Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Samhällskunskap
Malin Sandin
Mångkultur i skolan
- när världen möts i klassrummet
Multiculturalism in school
- when the world will meet in the classroom
Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet
Datum: 2012-01-19
Handledare: Anders Österberg Examinator: Anders Broman
Abstract
This thesis is about multiculturalism in schools. It aims to describe the concept of
multiculturalism and how it can be expressed in the educational community and to the four active teachers’ perspective, providing a picture of how the teaching of multiculturalism conducted in Swedish schools today. In order to fulfill my purpose, I have taken part in research and other literature. I have used other literature in addition to research when it has been difficult to get hold of the only research-based materials. The written materials I used applies to some extent agree with what I come up with through the surveys. I have also conducted four surveys in order to provide a picture of what the real school looks like and be able to show how today’s teachers are working with multiculturalism in the classroom. I have concluded that multiculturalism is a result of the continuous cultural encounters that occur all the time, every day. Multiculturalism is created by people with different backgrounds and experiences as they come together on an ongoing basis. How to work with multiculturalism in the school is conducted, the four teachers agree on, it happens constantly and is based in that all people are equal and that everyone should be allowed to be themselves and feel respect for their person. Students learn about the world and the people in it from each other, they
exchange experiences and develop their knowledge as well as their understanding of fellow human beings. Multiculturalism is about getting to know each other and enrich each other’s experience and knowledge.
Keywords:
Multicultural education, cultural identity, cultural encounters, values
Sammandrag
Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola.
För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast
forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna. Jag har även
genomfört fyra intervjuundersökningar för att kunna ge en bild av hur verklighetens skola ser ut och kunna visa hur dagens lärare arbetar med mångkultur i klassrummet. Jag har kommit fram till att mångkultur är ett resultat av de kontinuerliga kulturmöten som uppstår hela tiden, varje dag. Mångkultur skapas genom att människor med olika bakgrunder och erfarenheter möts på en ständig basis. Hur arbete med mångkultur i skolan bedrivs är de fyra lärare överens om, det sker ständigt och har sin grund i alla människors lika värde och att alla ska tillåtas vara sig själva och känna respekt för sin person. Eleverna lär om världen och människorna i den av varandra, de utbyter erfarenheter och det utvecklar deras kunskaper likaväl som deras förståelse för medmänniskan. Mångkultur handlar om att lära känna varandra och berikas av varandras erfarenheter och kunskaper.
Nyckelord:
Mångkulturell skola, kulturell tillhörighet, kulturmöten, värdegrund
Innehållsförteckning
1. Inledning
...31.1 Bakgrund ...3
1.2 Syfte ...4
1.3 Frågeställningar...4
1.4 Disposition...4
2. Metod
...52.1 Material ...5
2.2 Avgränsningar...6
2.3 Källkritik...6
2.4 Undersökningsmetod...7
2.4.1 Urval ...7
2.4.2 Tillvägagångssätt ...8
2.4.2.1 Semistrukturerad intervju ...8
2.4.2.2 Etiska överväganden...9
2.4.3 Reliabiliteten ...9
2.4.4 Validiteten ...9
3. Forsknings- och litteraturgenomgång
...113.1 Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter ...11
3.1.1 Konventionen om barnets rättigheter...11
3.1.2 Skollagen...12
3.1.3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 ...12
3.2 Kulturell gemenskap och identitet ...13
3.2.1 Kulturbegreppet ...13
3.2.2 När den kulturella gemenskapen förändras...14
3.2.3 Kulturmöten ...15
3.3 Den mångkulturella skolan...17
3.3.1 Mångkulturell undervisning ...17
3.3.2 Skolan och hemmet...19
4. Resultat av intervjuundersökning
...224.1 Den mångkulturella skolan ...22
4.2 Hur mångkultur tar sig uttryck i skolan ...23
4.3 Mångkulturens möjligheter och svårigheter ...24
4.4 Att synliggöra olika kulturer...25
4.5 Skolan och elevens kulturella tillhörighet ...26
4.6 Att leva i ett globaliserat samhälle...27
5. Diskussion
...295.1 Slutsatser...33
Referenser
3
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.1
Dessa ord har sin ursprungliga plats i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Läroplanen tillsammans med skollagen är de styrdokument de verksamma inom skolvärlden har att utforma sin verksamhet efter. 2011 infördes nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, där en betoning på det internationaliserade samhället återfinns. Idag sker en ständig globalisering av samhället vilket bär med sig det internationella in i det nationella. Sverige representeras idag av länder från världens alla hörn och kanter. Detta innebär att inte bara nationaliteter, utan även en mängd olika kulturer ständigt möts i vårt samhälle, i vår skola.
Under min lärarutbildnings gång har jag fått ta del av och lära mig om olika aspekter av skolan och dess verksamhet. Jag har fått erfara under min verksamhetsförlagda utbildning som varit en viktig, betydelsefull och lärorik del av min utbildning att verksamheten bedrivs på olika sätt. Skolans värld kan framförallt se väldigt olika ut skolor emellan och den är ett mötesrum för barn såväl som vuxna med olika bakgrunder. Idag är de allra flesta skolor i detta land mångkulturella och jag har funnit ett intresse för både begreppet och vad det innebär i skolans värld samt hur pedagogerna ställer sig inför fenomenet. Integreras de olika kulturerna i den dagliga verksamheten som en möjlighet att utveckla en djupare kunskap och förståelse för våra medmänniskor, eller ses detta kulturutbyte som en svårighet?
1Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet 2011 (Stockholm: Skolverket, 2011), s. 7.
4
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att genom forsknings- och litteraturstudier samt interjuver belysa vad begreppet mångkultur innebär och hur dagens svenska skola arbetar med
mångkultur i klassrummet. I detta arbete ämnar jag att beskriva möten mellan människor med olika kulturella bakgrunder som tillsammans skapar en mångkultur med inriktning mot den mångkulturella skolan.
1.3 Frågeställningar
1. Vad innebär begreppet mångkultur, och hur kan det ta sig uttryck i skolvärlden?
2. Hur bedrivs undervisning gällande mångkultur ur lärarens perspektiv i dagens svenska skola?
1.4 Disposition
Detta arbete består av fem kapitel. Inledningsvis ges en bakgrund till ämnesvalet där även syfte och frågeställningar återfinns. I det andra kapitlet, som är ett metodkapitel beskrivs tillvägagångssätt, använt material, avgränsningar och källkritik. Därefter ses en forsknings- och litteraturgenomgång som visar vad jag genom använt material funnit användbart för denna studie. Det fjärde kapitlet är ett resultat av de intervjuundersökningar som genomförts med utgångspunkt i forsknings- och litteraturgenomgången. Det femte och avslutande kapitlet är diskussionen. I den diskuteras forsknings- och litteraturgenomgången i förhållande till intervjuundersökningen samt visar område för fortsatt forskning.
5
2. Metod
I detta kapitel redogörs tillvägagångssättet gällande arbetets uppkomst och arbetsgång. Jag kommer berätta vilken litteratur som använts och av vilka anledningar samt visa ett
källkritiskt förhållningssätt. Vidare förklaras undersökningsmetodens tillvägagångssätt och visa hur jag har tänkt i dess förarbete och genomförande.
2.1 Material
Mycket av det material som finns att tillgå gällande mitt ämnesval är till viss del ålderdomligt, även material som är skrivit för tio år sedan anser jag vara av det äldre slaget då samhället har förändrats mycket sedan dess. Jag anser ändå att variationen mellan det aningen äldre
materialet tillsammans med det nyare som använts skapar en bra helhetsbild där utveckling kan ses. Jag har jämfört den funna faktan med varandra för att kunna se likheter och skillnader för att kunna ge en mångfasetterad bild av begreppet mångkultur som är grundstenen i detta examensarbete.
