Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen

Utbildningsgruppen Göteborg 22 november 2012

Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen

Plats: GR, Rum Tistlarna (255) och Nordkoster (253) Ledamöter

Helene Odenjung (FP), Göteborg, Ordförande Carola Granell (S), Stenungsund, Vice ordförande Kristina Tharing (M), Göteborg

Robert Hammarstrand (S), Göteborg Jan Österdahl (M), Kungsbacka Peter Ohlsson (S), Ale

Lars-Inge Stomberg (M), Partille Rutger Fridholm (MP), Lerum Leif Håkansson (S), Lilla Edet Evalotta Liljenzin (M), Härryda Mats Pilhem (V), Göteborg Maria Brauer (S), Öckerö Claes Olsson (M), Mölndal

Pär-Göran Björkman (S), Alingsås Håkan Olsson (FP), Kungälv Rosita Runegrund (KD), Tjörn Föredragningar

1. Redovisning av arbetet i Plug In (Christel Bäckström) 2. Presentation av Framtidens Ledare (Sofia Larsson)

3. Redovisning från mässan Mötesplats Skola 29-30 oktober (Sofia Larsson) 4. GR Utbildnings webbtjänst på läromedelsområdet - Användarintroduktion

(Lars Björn)

Överläggning i partigrupper Sammanträde

Beslutsärenden

1. Val av protokolljusterare

2. Förslag till prolongering av samverkans avtal avseende vuxnas lärande (Handlingar bifogas)

3. Förslag till Utbildningsgruppens Inriktning 2014 (Handlingar bifogas)

4. Arbetet med uppdatering av datasystemet för gymnasieantagningen och dess finansiering (Handling bifogas)

Informationsärenden

5. Mässan Mötesplats Skola 6. Arbetet i Plug In

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Övriga ärenden

Kallelser, protokoll och övrigt material från Utbildningsgruppens sammanträden återfinns på GR Utbildnings webbsida www.GRkom.se/Utbildning.

Vid förhinder var vänlig meddela Cecilia Salmi cecilia.salmi@GRkom.se

Välkomna Börje Rådesjö

Utbildningschef /Peter Holmström

MISSIV Utbildningsgruppen 2012-11-29 ÄRENDE 2 Till Utbildningsgruppen Förslag till

Prolongering av samverkansavtal kring yrkesinriktad

vuxenutbildning i Göteborgsregionen 2013

Sedan 1 januari 2010 finns ett samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenutbildning i Göteborgsregionen, vilket löper ut 31 december 2012. Detta avtal, till vilket samtliga medlemskommuner är anslutna, bygger på kommunvisa bedömningar avseende den ömsesidiga nyttan av samverkan på vuxenutbildningsområdet.

Utbildningsgruppen uppdrog 121025 åt Utbildningschefen att förbereda för en prolongering av befintligt avtal.

I förslag till prologerat avtal, daterat 121105, anges att detta ska vara elva månader och gälla under perioden 2013-02-01 - 2013-12-31. Förslaget innebär en ren förlängning av befintligt avtal.

Förslaget till prolongering av avtalet förutsätter, likväl som gällande avtal, inte alla medlemskommuners deltagande.

Utbildningsgruppen uppdrog 121025 dessutom åt Utbildningschefen att formulera uppdrag kring alternativa finansieringsformer jämte möjlighet för kommunerna att variera sina insatser kring yrkesinriktad utbildning i Göteborsregionen.

Utbildningsgruppen föreslås besluta

att för sin del godkänna förslaget till prolongering av nu gällande samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenutbildning, daterat 121105, att gälla under perioden 2013-02-01 - 2013-12-31,

att föreslå förbundsstyrelsen att

a) rekommendera medlemskommunerna godkänna förslaget till prolongering av nu gällande samverkansavtal för yrkesinriktad

vuxenutbildning, daterat 121105, att gälla under perioden 2013-02-01 - 2013-12-31,

b) besked om godkännande av avtalet ska vara GR tillhanda senast 2013-01-31,

c) medge att kommun som så önskar inbetalar mer än 33 kr per kommunmedborgare för yrkesinriktad vuxenutbildning avseende 2013, d) ge GR Utbildning mandat att söka eventuella statliga medel, EU-medel

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

eller andra externa medel avseende yrkesinriktad vuxenutbildning under avtalstiden, samt

att förklara Utbildningsgruppens beslut omedelbart justerat. Göteborg 5 november 2012

Börje Rådesjö

Ändrad text är rödmarkerad och understruken Förslag till

Prolongering av

avtal kring fördjupad regional satsning på

vuxnas lärande i Göteborgsregionen

2013-02-01--2013-12-31

1. Avtalsparter

Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande

medlemskommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum,

Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö.

2. Avtalets syfte

Avtalets syfte är att bidra till uthållig tillväxt inom Göteborgsregionen och i detta arbete främst stödja och samverka med regionens näringsliv/arbetsliv. Avtalet bygger på en plattform för vuxnas lärande fastställd av GRs Utbildningsgrupp 2008-12-04.

Avtalet avser att utöka satsningen på tillväxtskapande yrkesutbildningar, benämnda

avtalsutbildningar, i likhet med de utbildningar som ingår i befintligt samverkansavtal.

Avtalets bärande idé är att utnyttja avtalsparternas samlade kapacitet av

utbildningsresurser och studerande samt att härigenom optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur både ett ekonomiskt perspektiv och ur ett kvalitetsperspektiv.

