BORGÅ STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 16/ Stadsutvecklingsnämnden Tid kl. 17:00. Teams distansmöte. Ärenden som skall behandlas

(1)

Stadsutvecklingsnämnden 08.12.2020

Tid 08.12.2020 kl. 17:00

Plats Teams distansmöte

Ärenden som skall behandlas

Ärende Sida

1 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 4

2 PROTOKOLLJUSTERARE 5

3 TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT 6

4 VERKSAMHETS- OCH DISPOSITIONSPLAN FÖR ÅR 2021 7

5 UNDERSTÖD FRÅN FONDEN FÖR LANDSBYGDENS

NÄRINGAR 2020

8

6 KOMMUNTEKNIKENS AVGIFTER 2021 9

7 FÖRSÖKET MED CYKELFÄLT PÅ ÅGATAN 10

8 BEGRÄNSNING AV SERVICEKÖRNING OCH SERVICEBILARS

MÅTT I OMRÅDET FÖR GÅGATOR I GAMLA STAN I BORGÅ

12 9 UTLÅTANDE TILL NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN

I NYLAND OM PLANEN FÖR VÄGHÅLLNINGEN OCH TRAFIKEN 2021–2024

14

10 DETALJPLANEPROGRAM FÖR BORGÅ PARKGATA,

UTVECKLING AV VÄSTRA MANNERHEIMLEDEN

16

11 DETALJPLAN, KUNGSPORTEN, SÖDRA OMRÅDET,

STADSDELEN 24 (KUNGSPORTEN), DP 443 18

12 ÄNDRING AV DETALJPLAN, ÖSTRA ÄNDAN AV

ALEXANDERSGATAN, STADSDELAR 4 OCH 5, DP 531

20

13 AVGÖRANDE OM PLANERINGSBEHOV OCH BESLUT OM

UNDANTAG, SVARTSÅ

22

14 BESLUT OM UNDANTAG, SVARTSÅ 26

15 BESLUT OM UNDANTAG, KARDRAG 30

16 BESLUT OM UNDANTAG, PIRLAX 35

17 BESLUT OM UNDANTAG, ERIKSDAL 40

18 AVGÖRANDE OM PLANERINGSBEHOV, JACKARBY 46

19 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2021 49

(2)

(3)

Deltagare

NÄRVARANDE Ahola Riitta ledamot

Andersson Christer ledamot

Antas Camilla ledamot

Björkman Patrik ledamot

Grönman Jarmo viceordförande

Ingelin Tom ledamot

Karén Laura ledamot

Kilpirinne Ritva ledamot

Pynnönen Kristel ordförande

Valtonen Mikko ledamot

Varpio Mika ledamot

ÖVRIGA Blomander Nicolina repr. för ungdomsfullm.

Hällström Kari kommuntekn.chef

Jalonen Jaakko stadsst. ordf.

Lundqvist Anna-Stiina stadsst. repr.

Mollgren Dan stadsplan.chef

von Schoultz Fredrick bitr. stadsdirektör

Söyrilä Pekka tomtchef

Forssell Birgitta sekreterare

(4)

1

MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET StUN Biträdande stadsdirektören:

Stadsutvecklingsnämnden konstaterar mötet lagenligt sam man kallat och bes lut fört.

(5)

Stadsutvecklingsnämnden 08.12.2020 2

PROTOKOLLJUSTERARE

StUN Biträdande stadsdirektören:

Stadsutvecklingsnämnden väljer Riitta Ahola och Christer Andersson till protokolljusterare.

(6)

3

TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT

StUN Följande tjänsteinnehavare har lämnat in sina beslut:

Biträdande stadsdirektören § 90, 92, 93 / 2020 Kommunteknikchefen § 101 - 110 / 2020 Markanvändningsingenjören § 89 - 113 / 2020

Stadsgeodeten § 5 / 2020

Tomtchefen § 85 - 86, 88 - 91 / 2020

Ordföranden:

Stadsutvecklingsnämnden antecknar besluten för kän ne dom samt med delar tjän stein ne ha varna att nämnden inte an vän der sin upptag- ningsrätt i en lighet med 92 § kommunallagen.

(7)

VERKSAMHETS- OCH DISPOSITIONSPLAN FÖR ÅR 2021 StUN Beredning och tilläggsuppgifter:

förvaltningschef Martin Söderlund, tfn 040 504 9873 eller martin.soderlund@borga.fi

Under stadsutvecklingsnämnden lyder fyra resultatenheter: nä rings- frå gor, markpolitik, stadsplanering och kommunteknik, vilka bildar upp gift som rå det stadsutveckling.

Under byggnads- och miljönämnden lyder resultatenheterna byggnads till syn och miljövård, vilka bildar uppgiftsområdet tillstånds- och till syn sä ren den.

För båda uppgiftsområdenas verksamhet har utarbetats en ge men- sam verksamhets- och dispositionsplan för år 2021.

I planen beskrivs stadsutvecklingens samt tillstånds- och till syn sä- ren denas verksamhetsprocesser samt hur de ansluter sig till va ran- dra vid bildande av stadsmiljön.

Planen omfattar resultatenheternas viktigaste åtgärder för ge nom fö- ran de av stadens strategi, dispositionsplaner för budgetanslagen per re sul ta ten het och kommunteknikens arbetsprogram för in ves te rings- pro jekt. Planen innehåller också generalplans- och plan lägg nings- pro jek ten 2021.

Bilaga:

Stadsutvecklingens samt tillsyns- och tillståndsärendenas verk sam- hets- och dispositionsplan för år 2021

Biträdande stadsdirektör:

Stadsutvecklingsnämnden godkänner för sin del verksamhets- och dis po si tions pla nen för år 2021 enligt bilagan.

(8)

5

UNDERSTÖD FRÅN FONDEN FÖR LANDSBYGDENS NÄRINGAR 2020 StUN Beredning och tilläggsuppgifter:

förvaltningschef Martin Söderlund, tfn 040 504 9873, e-post:

martin.soderlund@borga.fi

Enligt reglerna för fonden för landsbygdens näringar utdelas 90 % av fondens årliga avkastning till utbildnings- och

rådgivningsverksamhet som Borgå sockens lantmannagille rf,

Porvoon pitäjän Maamiesseura ry och Eknäs-Sikilän maaseutuseura ry bedriver i kommunens område. En andel av den årliga

avkastningen enligt fondens regler har delats ut som understöd till dessa föreningar i förhållande till antalet medlemmar.