I arbetets tredje kapitel, forsknings- och litteraturgenomgången har jag inledningsvis synat barnets rättigheter och samhällets skyldigheter. Först synas de genom konventionen om barnets rättigheter som är ett internationellt dokument där de undertecknades länder åtar sig att följa de upprättade artiklarna. Därefter ses några ord ur skollagen som är det regelverk all skolans verksamhet vilar på, den talar om skolans skyldigheter gentemot eleverna. Till sist har jag synat elevernas rättigheter och skolans skyldigheter genom Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Jag valde att inleda arbetet med detta för att visa vad ett barn har rätt till oavsett kulturell tillhörighet och vilka verktyg skolan ska ge eleverna för att leva i ett globaliserat samhälle.
Näst efter barnets rättigheter och samhället skyldigheter följer en faktagenomgång gällande kulturbegreppet, mångkultur och den mångkulturella skolan. Jag har använt mig av fakta från flertalet författare där verkens fokus har varierat för att ge en så tydlig bild som möjligt. Jag har använt mig av ett verk av Anna-Greta Heyman som arbetar som socionom. Heymans verk Invanda kulturer och invandrarkulturer har jag använt mig av gällande den kulturella
aspekten då hennes största fokus ligger på invandrarbarn och invandrarkulturer, vilket utgör en väsentlig del av uppsatsen. Jonas Stiers verk Kulturmöten. En introduktion till
6 interkulturella studier har kommit till användning och oerhört intressant läsning. Stier är universitetslektor och docent i sociologi som sedan 2010 varit tjänstledig från sin tjänst vid Mälardalen Högskola för att arbeta som gästprofessor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde. Kultur- och språkmöten. Om tvåspråkigt arbetssätt i förskolan, där Kerstin Nauclér är medförfattare har varit välanvänt i denna uppsats. Nauclér är idag pensionerad, men var under hennes arbetsverksamhet anställd som lektor i lingvistik vid språk- och
litteraturcentrum. Hennes forskning har varit centrerad kring läsinlärning och läsutveckling hos barn och ungdomar med olika språkliga förutsättningar.
Resterande litteratur jag använt mig av har berört kultur, identitet och skola i varierande grad som tillsammans bidragit till en bra helhetsbild för att reda i begreppet mångkultur och den mångkulturella skola som är uppsatsens kärna. En internetkälla har även varit användbar, skolverkets hemsida där bland annat skollagen återfinns.
2.2 Avgränsningar
Jag har valt att arbeta utifrån ett skol- och lärarperspektiv, främst det senare för att kunna visa hur dagens lärare arbetar i ett mångkulturellt klassrum. Den avgränsningen är gjord för att det blir ett helt annat arbete om elevens perspektiv skulle inkluderas och inte skulle kunna möta mitt syfte och mina frågeställningar. För att kunna reda ut begreppet mångkultur behövdes först en förklaring av begreppet kultur ges, för att skapa en grund för de fortsatta avsnitten – när den kulturella gemenskapen förändras, kulturmöten och slutligen den mångkulturella skolan. I forsknings- och litteraturgenomgången har en avgränsning gällande avsnitten skett.
De avsnitt som berörs är de som möter syfte och metod även om de hade kunnat innehålla fler variabler så är de som finns med mest väsentliga i förhållande till utgångspunkten: att
beskriva vad mångkultur innebär och hur det tar sig uttryck i dagens svenska skola samt hur bedriven undervisning ser ut i den.
2.3 Källkritik
Till viss besvikelse har det varit svårt att få tag i material som är nytt, vilket har lett till att det materialet som använts är av olika tidsperioder. Några verk är något ålderdomliga medans en
7 del verk är nya. Det har varit intressant att se hur den äldre forskningen har fortsatt utvecklats i den nyare forskningen och jag anser ändå att variationen av ålder på verken ger en bra bild tillsammans. För att kunna vara säker på materialets riktighet har de ställts mot varandra.
2.4 Undersökningsmetod
Utifrån mitt syfte och mina frågeställningar har jag valt att göra undersökningen i form av semistrukturerad intervju. Mitt mål är att knyta samman metoden med forsknings- och litteraturgenomgången för att få fram en bild av vad begreppet mångkultur innebär och hur det kan ta sig uttryck i den svenska skolan samt se hur dagens lärare bedriver undervisningen i ett mångkulturellt klassrum.
2.4.1 Urval
Intervjuundersökningen har genomförts med fyra verksamma lärare. De är verksamma inom grundskolans tidigare år då det är där jag kommer vara verksam. I urvalsprocessen ansåg jag att det är viktigt att undersökningen fokuseras inom de åldrar jag kommer att arbeta i. De fyra respondenternas ålder och kön skiljs åt samt att de varit verksamma i varierande år. Det för att få möjlighet att ge en så bred bild om möjligt och ge en trovärdig undersökning då människor av båda könen och varierande ålder representerar dagens skola.
Två lärare är verksamma på en skola i stadsmiljö där en hög andel elever är av annan kulturell bakgrund än den svenska. De två kvarvarande lärarna är verksamma på en skola i
landsbygdsmiljö där majoritetskulturen dominerar. Jag valde att genomföra intervjuerna med lärare i olika miljöer för att undersöka om förhållningssättet varierade samt att det idag i Sverige finns skolor i fler miljöer än endera. För att kunna ge en rättvis undersökning bör mer än en skolmiljö representeras. De lärare som deltagit i intervjuundersökningen har jag valt ut genom mitt eget kontaktnät, dels för att det ska finnas en redan uppbyggd trygghet vilket möjliggör ärligare svar och dels för att det gav mig en säkerhet i att respondenterna inte skulle falla bort.
8 2.4.2 Tillvägagångssätt
Inledningsvis arbetades de intervjufrågor som använts fram. De områden som dessa frågor syftar att täcka är den mångkulturella skolan, kulturmöten, möjligheter och svårigheter gällande det mångkulturella klassrummet samt hemkontakt. De frågor som respondenterna besvarat återfinns i avsnitt 4, resultat av intervjuundersökning.
Intervjuerna har tagit plats på tre av deltagarnas arbetsplats och hos den fjärde genomfördes den i dennes hem. De som medverkat vid intervjutillfällena är intervjuaren - jag och
respondenten. Under tiden av intervjun har platsen varit lugn och rofylld vilket har skapat en lugn atmosfär att genomföra undersökningen i. Intervjuerna har spelats in för att möjliggöra en så rättvisande undersökning som möjligt och att respondentens åsikter och tankar ska framkomma i resultatet. Efter genomförd intervju har de lyssnats igenom och skrivits ned under det avsnittet där intervjuundersökningen redovisas. En nackdel med att spela in intervjun kan vara att den blir något återhållsam då det kan vara lite speciellt att bli inspelad och fokus då kan hamna på att säga vad respondenten tror att intervjuaren, i detta fall författaren till detta arbete vill höra.
I redovisningen av intervjuundersökningen, kapitel 4 har jag valt att ligga så nära
respondenternas svar som möjligt. Jag har rättat till formalia, men i övrigt vill jag belysa respondenternas tankar och menar att detta på ett rättvist sätt ges genom att de skrivna svaren ligger nära de muntliga.
2.4.2.1 Semistrukturerad intervju
De intervjuer som ligger till grund för intervjuundersökningen har varit semistrukturerade.
Det har funnits fasta frågeområden med tio fasta frågor som utgångsläge. Alla
intervjutillfällen skiljer sig från varandra då respondenterna har olika erfarenheter och tankar.
Det har då funnits möjlighet att fritt utveckla sitt resonemang för att kunna ge så uttömmande svar som möjligt.2De följdfrågor som ställts av mig för att hjälpa respondenten att utveckla sitt svar inkluderas inte i intervjuundersökningen då de kompletterar de fasta frågorna och svaren då faller under respektive fråga.
2 Bo Johansson & Per Olov Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen, upplaga 5:2 (Uppsala:
Kunskapsföretaget AB, 2010), s. 35f.