Avtalsutbildningarna ska stödja regionens arbetsliv inom såväl privat som offentlig sektor. Urvalet av utbildningar sker därför i nära samverkan med arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen samt i dialog med Göteborgsregionens högskolor och universitet liksom med andra direkt berörda. Antagning och urval sker med beaktande av vad som anges i skollagen (1985:1100), förordningen om kommunal vuxenutbildning (2002:1012) samt förordning om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (2009:43). GRs virtuella kompetensråd för vuxnas lärande har en central ställning i dessa kontakter. Validering av befintlig kompetens är en naturlig del av formell utbildning för vuxna.

3. Avtalets omfattning

Avtalsutbildningarna i Etapp 4 omfattar yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning för vilken statsbidrag lämnas enligt förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning samt gemensamt beslutade yrkesutbildningar inom den reguljära kommunala vuxenutbildningen enligt förordning om kommunal vuxenutbildning (2002:1012).

4. Avtalstid

Avtalet omfattar perioden 2013-02-01--2013-12-31.

Parternas ambition är att träffa ett nytt avtal att gälla efter detta avtals utgång. Genom detta avtal upphör tidigare avtal om samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som gällt inom GR.

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen

2012-11-05 2013-02-01 – 2013-12-31

2 5. Roll- och ansvarsfördelning

5. 1 Utbildningsgruppen (GRs politiska styrgrupp för skola och utbildning)

Utbildningsgruppen fattar beslut om de kriterier och andra villkor som ska ligga till grund

för de utbildningssatsningar som ska genomföras inom ramen för detta avtal. Vidare godkänner Utbildningsgruppen förfrågningsunderlagen samt tar ställning till resultaten av de effektstudier som genomförs. Utbildningsgruppen fattar beslut om påtalande av

kvalitetsbrister i huvudmannakommun.

5.2 Förvaltningschefer med ansvar för vuxnas lärande (nedan benämnt Vux-UC) Ett nätverk, Vux-UC, inrättas, vilket utgörs av förvaltningschefer med ansvar för vuxnas lärande representerande Göteborgs stad samt noderna. Vidare är utbildningschefen på GR ledamot.

Utbildningscheferna i de kommuner vilka ansluter sig till avtalet utser representanter i Vux-UC samt dess ordförande.

Vux-UC bereder de ärenden inom ramen för avtalet, listade ovan, som

Utbildningsgruppen har att ta ställning till. Vidare tar Vux-UC beslut om riktlinjer och principer för hantering av avtalsutbildningarna (samtliga utbildningar som genomförs inom ramen för detta avtal). Vux-UC beslutar om utbildningsområden,

marknadsföringsinsatser, de frågor som rör uppföljning, utvärdering och utveckling. Vux-UC fattar beslut om påtalande av kvalitetsbrister i avtalsutbildning.

5.3 Nätverket för Vuxenutbildningsansvariga (nedan benämnt Vuxgruppen)

Vuxgruppen bereder de ärenden inom ramen för avtalet, listade ovan, som Vux-UC har

att ta ställning till. Vuxgruppen ansvarar för arbetsmarknadssamråd, samråd med arbetsmarknadens parter och för dialogen med det virtuella kompetensrådet och detta som ett viktigt led i att ta fram förslag på utbildningsområden. Vuxgruppen svarar för fördelning av uppdrag till huvudmannakommuner.

5.4 Hemkommun

Med hemkommun avses den kommun där person bor (är folkbokförd) som kan komma i åtnjutande av de utbildningar som detta avtal omfattar. Hemkommun ansvarar för vägledning av den enskilde, medverkar i information om och marknadsföring av det regiongemensamma vuxenutbildningsutbudet samt behörighetsgranskar de ansökningar som inkommer, vilka därefter tillställs en samordningsfunktion på GR för vidare befordran till huvudmannakommun som genomför antagning avseende aktuell utbildning.

5.5 Huvudmannakommun

Huvudmannakommun är den kommun, där utbildningen genomförs och som har

myndighetsansvaret för de utbildningar som utförs i GRs regi. Denna

myndighetsutövning inbegriper antagning, rektorsfunktion, kvalitetssäkring, återkoppling till hemkommun samt avstämning och uppföljning av det ekonomiska system som

inrättas med anledning av detta avtal. I de fall huvudmannakommun också är anordnare utses särskild granskningskommun.

5.6 GR Utbildning

GR Utbildning ansvarar för upphandling enligt LOU av utbildningarna, fattar s k

tilldelningsbeslut samt avropar uppdrag. GR Utbildning är avtalsslutande part i

förhållande till utbildningsanordnaren, vilket innebär att GR Utbildning har det yttersta ansvaret i förhållande till utbildningsanordnaren. GR Utbildning svarar för övergripande administration och samordning av de ekonomiflöden som blir resultatet av de

utbildningsvolymer som genomförs, samt för effektstudier, övergripande styrning och marknadsföring av uppdragsutbildningarna.

5.7 Utbildningsanordnare

De utbildningsanordnare som upphandlas genomför utbildningarna i enlighet med den offert som godtagits samt svarar för studerandestöd och vägledning i skälig omfattning under studietiden, vilket preciseras i upphandlingsavtalet. Utbildningsanordnare kan vara såväl kommunala som privata aktörer.

6. Ekonomi

6.1 Hantering av tillskjutna gemensamma medel

Avtalsutbildningarna baseras på en grundpost, vilken utgörs av de kommunala resurser som avtalsparterna anslår, samt det särskilda statsbidraget för utbildningar inom yrkesvux.