Medlen delas ut årligen till de ovannämnda föreningarna på basis av ansökan.

Fondens avkastning var 15 100,00 euro år 2019 och enligt reglerna utdelas 90 % av avkastningen, dvs. 13 590,00 euro. Beloppet är 22,03 euro per medlem.

Biträdande stadsdirektör:

Följande understöd delas ut av avkastningen för fonden för landsbygdens näringar år 2019:

Sökande Antalet

medlemmar

Understöd euro Eknäs-Sikilän

maaseutuseura ry

117 2 577

Porvoon Pitäjän Maamiesseura ry

84 1 850

Borgå sockens lantmannagille rf

416 9 163

(9)

KOMMUNTEKNIKENS AVGIFTER 2021

StUN Beredning och tilläggsuppgifter:

arbetsledare Janita Pihlaja-Wickholm

040 520 3203, janita.pihlaja-wickholm@borga.fi

Borgå stads kommunteknik har behov av att tillägga några priser för sina tjänster år 2021. Ändringarna anges i prislistan som följer som bilaga.

Bilaga:

Kommunteknikens prislista 2021 Biträdande stadsdirektören:

Stadsutvecklingsnämnden beslutar godkänna kommunteknikens avgifter (exkl. moms) enligt bilagan. Gällande mervärdesskatt läggs till på priserna. Ändringarna gäller från 1.1.2021.

(10)

7

FÖRSÖKET MED CYKELFÄLT PÅ ÅGATAN

StUN Beredning och tilläggsinformation:

Trafikingenjör Antti Rahiala, tfn 040 193 1426 antti.rahiala@porvoo.fi

Borgå stad har enligt stadsstrategin gjort trafikförsök, med vilka strävas efter att hitta fungerande och kostnadseffektiva lösningar speciellt i centrum för att sammanjämka alla trafikformer.

År 2020 gjordes ett försök med cykelfält på Ågatan. Avsikten med försöket var att lugna ner promenaden vid åstranden för gångtrafik och vistelse, att förbättra cykeltrafikens förhållanden på Ågatan samt att göra det möjligt att använda alla färdsätt på Ågatan.

Erfarenheter av försöket samlades i början av försöket med en enkät, och i början av november görs en ny enkät efter att försöket har pågått i några månader. Staden har också följt upp försöket och testat det med olika färdsätt under sommaren och hösten. Det gjordes också trafikräkningar på Ågatan i augusti.

Största delen av dem som svarade på enkäten i början av försöket tyckte att lösningen är dålig. Av dem som tyckte att lösningen är dålig var 95 % bilister, 52 % fotgängare och 23 % cyklister. En femtedel av dem som svarade tyckte att lösningen var bra. Av dem som tyckte att lösningen är bra var 41% bilister, 68 % fotgängare och 82% cyklister.

Vid uppföljningarna konstaterades att trafiken på Ågatan på sommaren var livlig med alla färdsätt. Strandpromenaden var ofta full av fotgängare, och också biltrafiken på Ågatan var livligare än normalt och antalet cyklister var stort. Några cyklister använde fortfarande strandpromenaden, men inte så många som tidigare.

Det var också mera vanligt att leda cykeln på promenaden.

Cykeltrafiken var smidig och det upptäcktes inga särskilda

säkerhetsproblem under uppföljningarna. Den livliga cykeltrafiken på Ågatan märktes också i att cykelparkeringarna i närheten användes flitigt. Lösningen kräver att de som kör motorfordon är mer

observanta, vilket uppskattningsvis har lett till att körhastigheterna har varit lägre. Trots lösningen var användningsgraden av

parkeringsplatserna vid Ågatan hög.

Trafikräkningarna gjordes 13–16.8 som videoräkningar. Under trafikräkningarna körde totalt cirka 3 300 motorfordon och cirka 1 700 cyklar på Ågatans körbana. Enligt trafikräkningarna var både fordons- och cykeltrafiken livlig och lugn ungefär samma tider med undantag av nattetid då antalet cyklister är mycket litet medan antalet fordon nästan lika stort som på dagen. Under den livligaste dagen (lördagen) var antalet motorfordon cirka 1 470 och antalet

(11)

cyklar cirka 740. Ågatan är enligt räkningarna en rätt så livlig rutt för cykeltrafiken, eftersom antalet cyklister är på samma nivå som på de övriga huvudsakliga rutterna på sommaren (antalet cyklister till exempel vid Jernbölevägen var som livligast lite över 800 per dygn och vid Tolkisvägen cirka 650 cyklister per dygn).

Sammanfattningsvis kan det konstateras att i synnerhet bilisterna har tyckt att cykelfälten är en dålig lösning, medan cyklisterna och fotgängarna har tyckt att lösningen är bra. På grund av

uppföljningarna kan det konstateras att lösningen har uppfyllt målen bra, dvs. att lösningen har kostnadseffektivt förbättrat gång- och cykeltrafikens förhållanden även om det fortfarande är möjligt att använda alla färdsätt.

Bilagor:

cykelfälten på Ågatan - sammanfattning Biträdande stadsdirektören:

Stadsutvecklingsnämnden beslutar att försöket med cykelfälten på Ågatan fortsätter tills det hittas en mer omfattande lösning som betjänar alla trafikformer på Ågatan mellan Mannerheimgatan och Alexandersgatan.

(12)

8

BEGRÄNSNING AV SERVICEKÖRNING OCH SERVICEBILARS MÅTT I OMRÅDET FÖR GÅGATOR I GAMLA STAN I BORGÅ

StUN Beredning och tilläggsinformation:

kommunteknikchef Kari Hällström kari.hallstrom@borga.fi

Stadsutvecklingsnämnden använde 17.11.2020 sin rätt att ta upp kommunteknikchefens tjänsteinnehavarbeslut 23.10.2020 (96 §) om trafikregleringar i gamla stan i Borgå. Med tjänsteinnehavarbeslutet förbjöds servicekörning klockan 10–17, begränsades bilars höjd till högst 3,4 meter och bilars vikt till högst 20 ton. Det lämnades också en begäran om omprövning av tjänsteinnehavarbeslutet, vilken blev ogiltig då nämnden använde sin rätt att ta upp beslutet.

