att den goda inställningen resulterar i en positiv inverkan på behandlingsresultatet

Nyckelord: basal kroppskännedom, enkätstudie, sjukgymnast, studenter, uppfattning

Key-words: basic body awareness therapy, experience, physiotherapist, students, survey study

3

(5)

BAKGRUND

………..6

SYFTE

... 8

Frågeställningar

... 8

METOD

... 9

Urval

... 9

Enkätutformning

... 9

Följebrev

... 9

Pilotstudie

... 10

Genomförande

... 10

Bortfall

... 10

Statistisk bearbetning

... 10

RESULTAT

... 11

Studenternas användning av BK i sin egen vardag

... 11

Uppfattningen av BK mellan terminerna

... 11

Synen på BK som behandlingsform i ett framtida yrkesliv mellan terminerna

11

DISKUSSION

... 12

Metoddiskussion

... 12

Resultatdiskussion

... 13

Studenternas användning av BK i sin egen vardag... 13

Uppfattningen av BK mellan terminerna... 14

Synen på BK som behandlingsform i ett framtida yrkesliv mellan terminerna 15

Konklusion

... 16

REFERENSLISTA

... 17

4

(6)

Bilaga 1: Frågeenkät Bilaga 2: Följebrev Bilaga 3: Figurer

5

(7)

Kroppskännedom är ett uttryck för det kroppsliga perspektivet av människans totala självmedvetenhet (Roxendal, 1985) och delas in i en upplevelseaspekt och en rörelseaspekt (Roxendal, 1987). Upplevelseaspekten innefattar kroppsmedvetenheten, det vill säga upplevelsen och inställningen till kroppen. I rörelseaspekten ingår kroppsbehärskning och rörelsemönster vilka syftar till den mekaniska rörelseförmågan och individens tillvägagångssätt i rörelserna. Behandlingsformen kroppskännedom förekommer i två steg, en basal del och en del som är individuellt inriktad specifikt på rörelseuttryck. Målet med basal kroppskännedom (BK) är att integrera kroppen i den totala identitetsuppfattningen, förbättra kroppsmedvetande och öka förmågan till kroppsbehärskning. BK strävar till att ge en förbättrad kropps- och rörelsefunktion utifrån ett helhetsperspektiv på människan (Roxendal, 1987). BK som behandlingsform ser inte enbart de kroppsliga symtomen som problem utan som en utgångspunkt till utveckling och förändring (Ekenberg & Mattsson, 1997).

Sjukgymnasten Gertrud Roxendal utvecklade behandlingsformen BK med inspiration från rörelsepedagogen Jacques Dropsys förövningar till tai chi (Lundvik Gyllensten, 2001;

Malmgren- Olsson, 2002; Mellerud- Hallberg & Gunnérius (red.), 1990; Roxendal &

Winberg, 2002). BK utvecklades utifrån kunskap av kliniskt arbete med till exempel patienter med störd kroppsupplevelse och motorik (Roxendal, 1987).

Inom BK finns det ett antal olika begrepp till exempel andning, flöde, centrum, mittlinje och förankring (Malmgren- Olsson, 2002; Roxendal & Winberg, 2002). Andningen används inom BK till att få en grundrytm i övningarna (Roxendal & Winberg, 2002). Med flöde menas att rörelserna är mjuka, utan flöde blir de istället ryckiga och ineffektiva. Flödet kan på olika sätt blockeras, till exempel med spända knän, låsta höfter eller uppdragna axlar. Dropsy beskriver hur människans övre och nedre del är sammanbundna med varandra och bildar ett gemensamt centrum (Roxendal & Winberg, 2002). Mittlinjen är alltid riktad vinkelrätt mot jordens mitt och utgår ifrån kroppens centrala tyngdpunkt och vid optimal hållning passerar mittlinjen rakt ner genom kroppen (Levangie & Norkin 2005; Roxendal & Winberg, 2002). Tyngdkraften är en nedåtgående kraft som går genom kroppen och balanseras av en uppåtgående kraft, detta möjliggör vår hållning i stående och sittande (Roxendal & Winberg, 2002). Förankringen nedåt kan vara både fysisk, som beskrivet ovan, och psykisk. Med psykisk förankring menas att lita på golvet som en bärkraft. BK bygger på träning för hela människan, såväl kropp som medvetande. Övningarna har utformats för att passa vår anatomi och för att göra rörelserna så effektiva och harmoniska som möjligt. Tanken är att rörelsen ska ge kraft och frihet till leder 6

(8)

och muskler. BK ger samtidigt en ökad koncentrationsförmåga och en mental närvaro eftersom fokus riktas på kroppen i övningen (Roxendal & Winberg, 2002).

