Förvaltningsövergripande verksamhetsplan 2018-2020
Idrotts- och fritidsnämnden
Innehållsförteckning
Om verksamhetsplanen ... 3
Prioriterade förbättringsområden 2018-2020 ... 3
Viktiga satsningar 2018 ... 4
Specifika uppdrag 2018-2020 ... 4
Nämndens verksamhetsidé ... 5
Nämndens mål 2018 ... 5
Mål och strategier ... 5
Mål och mätetal ... 6
Nämndens tjänstegarantier 2018 ... 7
Viktiga nyckeltal ... 7
Attraktiv arbetsgivare ... 7
Kompetens ... 8
Medarbetarskap och ledarskap ... 8
Lönebildning ... 9
Ekonomi ... 10
Ekonomi 2018 ... 10
Ekonomiska utmaningar 2018-2020 ... 10
Investeringar 2018-2020 ... 11
Nulägesanalys ... 13
Föregående års resultat ... 13
Målgrupper ... 15
Samarbetspartners ... 16
Digitalt stöd ... 16
Lokaler och anläggningar ... 17
Trender och omvärld ... 17
Om verksamhetsplanen
År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, globala, gemensamma och balanserade staden för människor och företag.
Den förvaltningsövergripande verksamhetsplanen sträcker sig över tre år och är framtagen utifrån för- valtningens nulägesanalys. Verksamhetsplanen kopplar ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med nämndens långsiktiga mål och strategier samt styrdokument i riktning mot Helsingborg 2035. Förvalt- ningens övergripande verksamhetsplan ligger till grund för verksamheternas planering och kopplar ihop styrkortsarbete, budgetarbete, verksamhetsuppföljning och ekonomisk uppföljning.
Prioriterade förbättringsområden 2018-2020
Konsolidering[1] av vår verksamhet och organisation
Fritid Helsingborg har genomgått en rad förändringar de senaste åren som inneburit att organisationen har vuxit och nya verksamheter tillkommit. Flexibilitet och vilja till förändring har gjort att vi framgångs- rikt kunnat ta oss an nya uppdrag. Det har i grunden varit en positiv utveckling som lett till förbättring och nytänkande som gynnat hela organisationen. Vi har lärt nytt och vi har nått nya målgrupper när vårt ut- bud växt. Vår organisation har ur ledningsperspektiv samtidigt blivit en större utmaning att överblicka och styra.
• Uppdrag och ramar för verksamheten ska vara tydliga för alla medarbetare. Chefer behöver i dia- log med sina medarbetare klargöra uppdragen för verksamheten.
• Det vi gör i projektform påverkar linjeorganisationen. Vi ska ta fram en modell för hur vi ska ge- nomföra projekt och hur dessa förhåller sig till den ordinarie verksamheten.
• Planering, utveckling och uppföljning av våra verksamheter ska vara konsekvent och organiserad.
Ett systematiskt kvalitetsarbete underlättar för att planera, följa upp och utveckla våra verksam- heter.
• Rutiner och checklistor ska vara kända i organisationen. ”Det ska vara lätt att göra rätt”
• Vi behöver samla oss och skapa utrymme för reflektion. Tillsammans ska vi arbeta med frågor som rör vår gemensamma identitet, våra relationer och vilka mål och uppdrag vi har.
Genom att konsolidera vår verksamhet skapar vi stabilitet utan att stagnera.
Fritid för alla
En aktiv och meningsfull fritid ska vara möjlig för alla. Arbetet med att nå fler och andra målgrupper ska fortsätta och utvecklas. Utbudet av fritidsaktiviteter behöver ständigt förnyas och utökas för att nå fler helsingborgare i hela staden. I dialog med invånare och föreningar ska vi skapa underlag för vad, hur och var nya aktiviteter och anläggningar ska etableras.
Utveckling av anläggningar
I takt med att befolkningen växer planerar staden för nya idrotts- och fritidsanläggningar. Vi behöver ut- reda hur vi ska utforma nya och befintliga anläggningar så att de kan möta en ökad efterfrågan. Samtidigt ska vi följa och försöka anpassa våra lokaler så att de kan tillgodose andra önskemål än de som finns idag.
Flexibilitet och lyhördhet i planering är nödvändiga ingredienser för att möta framtida efterfrågan på fri- tidsanläggningar.
Samarbete
Genom att använda våra samlade resurser på bästa sätt kan vi uppnå ännu bättre resultat. Våra uppdrag är gemensamma och bygger på samarbeta mellan enheterna. Med mer samarbete mellan öppen fritids- verksamhet och anläggningssidan kan vi utnyttja våra resurser bättre och därmed skapa högre kvalitet i vår verksamhet.
Samarbete och samverkan med övriga förvaltningar i staden ska stärkas.
För att utveckla aktiviteter och anläggningar är ett nära samarbete med stadens föreningsliv en nödvän- dighet. Vi ska tillsammans med HISO, Skåneidrotten och enskilda föreningar arbeta vidare för att ge helsingborgarna ett brett utbud av fritidsaktiviteter.
Information och kommunikation
Informationen om Fritid Helsingborgs service och verksamheter för helsingborgarna behöver stärkas. Den interna kommunikationen ska utvecklas. Tydlighet och transparens ska vara ledord. Vi ska bli bättre på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter i vår information och kommunikation.
[1] Synonymer till konsolidera: göra solid, förstärka, stärka, befästa, stabilisera; sammanföra, sammanslå
Viktiga satsningar 2018
• SM-veckan 2018
• Konsolidering av verksamheten
• Kommunikation
• Digitalisering
Specifika uppdrag 2018-2020
Uppdrag till Idrotts- och fritidsnämnden i kommunfullmäktiges beslut om mål och ekonomi 2018, Dnr 226/2017:
Uppdrag till Idrotts- och fritidsnämnden - Utöka verksamheten Zonen
- Utreda behovet av framtida bassängkapacitet i Helsingborg samt återkomma med förslag på hur frågan ska hanteras
- Permanenta mötesplatsen Ung HBTQ/HBG
Idrotts- och fritidsnämnden ska samverka
- i barn- och utbildningsnämndens uppdrag att vidareutveckla ”Ditt bästa jag” på skolorna i Helsingborg - i barn- och utbildningsnämndens uppdrag att utreda möjligheten att gemensamt skapa utomhusmiljöer som uppmuntrar till aktivitet och rörelse under såväl skoltid som på ledig tid
- i miljönämndens uppdrag att ta fram riktlinjer för både nya och befintliga konstgräsplaner med syfte att minska miljöpåverkan
Stadsövergripande uppdrag
SM-veckan till Helsingborg och Landskrona 2018.
Helsingborg Arena och Scen AB kommer att hålla i arrangemanget. Många av stadens förvaltningar kom- mer att vara fördjupat engagerade i arrangörskapet och tillhandahålla resurser. Idrotts- och fritidsnämn- dens samt stadsbyggnadsnämndens förvaltningar kommer att vara särskilt engagerade.
Nämndens verksamhetsidé
Idrotts- och fritidsnämndens verksamhetsidé
Fritid Helsingborg stimulerar glädje, intresse och förmåga att delta i öppen fritidsverksamhet, förenings- liv, idrottsaktiviteter och friluftsliv.
Med kompetent och engagerad personal skapar vi möjligheter till en lustfylld och meningsfull fritid för alla helsingborgare.
Nämndens mål 2018
Mål och strategier
Perspektiv Nämndens mål Strategi
Invånare Fritid Helsingborg ska ge alla i staden möj- lighet att påverka sina val av fritidsverk- samheter
Genom en flexibel och lyhörd verksamhet skapa möjligheter och strukturer som stär- ker individens egen drivkraft. Arbeta för delaktighet och medskapande i våra verk- samheter.
Fritid Helsingborgs verksamhet ska vara
öppen och inkluderande Främja verksamheter som skapar möten mellan människor, motverkar intolerans och stimulerar mångfald.
Fritid Helsingborg ska ge alla barn och
ungdomar lika möjligheter Inrikta arbetet mot att ge alla barn och ungdomar lika tillgång till stadens fritids- verksamheter. Undanröja hinder som be- gränsar barns och ungas möjligheter till en stimulerande fritid.
Omvärld Fritid Helsingborg ska ge stadens invånare
möjligheter till ett fysiskt aktivt liv Inspirera och stimulera till god hälsa. Ar- beta för utveckling och skapande av fritids- verksamheter med fysisk aktivitet och rö- relse.
Fritid Helsingborgs verksamhet ska vara
hållbar för miljö och klimat Genom ett systematiskt miljöarbete stimu- lera till beteendeförändringar som minskar negativ miljö- och klimatpåverkan.