Köpmannaföreningen i gamla Borgå rf föreslog i sin begäran om omprövning att servicekörning förbjuds klockan 12–17 under den livligaste turistsäsongen. För servicetrafiken önskades också en lossningsplats utanför området med gågator.

Det kan finnas väldigt många turister till fots på gågatorna, och då är en lastbil, även om den kör sakta, en säkerhetsrisk då turisterna koncentrerar sig bland annat på att ta bilder på omgivningen. En lastbil är också ett främmande element i den idylliska miljön. På de flesta gågatorna har servicekörning anvisats utanför de livligaste timmarna.

UVR, som svarar för elinstallationerna, har kontaktat

kommuntekniken och uttryckt sin oro för att julgirlangerna är som lägst på cirka 3,7 meter och att girlangerna och deras fästen lätt går söder om en lastbil träffar dem. De tunga julgirlangerna kan falla ner på gatan och elledningarna kan bli spända, varvid ledningarna på de gamla husen kan få kortslutning och i värsta fall tända på husen.

Kommuntekniken har förhandlat med representanterna för

Köpmannaföreningen i gamla Borgå rf:s styrelse, och som resultat av förhandlingarna föreslås följande begränsningar för att garantera trafiksäkerheten och för att skydda gatukonstruktionerna:

1. Servicekörning förbjuds klockan 12–17.

2. Fordonen får vara högst 3,4 meter höga.

Dessa begränsningar gäller för tiden 1.1.2021 - 31.12.2021.

Bilagor:

Plan för vägmärken

Biträdande stadsdirektören:

Stadsutvecklingsnämnden beslutar om följande trafikbegränsningar i

(13)

området med gågator i gamla stan i Borgå enligt den bifogade kartan:

1. Servicekörning förbjuds klockan 12–17.

2. Fordonen får vara högst 3,4 meter höga.

Dessa begränsningar gäller för tiden 1.1.2021 - 31.12.2021.

(14)

9

UTLÅTANDE TILL NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I NYLAND OM PLANEN FÖR VÄGHÅLLNINGEN OCH TRAFIKEN 2021–2024

trafikingenjör Hanna Linna-Varis, 040 529 0278 eller hanna.linna-varis@porvoo.fi

Borgå stad har bekantat sig med närings-, trafik- och miljöcentralens plan för väghållningen och trafiken, tackar för en förtjänstfull

presentation av planen och konstaterar att den reflekterar den nuvarande finansieringsnivån för väghållningen. Nivån är ändå inte tillräcklig för underhållet och utvecklingen av vägnätet, inte heller i Borgå.

I Borgå förtjänar hela stamväg 55 extra uppmärksamhet. Den del som utgör infart till staden, Västra Mannerheimleden/landsväg 170, kommer under de närmaste åren att utvecklas så att den blir mera stadsliknande, och detaljplaneringen av området är under arbete.

Stadens stadsplaneringsavdelning samarbetar med närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland i detta projekt. Stamväg 55 från

Harabacka mot Mäntsälä är för sin del en del av s.k.

huvudvägshelheten Ring V, där trafiken ökar hela tiden. Ledens säkerhet upplevs som dålig och det har också inträffat allvarliga olyckor på vägavsnittet. Särdrag är för höga hastigheter och livliga anslutningar till enskilda vägar, där vissa syns dåligt. Borgå stad föreslår att närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland påbörjar en utvecklingsplan för ifrågavarande vägavsnitt mellan Kungsporten och Seo i Monninkylä (i Askola) med syftet att förbättra säkerheten.

Samtidigt är det skäl att utreda vägbelysningen och en förbättring av förhållandena för gång- och cykeltrafiken.

Borgå vill förbättra invånarnas möjligheter att röra sig hållbart i vardagen. Viktigt med tanke på detta mål är att det på vägavsnitt från centrum till bycentrum antingen finns gång- och cykelvägar, eller alternativt att där planeras lättare och innovativa sätt att förbättra förhållandena för gång- och cykeltrafiken utanför detaljplanerade områden i närings-, trafik- och miljöcentralens område. Staden föreslår att dessa nödvändiga projektet som stöder en hållbar samhällsstruktur och förbättrar trafiksäkerheten fastställs noggrannare tillsammans med närings-, trafik- och miljöcentralen och några av dem väljs ut t.ex. som objekt för åtgärdsutredningar under nästa år.

Borgå konstaterar också att östra omfartsvägen på östra sidan av Borgå centrum måste byggas som statens landsväg.

Planen finns endast i elektronisk form och den kan läsas i sin helhet på internetadressen:www.tienpidonsuunnitelma.fi

(15)

Sidan hittas också via närings-, trafik- och miljöcentralens webbsidor:www.ely-keskus.fi/web/ely/liikenne

Stadsutvecklingsnämnden föreslår stadsstyrelsen att det som sägs ovan ges som utlåtande till närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.

(16)

10

DETALJPLANEPROGRAM FÖR BORGÅ PARKGATA, UTVECKLING AV VÄSTRA MANNERHEIMLEDEN

stadsplaneringschef Dan Mollgren, 040 623 2614,

dan.mollgren@borga.fi och planläggare Johannes Korpijaakko, 040 489 5796, johannes.korpijaakko@borga.fi

Stadsplaneringen har utarbetat ett detaljplaneprogram för Borgå parkgata. Programmet är ett viktigt utvecklingsprojekt för centrum och fortsätter arbetet med att ändra Västra Mannerheimleden till en trivsam stadsmiljö.

Arbetet med dispositionsplanen resulterade år 2019 i en utredning och vision om Västra Mannerheimleden som ett potentiellt

utvecklingsområde för centrum (Borgå parkgata), vilka stadsutvecklingsnämnden godkände 29.10.2019 (168 §).