De kommuner som ansluter sig till avtalet ska årligen bidra med kommunala resurser motsvarande 33 kr/inv (avser våren 2011 baserat på kommunernas folkmängd 2012-12-31). Beloppet justeras årligen och baseras på kommunernas folkmängd vid föregående års slut.

Finansieringsmodellen innebär att varje avtalsparts andel av de samlade

avtalsutbildningarna står i direkt proportion till de ekonomiska resurser som tillskjutits av respektive avtalspart.

I det fall kommunerna genom GR Utbildning svarar för en gemensam

statsbidragsansökan för avtalsparterna, förutsätts hela det beviljade statsbidraget ingå i de gemensamma regionala yrkesutbildningar som GR Utbildning samordnar. När

statsbidraget beviljats redovisar GR varje avtalsparts del av statsbidraget utifrån kriterierna befolkningstal och arbetslöshetstal enligt SCB och Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel som respektive avtalspart satsat av de genomförda

avtalsutbildningarna kommer respektive kommuns medborgare till godo, vilket innebär att kommunernas tillskjutna medel används enbart av de egna kommuninvånarna. Betalningen erläggs genom delbetalningar samt i en slutavräkning till GRs plusgirokonto 62 55 16 - 0.

6.2 Avstämning och betalning

GR Utbildning administrerar centralt ett avräkningssystem som innefattar varje avtalsparts tillskjutna resurs.

GR Utbildning svarar för avstämning och uppföljning gentemot avräkningssystemet av respektive avtalsutbildning i enlighet med de kriterier, som fastställts i avtalen med respektive utbildningsanordnare.

Huvudmannakommunen fakturerar GR Utbildning löpande enligt gällande avräkningssystem.

Hemkommunen vid intagningstillfället behåller betalningsansvaret för första halvåret om en studerande byter hemkommun.

6.3 Avsättning av särskilda medel och övriga kostnader

För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som belastar huvudmannakommun tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt och i förhållande till kommunernas andelar av det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräkningssystemet.

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen

2012-11-05 2013-02-01 – 2013-12-31

4 För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som

belastar GR tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt på kommunerna i förhållande till kommunernas andelar av, och inom ramen för, det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräkningssystemet.

6.4 Prislista

Priserna för avtalsutbildningarna baseras på de avtal som GR tecknat med utbildnings-anordnare i samband med upphandlingen.

7. Utbildningarnas kvalitet 7.1 Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av utbildningsanordnarnas avtalsutbildningar genomförs i enlighet med de kriterier som fastställs i förfrågningsunderlaget och utifrån vilka avtalen tecknats. Huvudmannakommunen genomför kvalitetsredovisning i enlighet med de avtalade kvalitetskriterierna.

I det löpande utvecklingsarbetet ingår också att GR Utbildning gör uppföljning och utvärdering av, dels de regionalpolitiska utbildningsmål som förbundsstyrelsen antagit, dels det löpande arbetet med en samlad styrning av kvalitetsarbetet avseende

avtalsutbildningarna.

Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för vuxenstuderande.

7.2 Åtgärder vid kvalitetsbrist

Åtgärder vid kvalitetsbrist genomförs i enlighet med de avtal som tecknats med utbildningsanordnarna.

Om Vux-UC bedömer att det finns kvalitetsbrister i någon avtalsutbildning är

huvudmannakommunen skyldig att ge utbildningsanordnaren möjlighet att redovisa sin ståndpunkt. Om huvudmannakommunen vidimerar den framförda kritiken är den skyldig att senare för

Vux-UC redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att eliminera dessa brister. Vid oenighet mellan UC och huvudmannakommunen om huruvida brister föreligger är det Vux-UCs uppfattning som ska gälla i förhållande till utbildningsanordnaren.

Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i huvudmannakommunen förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda

Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i

Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. Om huvudmannen inte vidimerar kritiken och Utbildningsgruppen står fast vid sin ståndpunkt, ska medling ske enligt punkt 10.

8. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande

Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i

kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar.

9. Övriga villkor

Varje avtalspart ska marknadsföra och informera om samtliga avtalsutbildningar. Vux-UC svarar för den gemensamma informationen. Marknadsföring av utbildningarna sker i gemensam form.

10. Tvist

Tvist med anledning av detta avtal mellan avtalsparterna löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. 11. Godkännande

Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse eller av den utsedd person, senast 31 januari 2013 vara GR tillhanda.

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2012-11-05 2013-02-01 – 2013-12-31 6 För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs stad Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande

För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals stad Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Utbildningsgruppens Inriktning 2014

Utbildningsgruppens presidium har uppdragit åt Utbildningschefen att presentera ett förslag till Utbildningsgruppen avseende verksamhetsinriktning för 2014.

Ett förslag till Inriktning 2014, daterat 121106, översänds.

Uppdatering av innehållet kommer att ske i mitten av december, där siffror och värden för 2012 redovisas och där uppgifterna för 2011 redovisas inom parentes (avser

faktarutorna).

Efter godkännande i Utbildningsgruppen ska inriktningsdokumentet sammanställas med liknande dokument från GRs övriga politikområden och fogas samman till ett förslag till verksamhetsplan avs hela GR för 2014.

Denna verksamhetsplan utsänds därefter, tillsammans med förslag till budget för 2014, till medlemskommunerna för ställningstaganden under våren 2013. Hela materialet ska sedan godkännas av GRs förbundsfullmäktige 11 juni 2013.