9 2.4.2.2 Etiska överväganden
Det grundläggande förhållningssättet till en genomförd undersökning är att ha respekt för den intervjuade, respondenten. När deltagarna fick förfrågan om att delta i denna studie gavs de en förklaring av dess syfte och hur intervjutillfället skulle genomföras. När intervjuerna
genomfördes gavs deltagarna i dess inledning ytterligare en genomgång av syfte och frågeställningar och gavs tillfälle att ställa ytterligare frågor. Alla deltagare har garanterats anonymitet, vilket innebär att det inte skall vara möjligt att någonstans i detta arbete identifiera någon av dem.3Alla deltagare har även informerats om att de kan hoppa av intervjun under hela intervjun, de väljer själva om de vill avbryta.
2.4.3 Reliabiliteten
Reliabilitet visar undersökningens tillförlitlighet, hur materialet har samlats in.4Insamlandet av materialet, de intervjuer som genomförts har jag använt mig av samma upplägg och frågor.
De frågor som ställts till deltagarna ämnar möta mitt syfte och frågeställningar och har fått varierande svar. I vissa fall har respondenten besvarat mer än en fråga vid samma tillfälle.
Alla intervjuer har spelats in för att inte något ska falla bort under bearbetningen av dem. Jag anser att min reliabilitet är trovärdig då intervjuerna och bearbetningen av dem har
genomförts på samma sätt.
2.4.4 Validiteten
Validiteten visar undersökningens giltighet. Det berättar huruvida undersökningen skulle nå samma resultat om någon annan genomfört den och om den mäter det den ska mäta.5Jag anser att undersökningen mäter vad den var syftad att mäta. Syftet är att belysa
mångkulturalitet i skolan och visa hur denna verksamhet ser ut genom fyra lärares perspektiv.
De genomförda intervjuundersökningarna menar jag ger en bild av hur dagens svenska,
3Johansson & Svedner, s. 22.
4Johansson & Svedner, s. 94f.
5Siv Strömquist, Uppsatshandboken, upplaga 4:2 (Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB, 2006), s.
109.
10 mångkulturella skola ser ut utifrån lärares perspektiv. Om undersökningen genomförts av någon annan tror jag resultatet skulle vara liknande. Det skulle antagligen skiljas åt i vissa avseenden då olika personer inte skulle genomföra en exakt likadan intervju vilket även innebär att svaren skulle kunna vara lite annorlunda. Men i slutändan är jag tämligen säker på att resultatet inte skulle skilja avsevärt från det jag fått fram i denna undersökning.
11
3. Forsknings- och litteraturgenomgång
3.1 Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter
3.1.1 Konventionen om barnets rättigheter
”Konventionsstaterna åtar sig att respektera barnets rätt att behålla sin identitet”.6
Den 20:e november 1989 antogs konventionen om barnets rättigheter. Konventionen ger en definiering av vilka rättigheter barnet har och därmed också vilka skyldigheter samhället har för att se att dessa tillgodoses. Rättigheterna är oberoende av kultur, religion eller var i världen barnet befinner sig, de är universella vilket gör att barnets rätt att vara barn inte känner några nationsgränser. Den grundläggande idén om barnets rättigheter är att alla barn har rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda. De har rätt till skydd mot utnyttjande och diskriminering, att bli respekterade och hörda samt ha rätt till sin identitet.7
Konventionen har bidragit till världsvida förändringar gällande barnets välmående. Det viktigaste den bidragit till är att barnets rättigheter och trygghet har hamnat på den politiska agendan i många av världens länder. Det har tillsatts yrken vars arbetsuppgifter är att på varierade sätt verka för barnets bästa, exempelvis barnombudsmannen.8Konventionen om barnets rättigheter innefattar utbildning, skola och pedagogernas dagliga verksamhet:
Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning ska syfta till att (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag, fysisk och psykisk förmåga; (b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar.9
6Regeringskansliet, Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 8:1 (Stockholm:
Utrikesdepartementet, 2006), s.36.
7Ibid, s. 5ff.
8Ibid, s. 8.
9Ibid, s. 47.
12 3.1.2 Skollagen
Skollagen beslutas av riksdagen och den innehåller de bestämmelser skolväsendet och övriga pedagogiska undervisningsformer har en plikt att följa. I den återfinns elevens,
vårdnadshavarens och skolans rättigheter och skyldigheter. Skollagen består av 25 kapitel där bestämmelserna är indelade i kategorier som alla tillsammans ska täcka den pedagogiska verksamhet som bedrivs i Sverige.10
I kapitel 10 § 2, som är de bestämmelser rådande över grundskolan återfinns följande ord:
Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningens ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället.11
3.1.3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Under skolans värdegrund och uppdrag betonas vikten av skolans roll i elevens personliga utveckling. Att förmedla grundvärderingen gällande alla människors lika värde betonas.
Utbildningen ska syfta till att eleven ska införskaffa och utveckla kunskaper och värden som främjar elevens utveckling och bidrar till en lust att lära. Grundläggande demokratiska värderingar och respekt för de mänskliga rättigheterna ska ligga till grund för all bedriven skolverksamhet. Skolan ska förmedla värden som ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med de svaga och utsatta”.12
Skolan har ett viktigt arbete gällande förmedla kunskaper om och utvecklingen av förståelse för andra människor och kulturer och ska verka aktivt för att motverka alla former av diskriminering. Alla människor ska behandlas på ett sätt som respekterar individens egen person och ska vara oberoende av kön, etnisk, religiös eller kulturell tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. All verksam personal i skolan ska arbeta för att de
10http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/skollagenochandralagar, 2011-11-22, 10:27.
11http://www.skolverket.se/webbnav/index/.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K10, 2011-11-18, 09:28.
12Skolverket, s. 7.
13 grundläggande värden som uppges förenligt med barnkonventionen, skollagen och läroplanen ska upprätthållas och ta avstånd för det som strider mot dessa.13
Skolans uppdrag att förmedla de grundläggande mänskliga värdena ska verka för att förbereda eleven att leva i ett demokratiskt samhälle tillsammans med andra. Det är av stor vikt att skolan arbetar efter ett internationellt perspektiv för att eleven ska kunna se sin egen person och sin omgivning som en del av en globaliserad värld. Det syftar också till att skapa en internationell solidaritet och verka för kontakt över nations- och kulturgränser. Ett
internationellt perspektiv menar också att skapa förståelse för det mångkulturella Sverige.14 Under kapitel två i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
återfinns de övergripande mål och riktlinjer skolan ske verka för att uppnå. Under normer och värden ses följande mål: ”Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”, och följande riktlinje: ”Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen”.15
3.2 Kulturell gemenskap och identitet
3.2.1 Kulturbegreppet
För att närmas en förklaring av begreppet mångkultur måste först begreppet kultur få en definition. Det finns ett flertal sätt att förklara vad kultur är. En form av kultur kan vara olika uttrycksformer som konst, musik och teater. Det kan vara den tillvaro människor lever i, med de sociala anordningar och normer som fungerar som en grupps gemensamma regelmönster.16 Det är den senare formen av kultur arbetet fortsättningsvis kommer beröra.
Ordet och begreppet kultur kan förklaras på vilket sätt en grupp människor organiserar sina liv, och denna organisering innefattar ett flertal olika områden. Alla grupper har en bestämd form av hur de styrs, det kan vara en som styr, flera eller någon/några valda av alla som ingår
13Skolverket, s7f.
14Ibid, s. 9f.
15Ibid, s. 12.
16Kerstin Nauclér & Ritva Melin, Kultur- och språkmöten. Om tvåspråkigt arbetssätt i förskolan (Stockholm, Liber 1988), s. 9.