Organisat-
ion Idrotts- och fritidsnämnden ska vara en
attraktiv arbetsgivare Fortsätta utveckla medarbetarskapet och ledarskapet med fokus på delaktighet och kreativitet. Skapa inkluderande miljöer där vi ser medarbetares olikheter som en till- gång, individuella lösningar som en möjlig- het och där vi ger medarbetare möjlighet att ständigt utveckla sig och lära nytt i sitt arbete.
Fritid Helsingborgs kommunikation ska
vara lättillgänglig och relevant Fokusera på de internet- och tekniklös- ningar som har ett värde för invånare, be- sökare och föreningar och som bidrar till bättre verksamhet.
Ekonomi Fritid Helsingborgs ekonomi ska vara god och balanseras med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet
Säkerställa ett löpande planerings-, upp- följnings- och analysarbete med god kvali-
Perspektiv Nämndens mål Strategi
tet så att ekonomin är i balans och vi ut- nyttjar resurserna effektivt. Väga in och synliggöra sociala och miljömässiga konse- kvenser vid ekonomiska beslut.
Mål och mätetal
Perspektiv Nämndens mål Mätetal Målvärde 2018
Invånare Fritid Helsingborg ska ge alla i staden möjlighet att påverka sina val av fritidsverksamheter
Andel barn och ungdomar som
upplever sin fritid meningsfull Minst 95 % Andel 10-19-åringar som är
medlemmar i en förening Minst 55 % Andel barn och ungdomar i öp-
pen verksamhet som anser att de får vara med och bestämma
Minst 86 %
Fritid Helsingborgs verksamhet ska vara öppen och inklude- rande
Vi garanterar att den öppna fri- tidsverksamheten erbjuder akti- viteter för ungdomar varje helg- fri lördag
100 %
Andel barn och ungdomar i öp- pen verksamhet som upplever trygghet och trivsel
Minst 95 %
Fritid Helsingborg ska ge alla barn och ungdomar lika möjlig- heter
Andel anläggningar som är till-
gänglighetsanpassade Minst 87 % Andel flickor i den öppna fritids-
verksamheten Minst 38 %
Andel pojkar i Fritid Helsing-
borgs lovverksamhet Minst 38 % Omvärld Fritid Helsingborg ska ge sta-
dens invånare möjligheter till ett fysiskt aktivt liv
Medelbetyg i medborgarunder- sökning på fråga avseende möj- ligheter att utöva fritidsintressen
Minst 8
Antal bidragsberättigade aktivi- tetstillfällen per invånare i ål- dern 7-20 år
Minst 4,9
Vi garanterar att det årets alla dagar finns inom- eller utomhus- anläggning öppen för verksam- het
100 %
Fritid Helsingborgs verksamhet ska vara hållbar för miljö och klimat
Användning av rent kväve på
grönytor Max 2,5 kg per
100 kvm Andel inköpta ekologiska livsme-
del Minst 42 %
Organisat-
ion Idrotts- och fritidsnämnden ska
vara en attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaro Max 5 % Index för Hållbart medarbetar-
engagemang (HME) Minst 84
Andel besökare på fritidsgårdar
och mötesplatser som är nöjda Minst 91 %
Perspektiv Nämndens mål Mätetal Målvärde 2018 Fritid Helsingborgs kommuni-
kation ska vara lättillgänglig och relevant
med informationen om verksam- heten
Andel medarbetare som upple- ver att de har tillgång till den in- formation som de behöver för att utföra sina arbetsuppgifter
Minst 84 %
Ekonomi Fritid Helsingborgs ekonomi ska vara god och balanseras med hänsyn till social och miljö- mässig hållbarhet
Bokslutsutfall +-0
Beläggningsgrad – större hallar Minst 74 % Beläggningsgrad - konstgräspla-
ner Minst 74 %
Nämndens tjänstegarantier 2018
Tjänstegarantier Målvärde
Vi garanterar att den öppna fritidsverksamheten erbjuder aktiviteter för ungdomar
varje helgfri lördag 100 %
Vi garanterar att det årets alla dagar finns inom- eller utomhusanläggning öppen för
verksamhet 100 %
Viktiga nyckeltal
Kommentarer
Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016
Fritidsgårdar/Öppna mötesplatser, antal 12 12 12 12
Fotbollsplaner - grus / gräs, antal 57 57 54 54
Fotbollsplaner - konstgräs, antal 9 10 13 13
Sporthallar, antal 12 12 12 12
Ishallar / -banor, antal 2 2 2 2
Friidrottshallar, antal 1 1 1 1
Friidrottsarenor, antal 1 1 1 1
Sim- och badanläggningar, antal 4 4 5 5
Övr fritidsanläggn ( träffpunkt, motorgård
m m ) 6 6 6 6
Näridrottsplatser 15 16 17 17
Idrottslokaler 34 34 34 34
Ridhus 3 3 3 3
Ridbana, islandshästar 1 1 1 1
Bollfält 1 2 3 3
Attraktiv arbetsgivare
Helsingborgs stad ska vara en attraktiv och hållbar arbetsgivare. Organisationen ska kännetecknas av öppenhet,
mångfald, engagemang och framtidsorientering. Arbetsgivaren ska ge medarbetare i Helsingborgs stad förut- sättningar att göra skillnad och erbjuda service och tjänster av hög kvalitet.
Kompetens Fortbildning
Fritid Helsingborg har sedan 2016 satsat på fortbildning för alla medarbetare under rubriken ”Fritidslyf- tet”. Utbildningarna har varit kopplade till medarbetarens specifika uppdrag och anpassats till individuella behov. Det har också ingått gemensamma delar med fokus på exempelvis Fritid Helsingborgs mål och upp- drag, information och kommunikation samt värdegrundsarbete. Kompetensutvecklingsprogrammet kom- mer att fortsätta med fokus på utbildning inom riskbedömningar samt det fortsatta arbetet utifrån Stads- revisionens rapport och förvaltningens översyn för att säkerställa kunskapen/medvetenheten kring verk- samhetens administrativa rutiner. Med utgångspunkt i våra prioriterade förbättringsområden 2018-2020 ska vi fortsätta att erbjuda kvalificerad fortbildning för alla medarbetare. Information, kommunikation och digitalisering är områden som kommer att vara gemensamma. Med nya uppdrag och utveckling av verksamheten följer behov av fortsatt befattningsspecifik fortbildning.
Personal- och kompetensförsörjning
Fritid Helsingborg hade 2016 en personalrörlighet på 1 procent (exklusive pensioner och intern rörlig- het), vilket är lågt i jämförelse med förvaltningen (8,6 procent). Fritid Helsingborg har hittills lyckats väl i rekryteringsprocessen och kunnat knyta väl meriterade medarbetare till våra verksamheter. Samtidigt ser vi att konkurrensen om personer med de kompetenser vi eftersöker blir allt tuffare. En yrkesgrupp som blivit svårare att rekrytera är fritidsledare. Efterfrågan är hög och vi måste erbjuda intressanta och ut- vecklande tjänster med konkurrenskraftiga löner för att kunna anställa kvalificerad personal. I det fram- tida rekryteringsarbetet ingår att se över samarbete med olika folkhögskolor som erbjuder fritidsledarut- bildningar. Detta för att så tidigt som möjligt i utbildningsskedet hitta våra framtida medarbetare och, ge- nom exempelvis praktik, kunna erbjuda en inkörsport till framtida arbete inom Fritid Helsingborg. Våren 2016 inrättades en ny tjänst som kommunikatör på Fritid Helsingborg, i syfte att arbeta med intern och extern kommunikation. Satsningen har varit mycket positiv, men det finns ett fortsatt behov av utveckling och förbättring av information och kommunikation, med ännu mer fokus på den interna kommunikat- ionen.
Fritid Helsingborg ser ett behov av att utveckla stödet till cheferna i rekryteringsprocessen. Planer finns för internutbildning i praktiskt rekryteringsarbete, exempelvis kunskap om hur utannonseringen av le- diga tjänster kan utvecklas, intervjumetodik med mera. En del av detta stöd kommer att ges av teamet som arbetar med samordnad rekrytering som är en central resurs för förvaltningen.
Under våren 2018 kommer Fritid Helsingborg också att omfattas av Vikariebanken, som under 2017 im- plementerats på förvaltningens förskolor och skolor. Vikariebanken är en gemensam ingångsport för per- soner som vill arbeta som vikarier i vår förvaltning. Rekryteringen till Vikariebanken sköts av teamet som arbetar med samordnad rekrytering, där kvalitetssäkring av våra vikarier blir möjlig på ett mer strukture- rat sätt. Anställda medarbetare i Vikariebanken sätter upp tider i systemet då de är tillgängliga för arbete och chefer/administratörer bokar upp vikarierna via systemet.