Behandlingsformen BK kan ske både i grupp och individuellt, ofta påbörjas behandlingen individuellt för att sedan fortsätta i gruppform (Roxendal, 1987). BK måste läras in på ett praktiskt plan via individens egna kroppsliga erfarenheter i övningarna. Det krävs ett kontinuerligt övande under en längre tid för att få en förståelse av de kroppsliga och psykiska förändringar behandlingen kan ge (Roxendal, 1987).

Till en början användes BK som en behandlingsform inom psykiatrin där den har visat på en god effekt (Brunt & Hansson, 2005). Roxendal skriver i sin avhandling att patienter med schizofreni erhöll positiva effekter av BK i till exempel förbättrad kroppsuppfattning, dämpad ångestnivå och ökad initiativförmåga (Malmgren- Olsson, 2002; Roxendal, 1985). BK blev ganska snabbt en populär behandlingsform också inom andra områden (Roxendal, 1985).

Flera studier har visat att patienter med en långvarig smärta kan få positiva effekter av BK och behandlingsformen har även visat sig öka livskvaliteten och vara kostnadseffektiv (Gyllensten- Lundvik & Gard, 2008; Lundvik Gyllensten, 2001; Roxendal, 1985). BK ger en ökad livskvalitet och minskad smärta vid smärtrehabilitering (Lundvik Gyllensten, 2001;

Malmgren- Olsson, 2002; Roxendal & Winberg, 2002).

Utbildning i BK som behandlingsform ingår i alla sjukgymnastutbildningar i Sverige (Ekenberg & Mattsson, 1997; Johansson, Petersson & Smedberg, 2005). I en svensk studie från 2005 framgår att studenter i Sverige är positivt inställda till BK som behandlingsform (Johansson et al., 2005). Studien visade att de universitet som hade en återkoppling till kroppskännedom i högre terminer hade mer positivt inställda studenter än de universitet som inte hade det. Kvinnor var mer positivt inställda än män och visade på ett intresse att gå vidare inom ämnet. Endast studenter i termin 6 deltog i studien (Johansson et al., 2005). En kvalitativ studie från 2006 visade att sjukgymnaststudenter i termin 6 hade en mer omfattande bild av kroppsmedvetandet och tog hänsyn till fler aspekter än vad studenterna i termin 1 gjorde (Andersson, Jarlbring & Nordström, 2006). På sjukgymnastprogrammet vid Luleå tekniska universitet (LTU) kommer studenterna i kontakt med BK vid två olika tillfällen (Tabell 1).

Första gången de stöter på behandlingsformen är i termin 2, för att sedan i termin 5 återkoppla till ämnet.

7

(9)

Tabell 1 Utbildning i BK på sjukgymnastprogrammet vid LTU

Termin 2 Termin 5

Introduktion i BK. Återkoppling till BK för att få en djupare förståelse och hur man praktiskt använder sig av BK.

Två teoretiska föreläsningar. Inga specifika föreläsningar om BK men ämnet berörs ofta i föreläsningarna om sjukgymnastik inom psykosomatik och psykiatri.

Tre övningspass för att själv lära sig övningarna.

Tre övningspass: ett i att öva själva, ett i att lära sig instruera andra och ett där

studenterna handleder studenter i termin 2.

Självständigt övande, 30 minuter om dagen, fem dagar i veckan under fyra veckor.

Självständigt övande, 30 minuter om dagen, fem dagar i veckan. Detta gör studenterna under hela kurstillfället, åtta veckor.

Skriftlig rapport innehållandes upplevelser och reflektioner över det självständiga övandet.

Ingen rapport.

Eftersom LTU är ett av de universiteten som har en återkoppling inom ämnet torde, enligt tidigare studier, studenterna i termin 6 ha en positiv inställning till BK och ha en mer omfattande bild av kroppskännedom än studenterna i en lägre termin. Det var av intresse att jämföra skillnaden i uppfattningen av BK mellan studenter som haft sin återkoppling och studenter som precis har introducerats i ämnet. Denna studie var avsedd att ta reda på hur uppfattningen av BK i dagsläget skiljer sig åt mellan sjukgymnaststudenter i termin 3 och termin 6 vid LTU.

SYFTE

Syftet med denna studie var att jämföra sjukgymnaststudenters uppfattning av basal kroppskännedom i termin 3 och termin 6.

Frågeställningar

1. Har studenterna haft användning av BK-undervisningen i sin egen vardag?

2. Fanns det någon skillnad i uppfattningen av BK mellan terminerna?

8

(10)

3. Fanns det någon skillnad i synen på BK som behandlingsform i ett framtida yrkesliv mellan terminerna?

METOD

Urval

Deltagarna i studien var sjukgymnaststudenter vid LTU. Det var av intresse att göra jämförelser mellan en grupp med en kort erfarenhet av BK och en grupp med en längre erfarenhet av BK. Inklusionskriterierna var därför att studenterna skulle gå i termin 3 eller i termin 6 på sjukgymnastprogrammet. Studenterna i termin 3 hade terminen innan kommit i kontakt med BK för första gången och studenterna i termin 6 hade precis haft sin återkoppling till BK.