14 i gruppen. Här är det viktigaste att grundvärderingarna är densamma bland
gruppmedlemmarna. För att en grupp ska fungera väl är en viss form av lagar och regler nödvändiga. Det finns ett regelsystem med tillhörande rättsväsen för att avgöra vad som är lagligt och olagligt. Här tillkommer också de sociala normerna, som är outtalade regler för vad som är accepterat och inte accepterat i gruppen. Dessa lagar, regler och normer grundas utifrån de värderingar gruppen lever efter.17
De normer som en grupp delar bidrar till en ökad känsla av stabilitet och trygghet för
medlemmarna i den, samtidigt som det är just detta som skapar en känsla av att det som faller utanför normens ramar ses som främmande och drar en linje mellan det ”normala” och det
”onormala”.18Det som kan uppstå då någon/några inte följer dessa oskrivna regler är att dessa främmandegörs och nekas tillträde i gruppen.19För att motverka att normens följare är de enda medlemmar som tillåts i en grupp är det av stor vikt att bli medveten om sin egen kultur, om sina egna levnadsregler. Då gruppmedlemmarna är självmedvetna ökar den egna
tryggheten och skapar ett mer tillåtande synsätt, och kanske bidrar till en nyfikenhet på det som ses som annorlunda mot den egna kulturen. Då finns möjligheten till ett kulturutbyte och lärdomen, kunskapen och förståelsen för medmänniskorna ökar.20
3.2.2 När den kulturella gemenskapen förändras
Alla människor i världen hör till och lever i en kulturell gemenskap där de lever efter
gemensamma regler för vad som är rätt och fel.21Det finns tillfällen då människor väljer eller tvingas bryta upp från sitt land och dess kulturella gemenskap för att bosätta sig i ett nytt land och ingå i en ny, kanske helt annorlunda kultur. Den nya kulturen, precis som den förra har samma komplicerade sociala och fysiska anordningar men de kan se olika ut. Reglerna, normerna, språket och värderingarna kan ha stora skillnader. Den som bryter upp och bosätter sig på ett nytt ställe känner inte igen sig i sin omgivning vilket innebär att tryggheten inte
17Anna Greta Heyman, Invanda kulturer och invandrarkulturer, upplaga 3:1 (Uppsala: Almqvist & Wiksell Läromedel AB, 1990), s. 28ff.
18Seija Wellros, Språk, kultur och social identitet (Lund: Studentlitteratur AB, 1998), s. 5.
19Heyman, s. 31.
20Wellros 1998, s. 5.
21Anna Sjöwall, Kulturmöten i barnomsorg och skola (Lund: Studentlitteratur, 1994), s. 20.
15 heller finns där och en rädsla för det främmande kan uppstå.22I detta läge är det av stor vikt hur den invandrade bemöts av de nya människorna som finns runtomkring denne. Sårbarheten är stor och det är lätt att oförståelse uppfattas som misstänksamhet och fördomar som riktas mot individen.23Dock är det inte ovanligt att det även för majoritetsbefolkningen kan uppkomma en oförståelse för den invandrade, då de inte heller känner igen och förstår det som skiljer från deras egen kulturella gemenskap.24
Den invandrade känner inte igen sig i sin omgivning, desto viktigare för individen är att denne inte heller bli igenkänd av dem som lever runtomkring, i majoritetskulturen. För en människas identitet är det oerhört viktigt att bli sedd och bekräftad av sin omgivning. Ett barn söker ständigt efter sin identitet och i detta skeende är omgivningens reaktioner av stor vikt för att inte skapa en känsla om att inte höra till, att inte duga som sig själv. Då ett barn som befinner sig som en del av en minoritetskultur i en majoritetskultur finns ytterligare risker. Barnet söker sin identitet men får olika svar från olika håll. Den egna kulturen svarar på ett sätt och majoritetskulturen kan svara på ett annat. Då krävs en stor styrka hos barnet och en stor medvetenhet av all barnets omgivning, det bör finnas ett samförstånd att barnets sökande efter sin identitet ska vara det viktiga. Både minoritets- och majoritetskulturen måste föra en dialog och lära sig att förstå och respektera varandra för att hjälpa barnet att känna en stolthet över sin identitet och sin kulturella tillhörighet. För ett barn som växer upp tillhörande en minoritetskultur är ett accepterande och en respekt för sin kultur och sitt språk det som ger barnet en chans till en positiv utveckling. Ett barn behöver ha en stark kulturell identitet för att känna trygghet nog att våga känna ett deltagande i den nya gemenskapen.25
3.2.3 Kulturmöten
Kulturmöten är möten mellan människor som tillhör kulturer som skiljer sig åt, människor som försöker hantera livets relationer och skapa ett meningsfullt liv efter vissa regler.26 Fördomar och känslor av utanförskap uppstår när vi har bristande kunskap om de människor,
22Heyman, s. 35f.
23Nauclér & Melin, s. 10.
24Heyman, s. 35f.
25Ibid, s. 34.
26Jonas Stier, Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier, upplaga 2:1 (Lund: Studentlitteratur AB, 2009), s. 13.
16 miljöer och kulturer vi möter. Det är av stor vikt att varje kultur synliggörs för att kunna lära av och förstå varandra. Oavsett födelseland, språklig och kulturell identitet har alla människor samma grundläggande behov av såväl fysiska betingelser som mat och boende men även av gemenskap, relationer, trygghet och att bli bekräftade. Alla människor upplever ett känsloliv med sorg, glädje och rädsla. Hur dessa känslor kommer till uttryck kan skilja i olika kulturer, men inget är mer rätt eller fel än det andra. En kunskap om olika kulturer bidrar till att detta kan ses som en tillgång och att vi kan lära av varandra och ger alla människor berikande erfarenheter och bekantskaper.27
Människor kan i kulturella sammanhang förknippas med sin nationalitet, tro eller
bostadsområde. Det är viktigt att hålla isär det som inte är kulturellt betingat likväl som det är viktigt att komma ihåg att kulturella skillnader mellan stads- och landsbygdsliv är lika
relevanta inom diskussioner gällande mångkultur. Många gånger kan skillnaderna mellan olika kulturella grupper vara mindre än skillnader inom en grupp. Kulturmöten kan ses på olika nivåer; samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. På samhällsnivån återfinns kulturen som ett socialt system som innefattar bland annat normer, värden, traditioner och språk. Detta fungerar som ett klister som håller samman samhället, och avgränsar samtidigt de kulturer och samhällen som lever efter annorlunda levnadsregler och villkor. På gruppnivån uttrycker sig kulturen i form av mindre gruppsammansättningar och blir en form av trygghet och
samhörighet för de medlemmar som ingår i gruppen. Dessa grupper kan vara anställda på ett företag, en kompisgrupp eller ett fotbollslag. Här kan normer, värden och språk skilja sig från samhällets och bidrar till att grupptillhörigheten blir stark och dess medlemmar finner
trygghet i sin gruppidentitet. På individnivån menas att kulturen är närvarande som inlärda tanke-, känslomässiga och beteendemönster. Människan ses som en tänkande och kännande varelse som är efterlevare och skapare av sin kultur. På individnivån uttrycks stereotyper, fördomar, rädsla eller nyfikenhet mot det främmande samt identitet och självuppfattning. Och i det ovan nämnda gör sig kulturen ständigt påmind. 28
Kommunikation är en stor aspekt av ett kulturmöte, språket är en annan. Språket möjliggör ett överförande av kunskap och information. 29Människans skapande av en identitet sker till stor
27Nauclér & Melin, s. 12f.
28Stier, s. 34f.
29Ibid, s. 48.