I detaljplaneprogrammet, som grundar sig på dispositionsplanen, har undersökts hurdana delhelheter detaljplanearbetet kommer att omfatta och bedömts dess ordning, omfattning och tiden för

påbörjande. I och med detaljplaneprogrammet delas

planeringsområdet i delar och i programmet redogörs för dess centrala utgångspunkter för planläggning. Dessutom presenteras preliminära gränsningar av och tidtabeller för detaljplaneområdena.

Detaljplaneprogrammet innehåller inga planeringsprinciper eller dimensioneringar, utan tyngdpunkten ligger vid i vilken ordning processerna framskrider. Programmet stöder för sin del

utarbetandet av delgeneralplanen för de centrala delarna.

Detaljplanläggningen av Borgå parkgata svarar på de centrala målen som ställs i boendeprogrammet för den ökande befolkningen samt för främjande av klimatsmart byggande och boende samt invånarnas välbefinnande. Genom planering av Borgå parkgata svaras också på de mål som ställs i stadsstrategin. En

uppsnyggning av infartsvägen svarar på målet att vara den

populäraste hemstaden och bäst också i vardagen. Utvidgning av stadscentrum och främjande av hållbara färdsätt stämmer överens med stadens strategiska mål och ger staden nya möjligheter att skapa aktivt och mångsidigt stadsliv.

Borgå parkgata delas i detaljplaneprogrammet i tre

planeringshelheter och i gatuområden och optioner som ansluts till dessa. Det finns redan detaljplaner för Borgåporten samt

Infartsparkering och ABC. Planläggningen och byggandet av gatuområden är en viktig del av programmet och påverkar gränsningen av kvartersområdena och tidtabellerna på ett betydande sätt.

(17)

Gränsningarna och tidtabellen för planprocesserna under de kommande åren är centrala delar av detaljplaneprogrammet.

Den första detaljplanen omfattar tomten som blir ledig av Näse ABC och området väster om tomten. Den andra detaljplanen omfattar området söder om Gamla Helsinforsvägens korsning och den tredje detaljplanen området öster om Helsingforsvägen och norr om Borgå parkgata.

Målet för den första detaljplanens tidtabell är att utkastet läggs fram år 2021, förslaget bereds våren 2022 och att detaljplanen godkänns hösten 2022.

Den andra och den tredje detaljplanen skulle följa tätt den första detaljplanen så att målet är att godkänna den andra detaljplanen år 2024 och den tredje år 2026.

Bilagor:

Detaljplaneprogram för Borgå parkgata Biträdande stadsdirektör:

Stadsutvecklingsnämnden godkänner detaljplaneprogrammet för Borgå parkgata att styra stadsplaneringens verksamhetsplaner för att detaljplanelägga Borgå parkgata under de kommande åren.

(18)

11

DETALJPLAN, KUNGSPORTEN, SÖDRA OMRÅDET, STADSDELEN 24 (KUNGSPORTEN), DP 443

planläggare Johannes Korpijaakko, 040-489 5796, johannes.korpijaakko@borga.fi

Stadsplaneringen har utarbetat ett förslag till detaljplan och detaljplaneändring för södra delen av Kungsporten.

Planeringsområdet ligger i Kungsporten vid motorvägen E18, söder om Ryttmästargatans och Sprutmästaregatans korsning.

Planeringsområdet ligger cirka två kilometer väst om Borgå centrum.

Lägeskartan följer som bilaga 1 till beskrivningen.

Målet för detaljplanen är att bygga ut Kungsportens kommersiella område mot söder på tomter som möjliggör affärsbyggande.

Tomterna ökar utbudet av Borgå stads tomter. Dessutom möjliggörs byggande av gatuförbindelse över motorvägen mot Estbacka.

Detaljplanen omfattar två tomter för affärsbyggande som möjliggör totalt 19 000 m²-vy byggande. Detaljplanens gatuområden blir en fortsättning till Ryttmästargatan och Sprutmästaregatan. I ändan av Ryttmästargatan finns ett gatuområde som sträcker sig över

motorvägen till Estbacka och som möjliggör byggande av en bro. Vid kanten av motorvägen finns ett skyddsgrönområde, i vilket finns en reservering för gasledning. I skyddsgrönområdet och i

kvartersområdet vid detaljplanens nordöstra gräns reserveras ett område för en vattenledning.

Genomförandet styrs med bygganvisningar, i vilka krävs speciellt att fasaderna är högklassiga. Bygganvisningarna innehåller också anvisningar för fördröjning av dagvatten och om att den ena tomten ska byggas i två plan.

Planutkastet hölls framlagt 14.6 -12.7 och 5.8-16.8.2019, och fem myndigheter lämnade en kommentar om planutkastet. Det

lämnades inga åsikter om detaljplanen. Myndigheternas

kommentarer gällde endast detaljplanens bestämmelser till små delar.

För byggandet i området krävs sprängningar. Som stöd för

detaljplanen har utarbetats en utredning om massbalans, så att det vid sprängningar inte skulle uppstå extra jordmassor som måste transporteras bort. Efter sprängningarna kan detaljplanen

genomföras i snabb takt om det finns efterfrågan på tomterna.

Bilagor:

detaljplaneförslag

detaljplanebeskrivning med bilagor

(19)

Stadsutvecklingsnämnden godkänner bemötandena till utlåtandena och lägger fram förslaget till detaljplan 443 Kungsporten, södra området enligt 27 § i MarkByggF och begär utlåtanden om förslaget enligt 28 § i MarkByggF i enlighet med programmet för deltagande och bedömning.

Detaljplaneändringen gäller gatuområden i stadsdelen 24.

(20)

12

ÄNDRING AV DETALJPLAN, ÖSTRA ÄNDAN AV ALEXANDERSGATAN, STADSDELAR 4 OCH 5, DP 531

planläggare Pekka Mikkola, tfn 040 489 5753, pekka.mikkola@porvoo.fi

Stadsplaneringen har berett en detaljplaneändring för östra ändan av Alexandersgatan. Området består av tre rätt så små områden, vilka gränsas också av Sibeliusbulevarden, Vårbergavägen och Wittenbergsgatan. Detaljplaneändringen gäller omfattningen av byggandet och användningsändamålet för området.