I början av vårterminen 2009 var det 42 studenter inskrivna i termin 3 och 24 studenter i termin 6 på sjukgymnastprogrammet vid LTU. 66 studenter ingick därmed i undersökningspopulationen.

Enkätutformning

Frågeenkäten (Bilaga 1) utformades utifrån frågor som ansågs kunna undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattningen av BK och synen på BK som behandlingsform i ett framtida yrkesliv mellan terminerna. En fråga undersökte också om studenterna hade haft användning av BK-undervisningen i sin egen vardag. För att underlätta analysen av resultatet användes slutna frågor. Enkäten bestod av fem delar med sammanlagt 24 frågor. Samtliga frågor besvarades genom att studenterna fick ta ställning till olika påståenden. Svaren mättes i följande fyra skalsteg, ”Stämmer mycket bra”, ”Stämmer bra”, ”Stämmer dåligt” och

”Stämmer inte alls”. Ett jämnt antal skalsteg ansågs kunna få de personer som var osäkra på sina svar att göra ett tydligt ställningstagande (Ejlertsson, 1996). Studenten angav också könstillhörighet och ålder på enkäten.

Följebrev

I samband med enkäten delades ett brev (Bilaga 2) ut till studenterna. I brevet beskrevs enkäten, syftet med studien och vilka som ingick i denna. Även författarnas och handledarens kontaktuppgifter uppgavs. I brevet framgick också att studenternas anonymitet bevarades, att deltagandet av studien var helt frivilligt och att studenten fram till inlämnandet av enkäten kunde avbryta sitt deltagande.

9

(11)

Pilotstudie

Innan den färdiga enkäten delades ut genomfördes en pilotstudie på åtta studenter i termin 5 på sjukgymnastprogrammet vid LTU. Detta för att undersöka om frågeformuleringarna var förståeliga, hur de tolkades och om några oväntade svar från deltagarna uppstod (Ejlertsson, 1996). Deltagarna ombads att fylla i enkäten och sedan ge feed-back på utformningen av denna genom att svara på fyra öppna frågor. Inga oväntade svar gavs vilket tolkades som att enkäten var förstålig. En kommentar om själva utseendet av enkäten resulterade i en finjustering för att förtydliga fråga nummer två. Några av studenterna påpekade att de ville ha ett femte svarsalternativ i form av ”vet ej” eller ”varken eller”. Då författarna ville undvika ett ojämnt antal skalsteg togs denna åsikt inte med i den slutgiltiga utformningen av enkäten.

Genomförande

Enkäterna och följebrevet kopierades upp och delades ut till studenterna i termin 3 respektive termin 6. Enkäterna delades ut och samlades in, personligen av författarna, vid samma tillfälle för att få ett så stort deltagande som möjligt i respektive termin. Efter insamlandet kodades enkäterna från termin 3 med siffran tre (3) och de från termin 6 med siffran sex (6). Efter denna siffra skrevs även ett identifikationsnummer i den ordningen svarsenkäterna bearbetades. En kod kunde exempelvis bli 301.

Bortfall

Studenter som av olika anledningar inte kunde eller ville delta i enkätstudien räknades som externt bortfall. Om deltagaren kryssade i två rutor, utanför rutan eller ingen ruta alls behandlades detta som ett internt bortfall, alltså den specifika frågan föll bort men resten av enkäten användes i studien. Allt bortfall redovisades i resultatet.

Statistisk bearbetning

Till den statistiska bearbetningen användes dataprogrammet Microsoft Office Excel 2003 SP3. Siffrorna 1 till 4 användes för att beskriva de olika skalstegen där 1 blev ”Stämmer inte alls”, 2 blev ”Stämmer dåligt”, 3 blev ”Stämmer bra” och 4 blev ”Stämmer mycket bra”.

Resultatet räknades sedan om till procent eftersom grupperna var olika stora och för att lättare kunna presentera resultatet i diagram. Chi-2-tester användes för att kunna analysera den statistiska signifikansen, p=0,05. Detta test valdes eftersom grupperna var olika stora. För att kunna genomföra den statistiska analysen dikotomiserades de fyra skalstegen till följande två skalsteg, ”Stämmer mycket bra/Stämmer bra” och ”Stämmer dåligt/Stämmer inte alls”.

10

(12)

Del tre i enkäten som tog upp studenternas egen kroppsuppfattning och hållning uteslöts ur den statistiska bearbetningen, då den inte besvarade någon utav frågeställningarna. Denna del bearbetades heller inte på annat sätt.

RESULTAT

38 studenter i termin 3, varav 27 kvinnor och 10 män, besvarade enkäten. En student uppgav inte könstillhörighet. I termin 6 var det 22 studenter, varav 17 kvinnor och 5 män, som medverkade i studien. Fyra studenter i termin 3 var inte närvarande vid utdelningstillfället och två av studenterna i termin 6 var författarna av denna studie och de valde av etiska skäl att avstå. Totalt besvarades enkäten av 60 studenter, det externa bortfallet blev därmed 9%.