17 del genom språket. Det är genom språket gruppens medlemmar förs in i gruppen och delger de värderingar och regler de delar. Språket hjälper barnet att tolka sin omvärld och ta in intryck från den. Det ger även barnet möjlighet att lämna sitt eget avtryck i sin omvärld. För barn vars språk skiljer sig från omgivningen är det en komplicerad process, att ta in
omvärlden och göra sig själv förstådd i den.30Det är först när den språkliga kommunikationen stöter på svårigheter som insikten om dess betydelse blir påtaglig. Människan är beroende av sitt språk för att fungera tillsammans med andra och i sin egen utveckling. Barn besitter en stor inlärningsförmåga, så också för språk. När situationer uppstår där ett nytt språk behövs, särskilt i samspel med andra så kommer barnet att lära sig det. Inlärningen sker bäst i situationer där det behövs och används. 31
3.3 Den mångkulturella skolan
Barn är nya medlemmar i samhället. De lotsas in i det delvis av sina föräldrar och sin familj, men även av förskola och skola. De barn som har ett annat språk och en annan kulturell tillhörighet än majoritetskulturen ska växa in i två kulturer och utveckla två eller fler språk.
Hur väl barnet lyckas med detta beror mycket på hur det blir bemött i sitt identitetsskapande och sin kunskapsutveckling. Hur de som individer blir respekterade är av stor vikt för dess utveckling på alla plan och nivåer. När det kommer till skolans värld är det de som är
verksamma i den som håller makten och möjligheterna att förmedla denna respekt och ett gott bemötande som ger barnet en god chans till ett lyckosamt identitets- och kunskapsskapande.32
3.3.1 Mångkulturell undervisning
Dagens elever möter världen i skolan. Skolan är en mötesplats fylld av olika nationaliteter, kulturer, och socioekonomiska bakgrunder. Likheter och olikheter kan ses på många olika plan. Den trygga miljön som är grunden i ett gott klassrum kan finnas genom ett accepterande arbetssätt, respekt för individen och en öppenhet som inkluderar istället för att exkludera.
Möten mellan barn och vuxna i skolan är ett möte mellan individer, inte mellan det som ses
30Heyman, s. 51.
31Nauclér & Melin, s. 21.
32Sjöwall, s. 16.
18 normalt – det kända och det som ses annorlunda – det okända.33Skolan bör vara en trygg arbetsplats som frambringar lust till lärande hos eleverna. Då skolan idag är en mångkulturell skola bör verksamheten genomsyras av ett arbetssätt som är öppet och positivt inställt till det mångkulturella samhället. Ett internationellt förhållningssätt är idag av yttersta vikt då klassrummet ofta är internationellt betingat34
Den största möjligheten att positivt växa in i en mångkulturell skola och ett internationaliserat samhälle är de positiva upplevelser barnet får uppleva i mötet med levande människor. I en skola som är av mångkulturell karaktär vilket innefattar alla dagens svenska skolor präglas miljön av dem som dagligen vistas i dem. Genom att synliggöra olika kulturer, länder och bakgrunder skapas en öppen atmosfär som visar intresse för individernas identitet och bidrar till ett lärande om varandra och världen. Det finns varierade arbetssätt som tar till vara på mångfalden i det dagliga arbetet som ger eleverna möjlighet att lära känna varandra och utveckla en förståelse för sina medmänniskor.35
För att ge alla elever möjlighet att visa vem de är och vart de kommer ifrån kan det vara en god idé att låta alla barn ta med sig bilder till skolan för att visa och berätta. När elever kommer från andra länder och/eller lever i andra kulturer kan detta vara ett bra sätt att skapa dialog och på så vis lära eleverna om varandra och se på världen ur en annan elevs synvinkel.
Det kan vara viktigt att de bilder eleverna tar med sig visar olika aspekter av deras bakgrund och land för att ge en så bred bild som möjligt och på så vis motverka fördomar. Att se många bilder på varierande omgivningar och människor kan bidra till att de övriga eleverna finner någon form av igenkänning i någon av bilderna. Ett annat sorts arbete med bilder kan vara att skapa egna bilder med tillhörande berättelser, det kan exempelvis skapas berättelser om ett barn som åker till andra länder och får använda sin fantasi och faktakunskap för att visa hur dessa länder ser ut och berätta om de upplevelser barnet är med om.36Skapande verksamhet är gynnsamt för de flesta barn, även om vissa behöver mer styrning än andra. Det ger eleven möjlighet att utforska och lära i sin egen takt och även att få vara med och själv bestämma vad som ska skapas. Elever som inte har en god språkförmåga kan även vara lika delaktig som de
33Sjöwall, s. 18.
34Svenska kommunförbundet: Integrationsberedningen, Fördel Mångfald: en samman hållen strategi för ökad integration, integrationsberedningens slutrapport (Stockholm: Mixi Print AB, 1999), s. 53.
35Sjöwall, s.122f.
36Ibid, s. 123f.
19 elever som har det. Det kan även vara lättare att hitta orden, både på svenska och på
modersmålet att använda när det finns något konkret att sätta dem till. Det finns oändligt många möjligheter i den mångkulturella skolan som bidrar till elevernas trygghet och utveckling av såväl kunskap som förståelse för andra människor.37
En mångkulturell miljö ger eleverna värdefulla verktyg för framtida samverkande med människor och det samhälle de är en del av. De får känna en trygghet i sin identitet, sitt ursprung och det de själva har lärt sig att känna igen. Om eleverna får positiva upplevelser av människor och andra kulturer än den egna minskar risken att det främmande är skrämmande.
Istället kanske en nyfikenhet och ett intresse för det skapas, en vilja att se och veta var de människor som möts kommer ifrån och vad de har upplevt i sitt liv. Det är en anledning till att det är så viktigt att ta tillvara på de kulturella tillgångarna som finns i dagens svenska
samhälle och skola.38
3.3.2 Skolan och hemmet
En god kontakt med hemmet är en förutsättning för ett fortsatt gott samarbete mellan hem och skola, vilket är det bästa för barnet, föräldrarna och skolan. Föräldrarna har en stor kunskap om barnet som är viktig för skolan att ha kännedom om som barnets vanor, rädslor, kontakter med andra barn och sådant som barnet gillar och blir glad av. Föräldrarna besitter även kunskap om barnets kultur och värderingar. Om barnet har ett annat födelseland än Sverige kan föräldrarna berätta om hur de har levt före dem kom till det nuvarande vistelselandet. För att skolans verksamma pedagoger ska få en god bild av barnet och kunna tillgodose dess behov är dessa kunskaper oerhört viktiga.39Det är dessutom viktigt med en god kontakt med hemmet är så att skolan ska kunna förmedla de bestämmelser som gäller skolan, exempelvis att alla barn har skolplikt vilket inte är en självklarhet för alla människor. Den obligatoriska skolan finns i tre steg, det första är att barnet ska gå i skola i nio år, det andra är att det är föräldrarnas skyldighet att se till att barnet får den utbildningen och det tredje är att
myndigheterna ska se till att det finns möjlighet för alla barn att gå i skolan. Genom dessa tre
37Nauclér & Melin, s. 55.
38Sjöwall, s. 133f.
39Nauclér & Melin, s. 51.