Bakgrund till projektet

Den gällande detaljplanen för området uppfyller inte dagens krav till alla delar. Borgå stad äger i området en fastighet som nu är

obebyggd. Borgå A-bostäder äger i områdets östra del en stor, glest bebyggd fastighet, på vilken byggnaderna delvis är i dåligt skick. I detaljplanen har denna fastighet reserverats för allmänna

byggnader, och ägaren vill utveckla den som ett mångsidigt boendeserviceobjekt. I området finns också en liten

restaurangbyggnad, vars behov av utveckling bör tryggas.

Stadsutvecklingsnämnden har beslutat reservera den obebyggda fastigheten till FH Invest Oy till 30.4.2021. Bolaget har som avsikt att bygga våningshus som kompletterar utbudet av bostäder i centrum.

Utkast till detaljplaneändring

Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet till

detaljplaneändring hölls framlagda i enlighet med 62 § i MarkByggL och 30 § i MarkByggF 30.1–27.2.2019, redan innan

planeringsreserveringen gjordes. Det lämnades inga åsikter om utkastet. Myndighetsintressenters kommentarer innehöll närmast observationer om boendehälsa och säkerhet.

Förslag till detaljplaneändring

Planprojektet grundar sig på en referensplan som två planeringsbyråer gjort och på stadsplaneringens eget planeringsarbete.

Detaljplaneområdet består av tre parceller som delas av betydande gatuområden. Kvartersområdenas huvudsakliga

användningsändamål är boende som också kan vara senior-, service- och specialboende. På marknivå, på fasaderna mot gatan, ska också finnas servicelokaler. Också en liten park,

Sibeliusskvären, ingår i området. För den lilla restaurangbyggnaden bredvid parken har anvisats ett eget litet kvartersområde för

servicebyggnader. Den del av gatuområdet i ändan av

Edelfeltbulevarden som använts för parkering har nu tydligt anvisats

(21)

som ett allmänt parkeringsområde.

Byggrätten i området är sammanlagt 10 500 m²-vy, av vilken 9 850 m²-vy kan användas för flervåningshus i två kvartersområden. I kvartersområdena finns också byggrätt för affärs-, kontors- och servicelokaler totalt 450 m²-vy. Med detta uppmuntras att bygga affärslokaler på gatuplan.

Jämfört med den gällande detaljplanen utökas byggrätten i området från 6 398 m²-vy till 10 500 m²-vy, dvs. med 4 102 m²-vy.

Dimensioneringen motsvarar 140–180 invånare. Det kan byggas cirka 160-190 bostäder i området. Antalet arbetsplatser i området är antagligen 4-8, beroende på affärslokaler som byggs i

bostadshusen.

Kvarteret 65 är i privat ägo och till detaljplanens lösningar ingår behov att undersöka om markanvändningsavtal behövs. Det eventuella markanvändningsavtalet ska ingås innan detaljplanen godkänns.

Bilagor:

förslag till detaljplaneändring

beskrivning av detaljplaneändring med bilagor Biträdande stadsdirektören:

Stadsutvecklingsnämnden godkänner bemötandena till de preliminära kommentarerna och beslutar lägga fram förslaget till detaljplaneändring 531, östra ändan av Alexandersgatan,

stadsdelen 4, kvarteret 135, en del av kvarteret 155 samt rekreations- och trafikområden i stadsdelen 5, kvarteret 65 och gatuområde enligt 27 § i MarkByggF och begära utlåtanden enligt 28 § MarkByggF i enlighet med programmet för deltagande och bedömning.

Detaljplaneändringen gäller en del av kvarteret 155 samt

rekreations- och gatuområden i stadsdelen 4 samt kvarteret 65 i stadsdelen 5.

(22)

13

AVGÖRANDE OM PLANERINGSBEHOV OCH BESLUT OM UNDANTAG, SVARTSÅ 4311/50.504/2020

StUN Beredning och tilläggsuppgifter: planläggare Camilla Stenberg, 040 520 3179, lupavalmistelu@porvoo.fi.

Ansökan:

För fastighet * * * * * * * ansöks om lov för byggandet av ett egnahemshus (200 m²-vy, 1 vån.) istället för den nuvarande fritidsbostaden som rivs.

På fastigheten finns en fritidsbostad (120 m²-vy, 1 vån.) från 1977 och en ekonomibyggnad (25 m²-vy) från 2018. Enligt sökande är avsikten att riva fritidsbostaden efter att egnahemshuset byggts.

Fastighetens areal är 0,4800 ha.

Bygginskränkning:

- Byggande på ett område i behov av planering (MarkByggL 16 §).

- Undantag från punkten 4.1 i byggnadsordningen gällande kravet på byggplatsens storlek.

Förutsättningar för ett jakande beslut:

Lov för byggandet av ett egnahemshus (200 m²-vy) kan beviljas på följande villkor:

- Nuvarande fritidsbostad ska rivas.

- Nybyggnadens våningstal ska anpassas till byggplatsens topografi.

- Nybyggnaden ska placeras i närheten av den nuvarande

fritidsbostaden så att områdets topografi beaktas och ingrepp och skärningar i terrängen samt fällning av träd ska undvikas.

- I bygglovsskedet ska säkerställas att nybygget lämpar sig för kulturlandskapet och uppmärksamhet ska fästas vid byggnadernas byggmaterial, färgsättning, takform och utformning.

- Planteringarna och miljön ska följa den allmänna hanteringen av områdets omgivning.

- Utlåtande av museimyndigheten och myndigheten som ansvarar för stadsbilden ska begäras vid ansökan om bygglov.

Bakgrundsuppgifter:

- Sammanställning av de gällande landskapsplanerna i Nyland 2017: Kulturmiljö av intresse på landskapsnivå. Med

egenskapsbeteckningen anges kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå som är viktiga med tanke på kulturmiljön och som omfattar både landskapsområden och byggda kulturmiljöer. På områden där användningsändamålet har angetts med en områdesreserveringsbeteckning bestämmer beteckningen den primära markanvändningsformen. Planeringsbestämmelse: I den mer detaljerade planeringen samt vid byggandet och användningen

(23)

ska man ta hänsyn till värnandet om värdefulla kulturmiljöer på landskapsnivå. Då kulturmiljön utvecklas ska dess värden tas i beaktande och samordnas med den i landskapsplanen åsyftade, ändamålsenliga markanvändningen.