Utbildningsgruppen föreslås besluta

att för sin del godkänna förslag till Utbildningsgruppens Inriktning 2014, daterat 121106.

Göteborg 8 november 2012 Börje Rådesjö

Förslag till inriktning för

Utbildningsgruppen

₂₀₁₄

2

Innehåll

Några

utgångspunkter

sid.

3

Styrgruppens

roll

sid.

3

Vision

-

Inriktning sid.

3

Mål

sid.

5

Strategier

sid.

7

Aktiviteter och löpande verksamhet

sid. 10

Läromedelssamverkan

sid.

10

Skola-arbetslivsamarbete

sid.

11

Kompetensutveckling för pedagoger och ledare

sid. 12

Det

öppna

utbildningslandskapet

sid.

13

detsamma och det skickas därefter på remiss till medlemskommunerna i början av 2013. När svar inkommit bearbetas dessa och slutligt förslag läggs på Förbundsfullmäktiges bord den 11 juni 2013. Detta beslut blir startskottet för ett arbete, vilket syftar till att ge Utbildningsgruppens verksamhet den inriktning som fullmäktige ställt sig bakom innebärande att ”Inriktning 2014” implementeras redan under andra halvan av 2013.

Den inledande texten vilken behandlar Utbildningsgruppens roll och vision samt angivna mål och strategier ligger fast sedan några år tillbaka. Det avslutande avsnittet ”Aktiviteter och löpande verksamhet” uppdateras och förnyas årligen.

Styrgruppens roll

Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Utbildningsgruppen utses av Förbundsfullmäktige.

Utbildningsgruppens verksamhet legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot utbildningsområdet. Ytterligare information om Utbildningsgruppen och GRs övriga styrgrupper redovisas i styrelsehandling ”GRs styrgruppers roller och mandat” (dnr.

09-101-010), vilken bl.a. återfinns på www.grkom.se/utbildning2014.

Vision – inriktning

Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och

insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, teknisk, social eller kulturell art. Studerande skall också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder och funktionshinder.

Visionen inrymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Den pedagogiska utmaningen återfinns i förbundsordningen, men också i avtal som reglerar samverkan kring läromedelssamordning, ledares och medarbetares kompetensutveckling, skola/ arbetslivskontakter samt avseende kostnads- och kvalitetsjämförelser. Även arbetet med att skapa det öppna utbildningslandskapet är accentuerat i förbundsordningen. Regionala samverkansavtal och överenskommelser kring interkommunala ersättningar finns för samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för.

I Utbildningsgruppens arbete antas att satsningar på utbildning och kompetensutveckling på det livslånga lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av ett hållbart välstånd. De ger människor bättre förutsättningar att möta vardags- och arbetslivets krav och skapar förutsättningar att hantera satsningar på integration, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. Det är mot denna fond som Utbildningsgruppens vision skall förstås. Med ökad global konkurrens måste utbildningsinsatserna med nödvändighet bli alltmer kvalificerade. Konkurrensen om bland annat arbetstillfällen, kompetenta medarbetare och företagsetableringar hårdnar väsentligt. Ett stort antal nationer gör idag kraftfulla satsningar på utbildningsområdet. Utvecklingen innebär att, inte bara jobb med låga förädlingsvärden flyttar utomlands, utan också mer kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklingsverksamhet.

4

Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund som regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet skall ses. Det bidrar sammantaget till både högre kvalitet och bättre kostnadseffektivitet. Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i sam-hällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande mångfalds- och jämlikhetsfråga. Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle.

Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbild-ningsområdet, vilken idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. En verksamhet som i flertalet medlemskommuner utgör över 50 % av den samlade omsättningen. Ca 210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 500 skolledare omfattas av samarbetet. Det regiongemensamma arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet

åstadkommes. Vid en jämförelse med de andra två storstadsregionerna kan samman-fattningsvis följande konstateras.

Göteborgsregionens medlemskommuner har:

• högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, • lägst kostnad per elev i grundskola, • lägst kostnad per elev i gymnasieskolan, • lägst andel folkbokförda elever på IV-program, • högst andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola, • högst andel gymnasieelever, tillsammans med Stor-Malmö som fullföljt utbildningen inom fyra år.

Beträffande genomsnittligt betygsvärde i grund- och gymnasieskola placerar sig GR på en andra plats efter Stor-Stockholm. En jämförelse med övriga storstadsregioner visar att GRs medlemskommuner på årsbasis har ca 460 mkr lägre kostnader för sin grund-skoleverksamhet än Stor-Stockholm och ca 350 mkr lägre kostnader än Stor-Malmö. Motsvarande siffra för gymnasiet är drygt 220 mkr jämfört med Stor-Stockholm, och knappt 200 mkr jämfört med Malmöregionen. Sammantaget är således kostnaderna för ungdomsskolan i GR kommunerna årligen 550-680 mkr lägre än i de övriga storstadsre-gionerna.

Mål för den pedagogiska verksamheten inom Utbildningsgruppens ram: • Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola-arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, skall Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner. • 100 % av brukarna av detta utbud skall instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter. • Verksamheterna skall omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer.

• Verksamheten skall medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.

• Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna skall behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka.

• Hela det pedagogiska utbudet skall kännetecknas; - av rationalitet exv. genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - av brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt samt - av framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling.

Generella mål för Utbildningsgruppens arbete:

• Utbildningsgruppen skall vara ledande i landet avseende samverkan på utbildningsområdet både avseende bredd och djup innebärande de mest långtgående samverkansavtalen och omfattande störst antal elever/studerande.

• Arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes i jämförelse med de andra två storstadsregionerna. • Som en följd av detta skall medlemskommunerna ha

- högst genomsnittligt meritvärde efter utgången grundskola, - högst andel behöriga elever till gymnasieskolan,

- högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola, - lägst kostnad för ungdomsskolverksamheten och för vuxnas lärande.

• Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av utbildningsresurser och att därigenom optimera de kommunala utbildningssatsningarna ur både ett ekonomiskt och ur ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Metoder för kvalitetsmätning och kvalitetsjämförelser skall utvecklas ytterligare.

I arbetet med att nå ovanstående mål är samspelet med medlemskommunerna helt avgörande och utgör en grundförutsättning för gynnsamt utfall. GRs uppgift är att biträda kommunerna i deras löpande arbete såväl som i utvecklingsprocesser, att vara arenan för samverkan och därmed kunna bidra till medlemskommunernas måluppfyllelse på samma sätt som medlemskommunerna bidrar till att Utbildningsgruppens mål angivna ovan nås. GR och dess medlemskommuner är i detta och i många andra avseenden likt

6

kommunicerande kärl. Denna plattform för regional samverkan är i sig det främsta målet för GRs och därmed för Utbildningsgruppens verksamhet. Den innefattar dels interaktion med medlemskommunerna, dels samagerande med en rad andra huvudmän och

samarbetspartners.

Utbildningsgruppens verktyg i detta arbete utgörs av såväl de myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat till Utbildningsgruppen som de avtalsbundna satsningar som etableras i syfte att verka i visionens riktning och nå uppsatta mål. Myndighetsuppdragen och avtalssatsningarna är helt integrerade och varandras förutsättningar.

grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften.

Samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar

Utbildningsgruppens verksamhet regleras i allt väsentligt av samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Den beslutskedja som krävs för detta samarbete skapar behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgrupp, Förbundsstyrelse och medlemskommun. Konkreta avtalsförslag tas fram i tät dialog med medlemskommunernas företrädare, tjänstemän såväl som politiker. Dessa diskuteras och beslutas om i Utbildningsgruppen, tas vidare till Förbundsstyrelsen för att slutligen tas ställning till i medlemskommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och upprätthåller kontaktytor i konkreta resultatskapande processer.

Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk integrerat

Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Detta skapar fortlöpande kompetensutveckling såväl bland de tjänstemän som är kopplade till Utbildningsgruppens verksamhet som bland de tusentals kommunmedarbetare som deltar i det regionala samarbetet. Modellen ger vidare en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud som ställs till medlemskommunernas förfogande.

Interorganisatorisk samverkan

Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.

När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster, mer flexibelt arbetssätt och förankring noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i detta perspektiv blir att svara för processer, nätverksorganisering, kontaktverksamhet etc.

Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlemskommuner som i det omgivande samhället. Det bidrar vidare till den flexibilitet som är nödvändig för att säkerställa en beredskap avseende de uppdrag och aktiviteter som tillkommer i uppkomna situationer och med kort varsel.

Skalfördelar – en arena för sambruk

Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning. Detta mot bakgrund av den vikt som måste läggas vid en ny syn på lärande för att angivna visioner och mål skall kunna infrias.

8

Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte

Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling. Ett annat verktyg av särskild vikt är GRs satsningar på statistisk jämförelse och analys, ett av flera verkningsfulla redskap i arbetet med att biträda i utvecklingen av regionens skolor.

Regional styrka – en plattform för gemensamt agerande

Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Här intar Utbildningsgruppens roll som remissinstans en särställning. Gruppens engagemang i lärarutbildningsfrågan är ett annat exempel.

Arena för innovation

Den höga förändringstakten i samhället, vilken bl.a. vilar på globalisering och en snabb teknologisk utveckling, förutsätter att också utbildningslandskapet är en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som avseende relevanta verktyg. I detta har utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi särskild vikt. Utbildningsgruppens verksamheters framgång bygger på att dessa är i framkant i denna fortlöpande process, att de kontinuerligt utvecklas, dels i syfte att ge effektivaste service till avnämarna, dels för att kunna bidra i skolornas motsvarande arbete.

Behovsstyrda aktiviteter dominerar

Utbildningsgruppens satsningar domineras av behovsstyrda aktiviteter tydligt

accentuerade av medlemskommunerna. Detta har lett fram till kontinuerlig utveckling på samverkansarenan, där medlemsavgiftens relativa betydelse successivt minskar. Över tid kan en organisk tillväxt i det regionala samarbetet noteras innebärande att de s.k. övriga intäkterna idag dominerar stort. Fördelarna med ett sådant förhållningssätt överväger. Dock måste den ökade sårbarhet som detta medför beaktas.

Tydlig målgruppsfokusering

Över 200 000 elever/studerande, drygt 20 000 pedagoger och ca 1 500 skolledare utgör Utbildningsgruppens målgrupper. Arbetet är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Utbildningsgruppen syns genom att verka och arbetar för djup, bred och framförallt långsiktigt hållbar förankring såväl bland politiker som tjänstemän i de 13 medlemskommunerna. Insikten att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan är ett centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete.