Medarbetarskap och ledarskap Medarbetarenkät
Om man ser till resultaten på medarbetarenkäten från de senaste 3 åren har värdena för Fritid Helsing- borg både förbättrats och försämrats. Resultaten för år 2016 är något sämre än föregående år och i jämfö- relse med hela förvaltningen och staden är också resultaten något sämre. Att värdet försämrats något tros hänga samman med Fritidslyftet, där de samtal som förts bland medarbetarna har lett till en ökad medve- tenhet, vilket i sig är positivt, men som skulle kunna förklara varför man ser på sin verksamhet med en mer kritisk och utvecklingsinriktad syn.
HME-index (Hållbart Medarbetarengagemang) är ett mått som består av 9 frågor som Sveriges Kommuner och landsting tagit fram för att möjliggöra jämförelser av resultat med andra kommuner. HME-index be- står av tre delar: motivation, ledarskap och styrning med vardera 3 frågor. I tabellen nedan kan vi se att
Fritid Helsingborgs resultat ligger över genomsnittet i andra kommuner på HME-totalindex och på styr- ning medan de ligger under genomsnittet på motivation och ledarskap.
Tabell. Fritid Helsingborgs resultat på HME 2015 samt 2016 i jämförelse med andra kommuner.
HME Fritid Hbg stad 2015 Fritid Hbg stad 2016 Kultur och fritid, ge- nomsnitt alla kommu- ner 2016
HME-index 81 80 79
Motivation 82 79 80
Ledarskap 79 80 81
Styrning 83 81 78
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron år 2016 var 5,9 procent, vilket är en mycket hög siffra jämfört med vad Fritid Helsingborg haft tidigare år då den hamnat mellan 2,9 och 3,9 procent. Eftersom Fritid Helsingborg har förhållandevis få antal medarbetare, ca 120 stycken, får det stort genomslag när enstaka individer blir långtidssjuka.
Detta kan förklara att sjukfrånvaron stigit så kraftigt. Men generellt finns enligt Sveriges kommuner och landsting ett mönster inom kommuner som visar att sjukfrånvaron ökar. Enligt Försäkringskassan är det den psykiska ohälsan som ökat mest. Helsingborgs stad inledde 2015 ett projekt ”Främja psykisk hälsa”
som syftar till att identifiera friskfaktorer för psykisk hälsa på arbetsplatsen. I projektet, som avslutas i december 2017, medverkar sex olika arbetsplatser inom staden. Efter projektets slut ska en erfarenhets- bank skapas där samtliga verksamheter kan ta del av aktiviteter och erfarenheter, med målsättningen att chefer och medarbetare på arbetsplatserna bättre ska kunna hantera upplevd psykisk ohälsa och stress i jobbet.
Introduktion till nya chefer
Tidigare har nya chefer i vår förvaltning blivit inbjudna till halvdagsutbildningar i de centrala delarna av HR-arbetet. Dessa utbildningar har inte varit uppbokade i tillräckligt stor omfattning vilket resulterat i att flera chefer inte fått den introduktion de behöver, exempelvis för att hantera löneöversynsprocessen. HR- avdelningen har därför utvecklat ett nytt koncept, där ansvarig HR-konsult tillsammans med HR-samord- nare tätt inpå påbörjad anställning åker ut till våra nyblivna chefer för att ge dem en introduktion på deras arbetsplats. Vid denna introduktion kartläggs också om chefen behöver fördjupade kunskaper inom något särskilt område. Konceptet har använts en del under våren 2017 och kommer att tillämpas fortsättnings- vis samt utvärderas under 2018.
Lönebildning
Som en del i lönebildningsarbetet genomför förvaltningen årligen analyser av lönestatistik i jämförelse med andra kommuner i Sverige. Jämförelserna genomfördes i förhållande till flera olika jämförelsegrup- per: 9-kommunerna som består av kommuner med motsvarande storlek som Helsingborg (Borås,
Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås, Örebro, samt Helsingborg), kommunerna i Skåne Nordväst (Bjuv, Båstad, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkel- ljunga, samt Helsingborg) och jämförelser med Lunds kommun och Malmö stad som är kommuner där vi också konkurrerar om arbetskraft. Siffrorna visar att lönenivån ligger på en likvärdig nivå jämfört med andra. I vissa yrkesgrupper ligger vi på en högre nivå och i andra yrkesgrupper på en något lägre nivå. In- för löneöversyn 2017 fanns det ingen yrkesgrupp som särskilt behövde uppmärksammas utifrån en låg lönenivå i jämförelse med andra kommuner enligt förvaltningens bedömning. Det fanns inte några osak- liga löneskillnader mellan kvinnor och män i den lönekartläggning som genomfördes på stadsövergri- pande nivå.
Det är av intresse att analysera lönespridningen i våra yrkesgrupper, inom Fritid är det framförallt fritids- ledare och vaktmästare som är intressanta. Lönespridning är ett mått som visar hur stor löneskillnad det finns inom en grupp. I yrkesgruppen fritidsledare inom Fritid Helsingborg var lönespridningen 14 procent
september 2017, vilket är samma värde som för september 2016. Yrkesgruppen vaktmästare har en be- tydligt högre lönespridning, 36 procent september 2017 jämfört med 37 procent 2016. Eftersom yrkes- grupperna består av ca 35-50 medarbetare bör man inte dra för stora slutsatser av en viss minskning/ök- ning mellan åren. Inom vissa yrkesgrupper är det rimligt att ha en lägre lönespridning än vad det är inom andra.
Ekonomi
Ekonomi 2018
tkr Bokslut 2016 Prognos 2017 KF:s nämndbudget 2018
Kommunbidrag 226 252 237 417 241 822
Disposition av ackumulerat re-
sultat 0 0
Intäkter 24 099 24 500 24 600
Summa intäkter 250 351 261 917 266 422
Utdelningskrav
Kostnader -249 234 -259 917 -266 422
Summa kostnader -249 234 -259 917 -266 422
Resultat 1 117 2 000 0
Ackumulerat resultat (inklu-
sive årets resultat) 6 700 8 700
Ekonomiska utmaningar 2018-2020
Idrotts- och fritidsnämnden strävar efter att invånarna ska ha möjlighet till en aktiv fritid med många till- fällen till såväl rörelse som social samvaro. Undersökningen "Ung livsstil" visar att ungdomars upplevda hälsa blir allt sämre, men att de som har en aktiv fritid också har en bättre hälsa. Detta visar att nämndens fokus är rätt, men att satsningarna behöver fortsätta och fördjupas. Samtidigt som nämnden vill stödja och värna föreningslivet och dess utveckling krävs även insatser som erbjuder aktiviteter utanför föreningsli- vets område. Nämnden har under senare år gjort satsningar på en mängd projekt där möjligheter till såväl spontana som föreningsanknutna aktiviteter har erbjudits. Dessa satsningar ska under kommande år vida- reutvecklas, så att ännu fler helsingborgare kan ta del av dem. Genom att nämnden arbetar med att ge många olika möjligheter till en aktiv fritid bidrar nämnden till minska de samhälleliga kostnaderna på lång sikt, vilket är ett viktigt mål i sig.
För att öka möjligheterna till rörelse och fysisk aktivitet krävs också nya arbetssätt. Tvärsektoriellt arbete är ofta nyckeln för att nå nya målgrupper. Samtidigt medför stadens kärvare ekonomi framöver ett behov av att arbeta ännu effektivare och smartare. Samarbete över nämndsgränserna kan ge båda dessa effekter.
Nämnden har sedan tidigare ett välutvecklat samarbete med Barn- och utbildningsnämnden, där samord- ning av ytor för nyttjande såväl under skoltid som på fritiden är ett effektivt sätt att använda resurserna.
Detta samarbete bör fortsätta. Nämnden har också inlett ett samarbete med Stadsbyggnadsnämnden, för att bl. a samordna allmänna lekplatser med ytor för annan fritidsverksamhet. Ytterligare närmare samar- bete med andra nämnder i staden är önskvärt. Nämnden tar t ex under innevarande år initiativ till en ge- mensam nämndsdag med Kulturnämnden, som ett första steg i ett utökat samarbete.