Svarsfrekvensen av de utdelade enkäterna uppgick till 100%. Studenterna i termin 3 var mellan åldrarna 20 till 29 och hade en medelålder på 23,2 år. En person i termin 3 uppgav inte sin ålder. Studenterna i termin 6 var mellan åldrarna 21 till 27 och hade en medelålder på 23,3 år.

Studenternas användning av BK i sin egen vardag

På påståendet att studenten haft användning av BK i sin vardag svarade 53% av studenterna att detta stämde dåligt eller inte alls. 48% av studenterna svarade dock att det hade haft användning av BK i sin vardag (Bilaga 3, figur 1).

Uppfattningen av BK mellan terminerna

Majoriteten av studenterna i både termin 3 och 6 hade i allmänhet en god inställning till BK och ansåg att BK kändes konkret och lättförståligt. De ansåg också att övande i BK gav en bättre kroppsuppfattning, ett bättre hållningsmönster och uppmärksamhet åt mittlinjen (Bilaga 3, figur 2-6). Hälften av studenterna i termin 3 och majoriteten av studenterna i termin 6 ansåg att övande i BK gav uppmärksamhet åt förankringen (Bilaga 3, figur 7). Däremot var majoriteten av studenterna i både termin 3 och termin 6 negativa till påståendet om att övande i BK ger uppmärksamhet åt andningen och flödet (Bilaga 3, figur 8 & 9). Det förelåg ingen signifikant skillnad i uppfattningen av BK mellan terminerna.

Synen på BK som behandlingsform i ett framtida yrkesliv mellan terminerna

Majoriteten av studenterna i både termin 3 och termin 6 var positivt inställda till att använda sig av BK som behandlingsform i sitt framtida yrkesliv och ansåg att BK passade bäst som en individuell behandlingsform. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan terminerna (Bilaga 3, figur 10 & 11).

11

(13)

Studenterna fick också ta ställning till om BK var en adekvat behandlingsform inom en rad olika medicinska områden. Alla studenter i både termin 3 och termin 6 ansåg att det var adekvat att använda BK som behandlingsform inom psykiatri. Vid samma antagande när det gällde stressrelaterade sjukdomar, smärtproblematik, idrottsmedicin, ortopedi, reumatologi och kardiologi var majoriteten i båda terminerna positiva. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan terminerna (Bilaga 3, figur 12-18). Vidare visade resultatet att majoriteten av studenterna i termin 3 ansåg att BK var en adekvat behandlingsform inom lungmedicin medan majoriteten av studenterna i termin 6 inte ansåg detta. Skillnaden var inte signifikant (p=0,06) (Bilaga 3, figur 19). Majoriteten av studenterna i båda terminerna ställde sig positiva till påståendet att BK var en adekvat behandlingsform inom neurologi och äldrevård. Det förelåg en signifikant skillnad (p=0,04, p=0,01). (Bilaga 3, figur 20 & 21). Majoriteten av studenterna i termin 3 höll med om i påståendet att BK passar bäst som behandlingsform i grupp medan majoriteten av studenterna i termin 6 var negativa till detta. Skillnaden mellan terminerna var signifikant (p=0,02) (Bilaga 3, figur 22).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Etiska dilemman som uppstod under studiens gång var bland annat att författarna själva var inskrivna i termin 6 och därmed kände sina klasskamrater väl. Detta kan ha påverkat studenternas val i att medverka i studien eftersom de alla hade någon form av relation till författarna. Detta kunde eventuellt leda till att vissa av studenterna valde att delta i studien även om de egentligen inte ville. Ett annat etiskt problem som kunde ha påverkat anonymiteten i termin 6 var att författarna hade en möjlighet till att identifiera studenterna utifrån deras handstil och ålder. För att minimera denna risk valdes bara slutna frågor med ikryssningsalternativ. I frågan angående identifiering med hjälp av åldern kunde inga åtgärder vidtas eftersom denna information krävdes för att kunna beskriva studiepopulationen. Författarna valde att avstå från att medverka i studien, eftersom de vid ifyllnaden av enkäten hade kunnat vinkla sina svar på ett sådant sätt att resultatet styrdes mot deras egna förväntningar av studien. Enkäten valdes att delas ut personligen av författarna istället för att lämna över denna uppgift till en lärare. Detta för att undvika att grupperna skulle kunna påverkas av lärarens personliga inställning till ämnet i fråga.

12

(14)

Totalt ingick 66 studenter i studiepopulationen, av dessa fyllde 60 i enkäten. Fyra av studenterna i termin 3 var inte närvarande vid utdelningen av enkäten och två av studenterna i termin 6 valde av etiska skäl att avstå från studien eftersom de var författarna av densamma.