- Delgeneralplan för Sköldvik (med rättsverkan, fastställd 1988):

- Jord- och skogsbruksområde, på vilket tillåtes ersättande byggnadsverksamhet och uppförande av glesbebyggelse (MT).

- Byggnadsordningen i Borgå (fullmäktige godkänt år 2007):

- Punkt 4.1. Byggande utanför detaljplaneområde/ Byggplats:

Utöver de minimikrav som ställs på en byggplats i § 116 i

MarkByggL skall byggplatsen ha en areal på minst 5 000 m², om inte något annat följer av en gällande generalplan med

rättsverkningar. På ett område i bilaga 1 kan byggplatsen vara mindre, dock inte under 3 000 m², om byggplatsen kan anslutas till det allmänna vattenledningsnätet och en adekvat behandling av avloppsvatten kan ordnas.

- Punkt 4.2. Byggande utanför detaljplaneområde/ Omfattning av byggandet/Fast boende: Den sammanlagda totala våningsytan får vara högst 10 % av byggplatsens areal.

- Punkt 14.1 Avvikelse från föreskrifterna: Undantag från byggnadsordningens föreskrifter kan beviljas i enlighet med de allmänna befogenheter som följer av § 171 i MarkByggL och med stöd av vad som i § 175 i MarkByggL bestäms om mindre undantag i samband med bygglov.

Utlåtanden:

Borgå museum har meddelat (16.11.2020) att de inte ger utlåtande i detta skede. I bygglovskedet ska begäras om utlåtande av museet, så att det kan ta ställning till hur den nya byggnaden passar in i kulturmiljölandskapet.

- Hörande av grannar:

Två av rågrannar har framför att gråvattnet inte får ledes till åkerdiket eller åkern. De övriga rågrannarna har inte något att anmärka mot projektet.

Som genmäle till grannarnas anmärkning konstateras att gråvattenfrågan avgörs i enlighet med Borgå stads miljövårdsföreskrifter i samband med bygglovet.

- Övriga utgångspunkter:

Det är frågan om byggandet av ett egnahemshus på en redan bebyggd fastighet.

Fastigheten är registrerad 12.6.1939. På fastigheten finns idag en fritidsbostad och en ekonomibyggnad. Enligt byggnads- och lägenhetsregistret är fritidsbostaden byggd 1979.

Enligt situationsplanen är det nya egnahemshuset planerat i

närheten av den nuvarande fritidsbostaden. Enligt ansökan kommer

(24)

Byggplatsen är på sydvästra sidan av en skogsdunge i ett öppet åkerlandskap mellan Borgå motorväg och Svartsån. På fastigheten intill har byggts ett nytt egnahemshus år 2014. I området finns inte allmänt vatten- och avloppsnät.

I områdets delgeneralplan, som har rättsverkan, ingår byggplatsen i ett jord- och skogsbruksområde, på vilket tillåtes ersättande

byggnadsverksamhet och uppförande av glesbebyggelse (MT).

År 2017 inleddes arbetet med att revidera delgeneralplanen för Sköldvik och att utarbeta en delgeneralplan som styr bybebyggelsen i Kullo och Mickelsböle. Planeringsområdet omfattar också delar av byarna Svartbäck, Åminsby, Svartså, Karleby och Söderveckoski. År 2020 fortsätter utarbetandet av de grundläggande utredningarna, programmet för deltagande och bedömning utformas samt

utarbetandet av utkastet till delgeneralplan inleds.

Byggplatsen ingår i Svatsådalens kulturlandskap, som klassats som en kulturmiljö av intresse på landskapsnivå. Byggandet i området kräver således noggrann planering, så att det passar in i landskapet och kulturmiljön.

Vid terrängbesöket (20.11.2020) konstaterades att byggplatsen är synlig i närlandskapet över de öppna åkerområdena. Genom att bygga egnahemshuset i en våning i närheten av den nuvarande fritidsbostaden kommer områdets landskapsbild inte att ändras märkbart. Genom en noggrann planering kommer det nya

egnahemshuset inte att synas på ett störande sätt i kulturmiljön av intresse på landskapsnivå.

I närområdet finns året om bebyggelse och på den angränsande fastigheten finns ett egnahemshus från 2014.

Motiveringar:

Det är frågan om byggandet av ett nytt egnahemshus istället för en gammal fritidsbostad inom en kulturmiljö av intresse på

landskapsnivå.

Genom att bygga det nya egnahemshuset på ungefär samma plats som den befintliga fritidsbostaden ändrar området landskapsbild inte märkbart och områdets landskapsvärden äventyras inte.

Då man beaktar att det är frågan om en redan bebyggd byggplats och att det i närheten av byggplatsen redan finns året om

bebyggelse, kan lov för det ansökta byggprojektet beviljas med stöd av kravet på fastighetsägarnas likvärdiga bemötande utan att det har en begränsande inverkan på planeringsalternativen i den pågående planläggningen av området. Det ansökta projektet förorsakar inte olägenheter med tanke på detaljplanläggningen,

(25)

generalplanläggningen eller annan reglering av

områdesanvändningen, då det genomförs i enlighet med de givna villkoren i beslutet.

Det ansökta projektet ligger inom en kulturmiljö av intresse på landskapsnivå, men då det genomförs i enlighet med de givna villkoren i beslutet, är det lämpligt med tanke på landskapet och försvårar inte bevarandet av områdets särskilda kulturmiljövärden.

Det är frågan om en redan bebyggd byggplats, så det förekommer även särskilda skäl som stöd för ansökan om undantaget från byggplatsens storlek (ByggnO 4.1). Det ansökta byggprojektet medför inte olägenheter för planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändning, försvårar inte uppnående av målen för skyddet av den byggda miljön och leder inte till byggande med betydande konsekvenser eller annars har avsevärda skadliga miljökonsekvenser eller andra avsevärda skadliga konsekvenser, då det genomförs i enlighet med de givna villkoren i beslutet.