Den öppna fritidsverksamheten har under senare år utvecklats för att arbeta på ett mera flexibelt sätt, och bland annat möta ungdomar i deras miljöer. Detta arbete ska fortsätta. Samtidigt har verksamheten på fri- tidsgårdar och mötesplatser en viktig roll i att erbjuda en kontinuerlig verksamhet för de ungdomar som inte är föreningsaktiva. Här skapas trygghet, delaktighet och möjlighet till personlig utveckling för ungdo- marna som deltar i verksamheten. Även detta leder till minskade samhälleliga kostnader på lång sikt.
Stadens starka tillväxt innebär ett behov av utökning och utveckling av nämndens anläggningar. Under 2018 beräknas en ny hall med såväl ordinarie utrymmen som ytor för gymnastikens behov att färdigstäl- las i Mariastaden. Dessutom planeras ett tillhörande aktivitetsområde. Därutöver kommer en konstgräs- plan färdigställas vid Filborna IP samt nya omklädningsrum byggas vid Bårslövs IP. Dessutom uppstår helårskostnader för tidigare gjorda investeringar. Under senare tid har också satsningen på ett bad i Oce- anhamnen lyfts som en möjlig investering under 2018. Satsningen skulle ge området ett rejält lyft och skapa en tydlig attraktivitet.
Under åren framöver planeras ytterligare hallar, konstgräsplaner, bollfält och omklädningsrum för att er- bjuda ytterligare ytor för aktivitet. Nämnden är beroende av att man får tillskott för de driftskostnader som dessa investeringar ger upphov till. I annat fall är det inte möjligt att fortsätta byggnationen i den takt som planeras.
Evenemangen inom fritidsområdet är många i Helsingborg. Återkommande stora arrangemang såsom Eskilscupen och OV Beachhandboll fyller tillsammans med många mindre arrangemang agendan. Under 2018 kommer dessutom SM-veckan att genomföras i staden. Det innebär en vecka med SM-tävlingar i många olika grenar, vilket kommer att ställa krav på såväl föreningsliv som stadens organisation. Såväl idrotts- och fritidsnämnden som staden centralt kommer att satsa resurser och vidta åtgärder för att ar- rangemanget ska kunna genomföras på bästa sätt.
Investeringar 2018-2020
Investeringarna som nämnden föreslår i investeringsplanen ska gå i riktning mot Helsingborg 2035 och hållbar utveckling. Större investeringar som nämnden planerar under investeringsåret 2018-2020 finns beskrivna nedan.
Filborna idrottsplats, konstgräs
Trycket på Olympiafältet ökar då en plan försvinner i samband med renoveringen av Olympia. Detta inne- bär att vissa föreningar måste flyttas och då är Filborna IP ett bra alternativ. Därutöver har Filbornaskolan med sin idrottsprofil samt föreningsverksamheten i staden ett ökat behov av tillgång till konstgräs.
Bårslövs idrottsplats, omklädningsrum
Föreningen Helsingborgs Östra bedriver verksamhet både i Påarp och Bårslöv. Ungdomsverksamheten finns företrädesvis i Bårslöv. De befintliga omklädningsrummen ägs av föreningen och är i dåligt skick. Un- der åren har det lagts en hel del pengar på löpande underhåll. Idrottsplatsen bedöms ha potential för framtiden och förslaget är därför att nya omklädningsrum byggs.
Mariastaden, idrottsoas
I anslutning till kommande skola, idrottshall och konstgräsplan planeras en torgbildning som ska tjänas som upplevelseyta för barn- och ungdomar. Tanken är att Mariastadens idrottoas ska bli en resurs för sko- lor och förskolor på dagtid samt för fritidsverksamhet, föreningsliv och spontanidrott på kvällar och hel- ger. Ytan ska utformas på ett sådant sätt att den uppmuntrar till aktivitet, rörelse och samvaro och blir en mötesplats för alla åldrar. Idrottshallens gavel, som vänder mot torget skulle med fördel kunna bli en del av aktivitetsytan.
Mariastaden, idrottshall med fritidsgård
Mariastaden är ett av stadens snabbast växande områden. Stadsdelen har idag två mindre idrottssalar som inte räcker till för områdets behov. Nya skolor och förskolor ligger i planen varför en ny fullmåttshall i anslutning till F -9 skolan planeras. Den nya idrottshallen kommer att innehålla en delbar hall med full- mått samt en ytterligare delbar lokal med inriktning på gymnastik. Mariastadens idrottshall kommer även tillgodose en stor del av Västra Bergas skolas behov av idrottstid. I anslutning till hall och skola är det lämpligt att inrymma en möteslokal som kan användas av skola, öppen fritidsverksamhet och föreningsliv.
Hittarpshallen, fler omklädningsrum
Föreningen Hittarps IK har en starkt växande verksamhet. Nuvarande omklädningsrum på idrottsplatsen och i hallen räcker inte till för denna ökade verksamhet. Stora delar av andra våningen som tidigare varit
fritidsgård används inte i dag. I dessa lokaler skulle nya omklädningsrum kunna skapas som kompletterar de befintliga omklädningsrummen.
Råå IP nytt omklädningsrum
På Råå idrottsplats finns en byggnad som ägs av Helsingborgs stad och ett flertal byggnader som ägs av det lokala föreningslivet. Lokalerna är i mycket dåligt skick. Föreningens verksamhet på både ungdoms- och seniorsidan är stor och växande. Byggnaderna används därutöver som bas för uteverksamhet för för- skola. Den av staden ägda byggnaden behöver ersättas med ny byggnad som utöver omklädningsrum för- slagsvis bör innehålla ett samlingsrum med pentry och toalett som kan användas av såväl förskola som föreningsverksamhet.
Gantofta idrottsplats hall, omklädningsrum mm
Omklädningsrummen på Gantofta idrottsplats är hårt slitna och inte längre ändamålsenliga. Gantofta sko- las gymnastiksal är liten och otillräcklig för skolans och föreningslivet behov. På idrottsplatsen finns för- skolelokaler av tillfällig karaktär som behöver bytas ut. Till detta kommer att det finns planer på nybygg- nation i Gantofta som gör att befolkningen och därmed även antalet barn och ungdomar kommer att öka.
Det lokala föreningslivet påtalar sedan länge behovet av en lokal idrottshall och har också kommit med förslag till hur föreningslivet skulle kunna bidra till att en sådan kommer till. De förslag som presenterats innehåller många intressanta aspekter men förutsätter alla att staden går in som garant för såväl byggpro- cess som långsiktig finansiering. Av detta skäl förordas att en hall byggs i kommunal regi i tätt samarbete med föreningslivet. Den nya hallen bör innehålla omklädningsrum som även täcker idrottsplatsens behov samt samlingslokaler som kan användas av förskola, skola och föreningsliv.
Rydebäck, ny idrottshall med fritidsgård
Rydebäck är ett av Helsingborgs stads största utbyggnadsområden. I stadsdelen finns idag en idrottshall som dock inte längre räcker till för områdets behov. En ytterligare hall innebär ett välkommet tillskott för såväl skolor som fritids- och föreningsverksamheter i området. Fritidsgården i Rydebäck är idag inrymd i en äldre inte helt ändamålsenlig byggnad. Genom att ersätta den befintliga fritidsgården med nya lokaler i samma byggnad som hallen uppnås ett optimalt lokalutnyttjande.
Mariastaden, konstgräs
Mariastaden är Helsingborgs största utbyggnadsområde. En ny konstgräsplan i den norra delen av staden behövs för att lätta på trycket från föreningslivet. En konstgräsplan bör placeras i anslutning till den pla- nerade skolan. På så sätt gynnas föreningsliv och spontanidrott samtidigt som fotbollsplanen kan bli en resurs för skolans rastverksamhet.
Mariastaden, bollfält
Ett av Fritid Helsingborgs prioriterade mål är att de yngre barnen ska kunna idrotta i sitt närområde. I Ma- riastaden finns redan idag brist på bollplaner för denna typ av verksamhet. I takt med att området byggs ut ytterligare ökar behovet. Bollfälten behöver inte alltid vara inhägnade utan kan utgöra en naturlig del av grönstråk och parkområden. De nya bollfälten bör placeras i anslutning till den planerade nya skolan.
Harlyckan hall och nya omklädningsrum
Harlyckans IP är idag stadens andra arena. Här finns tre omklädningsbyggnader varav två är slitna och inte ändamålsenliga. Dessa måste byggas om för att klara idrottsplatsens behov för alla träningsgrupper samt för att minska energiförbrukningen. I anslutning till idrottsplatsen finns Elinebergsskolan med två mindre idrottssalar som redan i dagsläget varken täcker skolans behov på dagtid eller föreningslivet be- hov på kvällar och helger. Förslaget är därför att en ny idrottshall byggs på Harlyckan. Hallen förses med omklädningsrum som täcker såväl hallens som idrottsplatsens behov.
