Vi anser att ett pilotförsök med gratis frukost för en grupp högstadie- och/eller gymnasielever under en begränsad tid bör prövas och utvärderas.

(1)

Motion

Försök med gratis skolfrukost!

Skolmaten är alltid ett hett diskussionsämne, den ska vara näringsriktig och god, vegetarisk mm. Diskussioner förs även kring problemen med hur våra elever ska orka med dagen om de inte äter tillräckligt med lunch. Det är också ett problem att alla elever inte äter frukost innan de kommer till skolan.

Ett sätt att höja studieresultaten kan vara att elever som av olika skäl inte kan äta frukost hemma bör få möjlighet att göra det i skolan och på så sätt öka sina förutsättningar att bättre tillgodogöra sig undervisningen. Det har troligen stor betydelse för koncentrations- och prestationsförmågan fram till lunch.

Andra positiva effekter med att servera eleverna frukost på skolan är att man ger eleverna ytterligare en arena för social interaktion och ger skolan en möjlighet att i frukostmatsalen överföra värden och kunskaper om vikten av en bra kost.

Vi anser att ett pilotförsök med gratis frukost för en grupp högstadie- och/eller gymnasielever under en begränsad tid bör prövas och utvärderas.

Vi har följande yrkande:

1. Genomför en testpilot med en grupp elever under minst ett kvartal och utvärdera resultatet både utifrån studieresultat och upplevd studiero.

2. Utred kostnaderna för att införa frukost för samtliga elever i grundskolan och gymnasiet.

Strängnäs 2021-09-23

Erik Granbeck Hanna Lindahl

(2)

Motion

Rädda bina!

I Sverige finns ca 300 arter av olika vildbin, av vilka ett 40-tal är humlor.

Gemensamt för dem alla är att de behöver sockerrik nektar och pollen som ger proteiner från blommande växter.

Bina är livsviktiga för vår matproduktion och hela ekosystemet. De hotas numera av matbrist, bekämpningsmedel och klimatförändringar. Enligt WWF är ¼ av våra humlearter rödlistade och därmed utrotningshotade.

Naturskyddsföreningen har i år en kampanj med temat ”Rädda bina”, där de lyfter binas allvarliga situation och hotet mot biologisk mångfald. Bland de insatser som kan bidra till att stärka bibeståndet nämns vildbihotell, skapande av ängar, fler trädplanteringar (särskilt av ekar och lönn) och bi vänliga

planteringar.

Naturskyddsföreningen bedriver också ett projekt tillsammans med Lunds universitet där man bland annat lyfter hur kommuner kan arbeta för att gynna pollinatörer genom att nyttja gräsytor, planteringar och vägkanter. De vill att alla kommuner ska anta en aktionsplan för att värna om bina och deras framtid.

I vår kommun görs redan ett antal insatser, men vi kan säkerligen strukturera det än mer i en plan och bidra till forskningen för att stärka bibeståndet. Det kan ses som en del av vårt eget miljö- och hållbarhetsarbete i enlighet med vår Klimat- och Energiplan.

Jag har därför följande yrkande:

- Att vi i Strängnäs kommun tar fram en särskild biplan.

Strängnäs 2021-09-23

Mia Nerby

(3)

Interpellation ställd till KSO Jacob Högfeldt angående ställplatser i kommunen.

Vår kommun är en oerhört populär besöksplats för turister. Något som vi ser som mycket positivt och som på många sätt ger arbetstillfällen och en fantastisk reklam för hela kommunen.

Något som verkligen har ökat är försäljningen av husbilar och då som en följd, besök med husbil i vår kommun. Efterfrågan på så kallade ställplatser där husbilar kan parkera, övernatta och besöka våra turistmål har därmed också ökat.

Idag finns det i kommunen några olika former av ställplatser som finns att hitta vid Strängnäs hamn (13 platser), Eldsundsviken (8 platser), Norrby golf, Solvändan (10 platser), Rosenbergs gård (10 platser).

Förklaring av en ställplats:

Ett för ändamålet lättillgängligt avsatt markområde för uppställning/övernattning under kortare tid.

På ställplatsen eller i dess närhet inom rimligt avstånd finns tillgång till el, tömning av avlopp och tömning/påfyllning av vatten. Tillgänglighet dygnet runt. Utrymmet för varje boende enhet skall vara så stort att rekommendationer (4meter) för avstånd mellan enheter vid en övernattning tillgodoses.

2019 fanns det över 100 000 husbilar i Sverige och över 1 866 750 husbilar i Europa. 76 % övernattar mer än 29 nätter per år och nästan hälften av dem övernattar mer än 49 nätter. Maj-september är högsäsong men under april och oktober övernattar drygt 60% med sin husbil. Även övriga månader visar på bra procentuella besökstal. Över 90% hämtar sin information om platser att övernatta på via Internet. Över 70% konsumerar mellan SEK 250 – 749 per person och dygn.