20 steg synliggörs vikten av ett gott samarbete mellan hem och skola, de ska verka tillsammans för att ge barnet goda möjligheter i sin utbildning som dessutom är dess rättighet. 40
Föräldrars förväntan på samarbetet mellan hem och skola varierar. Låginkomsttagare och föräldrar som invandrat till Sverige tenderar att medverka mindre vid aktiviteter som skolan anordnar för att stärka samarbetet mellan hem och skola. Detta kan vara aktivteter som föräldramöten, öppet hus och skolbesök. De föräldrar som deltar aktivt vid sådana aktiviteter är de som känner sig trygga i skolan och med läraren. Det betyder sedermera inte att de som deltar mindre aktivt inte bryr sig om sina barns skolgång, många av dem har tillförlit och hopp till att skolan ska ge deras barn de verktyg de behöver för fortsatt utbildning. Föräldrar som tillhör någon form av minoritetskultur i en majoritetskultur kan uppleva skolan som ett ställe där de känner sig obekväma, speciellt om det finns språkliga skillnader. Arbetstider kan också vara en faktor till ett mindre aktivt deltagande i skolverksamheten. Istället för att förvänta sig att föräldrar ska delta i skolverksamheten på ett sätt som kanske krockar med deras tider och livsstil som kan försätta dem i situationer där ett obehag eller en känsla av otillräcklighet uppstår kan skolor försöka nå föräldrar genom att hitta nya vägar. Föräldrarna kan bjudas in till skolan för att uppmuntra till en direkt kontakt med lärare som skapar en dialog på sätt som uppbringar en känsla av förståelse och av ett välkomnande. Det är en god idé att stödja och informera föräldrarna om användbara strategier som kan användas i hemmet som leder till framgångar i studierna och samverkan mellan hem och skola.41
Relationer med alla föräldrar kräver ett vårdande av den för att kunna föra en dialog och ha en gynnsam kommunikation. När det gäller föräldrar som har invandrat kan det tillkomma svårigheter i kommunikationen av flertalet anledningar. Det språkliga arbetet kan vara svårt till en början då föräldrarna kanske inte besitter kunskaper stora nog för att förstå vad som sägs, de svenska reglerna och värderingarna är nya för den som invandrat och det kan ta tid att förstå dem. Det finns ofta en rädsla för det nya i livssituationen. Dessa föräldrar är det oerhört viktigt att inte glömma bort. De måste få ges del i den nya kulturen och det nya levnadssättet, tillsammans med barnen. De måste ges möjligheter att berätta, fråga och diskutera. Ett öppet
40Seija Wellros, Ny i klassen. Om invandrarbarn i den svenska skolan (Malmö: Gleerups, 1992), s. 98.
41Bengt Spowe, Kultur som verktyg (Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB, 2007), s. 44ff.
21 samtal om förväntningar, orosmoment och barnens bästa är en nödvändig grund för en fortsatt god samverkan där ett kulturutbyte och möjligheterna att lära av varandra avsevärt ökar.42
42Heyman, s. 64ff .
22
4. Resultat av intervjuundersökning
I detta avsnitt redogörs intervjuundersökningen som syftar till att ta till fasta på hur dagens mångkulturella svenska skola bedriver sin verksamhet utifrån lärarens perspektiv. Deltagande i undersökningen är fyra lärare, verksamma inom varierande skolor och antal år i yrket.
Respondent 1: Verksam grundskolelärare, för tillfället klasslärare i en åk 1.
Respondent 2: Verksam grundskolelärare, för tillfället klasslärare i en åk 5.
Respondent 3: Verksam grundskolelärare, för tillfället klasslärare i en åk 4.
Respondent 4: Verksam grundskolelärare, undervisar i SV/ENG i en åk 6.
4.1 Den mångkulturella skolan
I intervjuerna framkommer det stora skillnader mellan de skolor de genomförts på. Skolorna som är belägna i stadsmiljö har många erfarenheter av kulturmöten samtidigt som skolorna belägna i en landsmiljö har en markant mindre erfarenhet av mångkultur. Det alla skolorna har gemensamt är att de alla har en mycket liten erfarenhet av möten med vuxna med andra kulturella bakgrunder än den svenska.
Det är när alla barn går i samma skola, i samma klassrum. Att alla elever ges plats. Och det gäller barn som kommer från andra länder såväl som de som har olika bakgrunder från Sverige. Det gäller även barns olika behov. En mångkulturell skola tycker jag är att alla får vara med och att alla får hjälp och stöd. (respondent 4).
Jag har inte så jättemycket erfarenhet av mångkultur, men för mig innebär en mångkulturell skola att det idag finns klasser med barn från många olika kulturer och där man försöker ta vara på det alla barn har med sig. (respondent 3).
Resultatet visar att det finns en skillnad när det gäller erfarenhet av mångkultur beroende på vart skolan är belagd, i lands- eller stadsmiljö. Det visar även att trots dessa skillnader är respondenterna överens om att det är den verklighet som idag finns. Med en mångkulturell skola är respondenterna överens om att det innebär att skolan undervisar elever med olika
23 bakgrunder och erfarenheter. Att alla elever skall ges plats och finnas i samma rum oavsett bakgrund.
4.2 Hur mångkultur tar sig uttryck i skolan
De fyra respondenterna har olika fokus när de beskriver hur mångkulturen kan göra sig synlig i skolan. Respondent 1 menar att det är synligt när det gäller högtider, då det kan uppstå mycket diskussioner som kommer från olika traditioner. Respondent 2 tar upp
genusperspektivet och menar att i vissa möten kan denne se skillnad i hur män och kvinnor ger och får respekt. Respondent 3 tar upp de fysiska betingelserna som att vissa flickor han mött i sin lärargärning burit slöja medans respondent 4 menar att hela skolsituationen och synen på skolan kan variera beroende på bakgrund och erfarenheter.
Runt högtider är det mycket diskussioner om hur vi firar dem. De faktorer som är synliga gäller egentligen alla barn, bara på olika sätt. Det är barn, det är individer. Men som sagt är det främst vid högtiderna som det kan märkas att vi har olika traditioner och då diskuterar vi mycket.
Mångkultur gäller ju även svenska barn. (respondent 1).
Det som kan märkas när barnen kommer från olika länder är att de kan ha väldigt olika syn på skolan. Ibland kan det upplevas som att fler svenska barn än de från andra länder ser skolan som något tråkigt och onödigt medans barn från andra länder ser det som en självklarhet och ett privilegium att få gå i skolan. Det tycker jag kan bli en intressant diskussion i gruppen, att vi har olika erfarenheter och åsikter som gäller skolan. (respondent 4).
Jag har flickor med slöja i min klass vilket är en fysiskt synlig faktor, men jag har aldrig upplevt att det är något de andra barnen ifrågasätter eller bryr sig om. De är alla vänner utan att det påtalas negativt att det kan finnas saker som skiljer dem åt. (respondent 3).
Resultatet visar att mångkulturen tar sig uttryck på flertalet olika sätt i dagens skola. Dessa uttryck beror på att alla elever kommer till skolan med olika bakgrunder och erfarenheter oavsett vilket land eleven kommer ifrån. Faktumet att de deltagande respondenterna visar varierande tankegångar gällande mångkulturens synlighet visar att det inte går att säga att mångkultur syns si eller så, utan att det är något som genomgående finns med i verksamheten.
24
4.3 Mångkulturens möjligheter och svårigheter
Det är klart att möjligheterna ses överhängande mot svårigheterna, även om de senare kan uppstå. Här ses ingen skillnad beroende på vilken skola respondenten är verksam på eller hur många år denne har i yrket. De alla är överens om att mångkultur gynnar eleverna och det samhälle vi lever i då det ger möjlighet att lära av varandra och skapar på så sätt en förståelse för medmänniskan.
Jag ser absolut mest möjligheter då vi kan ta del av varandras erfarenheter och liven som levts. Det är lätt att ta sitt eget liv för givet, att man har det så bra och då är det oerhört intressant och viktigt att visa att livet kan se olika ut men vara lika mycket värt. Och det är ett bra sätt att lära sig om världen, genom varandra. Det är också ett sätt att öka förståelsen för andra människor, att få veta att livsförhållanden kan se olika ut. (respondent 4).
Möjligheterna är ju jätteroliga för vi kan få reda på så mycket som vi inte kan gällande traditioner, andra länder och flera religioner framförallt. Svårigheterna är kanske det här att försöka ta fasta på att ”så här gör vi i Sverige, så här fungerar det i Sverige” – när man inte känner sig svensk. Det kan vara svårt att ha de olika identiteterna. (respondent 2).
Möjligheten för alla barn är att de får lära om varandra och se annat än vad de alla har vana av hemifrån. Det jag kan känna som en svårighet som lärare är att det kan vara svårt ibland när min kunskap brister, att kanske inte kunna stötta så mycket som jag skulle vilja i deras
utveckling.(respondent 3)
Möjligheterna är att vi får intressanta diskussioner för barnen har andra värderingar bakom sig, och andra erfarenheter. Eleverna gillar att dela med sig av sina erfarenheter och få utrymme att berätta och även lyssna på sina kamrater. (respondent 1).