Nulägesanalys
Föregående års resultat Stöd och support
De nya förenklade reglerna för föreningsstöd ledde till en markant ökning av utbetalningarna av ekono- miskt stöd till föreningslivet. Samtliga budgeterade medel utnyttjades och vi nådde målsättning att öka utbetalningarna. Under 2017 ska vi analysera föreningsstöden ytterligare och utvärdera nuvarande stöd.
Arbetet i Rättviseprojektet med att ta fram kriterier och principer för fördelning av träningstider i våra hallar medförde en mer systematisk och rättvis tilldelning. Samverkan med Helsingborgsidrottens samor- ganisation, HISO, var en styrka. De bidrog med kunskap och förankring i föreningslivet. Politiska priorite- ringar kunde tillgodoses på ett bättre sätt och hallarna kunde användas mer optimalt. Arbetet var omfat- tande och tidskrävande. Den ökade resursen inom lokalbokning innebar att arbetet kunde genomföras inom den tid som avsatts. Projektet utvärderas och erfarenheterna används i tilldelningsprocessen nästa år.
Antalet bokningar har ökat jämfört med tidigare år. Medelvärdet för antal bokningar per år de senaste 14 åren är cirka 7900. Under 2016 gjorde vi 12 000 bokningar. Orsaken till ökningen ligger främst i att anta- let bokningsbara objekt har ökat samt att en mer detaljerad bokning nu görs per grupp i stället för som tidigare per förening.
Anställningen av en kommunikatör bidrog till att Fritid Helsingborg kunde utöka sin marknadsföring, framförallt inom sociala medier. Följarna av Fritid Helsingborgs Facebookgrupp ökade med över 100 pro- cent och ett inlägg i juli månad nåddes av 82 000 personer. Efter tre månader bedömde vi att 70 procent tjänstgöring för Fritid Helsingborg inte motsvarade det behov som fanns. Från och med oktober 2016 har därför tjänsten utökats till 100 % inom vår organisation. Trots utökningen har belastningen varit hög på kommunikatören. Vi ser ett fortsatt behov av utveckling och förbättring av vår information och kommuni- kation, både internt och externt. Parallellt med stadens medarbetarenkät genomförde Fritid Helsingborg hösten 2016 en egen enkät bland samtliga medarbetare med frågor om intern och extern information och kommunikation. I resultaten ser vi att medarbetarna tycker att det behöver bli det lättare att skaffa in- formation om vad som händer i verksamheten. Vi ser också att andelen som anser sig ha tillräcklig inform- ation för att utföra sina arbetsuppgifter har sjunkit jämfört med resultaten i medarbetarenkäten 2015.
Däremot har vi goda resultaten på frågorna om det egna ansvaret för att eftersöka information och att vara en del i Fritid Helsingborgs kommunikation. Vårt arbete med information och kommunikation behö- ver vara ett prioriterat område och vår ambition är att följa upp detta med en egen enkätundersökning även 2017.
Arbetet med att vidareutveckla systematisk kvalitetsutveckling inom Fritid Helsingborg fortsätter. Upp- följning av vårt arbete med mål- och resultatstyrning och systematiskt kvalitetsarbete startade under vå- ren 2017. Pilotprojekt genomfört på Elinebergs fritidsgård. En rad olika verksamheter och projekt utvär- deras under året till exempel Bli ditt bästa jag, områdesbaserat arbete, lägerverksamheten och lokalbok- ningen. Dessutom har vi startat upp ett verktyg för kundundersökningar. Pålsjöbaden och Kallis är de första verksamheterna som följs upp.
Fritidslyftet
Att anordna fortbildning för all personal i den omfattning som vi gjorde i Fritidslyftet betydde utmaningar som var nya för hela vår organisation. Flertalet utbildningstillfällen under främst våren berörde under ett antal dagar hela Fritid Helsingborgs personalstyrka samtidigt som verksamheten skulle fortgå som van- ligt. Det blev oundvikligen störningar i planering som innebar extra insatser i form av vikarieanskaffning och förändringar i arbetstidsscheman. Vi några tillfällen fanns ingen annan lösning än att ställa in eller stänga aktiviteter i den öppna fritidsverksamheten. Dessa störningar har upplevts irriterande och har också påpekats i utvärderingen vi gjorde i december. En del av problemen hade säkert gått att undvika med bättre information från projektledningen. Flera kommentarer i utvärderingen tar upp att informat- ionen ibland kom sent vilket påverkat möjligheterna att planera om verksamheten. Frågan Det har gått bra att kombinera Fritidslyftet med mitt ordinarie arbete fick medelbetyg 3,5 på den femgradiga skalan, vilket trots störningarna i verksamheten tyder på ett stort intresse och engagemang för utbildningarna.
Resultaten i enkäten visar att många har upplevt att Fritidslyftet har gett kunskaper som är till nytta för arbetet både individuellt och för arbetslaget. Vidare ser vi att medarbetarna anser att man känner till verksamheterna i Fritid Helsingborg efter Fritidslyftet. En annan positiv effekt av satsningen syns i bety- get på frågan Fritidslyftet har påverkat stämningen positivt i Fritid Helsingborg, som får medelbetyg 3,8.
Öppen fritidsverksamhet
Det gångna året har inneburit många förändringar för både personal och verksamhet på fritidsgårdar och mötesplatser. Genom de nya uppdrag Fritid Helsingborg fått utökade vi vår organisation med elva nya kol- legor. Flera av tjänsterna i de nya verksamheterna blev tillsatta med interna sökanden vilket ledde till va- kanser som innebar påfrestningar för kollegor och chefer. Fritidsledare är ett bristyrke och att rekrytera så många på kort tid var en tuff utmaning. Med vikarier som täckt upp och efter hand nyanställd personal har vi ändå lyckats bedriva bra verksamhet på alla anläggningar. Via utbildningarna i Fritidslyftet, arbets- platsträffar och APT har arbetslagen snabbt svetsats samman och kunnat leverera aktiviteter för våra be- sökare. Vi ser fortsatta problem att rekrytera personal till öppen fritidsverksamhet med adekvat utbild- ning.
Förändringen med att öppna upp tidigare för tonåringar på ett antal fritidsgårdar och att ha riktad verk- samhet för 10-12 åringar i andra lokaler verkar slå väl ut. I statistiken ser vi en ökning av äldre besökare som kommer direkt efter skolan innan andra aktiviteter, som till exempel träning, börjar. En konsekvens är att vi tappat 10-12 åringar på de anläggningar där de yngre inte vill vara med på den riktade verksam- heten. Vi behöver följa upp detta mer under 2017 för att se hur förändringarna påverkar besökstalen i ett längre tidsperspektiv.
Att få fler flickor på fritidsgårdarna är svårt, vi nådde inte målet på minst 40 procent flickor. Vi måste ar- beta vidare med att göra verksamheten på anläggningarna mer intressant och angelägen för dem. När vi på Närlunda bjöd in ungdomarna att vara med och utforma de nya lokalerna och planera aktiviteter fick vi fler flickor som besökare. Att öppna tidigare för tonåringar visade sig också ge positiv effekt på besöksta- len för flickor. Dessa och andra goda exempel måste spridas till övriga fritidsgårdar och mötesplatser. Re- sultaten från vår enkät bland besökare på fritidsgårdar och mötesplatser har gett oss en bild av vilka akti- viteter flickor respektive pojkar helst vill ha. Dessa bilder måste ställas mot den verksamhet vi erbjuder.
Hur väl matchar vårt utbud önskemålen bland flickor respektive pojkar? Har pojkarna fått för stort ut- rymme när vi väljer vad vi ska göra på fritidsgårdar och mötesplatser?
Att nå fler, med flickor som särskilt prioriterade, ungdomar som vill delta i vår öppna fritidsverksamhet måste fortsatt vara ett fokusområde.
När tillströmningen av ensamkommande och nyanlända minskade beslutade vi att rikta om de avsatta medlen till att arbeta bredare med ungdomar i utanförskap. Det som tidigare hette Projekt nyanlända ut- vecklades till att bli Områdesbaserat arbete mot utanförskap. Verksamheten har inneburit nya arbetssätt som är beroende av bra samarbete mellan olika delar av Fritid Helsingborg. Förståelse för att vi har olika roller med ett gemensamt uppdrag är en viktig förutsättning för framgång.