Bilagor:

Karta

situationsplan

Stadsutvecklingsnämnden beslutar att det finns särskilda

förutsättningar enligt 137 § i MarkByggL att bevilja bygglov för ett egnahemshus (200 m²-vy) och godkänner det ansökta undantaget med stöd av 171 § i MarkByggL på följande villkor:

- Nuvarande fritidsbostad ska rivas.

- Nybyggnadens våningstal ska anpassas till byggplatsens topografi.

- Nybyggnaden ska placeras i närheten av den nuvarande

fritidsbostaden så att områdets topografi beaktas och ingrepp och skärningar i terrängen samt fällning av träd ska undvikas.

- I bygglovsskedet ska säkerställas att nybygget lämpar sig för kulturlandskapet och uppmärksamhet ska fästas vid byggnadernas byggmaterial, färgsättning, takform och utformning.

- Planteringarna och miljön ska följa den allmänna hanteringen av områdets omgivning.

- Utlåtande av museimyndigheten och myndigheten som ansvarar för stadsbilden ska begäras vid ansökan om bygglov.

Beslutet är i kraft två år efter att det vunnit laga kraft och inom den ti den ska man söka ett bygglov som motsvarar beslutet.

Paragrafen justeras genast.

(26)

14

BESLUT OM UNDANTAG, SVARTSÅ 4313/50.504/2020

Ansökan:

För ett cirka 11 600 m² stort arrendeområde av fastigheten * * * * * *

* * ansöks om undantag för att behålla den tillfälliga

ekonomibyggnaden (ca 47 m²-vy) kvar på platsen i ytterligare fem år.

Ekonomibyggnaden fungerar som omklädnings- och

förrådsutrymme för Borgå segelsällskap rf:s juniorverksamhet.

För ekonomibyggnaden har beviljats ett tillfälligt bygglov för fem (5) år fram till den 11.12.2020. Segelsällskapet har inom

arrendeområdet ett flertal byggnader och bryggkonstruktioner.

Arrendeavtal har ingåtts 5.3.1997 och det nuvarande arrendeavtalet går ut 31.12.2021.

Hela fastighetens areal är 35,29 ha.

Bygginskränkning:

- Undantag från MarkByggL 176 § för att behålla en tillfällig byggnad kvar på platsen längre än de fem (5) år som bestämmelserna i lagen möjliggör.

Bakgrundsuppgifter:

- Sammanställning av de gällande landskapsplanerna i Nyland 2017:

Konsulteringszon i Sköldvik (sev 1). Med beteckningen anvisas en konsulteringszon runt produktionsanläggningar och lagerområden där man behandlar och förvarar kemikalier. Behovet av zonen

grundar sig på Seveso II - direktivet. I landskapet Östra Nyland finns det anläggningar och lager som berörs av Seveso II direktivet på Sköldvik industriområde samt på hamnområdet i Valkom.

Planeringsbestämmelse: Inom konsulteringszonen tillåts inte nya tätorter. På området tillåts jord- och skogsbruk. Då man planerar placerandet av verksamheter innanför zonen bör man begära utlåtande av räddningsväsendet och vid behov utlåtande av Säkerhetsteknikcentralen (TUKES).

- Nylandsplanen 2020:

Konsulteringszon i Sköldvik (sev). Med egenskapsbeteckningen anges den skyddszon som omger produktionsanläggningar och lagerområden där farliga kemikalier behandlas och förvaras på T/kem-området i Sköldvik. Zonen baserar sig på Seveso

(27)

III-direktivet. Planeringsbestämmelse: När området planläggs ska man närmare utreda risker för storolyckor och bekämpning av olyckor samt begära ett utlåtande av räddningsmyndigheten och TUKES.

Skyddszon i Sköldvik (sev-t). Med egenskapsbeteckningen anges den skyddszon som omger produktionsanläggningar och

lagerområden där farliga kemikalier behandlas och förvaras på T/kem-området i Sköldvik. Skyddszonen baserar sig på utredningen Uppdatering av utredningen om beaktandet av storolyckor i Sköldvik i planeringen av markanvändningen 2018. Planeringsbestämmelse:

På skyddszonen tillåts ingen ny bosättning eller fritidsbosättning. På skyddszonen får inte placeras skolor, vårdinrättningar, offentliga inkvarteringsrörelser eller offentliga tjänster, affärer eller

samlingsplatser som besöks av eller där det vistas betydande mängder människor. I den mer detaljerade planeringen av skyddszonen ska därtill närmare utredas och bedömas vilka

begränsningar verksamheten som medför risk för en storolycka har för markanvändningen och funktionerna.

- Delgeneralplan för de centrala delarna i Borgå (godkänd år 2004, med rättsverkan):

Småbåtshamn (LV)

Område för närrekreation (VL) - Utredningar:

Beaktande av storolyckor i Sköldvik i planeringen av markanvändningen (Uppdatering av utredning 27.8.2018):

Skyddszon C:

- Orsaker till begränsningen: AEGL-2 (30 min) gashalten kan överskridas

- Tillåts: Arbetsplatslokaler som inte har betydande kundströmmar.

Dessutom tillåts tillfällig inkvartering av arbetstagare som anknyter till företagsverksamhet, såsom driftstopp, om inkvarteringen ordnas i permanenta byggnader och arbetstagarna får utbildning i risker för storolyckor. Jord- och skogsbruk.

- Tillåts inte: Ny bebyggelse, ny fritidsbebyggelse, ändring av

fritidsbebyggelse till åretruntboende, sårbara verksamheter, sårbara verksamheter vars evakuering sker långsamt.

- Övriga villkor: Kompletterande byggande kan tillåtas i små skala enligt prövning från fall till fall, tröskeln för planeringsbehov får inte överskridas i byggandet som sker utan plan. I byggloven kan det förutsättas ventilation som kan stoppas.

Konsulteringszonen i Sköldvik:

- Då placering av riskfyllda verksamheter planeras inom zonen ska i samband med planarbetet bes om ett utlåtande av Säkerhets- och kemikalieverket Tukes och räddningsverket i enlighet med

Miljöministeriets anvisningsbrev.