Det externa bortfallet uppgick därmed till 9% och ansågs vara lågt. Det interna bortfallet påträffades enbart hos termin 3 och presenterades i både text- och diagramform. Varför det endast påträffades interna bortfall i de besvarade enkäterna från termin 3, tror sig författarna bero på att de inte har lika stor kunskap i att besvara en enkät. De har ännu inte haft några föreläsningar i ämnet vetenskaplig metod, där bland annat enkätutformning berörs, vilket studenterna i termin 6 har haft.

Att svarsfrekvensen uppgick till 100% ansåg författarna vara positivt för resultatet av studien då detta gav en mer verklig bild av studiepopulationen åsikter. Den höga svarsfrekvensen kan ha berott på att enkäterna delades ut och samlades in personligen vid samma tillfälle av författarna. Troligtvis hade utfallet av svarsfrekvensen blivit lägre om enkäten överlämnats på annat sätt till exempel via e-post eller brev.

Frågan om kroppsfattning och hållning, nummer tre, i enkäten kunde ha uteslutits eftersom denna inte besvarade någon utav frågeställningarna. Den inkluderades dock i den slutgiltiga enkäten, trots viss diskussion angående frågans relevans, men valdes att inte bearbetas statistiskt och redovisas inte i resultatet.

Resultatdiskussion

Det förelåg inga signifikanta skillnader mellan terminerna i deras uppfattning av BK förutom när det gällde neurologi, äldrevård och behandling i grupp.

Studenternas användning av BK i sin egen vardag

Att drygt hälften av studenterna i både termin 3 och 6 har haft användning av BK- undervisningen i sin vardag var ett intressant resultat. En studie som handlade om sjukgymnaststudenters erfarenhet av BK i grundutbildningen visade på att övande i BK hade betydelse i vardagen (Ekenberg & Mattsson, 1997). Konklusionen av den studien var att övandet i BK borde introduceras tidigt och återkomma regelbundet under utbildningens gång för att på bästa sätt höja kvalitén i det framtida yrket (Ekenberg & Mattsson, 1997). När och hur studenterna i termin 3 och 6 haft användning av BK-undervisningen i sin vardag vore av intresse att studera vidare. Att ta reda på om det finns någon koppling mellan olika former av idrotter eller annan träning och uppfattningen av BK hos sjukgymnaststudenterna anser

13

(15)

författarna vara av stort intresse. Kanske hade då en annan undersökningsform, som till exempel en intervjustudie eller en enkät med öppna frågor, varit mer adekvat att använda.

Uppfattningen av BK mellan terminerna

Författarna antog att skillnaden mellan de två terminerna skulle ha varit större när det gällde inställningen till BK i allmänhet och att det då skulle ha varit termin 6 som var mer positivt inställda än termin 3. Detta antagande berodde på att när författarna själva först kom i kontakt med BK upplevdes ämnet som väldigt diffust och svårkopplat till sjukgymnastikyrket. En djupare förståelse av BK och hur det kan användas i den kliniska verksamheten kom först i termin 5. Resultatet av studien visade dock att termin 3 hade en något mer positiv inställning.

Anledningen till varför studenterna i termin 3 var något mer positiva kunde bero på att de nyligen påbörjat sin sjukgymnastutbildning och var entusiastiska till att ta till sig ny information och nya behandlingsformer medan de i termin 6 hade mer erfarenhet av andra sjukgymnastiska metoder, vilket kunde bidra till att studenterna i termin 6 hade en annan uppfattning av BK och dess användningsområden. Att det var fler i termin 6 än i termin 3 som ansåg att BK kändes konkret och lättförståligt var något författarna förväntat sig, detta skulle kunna ha berott på att termin 6 haft en återkoppling i ämnet. En tidigare studie har visat att de sjukgymnastutbildningar som haft en återkoppling till BK i en senare termin var mer positiva till behandlingsformen än där återkopplingen inte var del av utbildningsplanen (Johansson et al., 2005). Johansson et al. (2005) ansåg att detta kunde bero på att vid själva återkopplingen klargjordes otydligheter och behandlingsformen kunde sättas i ett samband med övrig sjukgymnastisk behandling. Istället för att jämföra skillnaden mellan två olika terminer, och därmed två helt olika grupper, hade det varit intressant att vidare studera en och samma klass efter att de haft sin första BK-undervisning och efter sin återkoppling i ämnet. Detta hade gett en bild av själva återkopplingens betydelse för studenternas uppfattning av BK.