Bil ditt bästa jag är en fortsättning och utvidgning av projektet vi genomförde i Bårslöv tillsammans med Elevhälsan, med start 2013. Nu är det fjorton grundskolor som är med. I uppstarten har mycket tid och arbete har lagts på att få igång samarbetet mellan oss och skolorna. I vår egen organisation innebär ut- vidgningen att fler medarbetare i den öppna fritidsverksamheten är med och genomför aktiviteter på sko- lorna. Det är en utmaning att få med den öppna verksamheten så att Bli ditt bästa jag blir en naturlig och integrerad del av vårt dagliga uppdrag. Verksamheten har varit oerhört uppskattad och antalet deltagare har varit högt och mest glädjande har varit att så många flickor har blivit engagerade. För skolans del me- nar man att den stora vinsten är ett lugnare klimat bland eleverna. En annan vinst är att vi har fått med oss föreningslivet som ser verksamheten som en rekryteringsbas. Att få med så många nya skolor i Bli ditt bästa jag är ett gott resultat och visar på en bra planering och stort engagemang från personalen.
Första årskullen med "En frisk generation" har nu slutat. Projektet har varit väldigt uppskattat av alla medverkande. Barnen, syskon och vårdnadshavare har kommit varandra närmare och gillat konceptet.
Under sommaren har vi börjat rekryteringen inför nästa läsår. Vi och Nanny Palmkvistskolan tror att in- tresset blir så att vi kommer att starta tre grupper läsåret 2017/18.
Zonen är en ny verksamhet som Fritid Helsingborg startade 2016 i Teknikhallen i samarbete med stiftel- sen Goodsport. Vi hade premiär i november och Zonen har sedan dess haft öppet varje lördagskväll. Zonen har stadigt haft mellan 100-200 besökare varje lördag, vilket vi är mycket nöjda med. Hittills har fotboll varit den mest populära aktiviteten men vi har även haft andra idrotter och uppvisningar på programmet.
Aktiviteterna i Zonen skiftar varje gång och har gett föreningar en ny möjlighet att visa upp sina verksam- heter och locka fler medlemmar.
Anläggningar
Både idrottshallar och idrottsplatser har en hög beläggning. Vi har ökat beläggningsgraden i de stora hal- larna jämfört med tidigare år. Antalet aktiva i föreningarna ökar vilket syns i att mängden aktivitetstill- fällen som berättigar till stöd har blivit fler. Vårt arbete för att utveckla och förbättra processen kring bok- ningar av idrottsanläggningar bidrog också till att beläggningsgraden ökade. Rättviseprojektet ledde till förtydligade rutiner som innebar att ungdomsidrotten fick fler tider på eftermiddag och tidig kvällstid samtidigt som äldre utövare tilldelats tider senare på dagen. Sammantaget är det nu fler timmar bokade i våra anläggningar jämfört med tidigare år.
Vår personal får mycket gott betyg av invånare och föreningar för den servicen vi ger på anläggningarna.
Intresse och engagemang för arbetet visar sig i hög kvalitet gentemot kunden. Vår kundundersökning på Kallis visade mycket höga betyg för både personalens bemötande och anläggningens kvalitet.
Kompetensen hos våra medarbetare har kunnat höjas tack vare Fritidslyftet, vår gemensamma satsning på fortbildning under 2016. Med rätt utrustning och välutbildad personal som gör rätt saker vid rätt tid har vi kunnat hålla en hög kvalitet på anläggningarna även när bokningarna ökar.
Dock måste vi fortsätta arbetet med att förbättra service och underhåll av hallar och idrottsplatser. Även om vi är försiktiga med att dra allt för långtgående slutsatser av resultaten på grund av det begränsade urvalet såg vi i vår besöksundersökning på Idrottens hus att det finns områden som kan bli bättre. Det gäl- ler främst standarden på utrymmen som omklädningsrum, duschrum och toaletter som besökarna ger lågt betyg. I samma undersökning har vi också resultat som visar att besökarna känner sig trygga, tycker att de får bra service av vår personal och totalt sett är nöjda med Idrottens hus. Vi behöver fortsätta föra dialog med enskilda och föreningarna för att utveckla Idrottens hus och andra anläggningar.
Även sommaren 2017 hade Fritid Helsingborg ansvar för bevakningen på stadens stränder, denna gång med havslivräddare. Trots kort förberedelse lyckades vi rekrytera och utbilda personal för uppdraget.
Målgrupper
Genom reglemente har idrotts- och fritidsnämnden ansvar för att tillhandahålla verksamhet och stöd för följande målgrupper:
Målgrupp Målgruppens behov och förväntningar
Barn och ungdomar i Helsingborg, --20 år Ett spännande och varierat utbud av aktiviteter på fritidsgårdar och mötesplatser. Lägerverksamhet.
Tillgång till lokaler och anläggningar som möter behov och efterfrågan. Kompetent personal.
Invånare i Helsingborg, 20 år-- Ett spännande och varierat utbud av aktiviteter.
Tillgång till lokaler och anläggningar som möter behov och efterfrågan. Kompetent personal.
Föreningar i Helsingborg Hallar och anläggningar anpassade för verksam- heten. Kompetent serviceinriktad personal. Eko- nomiskt stöd. Stöd och support vid arrangemang och tävlingar.
Samarbetspartners
Fritid Helsingborg har väl fungerande samarbeten med ett flertal aktörer både inom och utanför stadens organisation. Samarbetsprojekt och tvärsektoriellt arbete behöver utvecklas i fler sammanhang för att fri- tidsverksamheten ska tillgodose helsingborgarnas efterfrågan.
Samarbete inom Helsingborgs stad
• Samverkan med övriga förvaltningar inom staden
• IT-avdelningen, stadsledningsförvaltningen, är intern leverantör av Fritid Helsingborgs IT-infra- struktur.
• Fastighetsförvaltningen är fastighetsförvaltare för flertalet av Fritid Helsingborgs lokaler.
• Helsingborg Arena och Scen AB (HASAB)
• Övriga kommunala bolag i Helsingborgs stad Samarbete med föreningar och organisationer
Föreningslivet är en mycket viktig samarbetspartner för Fritid Helsingborg. Genom att ge ekonomiskt stöd och ställa anläggningar till föreningarnas förfogande bidrar Fritid Helsingborg till att helsingborgarna får ett rikt utbud av fritidsverksamheter. Samarbete finns med:
• Idrottsföreningar och andra föreningar samt i förekommande fall deras driftbolag.
• Intresseorganisationer
• Frivilligorganisationer
• Helsingborgsidrottens samorganisation för det lokala idrottslivet, (HISO)
• Skåneidrotten Externa leverantörer:
• Fritid Helsingborg har samarbete med en lång rad externa leverantörer av varor och tjänster.
• Fastighetsägare i Helsingborgs stad Nätverk, samverkan, partnerskap
• Sedan 2000 genomför Fritid Helsingborg vart tredje år en stor fritidsvaneundersökning bland ele- ver i grund- och gymnasieskolan. Detta sker inom ramen för det i det nationella forskningspro- jektet Ung livsstil.
• Fritid Helsingborg har ett väl utvecklat samarbete med kommunerna i regionen med fokus på Fa- miljen Helsingborg. Bland annat har en gemensam inventering av befintliga idrotts- och fritidsan- läggningar genomförts.
• Helsingörs kommun. Fritid Helsingborg har utbyte och samarbete med motsvarande förvalt- ningar i Helsingörs kommun.
• Stiftelsen En frisk generation. Fritid Helsingborg anordnar i samarbete med stadens grundskolor aktiviteter med inriktning för barn i årskurs två tillsammans med deras föräldrar och syskon. Syf- tet är öka den fysiska aktiviteten och hälsomedvetenheten.
• Zonen i samarbete med stiftelsen Goodsport Digitalt stöd
Digitalt stöd
• Bokningssystem, FRI, för lokaler och anläggningar inom Fritid Helsingborg
• APN - Aktivitetsstöd på nätet och via app
• Stratsys, stadens systemstöd för planerings- och uppföljningsprocessen.
• Beslutsstöd; stadsgemensamt system för datahantering och analys. Målgruppen är främst chefer.