Husbilsförsäljningen har en rekordartad ökad försäljning sedan 2020 och behovet av ställplatser ökar hela tiden.

Med hänvisning till ovanstående frågar vi:

- Vilka planer finns för att bemöta ökningen av turister med husbilar?

- Finns det fler planerade ställplatser i vår kommun?

- Om det finns fler platser planerade, var finns dom i kommunen?

______________________________ ______________________________

Björn Karlsson Linda Hefvelin

Sverigedemokraterna Strängnäs

(4)

Vänsterpartiet Strängnäs Kommunfullmäktige 27 september 2021

Interpellation: Klimatanpassning 2021 – hur långt har Strängnäs kommit?

Till Kommunstyrelsens ordförande

IVL - Svenska Miljöinstitutet har gjort en enkätundersökning till samtliga svenska kommuner: ”Klimatanpassning 2021 – så långt har svenska kommuner kommit”.

IVL-rapporten se www. Ivl.se

Följande citat är klippt ur förordet till IVL-rapporten:

”Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir beror både på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhället till dessa förändringar. I det arbetet har kommunerna en central roll eftersom de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder som minskar samhällets sårbarhet.”

”I Sverige spelar kommunerna en viktig roll för klimatanpassningsarbetet eftersom de genom planmonopolet har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och att implementera klimatanpassningsarbetet. Utredningar har visat att även om det ﬁnns en medvetenhet om klimatförändringar hos kommunerna så är det få åtgärder som faktiskt genomförs. Det klimatanpassningsarbete som pågår i kommunerna varierar stort.”

Strängnäs kommun har inte inkommit med svar på enkätundersökningen (se www.IVL.se), och därför ställer jag samma frågor här:

1. Arbetar er kommun i dagsläget med klimatanpassning (att förebygga negativa effekter av klimatförändringar)?

2. Har det fattats ett politiskt beslut om att ni ska arbeta med klimatanpassning?

3. Har kommunen formulerat speciﬁka mål för klimatanpassningsarbetet?

4. Har kommunen avsatt särskilda personella resurser för klimatanpassningsarbetet?

5. Har ni avsatt ﬁnansiella resurser för klimatanpassningsarbetet?

Identiﬁera risker och sårbarheter

6. Har ni analyserat hur historiska väderhändelser (t.ex. tidigare översvämningar) påverkade kommunen?

7. Har ni gjort en övergripande analys över hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar?

8. Vilka typer av klimatförändringar har ni inkluderat i analysen?

(5)

a. Stigande havsnivåer

b. Förändrade ﬂöden i sjöar och vattendrag c. Ökad nederbörd (t.ex. skyfall)

d. Ökad temperatur e. Ras och skred f. Erosion g. Annat

9. Har ni använt er av olika klimatscenarier i analysen?

a. Vi har använt oss av ﬂera olika klimatscenarier b. Vi har använt oss av ett klimatscenario

c. Vi har inte använt oss av något/ några klimatscenarier 10. Vilket/vilka tidsperspektiv har ni använt i analysen?

a. Kort sikt (t.ex. 2020-2030) b. Medellång sikt (t.ex 2040-2060) c. Lång sikt (t.ex. 2060-2100) 11. Har ni analyserat hur olika sektorer kan påverkas?

12. Vilka sektorer ingår i analysen av hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar?

a. Turism

b. Jord- och skogsbruk c. Hälsa

d. Fjärrvärme e. Elsystem

f. Dricksvanförsörjning

g. Dagvatten- och avloppsystem h. Kommunikationer

(6)

i. Bebyggelse och byggnader j. Annat

13. Samverkar ni med angränsande kommuner i era analyser om hur framtida klimatförändringar kan påverka er?

14. Har räddningstjänsten gjort någon kartläggning/analys kopplat till gräs- eller skogsbränder?

15. Vilka typer av åtgärder har ni kartlagt?

a. Tekniska åtgärder (t.ex. vallar, dagvattensystem)

b. Administrativa åtgärder (t.ex riktlinjer för nybyggnation) c. Gröna åtgärder (t.ex våtmarker)

d. Annat Åtgärder

16. Har ni genomfört klimatanpassningsåtgärder?

17. Planerar ni att genomföra klimatanpassningsåtgärder?

18. Hur har de genomförda klimatanpassningsåtgärderna ﬁnansierats?

a. Ordinarie budget

b. VA-taxa eller andra avgifter c. Statliga bidrag

d. Medel från privat sektor e. EU-bidrag

f. Annat Handlingsplan för åtgärder

19. Vad innehåller handlingsplanerna?

a. Övergripande beskrivningar av åtgärderna som ska genomföras b. Detaljerade beskrivningar av de olika åtgärderna som ska genomföras c. Uppgifter om vem/vilka som är ansvariga för de olika åtgärdernas