Resultatet visar att möjligheterna en mångkulturell skola ger är att eleverna ges möjlighet att lära om och av varandra och sin omvärld genom samtal, diskussion och berättande. Alla respondenter betonar hur positivt och lärorikt det är för eleverna att få ta del av varandras erfarenheter och bakgrunder samt att det är viktigt för eleverna att få dela med om sig själva.
Svårigheterna som ses är att lärarens egen kunskap brister som gör att det kan vara svårt att stötta på ett bra sätt i vissa situationer samt att det kan ses svårt för de elever som lever flerkulturella att hantera dessa två identiteter. Men till syvende och sist visar resultatet att det finns oändliga möjligheter när det kommer till den mångkulturella skolan som bör tas vara på.
25
4.4 Att synliggöra olika kulturer
För att synliggöra alla elever är det också nödvändigt att synliggöra fler kulturer än
majoritetskulturen som i detta fall är den svenska. För att ge alla elever en känsla av att det de bär med sig till skolan är betydelsefullt behöver de alla uppmärksammas. Respondenterna ger olika förslag på hur detta arbete kan bedrivas, både med utgångspunkt från läraren och från eleverna. De menar alla att det är viktigt att läraren besitter kunskap om de kulturer och religioner som finns i rummet för att på ett bra sätt kunna synliggöra dem.
Det är just det här att ta del av elevernas erfarenheter. Vi blir rikare av varandras erfarenheter. Det är viktigt att ta in dessa erfarenheter och att man lyssnar på eleverna, en del av dem har jättehäftiga saker att berätta. (respondent 2)
Ett bra sätt att lära av varandra är att låta barnen intervjua varandra och ges möjlighet att berätta om varandra i klassen. Jag har inte varit verksam så länge, så jag har inte haft möjlighet att testa så mycket. Jag försöker alltid att få alla elevers röster hörda, det anser jag är oerhört viktigt. Att vi tar del av varandra. (respondent 4).
Resultatet visar att lärarna som deltagit i denna studie anser att ta del av varandras erfarenheter och synliggöra dem är berikande. Två av respondenterna använder sig av modersmålslärare i klassrummet såväl som i enskild modersmålsundervisning och dessa är även dem med och utbyter erfarenheter. De menar att alla erfarenheter är värda att utbytas och kan bidra med lärdomar för alla. För att skapa ett mer strukturerat berättande föreslog
respondent 4 att låta eleverna intervjua varandra och återberätta varandras berättelser för de övriga eleverna i gruppen. För att detta skall vara möjligt kräver det att eleverna verkligen lyssnar och sätter sig in i det som den intervjuade berättar för att kunna återberätta på ett trovärdigt och ärligt sätt och på så vis synliggöra den intervjuades erfarenheter för
klasskamraterna. Det finns många förslag på hur ett arbete med att synliggöra de erfarenheter, kulturer och bakgrunder som finns i rummet kan bedrivas, men det ständigt återkommande berör snarare ett grundläggande förhållningssätt snarare än specifika arbetsmetoder. Resultatet visar att viljan att utmana, lära om och av, att lyssna och berätta är en utmärkt bas att stå på gällande att synliggöra olika kulturer som bär med sig varierade erfarenheter och bakgrunder.
26
4.5 Skolan och elevens kulturella tillhörighet
Respondenterna menar att det är viktigt att alla elever får lära känna sin egen kulturella identitet likaväl som majoritetskulturens. Respondent 4 anser att det är en självklarhet som skapar en trygghet hos individen och på så vis ger en god förutsättning för att känna tillhörighet i sin egen kultur och i majoritetskulturen. Respondent 3 menar att denna skulle vilja bidra till att eleverna lär känna sin egen kulturella tillhörighet mer än vad som nu är fallet då denne anser att den egna kunskapen brister. Respondent 1 och 3 tar hjälp av
modersmålslärare då det ger eleverna en större möjlighet att i samband med språkinlärningen även få kulturell utveckling och lärdomar gällande den. Respondenterna är överens att eleverna här är en stor tillgång i varandras identitets utveckling, då de har möjligheten att lära känna varandra och lära av varandra gällande kulturer, traditioner och religioner. Eleverna bör uppmuntras att känna en trygghet i sig själva och i sin kulturella tillhörighet samt ges tillfällen att berätta och bli hörda.
Jag kan tyvärr inte ge de barn med annan kultur än den svenska så mycket då jag inte besitter nog kunskaper. Det blir i mest mån gällande högtider. Jag kan ge så mycket jag kan av den svenska kulturen, som de även växer in igenom att de är bosatta i Sverige. De barn som har hemspråk får med sig en del av deras egen kultur i den undervisningen. (respondent 3).
Det är oerhört viktigt att eleverna får lära känna sin egen kulturella identitet likaväl som en svenska kulturella tillhörigheten. Det stärker eleverna om de tillåts vara den person som de är. Får man växa i sin egna kulturella identitet skapas en trygghet som möjliggör en trygghet i
majoritetskulturen. Det ger eleverna bra förutsättningar att hantera faktumet att de blir flerkulturella i sig själv. (respondent 4).
Jag delar inte upp barnen efter något mer än efter deras individualitet. Alla har samma chanser och samma möjligheter. Man försöker vara rättvis, men det kan det ibland vara svårt för barnen att se det. Jag varierar medvetet så att barnen hamnar med barn från andra kulturer och från sin egen kultur, med både pojkar och flickor så att möjligheterna att de lära av varandra hela tiden finns med.(respondent 1)
Resultatet visar att skolan spelar en stor och viktig roll gällande elevernas identitetsutveckling och vad det innebär. Att eleverna ska erhålla en gynnsam och positiv identitetsutveckling bör grundas i att de ska känna en trygghet i sig själva och i sin omgivning. Som respondenterna berättar är detta grunden för att eleverna skall kunna lära om och av varandra på ett sätt som
27 inte skapar en rädsla för det som är främmande i jämförelse med de egna erfarenheterna utan kan istället skapa ett tillåtande, nyfiket förhållningssätt. Att eleverna är nyfikna på varandras erfarenheter och bakgrunder är en bra utgångspunkt för att synliggöra de bakgrunder, erfarenheter, kulturer, religioner och traditioner som finns i rummet. För barn som befinner sig i en situation som gör dem flerkulturella är detta oerhört viktigt för då det ibland kan vara svårt att hantera de två identiteterna, att tillhöra sin egen minoritetskultur i en majoritetskultur.
4.6 Att leva i ett globaliserat samhälle
Dagens skola är mångkulturell, dagens samhälle är ett mångkulturellt samhälle. Idag lever vi i en globaliserad värld där människor från världens alla länder finns i alla länder. Detta bidrar till att vi möter världen genom att leva och verka i dagens samhälle. Dagens elever är de som ska föra vårt samhälle vidare och utveckla det på alla plan. För att eleverna skall förberedas på att verka i ett globaliserat samhälle kräver det att skolan har ett förhållningssätt som förmedlar alla människors lika värde oavsett bakgrund. Respondenterna är överens om att skolan spelar en stor roll i att förmedla dessa grundläggande mänskliga värden och lägger stor vikt vid detta arbete. Deras grundsyn som är genomgående är att alla elever skall synliggöras och få ta del av varandras erfarenheter för att skapa en trygghet i sig själva, med varandra och i sin omgivning.