• Agresso, stadsgemensamt ekonomisystem
• Adato; stadsgemensamt HR-stöd för dokumentation av förebyggande insatser och rehabilitering
• LISA stadsgemensamt systemstöd för medarbetare och chefer för rapportering och uppföljning av arbetsskador och tillbud
• Personec; stadsgemensamt system för HR-stöd
• KanslietOnline, webbtjänst för anmälan till läger och aktiviteter
• E-tjänster för anmälan till arrangemang och aktiviteter samt för ansökan om ekonomiskt stöd Lokaler och anläggningar
Idrotts- och fritidsnämnden lokalbestånd utgörs huvudsakligen av Idrottens hus, ishallen, fullmåttshallar för inomhusidrott, mindre idrottslokaler, ridanläggningar, simanläggningar, kallbadhus, omklädningsrum och förråd på idrottsplatserna samt fritidsgårdar. Allaktivitetshuset Jutan (skateboard och boule m m) är inrymt i en gammal fabriksbyggnad. Helsingborg Arena tillhör sedan 2015 inte nämndens ansvarsområde, men utgör trots detta en viktig resurs för Fritid Helsingborg.
Utöver lokaler för idrotts- och fritidsverksamhet finns ett antal utomhusanläggningar som huvudsakligen utgörs av idrottsplatser, fotbollsplaner, en friidrottsarena, näridrottsplatser samt ridbanor.
Lokalerna ägs till övervägande del av Helsingborgs stad med ett fåtal externt inhyrda lokaler som komple- ment. Fastighetsförvaltningen är därmed i de flesta fall hyresvärd och står för såväl nyproduktion som för- valtning av det befintliga beståndet.
Lokalernas standard och utförande varierar främst på grund av byggnadernas olika ålder. Underhållet är dock genomgående gott och lokalerna uppfattas av verksamhet och besökare oftast som välskötta och ändamålsenliga. Anpassningar till nya behov sker efterhand. Utomhusanläggningarna är mycket välskötta och underhålls fortlöpande.
Fritid Helsingborg inventerade 2014 tillsammans med fastighetsförvaltningen tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i hallar och anläggningar inom idrotts- och fritidsnämndens ansvarsområde.
Resultatet visade att det behöver vidtas åtgärder vid flera anläggningar för att öka tillgängligheten. Loka- lerna och anläggningarna i sig bedöms till största delen vara inkluderande ur ett jämställdhets- och jäm- likhetsperspektiv. Dock är lokal- och anläggningsbeståndet som helhet inte i alla delar anpassat till det faktiska behovet utifrån olika gruppers intressen och bakgrund, utan snarare en konsekvens av vilka id- rotter som traditionellt haft en stark ställning i det svenska samhället. Frågan har dock uppmärksammats och ambitionen finns att hitta former för att bättre kunna tillgodose alla helsingborgares intressen. Den politiska prioritering av barn och unga framför vuxna som tillämpas idag, förväntas dock ligga kvar.
Förbättringsområden finns på lokalsidan där såväl inomhustemperaturer som otillräckliga luftflöden ut- gör problem. Staden har ambitiösa miljömål som dock behöver ballanseras mot verksamhetens behov av ett gott inomhusklimat. Därutöver är akustik och belysning viktiga fokusområden.
Trender och omvärld Förändrad demografi
Vi befinner oss i en tid av förändrad demografi i Helsingborg, en utveckling som kommer att fortsätta under många år. Förändringen beror inte enbart på en ökad befolkningstillväxt utan även på en ändrad åldersför- delning bland befolkningen. Detta kommer att ställa stora krav på stadens olika verksamheter. (Helsing- borgs stad, Trend- och omvärldsanalys, Planeringsförutsättningar 2018)
Helsingborg växer. Befolkningsprognosen pekar mot att staden kommer att ha omkring 40 000 fler invå- nare år 2035 jämfört med idag.
Gruppen äldre kommer att bli större. Eftersom befolkningsökningen till stora delar beror på inflyttning kommer Helsingborgs invånare dock vara relativt sett yngre än i andra jämförbara städer i landet. Ande- len yngre förväntas därför vara ungefär lika stor som nu.
Även om osäkerhet finns kring omfattningen av invandringen från andra länder kan vi anta att andelen utrikesfödda kommer att öka i staden.
Med ökad befolkning följer behov av att bygga fler bostäder och därmed tillkommer nya områden där in- vånarna vill ha möjligheter till en aktiv fritid. Det gäller inte minst den växande gruppen barn och unga. Vi behöver komma in tidigt i planeringsprocessen för att påverka placering och utformning av fritids- och motionsanläggningar i nya bostadsområden. Samtidigt sker en förtätning av bostäder i staden. När mark är en bristvara får vi vara beredda att tänka i nya banor när det gäller anläggningar. Kanske är det inte lika
stor utsträckning möjligt att avsätta större grönytor som ett relativt fåtal använder?
Även det ökande antalet äldre förändrar förutsättningarna när det gäller att erbjuda service och tjänster.
Äldre kommer att vilja leva ett aktivt och friskt liv högt upp i åldrarna och kommer därför att ställa större krav på stadens utbud av fritidsaktiviteter. Vi behöver kunna möta denna efterfrågan. Genom samarbete med andra förvaltningar kan stadens samlade resurser utnyttjas smartare. Det kan även öppna fler möjlig- heter till möten mellan unga och äldre.
Den minskande andelen invånare som förvärvsarbetar kan komma att leda till ökad konkurrens om ar- betskraft. Att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare är en nyckelfaktor för att kunna utveckla fritidsverksamheten i staden.
Invandringen innebär att tillgången till kompetens och arbetskraft ökar. Nya invånare är en tillgång som vi ska ta på vara i verksamheten.
Med ensidig inflyttning riskerar bostadsområdens socioekonomiska struktur att förstärkas. Segregationen kan öka med minskad upplevd gemenskap och sammanhållning i staden som följd.
Värderingsförändringar
Den ökade individualiseringen bidrar till att människor ställer högre krav på kvalitet, tillgänglighet och med- skapande. Man söker upplevelser och ställer krav. Samtidigt blir framförallt ungdomars värderingar mer värdekonservativa. Eftersom polariseringen i samhället redan ökar, riskerar det att bidra till en starkare känsla av utanförskap och en än mer uppdelad stad. (Helsingborgs stad, Trend- och omvärldsanalys, Plane- ringsförutsättningar 2018)
Individorienterade värderingar får generellt allt större betydelse på bekostnad av de traditionella och kol- lektiva. Den trend vi kallar individualisering är särskilt påtaglig i samhällen med hög levnadsstandard och hög utbildningsnivå. Värderingar kopplade till valfrihet, jämställdhet, självbestämmande och medbestäm- mande är därför starka i Sverige.
Ett uttryck för ett mer individorienterat samhälle är att det inte lika självklart att utöva sina fritidsintres- sen i en förening. Föreningslivets roll har gradvis förändrats och på vissa områden ersatts av andra former av organisering. Istället för att bygga på ideellt arbete får vi mer inslag av kommersiellt drivna aktiviteter.
På viss områden har föreningen ersatts av mer informella sätt att komma samman för en gemensam akti- vitet. Löpargrupper bildade på sociala medier är exempel på detta.
Föreningslivet påverkas också av den ökande individualiseringen också genom att det blir allt svårare att rekrytera medlemmar som är beredda att ta på sig uppdrag, inte minst som ledare. För den samlade fri- tidsverksamheten kan utvecklingen innebära ett minskat utbud. Det kan också innebära att verksamheter som idag bedrivs i föreningar i framtiden kommer att erbjudas av andra aktörer. Fritid Helsingborg behö- ver anpassa organisation och verksamhet efter en situation där föreningslivet kanske inte längre är den stora självklara medspelaren för att skapa ett rikt fritidsutbud för helsingborgarna.
På fritiden söker människor idag ofta verksamheter som utgår från personliga behov och önskemål. Friti- den innebär för många möjligheter till självförverkligande och hög livskvalitet. Upplevelser och en stimu- lerande fritid värderas högre i takt med ökat välstånd. Fritidsaktiviteter behöver kunna anpassas efter in- dividuella önskemål och invånare vill ha möjlighet att påverka utbudet. Detta ställer krav på lättillgänglig, enkel och användarvänlig information om de valmöjligheter som finns. Sammantaget ser vi en fortsatt ökad efterfrågan på upplevelser och stimulerande fritidsaktiviteter. Vi ser även att man oftare söker sig till aktiviteter som tänjer på gränserna genom stora utmaningar. Extremsporter i olika tappningar blir vanli- gare.
Högre krav på att kunna vara med och påverka och att människor värderar sin fritid allt högre får konse- kvenser för staden som arbetsgivare. Eftersom konkurrensen om kompetensen kommer att öka blir det allt viktigare att kunna möta även medarbetares högre krav på inflytande och flexibilitet.
Parallellt med trenden mot ökad individualisering sker en utveckling som innebär större polarisering i samhället. Skillnader i levnadsstandard mellan bostadsområden bli större. Grupper riskerar hamna i utan- förskap när otryggheten växer, samhörigheten minskar och den sociala rörligheten blir lägre.