genomförande

d. Tidsplan för när de olika åtgärderna ska vara genomförda

(7)

e. Uppgifter om vilka personella resurser som krävs för att genomföra de olika åtgärderna

f. Kostnadsuppskattningar för de olika åtgärderna

g. Finansieringsmöjligheter och budget för de olika åtgärderna h. Annat

Resultat: Att följa upp klimatanpassningsarbetet

20. Följer ni upp och utvärderar ert klimatanpassningsarbete?

21. Vad följer ni upp i ert klimatanpassningsarbete?

a. Analysen av hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar b. Identiﬁeringen av olika alternativ vad gäller klimatanpassningsåtgärder c. Prioriteringen och urvalet av klimatanpassningsåtgärder

d. Genomförande av klimatanpassningsåtgärderna

e. Integreringen av klimatanpassningsarbetet i beﬁntliga processer f. Samarbete över olika förvaltningar

g. Annat

Kommunernas arbete med att jämställdhetsintegrera klimatanpassningsarbetet

22. Arbetar ni med att jämställdhetsintegrera klimatanpassningsarbetet (ﬁnns det t.ex. uppdelad statistik på hur kvinnor och män påverkas av klimatförändringar)?

Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs

(8)

INTERPELLATION Till

Kommunfullmäktige i Strängnäs kommun Strängnäs den 21 sept 2021 NATIONELL SATSNING FÖR ATT STÄRKA ÄLDREOMSORGEN

Ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett angeläget mål för oss Kristdemokrater.

God vård, ett behovsanpassat boende och självbestämmande över sin vardag är en självklarhet – hela livet. Men corona-pandemin har satt i blixtbelysning att vi inte har en jämlik vård. Vården och omsorgen till äldre fick inledningsvis stå tillbaka för behoven av slutenvård. De höga dödstalen bland Sveriges äldre har sin grund i den höga allmänna smittspridningen och strukturella brister inom äldreomsorgen, enligt Coronakommissionens bedömning. Kristdemokraterna tog därför tillsammans med Moderaterna och Vänsterpartiet initiativ i riksdagen under våren 2021 till ett antal förslag för att börja åtgärda de akuta brister som Coronakommissionen pekat på, men också för att påbörja arbetet med att avhjälpa de strukturella bristerna inom äldreomsorgen som varit kända under längre tid. Det handlar om ökad medicinsk kompetens, färre timanställningar och ökad personalkontinuitet samt ökade möjligheter till tryggt boende.

Den gemensamma äldresatsningen från KD, M och V fick glädjande nog stöd av en enig riksdag och sammantaget tillfördes därmed 4,35 miljarder kronor 2021 till äldreomsorgen utöver den då liggande budget. Regeringen har nu aviserat att de kommer förlänga riksdagens satsning till och med 2024 för att fullfölja de fem initiativen i satsningen:

 Ett utökat investeringsstöd för bostäder för äldre

 Ett prestationsbaserat stöd för att minska andelen timanställningar

 Ett prestationsbaserat stöd för att utöka sjuksköterskebemanningen inom äldreomsorgen

 Medel för att utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen

 Medel för lönekostnader under utbildningstiden för undersköterskor som via Yrkeshögskolan utbildar sig till specialistundersköterskeutbildning med inriktning mot äldrevård och demensvård Att regeringen förlänger initiativet från KD, M och V är mycket välkommet och det är nu angeläget att varje enskild kommun vidtar konkreta åtgärder för att stärka äldreomsorgen i enlighet med intentionen i satsningen.

Mot bakgrund av ovanstående önskar vi att Bodil Mellgren (S) i egenskap av ordförande i socialnämnden svarar på följande frågor:

1) Har kommunen ansökt om de aktuella statsanslagen som syftar till att stärka äldreomsorgen?

2) Vilka åtgärder har kommunen vidtagit för att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen i enlighet med intentionen i den nationella satsningen?

3) Vilka åtgärder har kommunen vidtagit för att minska timanställningar och ökad personalkontinuiteten inom äldreomsorgen i enlighet med intentionen i den nationella satsningen?

4) Hur ser kommunens plan ut för att öka tillgängligheten till anpassade boende, inklusive trygghetsboenden, till äldre i enlighet med intentionen i den nationella satsningen?

Kristdemokraterna i Strängnäs kommun genom

Catharina De Geer, gruppledare Pia Steensland, ledamot KF