Att det var fler av studenterna i termin 3 som ansåg att BK gav ett förbättrat hållningsmönster kan bero på att de nyligen blivit uppmärksammade på sin egen hållning i samband med övandet i BK. Termin 6 har övat BK under en längre tid och därmed också varit medveten om sin egen hållning under denna tid. Kanske var det därför de inte i lika hög grad ansåg att BK gav ett förbättrat hållningsmönster. Att det var så många av studenterna i båda terminerna som var negativa till att BK ger uppmärksamhet åt flödet kan bero på att känslan av flödet är svårt att uppfatta. Även här hade författarna föreställt sig att studenterna i termin 6 skulle vara mer positivt inställda än termin 3 vilket visade sig vara ett felaktigt antagande.

14

(16)

Att det inte fanns någon signifikant skillnad i inställningen till BK mellan terminerna kan tyda på att syftet med utbildningen inom BK på LTU når fram till studenterna oavsett termin.

Författarna anser att studenternas inställning formas tidigt och att återkopplingen snarare ger en djupare förståelse än en mer positiv inställning.

Synen på BK som behandlingsform i ett framtida yrkesliv mellan terminerna Orsaken till varför studenterna i termin 6 var något mer negativa till att använda sig av BK som behandlingsform i ett framtida yrkesliv kunde bero på att de bland annat haft 18 veckors verksamhetsförlagd utbildning. Under dessa 18 veckor har studenterna i olika grad kommit i kontakt med BK och kliniskt verksamma sjukgymnaster och därmed skapat sig en egen bild av hur denna behandlingsform kan användas ute i verksamheten. Vissa av studenternas handledare kanske förmedlade en negativ inställning till BK eller använde sig utav andra behandlingsformer i de fall BK hade varit en adekvat behandlingsform. Termin 3 har enbart fått föreläsarens bild av hur BK kan användas. En studie från 2005 visade på att den kontakt som sjukgymnaststudenten får med BK under sin verksamhetsförlagda utbildning är viktig för att studenten ska få en djupare förståelse för vilka användningsområden som behandlingsformen är adekvat inom och de teorier som BK bygger på (Johansson et al., 2005).

Orsaken till varför studenterna i termin 3 snarare ansåg att BK passade bäst som behandling i grupp, än individuellt, kan bero på att det var så de först kom i kontakt med behandlingsformen. Termin 6 kan däremot ha stött på situationer under sin verksamhetsförlagda utbildning som kan ha lett till att de anser att BK passar bäst som en individuell behandlingsform.

Anledningen till varför studenterna i termin 6 var mer positivt inställda till BK som behandlingsform inom psykiatri, smärtproblematik och stressrelaterade sjukdomar kan ha att göra med återkopplingen i termin 5 då BK ingår i kursen psykiatri och psykosomatik. Där berörs bland annat dessa tre medicinska områden. En anledning till att studenterna i termin 3 ställde sig nästan lika positiva till dessa påståenden kan ha att göra med att vid ett lektionstillfälle har studenter från termin 5 undervisat dem i BK och berättat hur det kan användas kliniskt, bland annat inom psykiatri och stressrelaterade sjukdomar.

Den mer positiva inställningen till att använda BK som en behandlingsform inom idrottsmedicin hos studenterna i termin 6 kan ha haft att göra med att de under studiens gång läste om just detta ämne till skillnad från termin 3. Att det inte fanns någon signifikant

15

(17)

skillnad mellan terminerna när det gällde att använda BK som behandlingsform inom ortopedi, kardiologi och reumatologi kan bero på att studenterna i de båda terminerna anser att BK är en adekvat behandlingsform inom dessa områden. Att det däremot fanns en signifikant skillnad mellan terminerna när det gällde att använda BK som en behandlingsform inom äldrevård och neurologi kan ännu en gång bero på att studenterna i termin 6 har mera kunskaper och förståelse om hur sjukdomsbilden hos dessa patienter kan se ut inom dessa två områden.

Konklusion

Något mer än hälften av studenterna i båda terminerna ställde sig negativa till påståendet att de haft användning av BK i sin egen vardag. Det fanns ingen signifikant skillnad i uppfattningen av BK mellan terminerna. Det fanns heller ingen signifikant skillnad i synen på BK i ett framtida yrkesliv mellan terminerna förutom när det gällde att använda BK som behandlingsform inom äldrevård och neurologi. Dessutom fanns det en signifikant skillnad mellan terminerna när det gällde att använda BK som behandling i grupp.

Studenternas allmänt goda inställning till BK kan tyda på att syftet med utbildningen inom BK på LTU når fram till studenterna. Författarna antar att sjukgymnaststudenterna, i någon form, kommer att använda sig av BK i sitt framtida yrkesliv och att den goda inställningen resulterar i en positiv inverkan på behandlingsresultatet.

16

(18)

REFERENSLISTA

Andersson, T., Jarlbring, S. & Nordström, A. (2006). Kroppsmedvetande hos sjukgymnaststudenter i termin ett respektive termin sex på sjukgymnastutbildningen - en intervjustudie. Luleå tekniska universitetet, Institutionen för hälsovetenskap, Examensarbete C-nivå.