Sektorsövergripande arbete

Utbildningsgruppens arbete omfattar samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra. Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever/ studerande från förskola till vuxenstuderande och GR skall i nedan föreslagna aktiviteter och löpande verksamhet beakta barn-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiven.

samarbete förutsätts många ledande och kommunalt förankrade politikers delaktighet. Utan ett sådant förhållningssätt fallerar den så viktiga lokala förankringen. Vidare blir insikten bland de förtroendevalda i medlemskommunerna om att regionens samlade tyngd ger större resultatgenomslag än vad medlemskommunerna skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande alltför svag. För att ledande kommunpolitiker skall engagera sig regionalt förutsätts att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll. Av detta följer att konstruktionen med en stor styrelse kompletterad med hälften så stora styrgrupper skapar både många politikers engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett fruktbart regionalt samarbete.

10

Aktiviteter och löpande verksamhet

Utbildningsgruppens aktiviteter och löpande verksamhet finns mer utförligt redovisade i olika underlag på www.grkom.se/utbildning2014. Inom ramen för detta löpande arbete pekar Utbildningsgruppen ut nedanstående satsningsområden som särskilt viktiga 2014. Aktiviteterna skall bidra till en gynnsam pedagogisk utveckling för de elever/studerande som bor i GRs 13 medlemskommuner. De skall också stimulera aktiviteter i syfte att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt och på så vis sammantaget stödja arbetet med att verka i riktning mot Utbildningsgruppens vision.

Läromedelssamverkan

Den digitala utvecklingen i skolan har fortsatt kraft och behoven av undervisningsmaterial i digital form kommer att öka oavbrutet. Här ska GR Läromedel vara en självklar arena i den kompetensutveckling inom IT och media som skolan söker. Med varje skolas unika behov i fokus ligger det i GR-verksamhetens uppdrag att tillsammans med ledare, pedagoger och elever söka de optimala lösningarna.

På GR Läromedel ska regionens 1 300 skolor, från förskola till vuxenutbildning, kunna söka kunskap kring de läromedel som idag finns att tillgå. Det tryckta läromedlet lämnar mer plats för digitala versioner, skolbibliotekens böcker prenumereras på digitalt och här har GR Läromedel ett uppdrag att informera och förmedla tjänster/licenser till regionens skolor. Genom samverkan kring gemensamma inköp ökar också möjligheterna till rabatter och ett brett utbud av läromedel i alla former. GR Läromedel ska vara den självklara mötesplatsen där en samlad kompetens kring frågor om läromedel finns att tillgå.

GR Läromedel kommer under 2014 fortsatt arbeta för en effektivare läromedelsförsörjning genom:

• att erbjuda ett brett och kontinuerligt uppdaterat utbud av media för lärande, där upphovsrätten säkerställts för användning i regionens samtliga skolor,

• att öka åtkomst för lärare och elever av s.k. strömmande media (distribution över Internet),

• att genom dialog med lärare och blivande lärare tillgängliggöra ett för skolan efterfrågat läromedelsutbud,

• att anpassa utbudet i syfte att möta kommunernas IKT- och skolutveckling, • att genom mediainformation biträda skolan i pågående digitaliseringsprocess, • att exponera och erbjuda skolan nya former av digitala läromedel och lärverktyg, • att tillgodose skolans behov av kompetensutveckling inom IKT- och media,

• att tydligt synliggöra möjligheterna med den digitala tekniken för arbetet med barn i behov av särskilt stöd,

• att i samverkan med externa aktörer pröva former för att distribuera skönlitteratur i digitalt format till skolan, samt

• att utgöra en vital plattform för information, avtal och överenskommelser, för regionens skolor och andra aktörer inom läromedelsområdet.

miljoner kronor. Den regionala satsningen på GRs ”GRöna Läromedel” genom gemensam distribution reducerar trafikarbetet med 80 %.

Genom samverkan genereras tydliga rationaliseringsvinster bl.a. med samlade

rabatter, minimering av fakturahantering, administrativt arbete och miljöstörande- och kostnads-drivande distribution. GRs mediebibliotek bestående av 27 000 (26 000) artiklar till ett värde av drygt 22 miljoner, är upphovsrättsligt friköpta för skolornas verksamhet. Av GRsmedieutbud finns 85 % som s.k. strömmande distribution för åtkomst via Internet. Mer än 1 360 av regionens kommunala och fristående för-, grund- och gymnasieskolor i GRs samtliga kommuner samt i Falkenberg och Varberg, med sammantaget drygt 210 000 elever innefattas av GRs läromedelsservice. Elevregistreringarna och elevanvändningen ökar kontinuerligt.

Skola-arbetslivssamarbete

GR och arbetsmarknadens parter har klart markerat hur viktigt det är med en nära och kvalitativt god samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta är dokumenterat i den Avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter, som arbetslivets organisationer tillsammans med GR har antagit. GR skall enligt denna vara den själv- klara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller metodutveckling och samverkan inom området Skola-arbetsliv.

Utveckling av nya arbetssätt och metoder för skola-arbetslivssamverkan kommer att fortsätta under 2014 genom:

• fördjupad samverkan inom alla skolformer, • förstärkning av samarbetet inom det s.k. SAK-rådet, där Svenskt näringsliv, Västsvenska handelskammaren, Företagarna, BRG, SACO, TCO, LO och Arbetsförmedlingen ingår, • kompetensutveckling av skolpersonal inom skola-arbetslivsområdet, bl.a. med praktik/ jobbskuggning på arbetsplatser, • utbildning av handledare på arbetsplatserna,

• fortsatt arbete med att skapa en webbaserad kunskaps- och idébank där skolorna kan utbyta erfarenheter och få inspiration i skola-arbetslivsarbetet.