För alla existerar inte valfriheten i ett stort utbud av fritidsaktiviteter när ekonomin sätter gränser. Vi kan i fritidsvaneundersökningen Ung livsstil se att det finns många ungdomar som vill men inte har möjlighet att vara med på fritidsaktiviteter på grund av att kostnaderna är för höga.
Globalisering
En ökad rörlighet av människor, varor och tjänster får en allt större betydelse för såväl regionen och staden som för den enskilde invånaren. Med en ökad global sammankoppling och ömsesidigt beroende, påverkar händelser i omvärlden i hög grad Helsingborg. (Helsingborgs stad, Trend- och omvärldsanalys, Planerings- förutsättningar 2018)
Fritid Helsingborgs verksamhet påverkas givetvis av globaliseringen. Det märkte vi på ett mycket konkret sätt vid den stora ökningen av nyanlända under 2015 och 2016. Med kort framförhållning lyckades vi skapa fritidsaktiviteter för en grupp som vi tidigare inte mött i sådan omfattning. Det var förvisso en ex- traordinär situation men visar ändå att vi måste ha en beredskap att möta nya grupper med andra behov.
Globaliseringen innebär att nya influenser från omvärlden påverkar våra verksamheter i mycket större utsträckning och i snabbare takt. Ökade krav på aktiviteter och upplevelser blir en utmaning för oss i en kommunal kärnverksamhet att möta. Vi måste anpassa vår ambitionsnivå när det gäller att möta de nya kraven utifrån olika målgrupper. Inom vissa områden kanske vi inte ska ge oss in i konkurrensen med till exempel kommersiella intressen som erbjuder nya former av fritidsaktiviteter.
Med nya invånare med olika bakgrund följer ökade krav på våra verksamheter att kunna leva upp till för- väntningar om att erbjuda fritidsaktiviteter i mängd olika former. Heterogena målgrupper har olika behov och förväntningar. Kultur och etnicitet påverkar men också skillnader i ekonomiska förutsättningar. Pola- riseringen mellan olika grupper och områden i staden kan förstärkas.
Vi måste ha kunskap om våra målgrupper och de områden där vi verkar. Precis som människorna som bor i ett område har individuella önskemål har också områdena behov som är individuella. När vi skapar och erbjuder fritidsverksamhet ska vi utgå från uppdrag som är anpassade efter områdenas unika förutsätt- ningar och möjligheter.
Teknikutveckling
Teknikutvecklingen påverkar arbetsmarknaden i Helsingborg och ställer stora krav på skolan. Samtidigt bi- drar den nya tekniken till att öka invånarnas krav och förväntningar på den kommunala servicen, där en central utmaning blir att säkra att alla kan ta del av möjligheterna den ger. (Helsingborgs stad, Trend- och omvärldsanalys, Planeringsförutsättningar 2018)
Redan idag ser vi teknik i alla delar av vår verksamhet. Mobiltelefonen är i många avseenden viktigare än ett eget kontor för många. Men vi har inte alltid kompetens i organisationen som lever upp till våra digi- tala verktyg i vardagen. Digitala verktyg måste bli ett fokusområde där all personal blir involverad. Allt ifrån hur du använder din smartphone och office-paketet till hur vi utvecklar digitala tjänster. När vi re- kryterar måste vi få in ny typ av kompetens för att svara upp mot den snabba teknikutvecklingen.
Vi måste hitta bättre sätt att samutnyttja våra digitala system; kalenderbokningar, larm, närvarorappor- ter. Vi begär att föreningarna ska rapportera in uppgifter, men har vi digitala plattformar som underlättar sammanställning av dessa rapporter?
Telefonen måste kunna bli ett universalverktyg för till exempel händelserapportering, på- och avlarmning och öppning av dörrar. Intelligenta nycklar kan vara vägen framåt. Vi har i gått från gamla cylinderlås till att använda taggar, men kan dessa kan troligen kopplas ihop på ett ännu mer effektivt sätt.
Digitala verktyg kan också öka användarvänligheten bland våra kunder. Om man under dagtid är spontan och vill se om en hall är ledig, och sedan boka och använda den direkt, krävs det idag mycket administrat- ion. Detta skulle kunna underlättas med ny teknik. Kunderna förväntar sig också att de ska kunna vara spontana.
Våra kunder idag förväntar sig 24/7-tillgänglighet. Detta ställer krav på automatiska system snarare än att man måste få kontakt med en fysisk person som ska infinna sig vid ett visst tillfälle och lämna ut en nyckel.
Staden borde överväga att skaffa ett stadsövergripande nyckelsystem och Fritid Helsingborg kan vara med och ge input till processen.
Digitala kanaler är ett effektivt sätt att nå ut till medborgaren kring de aktiviteter vi gör. Vi måste bli ännu bättre på att synas i rätt kanaler. Vi måste samtidigt visa för föreningarna att vi är utåtriktade även om det inte ser så ut när gamla pappersaffischer etcetera byts ut mot digital närvaro. Det krävs troligen fler kom- munikatörer som är närvarande på sociala medier.
Robotisering kommer att bli allt mer aktuellt inom skötsel av till exempel gräsplaner. Planer med lägre nyttjandegrad kan redan idag hanteras automatiserat. Ju bättre tekniken blir desto mer kan vi överlåta till robotar att klippa även på andra gräsytor.
Ny teknik kommer att skapa nya förutsättningar för idrott och hälsa. Å ena sidan leder utvecklingen till mer stillasittande vilket kräver att vi arbetar för möjligheter till fysisk aktivitet. Å andra sidan skapar tek- niken nya möjligheter för ökat intresse för tävlingsinriktad aktivitet som e-sport.
Klimat- och miljöförändringar
I Sverige och Helsingborg finns både kunskap om och möjligheter att påverka lokala miljöförändringar. De globala konsekvenserna av ett försämrat klimat påverkar oss mer indirekt och är mycket svårare att förut- säga. (Helsingborgs stad, Trend- och omvärldsanalys, Planeringsförutsättningar 2018)
Även om vår miljöpåverkan inte är så betydande måste vi vara medvetna om att vi likväl är en del i ett större sammanhang. Vårt bidrag är förvisso litet men vi kan och ska göra skillnad. En central faktor är kunskap. Genom ökad kunskap om klimat- och miljöfrågor blir det lättare att göra rätt. Vi ska ha hög kom- petens och medvetenhet om hur vår verksamhet påverkar miljön.
Vatten är än så länge en självklar resurs om vi kan använda tämligen obegränsat. Mycket talar dock för att dagens vattenkonsumtion inte är hållbar på längre sikt. Även i Helsingborg kommer vi kanske att få brist på vatten som gör att vi måste förändra vårt beteende? Samtidigt ser vi stora nederbördsmängder och andra extrema vädersituationer som inträffar allt oftare. Våra grönytor behöver anpassas för perioder av stora mängder vatten på kort tid men även kunna klara längre torrperioder. Med vattenbrist är det in självklart att våra planer kan hållas gröna en varm och torr sommar.
Verksamheter som tidigare bedrivits utomhus eller haft uppehåll under delar av året pågår idag året runt inomhus. Energiförbrukning och underhållsbehov stiger som får miljöeffekter. Kanske är det inte alltid möjligt att tillgodose alla behov med hänsyn till vilka effekter på miljön de kan få? Vi måste kunna förklara för våra kunder varför vi tar beslut och gör saker som möjligen kan uppfattas negativt i ett kortare per- spektiv.
I planering av nya anläggningar är det viktigt att väga in vilka framtida miljöeffekter dessa kan komma att generera. Inte minst är det angeläget att se på vilka transporter en ny anläggning ger upphov till. Våra lo- kaler ska placeras och användas så att kunderna har nära till sina fritidsverksamheter. Genom att digitala verktyg kan vi fördela och boka hallar och planer utifrån hur kundernas transportmönster ser ut.
Vi projektering av nya bostadsområden ska vi försöka komma in tidigt i processen för att påverka hur när- området kan användas för fritid- och rekreation. Kanske är det bättre med flera mindre lokala anlägg- ningar än färre stora som innebär transporter?
I vårt dagliga arbete behöver vara beredda att ompröva våra arbetssätt för att gynna miljön. Ett område som kan vara möjligt att påverka är våra transporter. Kan vi samåka mer? Finns transporter som kan sam- ordnas? Har vi verkligen behov av alla bilar? Hur kan vi öka användningen av cyklar och kollektivtrafik?