Brunt, D. & Hansson, L. (Red.). (2005). Att leva med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.

Ejlerstsson, G. (1996). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund:

Studentlitteratur.

Ekenberg, L., & Mattsson, M. (1997). Sjukgymnaststuderandes erfarenheter av Basal Kroppskännedom i grundutbildningen. Nordisk Fysioterapi, 1, 98-103.

Gyllensten- Lundvik, A. & Gard, G. (2008). Om kroppsmedvetande och kroppsuppfattning.

Fysioterapi, 10, 38-43.

Johansson, B., Petersson, H. & Smedberg, J. (2005). Inställning till kroppskännedom som behandlingsform - Enkätstudie bland sjukgymnaststudenter i termin sex. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet, Examensarbete C-nivå.

Levangie, P. K. & Norkin, C. C. (2005). Joint Structure & Function. USA: F.A. Davis Company.

Lundvik Gyllensten, A. (2001). Basic Body Awarness Therapy: Assessment, treatment and interaction (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet, 2001).

Mellerud- Hallberg, K. & Gunnérius, Å. (red.). (1990). Kroppen som fysik - kroppen som jag:

tankar om psyko-somatik sammanställda från seminarium i Säter, arrangerat av Styrelsen för psykiatri, Kopparbergs läns landsting, januari 1988. Falun: Dalarnas forskningsråd.

Malmgren- Olsson, E.B. (2002). Health Problems and Treatment Effects in Patients with Non-specific Musculoskeletal Disorder - A comparison between Body Awareness Therapy,

17

(19)

Feldenkrais and Individual Physiotherapy (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet, 2001).

Roxendal, G. & Winberg, A. (2002). Levande människa. Falköping, Natur & Kultur.

Roxendal, G. (1985). Body Awareness Therapy and the Body Awareness Scale, treatment and evaluation in psychiatric physiotherapy (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet 1985).

Roxendal, G. (1987). Ett helhetsperspektiv – sjukgymnastik inför framtiden. Lund, Studentlitteratur.

18

(20)

Bilaga 1 Enkätstudie

Endast ett svarsalternativ per fråga!

1. Hur bra stämmer följande påståenden in på Dig?

Stämmer mycket bra

Stämmer bra

Stämmer dåligt

Stämmer inte alls

Jag kan tänka mig att använda mig av BK som en

behandlingsform i mitt framtida yrkesliv

□ □ □ □

Jag tycker BK passar bäst som en

individuell behandlingsform

□ □ □ □

Jag tycker BK passar bäst som en

behandlingsform i grupp

□ □ □ □

Jag tycker BK känns konkret och

lättförståligt

□ □ □ □

Min allmänna inställning till BK

som behandlingsform är god

□ □ □ □

Kvinna

□

^Man

□

Ålder:______

(21)

2. Hur bra stämmer följande påstående in på Dig?

Jag tycker att BK är en adekvat behandlingsform inom följande områden:

Kardiologi

□ □ □ □

Neurologi

□ □ □ □

Ortopedi

□ □ □ □

Psykiatri

□ □ □ □

Reumatologi

□ □ □ □

Smärtproblematik

□ □ □ □

Stressrelaterade sjukdomar

□ □ □ □

Idrottsmedicin

□ □ □ □

Äldrevård

□ □ □ □

Lungmedicin

□ □ □ □

3. Hur bra tycker Du att följande påstående stämmer in på Dig?

Jag har en bra kroppsuppfattning

□ □ □ □

Jag har en god hållning

□ □ □ □

(22)

4. Hur bra tycker Du att följande påstående stämmer in på Dig?

BK-övandet har gett mig en bättre

kroppsuppfattning

□ □ □ □

BK-övandet har förbättrat mitt

hållningsmönster

□ □ □ □

BK-övandet har gjort mig uppmärksam

på min mittlinje

□ □ □ □

på min andning

□ □ □ □

på min förankring

□ □ □ □

på mitt flöde

□ □ □ □

5. Hur tycker Du att följande påstående stämmer in på Dig?

Jag har använt mig av BK i min vardag

□ □ □ □

Övriga kommentarer

___________________________________________________________________________

(23)

Bilaga 2 Till Dig som läser till sjukgymnast i termin 3 respektive 6

Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsform som inriktar sig på både kropp och medvetande. Rörelserna inom BK är anpassade för att vara så effektiva och harmoniska som möjligt och därmed ge optimal kraft och frihet till leder och muskler. BK ingår i alla sjukgymnastutbildningar i Sverige. Syftet med denna studie är att ta reda på hur uppfattningen av BK skiljer sig åt mellan termin 3 och termin 6 vid Luleå tekniska universitet. Enkätstudien kommer att ligga som grund till vår C-uppsats.