Det är bra att de finns i samma rum alla barnen och att de är kompisar. De är individer och det handlar inte om vart man kommer ifrån, det handlar om barnet - hur det än är och vart de än kommer ifrån.(respondent 1)
Jag anser att skolans förberedelse för eleverna att leva i ett globaliserat samhälle sker genom att det blir en självklarhet att alla människor är lika mycket värda oavsett bakgrunder. Och att vi tar tillvara på varandras berättelser och lär av varandra. (respondent 3)
Att alla accepteras för den man är, att ingen ska behöva ändra på sig själv. Att alla ska kunna vara trygga i sig själv och känna sig sedd och accepterad. Alla i skolan måste hjälpas åt för att skapa förutsättningar för eleverna att leva och känna sig trygga i det samhälle vi lever i, att de känner att de har oerhört stora möjligheter i sina liv. Det är även viktigt att inkludera föräldrarna, man måste lära känna människorna runt eleven och bygga en trygg relation. (respondent 4)
28 Jag menar att eleverna får en god grund att stå på för deras framtid just genom att visa på
varandras likheter och olikheter, för att vara medveten om att vi alla i grunden är lika, fast olika.
(respondent 2).
Resultatet visar att alla respondenter anser att skolan har en stor roll gällande elevernas nu och framtid. De menar att tryggheten i nutiden skapar en trygghet i framtiden. Att eleverna känner trygghet i sig själva, tillsammans med sina medmänniskor och i sin framtid är av oerhört stor vikt för att eleverna skall kunna se människan och inte dess attribut. Trygghet skapar en nyfikenhet till det som är främmande istället för en rädsla föret, en rädsla som lätt skapar fördomar. Att eleverna växer upp tillsammans och finns i samma skola, i samma klassrum ger dem en kunskap om varandra och varandras erfarenheter och bakgrunder. Det ger eleverna möjligheten att se att alla människor är lika även om det finns olikheter, och att dessa olikheter är ett lärtillfälle som utvecklar förmågan att förstå och sätta sig in i andra människors levnadsregler och känsloliv. En respondent påpekar vikten av en relation med elevernas närstående för att skapa en trygghet och förståelse på fler plan, för elevens,
föräldrarnas och skolans bästa möjlighet att ha en positiv samverkan. Respondenterna menar att eleverna förbereds för att leva i ett globaliserat samhälle genom att bara vara i skolan och möta människor med andra kulturer, bakgrunder, erfarenheter, religioner och traditioner för det är vad de kommer fortsätta möta resten av deras liv. Det är viktigt att komma ihåg att det förhållningssätt eleverna bygger upp under sin skoltid kommer bäras med genomgående i deras liv. Får de med sig ett öppet förhållningssätt, en nyfikenhet och vilja att lära minskar risken för fördomar och ett öppnare, tryggare samhälle skapas är alla tillåts vara med.
29
5. Diskussion
Mitt intresse för den mångkultur som ses i klassrum i Sverige idag har länge funnits där, men växte i takt med min genomförda verksamhetsförlagda utbildning. Under flertalet av dessa perioder har jag varit verksam i en skola där mångkulturen ses tydligt. Det är en hög andel elever från andra länder och kulturer än den svenska, samtidigt som kulturella skillnader även ses mellan de svenskfödda eleverna. Den viktigaste lärdomen jag tar med mig från min verksamhetsförlagda utbildning är att se alla elever som individer, att se deras bakgrund och erfarenheter som de alla bär med sig in i rummet. Med detta arbete har jag tagit fasta på vad begreppet mångkultur innebär och hur mångkulturen kan användas i elevernas kunskaps- och identitetsutveckling. Jag har valt att begränsa arbetet i form av ur vilket perspektiv jag använt.
Jag har beskrivit mångkultur dels ur ett generellt perspektiv, dels ur skolans perspektiv. Men främst har jag sett på mångkultur ur lärarens perspektiv. Jag har valt att fokusera på hur läraren arbetar med mångkulturell undervisning för att det är som lärare jag kommer att arbeta.
Mitt syfte och frågeställningar med detta examensarbete är att beskriva vad mångkultur i skolan innebär och hur det tar sig uttryck. Det är även att ur lärarens perspektiv beskriva hur dagens svenska skola bedriver undervisning gällande mångkultur. Jag menar att jag mött mitt syfte och mina frågeställningar då jag ger en bild genom forskning och övrig litteratur samt genom intervjuundersökning.
Begreppet kultur har flera innebörder. Detta examensarbete behandlar kultur som den tillvaro människor lever i. Det är en tillvaro som är strukturerad efter gruppens gemensamma
grundvärderingar, regler och normer skapas utifrån dessa. Seija Wellros menar att de normer som en grupp delar skapar en känsla av igenkännande och trygghet för dess medlemmar, men det bidrar även till att det som faller utanför normens ramar ses som främmande och onormalt i förhållande till gruppen som ses som det normala. Det är av stor vikt att bli medveten om sin egen kultur och dess levnadsregler för att kunna skapa en öppenhet mot det som ses
annorlunda i jämförelse. Då kan istället en nyfikenhet infinnas och möjligheterna för ett kulturutbyte ökar då även risken för kulturkrockar minskar. Detta betonas även i respondenternas tankar då de menar att det är viktigt att synliggöra alla elever och alla kulturer och erfarenheter för att kunna skapa ett rum där eleverna uppmuntras att lära om och av varandra. Utöver en ny fysisk miljö ställs den immigrerade inför ett nytt regel- och
30 normsystem då även grundvärderingarna kan skilja från den tidigare. Om inte språket ännu behärskas är risken för en känsla av utanförskap stor då det både är svårt att förstå sin
omgivning och att göra sig själv förstådd. Om en människa inte känner sig värdesatt och sedd är chansen stor att det påverkar identitetsutvecklingen negativt. Ett barn som växer upp som medlem i två olika kulturer får ofta två olika svar i sitt identitetssökande, ett från sin egen kultur och ett från majoritetskulturen. Det är viktigt att hela barnets omgivning, hem och skola samverkar och för en öppen dialog för att ge barnet en positiv identitetsutveckling.
Socionomen Anna-Greta Heyman menar att barnet behöver möta acceptans och respekt för sin individ, kultur och sitt språk så att det känner en trygghet i sig själv. Barnet behöver en stark kulturell identitet för att våga delta i den nya kulturen. I dagens skola sker kulturmöten på en ständig basis, alla elever och alla vuxna som finns i skolan har med sig en bakgrund fylld av erfarenheter. Det finns människor som kommer från andra länder, med en annan kultur och det finns människor som kommer från Sverige, även de med varierande kulturer.
Fördomar som kan uppstå i möten med människor från andra kulturer beror i högsta grad på okunskap. Därför är det viktigt att synliggöra de kulturer som finns i rummet, dels för att bekräfta eleverna och dels för att lära om och av varandra för att på så vis skapa ett öppet rum där alla accepteras för den dem är.
Jag har valt att intervjua fyra lärare som är verksamma inom olika åldrar i grundskolans tidigare år, på olika skolor och både i stads- och lantmiljö. Detta har jag valt för att jag ville få med ett varierat förhållningssätt och se om deras tankegångar och erfarenheter skiljer sig åt beroende på i vilken miljö de är verksamma i. De intervjuade lärarna har varierade
erfarenheter av kulturmöten. Av de fyra respondenterna menar hälften av dem att det är viktigt att komma ihåg att kulturella skillnader även finns inom majoritetskulturen, i detta fall den svenska. Alla menar att de mött få vuxna i skolan som är av en annan kultur, det är i de flesta fall de modersmålslärare som finns på skolan. Elever med olika kulturella bakgrunder har de alla haft i sitt klassrum, dock i väldigt olika utsträckning. Två av dem har sjuttio procent elever med annan kulturell bakgrund i sitt klassrum, medans en annan endast haft två elever som är utlandsfödda under hela sin lärargärning. Det visar att det är stora skillnader beroende på var skolan är belägen, det är vanligare att ha en högre andel elever med annan kulturell bakgrund i stadsmiljö än vad det är i landsmiljö. Det kan vara beroende på flera anledningar. För det första finns det många fler invånare i en stad än vad det finns i en liten