Praktikplatsen.se erbjuder samordning av praktikplatser för grundskola, gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning samt högskola. Arbetsmarknadspraktik för SFI-studeranden och ungdomar samt feriearbete för ungdomar kan också förmedlas via webbsidan. Ca 5 700 (5 000) privata och offentliga arbetsgivare samarbetar med Praktikplatsen.se. Ca 200 (250) handledare på arbetsplatserna utbildas årligen. Ca 10 000 praktikplatser kommer att förmedlas under 2012.

12

Kompetensutveckling för pedagoger och ledare

Skolan står inför många utmaningar och möjligheter som ställer ökade krav på

organisation, ledarskap och personal. Genom kompetens- och skolutvecklingsprocesser ges verktyg och stöd för att nå framgång i detta arbete. Pedagogiskt Centrum initierar och genomför kompetensutveckling, ledarskaps- och skolutvecklingsprojekt på uppdrag av GRs medlemskommuner. Insatserna genomförs kommunövergripande såväl som mer djupgående i enskild kommun och verksamhet, vilket medför tydliga fördelar utifrån ett samordnings-, samverkans- och ekonomiskt rationalitetsperspektiv.

Pedagogiskt Centrum skall vidare vara en katalysator och resurs inom regionen för att skapa, sprida och tillgängliggöra utvecklingssatsningar, innovation och aktiviteter för regionens elever, lärare, skolledare, samt för andra aktörer på skolans område vilka syftar till att utveckla och stärka utbildningslandskapet i Göteborgsregionen.

Pedagogiskt Centrum skall skapa arenor och mötesplatser för verksamma inom utbildningslandskapet. Dessa forum skall bidra till kompetensutveckling och idé, kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom och över kommungränserna.

De utvecklingsfrågor som genomförs inom ramen för Pedagogiskt Centrums verksamhet skall utgå från elevernas perspektiv och verksamheten i stort skall ha ett tydligt och aktivt elevorienterat förhållningssätt.

Vidare verkar Pedagogiskt Centrum genom Framtidens Ledare för visionen att hela Göteborgsregionen ska präglas av ett utvecklande, attraktivt och hållbart ledarskap. Verksamheten erbjuder utvecklingsprogram för ledare på olika nivåer samt skräddarsydda lösningar för medarbetare, chefer, arbets- och ledningsgrupper inom regionens

förvaltningar och kommunala bolag. Framtidens Ledare arbetar över såväl kommun- som verksamhetsgränser med en pedagogik som är processinriktad och strävar efter att utveckla deltagarna/grupperna i syfte att skapa ökad effektivitet i verksamheten.

Inom ramen för verksamheten skall följande områden särskilt beaktas under 2014:

• bevakning och implementering av aktuella reformer och förändringar på utbildningsområdet, • kvalitets- och verksamhetsutveckling av skolan och dess strukturer, satsningar kring betyg och bedömning, uppföljning och måluppfyllelse,

• satsningar i syfte att främja entreprenöriellt lärande,

• utveckling av metodik och pedagogik kopplat till upplevelsebaserat lärande,

• utveckling av yrkesverksammas kunskaper och förhållningssätt till IT och lärande som pedagogiskt verktyg, samt utveckling av skolans strukturer rörande detta, • satsningar för att motverka utanförskap genom att främja elevers närvaro i skolan, • pedagogik och metodik kring matematik, naturvetenskap och teknik, • barn och ungas färdigheter kring att läsa och skriva, • satsningar kring hållbar utveckling, sex och samlevnad, elevhälsa, demokrati och mänskliga rättigheter samt metodik och pedagogik inom ramen för sfi, • skapa regionala mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling, • ledarskapsutveckling inom skola med fokus på skolledarrollen,

• ledarutveckling kopplat till generationsväxlingen, • strategisk utveckling av individer, grupper och verksamheter med utgångspunkt i det personliga ledarskapet, • utvecklingsarbete med syftet att skapa effektiva team inom alla typer av grupper, inklusive ledningsgrupper. Pedagogiskt Centrum och Framtidens Ledare möter årligen ca 40 000 (48 000) deltagare på seminarier, vid längre och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra

arrangemang som mässor och liknande.

Den enskilt största kompetensutvecklingsinsatsen är Mötesplats Skola under vecka 44 som attraherar närmare 7 000 (6 000) deltagare, och den största elevorienterade aktiviteten är Gymnasiedagarna med ca 22 000 (25 000) besökare.

Pedagogiskt Centrum och Framtidens Ledare utvecklar och genomför kompetensutveckling för utbildningslandskapet och avseende ledarskapsförsörjning inom regionen. Insatserna genomförs kommunövergripande såväl som mer djupgående i enskild kommun och

verksamhet, vilket i sig medför tydliga fördelar utifrån ett samordnings-, samverkans- och ekonomiskt rationalitetsperspektiv. GRs spjutspetskompetens efterfrågas både nationellt och internationellt. De kontakter som uppstår på denna arena bidrar till utveckling i regionen. Inom ramen för detta genomförs ca 80 (70) större och mindre pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt årligen.

Det öppna utbildningslandskapet

Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete och sambruk skapa arenor för möten, utveckling, idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka till det öppna utbildningslandskapet spelar de olika ledar- och professionsnätverken i GRs regi en avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare ett viktigt led i denna strävan, där elevens perspektiv och möjlighet att välja är i centrum.