Alla sjukgymnaststudenter i termin 3 respektive 6 på sjukgymnastikprogrammet vid Luleå tekniska universitet tillfrågas om deltagande i denna studie. Enkäten innehåller 25 frågor och besvaras genom att ta ställning till olika påståenden med hjälp av kryssalternativ. Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst under ifyllnadsfasen avbryta ditt deltagande fram till dess att Du lämnar in enkäten. Eftersom inga personuppgifter anges på enkäten går det inte att återkoppla svaren till någon specifik person och Din anonymitet bevaras.

Resultatet av studien kommer att presenteras i en skriftlig rapport och genom en muntlig presentation. Rapporten kommer att publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida (http://epubl.ltu.se).

Med Vänliga Hälsningar,

Handledare Tommy Calner

Universitetsadjunkt vid LTU 0920-491000

tommy.calner@ltu.se Malin Schedin Sjukgymnastutb. T6 073-38 60 390

malsch-6@student.ltu.se

Lindvi Forsberg Sjukgymnastutb.T6 070-23 10 618

linfor-6@student.ltu.se

(24)

Bilaga 3 T6= Termin 6, T3= Termin 3

Användning av BK i vardagen

Använder sig av BK i vardagen

20%

33%

38%

10%

Stämmer inte alls Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra

T6 & T3

Figur 1

Uppfattningen av BK mellan terminerna

God inställning i allmänhet till BK

0%

23%

59%

18%

0%

18%

63%

18%

T6 T3

Figur 2

(25)

BK känns konkret och lättförståligt

5%

36%

59%

0% 0%

5%

37%

50%

5% 5%

Ej svarat

T6 T3

Figur 3

BK-övande ger en bättre kroppsuppfattning

14% 14%

50%

23%

3%

21%

50%

26%

T6 T3

Figur 4

BK-övande ger ett förbättrat hållningsmönster

9%

27%

50%

14%

3% 0%

18%

55%

21%

3%

Stämmer inte alls Stämmer dåligt Stäm mer bra Stämmer mycket bra

Ej svarat

T6 T3

Figur 5

(26)

BK-övande ger uppmärksamhet åt mittlinjen

9%

32%

45%

14%

3%

45% 45%

8%

T6 T3

Figur 6

BK-övande ger uppmärksamhet åt förankringen

18%

27%

50%

5%

0%

5%

42% 39%

11%

3%

Ej svarat

T6 T3

Figur 7

BK-övande ger uppmärksamhet åt andningen

18%

50%

32%

0%

11%

50%

32%

8%

T6 T3

Figur 8

(27)

BK-övandet ger uppmärksamhet åt flödet

36%

55%

14%

0% 0%

24%

58%

13%

0% 5%

Ej svarat

T6 T3

Figur 9

Synen på BK som behandlingsform i ett framtida yrkesliv mellan terminerna Användning av BK som behandlingsform i ett framtida yrkesliv

0%

14%

55%

32%

0% 5%

61%

34%

T6 T3

Figur 10

(28)

BK passar bäst som en individuell behandlingsform

0%

36%

59%

5% 0%

5%

34%

53%

5% 3%

Ej svarat

T6 T3

Figur 11

BK är en adekvat behandlingsform inom psykiatri

0% 0%

18%

82%

0% 0%

29%

71%

T6 T3

Figur 12

BK är en adekvat behandlingsform inom stressrelaterade sjukdomar

0% 0%

23%

77%

0% 3%

16%

82%

T6 T3

Figur 13

(29)

BK är en adekvat behandlingsform inom smärtproblematik

0% 5%

59%

36%

0%

11%

37%

50%

3%

Ej svarat

T6 T3

Figur 14

BK är en adekvat behandlingsform inom idrottsmedicin

9%

32%

59%

0% 0%

0%

39% 39%

18%

3%

Ej svarat

T6 T3

Figur 15

BK är en adekvat behandlingsform inom ortopedi

14%

32%

50%

5%

0%

5%

34%

45%

11%

5%

Ej svarat

T6 T3

Figur 16

(30)

BK är en adekvat behandlingsform inom reumatologi

14% 18%

59%

9%

0%

13%

47%

37%

3%

Ej svarat

T6 T3

Figur 17

BK är en adekvat behandlingsform inom kardiologi

5%

41%

55%

0% 0%

3%

34%

47%

11%

5%

Ej svarat

T6 T3

Figur 18

(31)

BK är en adekvat behandlingsform inom lungmedicin

45% 45%

0% 0%

26%

45%

27%

3%

9%

3%

Ej svarat

T6 T3

Figur 19

BK är en adekvat behandlingsform inom neurologi

5%

32%

55%

9%

0%

13%

61%

24%

3%

Ej svarat

T6 T3

Figur 19

(32)

BK är en adekvat behandlingsform inom äldrevård

5%

32% 32% 32%

0%

8%

47% 45%

T6 T3

Figur 20

BK passar bäst som en behandlingsform i grupp

9%

50%

36%

5%

0%

29%

63%

8%

T6 T3

Figur 21