För 2014 pekas nedanstående satsningsområden ut:

• utveckling av det kontinuerliga arbetet gällande skolformernas samverkansavtal, • framtagande och implementering av ett utvecklat antagningssystem,

• fördjupat arbete kring det kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret) åtföljt av regiongemensamma åtgärder, • utvecklad dialog med fristående skolor, • regionsamverkan kring yrkesutbildningar, • samarbete kring de fem introduktionsprogrammen i gymnasieskolan, • utveckling av nya verktyg och metoder för samverkan och i nätverk, • vidareutveckling inom området statistik, analys och interkommunala jämförelser.

Faktaruta

14

I de 24 nätverk som finns inom GR Utbildning och som vardera genomför omkring 6-8 möten årligen är samtliga kommuner representerade. Arbetet i dessa innebär för deltagarna ett ömsesidigt lärande till nytta för medlemskommunerna och GR.

GRs gymnasieantagning hanterade 2012 drygt 12 800 (13 300) ansökningar till 408 (461) utbildningar vid 71 (71) skolor, kommunala såväl som fristående. 85 % (84,7 %) av eleverna får sitt förstahandsval tillgodosett. Ser man enbart till sökt utbildning, och inte beaktar vilken skola eleverna sökt till, är detta värde 94,1 % (93,2 %).

GRs medlemskommuner som grupp har 2011 högst andel gymnasieelever som

fullföljer sin utbildning inom fyra år. Andelen ligger på 74,7%,. Motsvarande siffror för Stor-Stockholm och Stor-Malmö ligger på 73,2% respektive 71,6%. GRs samtliga webbplatser för livslångt lärande har drygt 1,6 miljoner (1,6 miljoner) besök årligen. Webbplatserna presenterar och tillhandahåller bl.a. gymnasieantagningen, kompetensutvecklingsutbudet, praktikplatser, läromedel, vuxenutbildningsutbud, ungdomsuppföljning, och jämförande statistik på utbildningsområdet. GRvux- GRsfi

GRvux anordnar och samordnar ett gemensamt utbud av gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna. Utbildningarna är tillgängliga för alla oavsett bostadsort och arbetsplats.

De är geografiskt spridda i de flesta av GRs 13 medlemskommuner. Informationen om, och ansökan till utbildningarna sker genom GRvux hemsida www.grvux.se

GRSfi - svenska i kombination med yrkesutbildning/vidare studier, syftar till att erbjuda nyanlända invandrare - såväl flyktingar som övriga - svenska för invandrare, SFI, som är anpassad till den nyanländes förutsättningar och behov. Det skall också underlätta för berörda målgrupper att effektivare och med högre kvalitet tillägna sig det svenska språket och underlätta inträde på arbetsmarknaden och / eller fortsatt högskoleutbildning.

GRvux anordnar regionalt sökbara yrkesutbildningar inom Göteborgsregionen. Under 2012 (2011) har GRvux startat 54 (170) olika yrkesutbildningar inom 12 (13) olika branscher fördelade på 56 (197) undervisningsgrupper med närmare 823 (4 000) unika deltagare vid tre (fyra) utbildningsstarter.

GRvux har under 2012 disponerat 58,5 (192) miljoner totalt varav 27,5 (162) miljoner har varit statsbidrag. Kommunerna har bidragit med 31 (30) miljoner.

GRvux har under 2012, i samarbete med anordnarkommunerna, behandlat 3 848 (8 334) ansökningar från totalt 2 808 (5 530) sökande, 936 (1 372) sökande per start i genomsnitt. Totalt har 1 032 (3 911) utbildningsplatser erbjudits varav 848 (2 941) platser tagits i anspråk. Beläggningen i genomsnitt var 82 (75)%. Toppnotering i fyllnadsgrad var starten i augusti med 94,2%. GRvux har 58 (60) % av sina studerande i åldersgruppen 20-29 år.

Faktaruta

Faktaruta

Börje Rådesjö

e.u.

Göteborgsregionens kommunalförbund

Besök Gårdavägen 2 | Post Box 5073, 40222 Göteborg

Tel 031–3355000 | Fax 031–3355119

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Arbetet med uppdatering av datasystemet för

gymnasieantagningen och dess finansiering

Ett arbete har efter beslut av Utbildningsgruppen startat med att vidareutveckla antagningssystemet Indra för att anpassa detsamma till den nya gymnasieskolan GY 2011 samt till andra framtida behov. Systemet har vart i bruk sedan 1997 med kontinuerlig uppdatering och det har fungerat mycket driftsäkert.

Arbetet med utveckling av systemet ska också kopplas ihop med sådana funktioner som kommunerna ser vara kostnadsbesparande och kvalitetshöjande för verksamheten. En utveckling av Indra innefattar dessutom rutiner kring ungdomsuppföljningsarbetet, Det gemensamma gymnasiet och Modersmålssamverkan, vika redan idag interagerar med Indra.

Det finns också tankar på att komplettera med rutiner för antagning till utbildningar inom ett eventuellt utbyggt GRvux.

Utvecklingsarbetet finansieras med de årliga överskott GR Utbildnings alternativa verksamhet genererat under de två år projektet pågått. Prognos 2012-11-21 ger vid handen att ett sådant överskott uppträder också 2012, vilket härmed föreslås allokeras till utveckling av GRs antagningssystem Indra.

Utbildningsgruppen föreslås, på förslag från Utbildningsgruppens presidium, besluta att ställa sig bakom förslaget att årets överskott återinvesteras i utvecklingen av antagningssystemet Indra.

Göteborg 21 november 2012 Börje Rådesjö