Hörande av grannar har inte varit nödvändigt, eftersom

(28)

- Övriga utgångspunkter:

Det ansökta projektet är på östra sidan av Tolkis södra udde. Den tillfälliga ekonomibyggnaden, som byggts år 2015, fungerar som omklädnings- och förrådsutrymme.

Inom arrendeområdet finns flera service- och lagerbyggnader samt bryggor för segelsällskapets medlemmar.

I områdets delgeneralplan, som har rättsverkan, är byggprojektet beläget inom ett område anvisat som småbåtshamn (LV).

Utarbetandet av en detaljplan för Tolkis södra udde (DP 545

Kräkelsundet) har inletts våren 2020 med två preliminära alternativa idéplaner. I programmet för deltagande och bedömning framgår att målet med detaljplaneringen är att bl.a. i Kräkelsundet anlägga en småbåtshamn med tjänster som ansluter sig till båtlivet och att göra det möjligt att placera olika havsnära aktiviteter i området.

Sköldviks industriområde är beläget ca 2 km från byggplatsen.

Området ingår i Sköldviks konsulteringszon och utlåtande ska begäras av räddningsverket och Tukes då man planerar verksamheter innanför zonen.

Motiveringar:

Det är frågan om att behålla en tillfällig ekonomibyggnad kvar på platsen längre än vad som tillåts i det ursprungliga bygglovet.

Verksamheten på byggplatsen stämmer överens med

bestämmelserna i den nuvarande delgeneralplanen och med målsättningen i den pågående detaljplaneringen av området.

Området ingår i Sköldviks skyddszon och konsulteringszon och förutsättningarna för permanent verksamhet utreds i

detaljplaneringen. Då begärs även om utlåtanden av myndigheter och andra organisationer som verkar inom området.

Då man beaktar projektets tidsbundenhet finns det särskilda skäl som stöd för ansökan.

Utarbetande av detaljplanen har nyss inletts och med beaktande av dess tidtabell medför projektet inte olägenheter med tanke på planläggningen, genomförande av planen eller annan reglering av områdesanvändningen, då det genomförs i enlighet med villkoren i beslutet och beviljas för en viss tid.

Bilagor:

karta

situationsplan

Stadsutvecklingsnämnden godkänner med stöd av 171 § i

(29)

MarkByggL det ansökta undantaget som tidsbegränsat enligt följande villkor:

- Den tillfälliga ekonomibyggnaden får behållas kvar på platsen till och med 31.12.2025.

Beslutet är i kraft i ett år efter att det vunnit laga kraft och inom den tiden ska man söka ett bygglov som motsvarar beslutet.

(30)

15

BESLUT OM UNDANTAG, KARDRAG 4183/50.504/2020

StUN Beredning och tilläggsuppgifter: Beredning och tilläggsuppgifter:

planläggare Camilla Stenberg, 040 520 3179, lupavalmistelu@porvoo.fi.

Ansökan:

För fastigheterna * * * * * * * * och* * * * * * * * anhålles om lov för ändring av den nuvarande fritidsbostaden (ca 62 m²-vy, 1 vån.) till egnahemshus och dess utvidgning (80 m²-vy, 2 vån.).

Egnahemshusets areal efter utvidgningen är ca 142 m²-vy.

Fastigheternas areal: * * * * * * * *är 3700 m² och * * * * * * * * är 520 m². Fastigheterna bildar tillsammans en byggplats, vars

sammanlagda areal är 4 220 m².

Enligt ansökan uppgår byggplatsens totala sammanlagda

våningsyta till 139 m²-vy före utvidgningen, efter utvidgningen är den 220 m²-vy. Enligt situationsplanen finns det på fastigheten även en bastubyggnad (ca 35 m²-vy) och en ekonomibyggnad (ca 42 m²-vy).

Fastigheten är ansluten till det allmänna vattennätet. I området finns inte allmänt avloppsnät.

Bygginskränkning:

- Byggande i ett strandområde utan detaljplan eller sådan generalplan med rättsverkningar där det särskilt bestäms att generalplanen eller en del av den kan användas som grund för beviljande av bygglov. (MarkByggL 72 § 1 mom.)

- Avvikelse från byggnadsordningens punkt 4.1 gällande kraven på bygg plat sens minimistorlek och strandlinjens minimilängd.

Bakgrundsuppgifter:

- Sammanställning av de gällande landskapsplanerna i Nyland 2017: Ingen områdesreservering, s.k. vitt område.

- Delgeneralplan över byar och glesbygd i Borgå (godkänd av fullmäktige 1996, utan rättsverkan).

- Jord- och skogsbruksdominerat område (M-5). Lokaliseringen av fritidsbebyggelsen styrs med en mera detaljerad delgeneralplan.

Tagandet av marksubstans ingår inte i denna beteckning.

Kommunen prövar tillstånden för tagandet av marksubstans från fall till fall.

- Byggnadsordningen i Borgå (fullmäktige godkänt år 2007):

- Punkt 4.1. Byggande utanför detaljplaneområde/ Byggplats:

Utöver de minimikrav som ställs på en byggplats i § 116 i

(31)

MarkByggL skall byggplatsen ha en areal på minst 5 000 m², om inte något annat följer av en gällande generalplan med

rättsverkningar. På ett område i bilaga 1 kan byggplatsen vara mindre, dock inte under 3 000 m², om byggplatsen kan anslutas till det allmänna vattenledningsnätet och en adekvat behandling av avloppsvatten kan ordnas. På en byggplats som ligger på stranden av ett vattendrag skall strandlinjen som gränsar till vattendraget eller tillandningen vara minst 50 m lång.

- Punkt 14.1 Avvikelse från föreskrifterna: Undantag från byggnadsordningens föreskrifter kan beviljas i enlighet med de allmänna befogenheter som följer av § 171 i MarkByggL och med stöd av vad som i § 175 i MarkByggL bestäms om mindre undantag i samband med bygglov.

Hörande av grannar:

- Rågrannarna hade inget att anmärka mot det ansökta byggprojektet.

Motiveringar som sökanden ger:

- Utvidgningen medför inte olägenheter för planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av

områdesanvändningen,

- Byggandet försvårar inte uppnående av målen för naturvården eller för den byggda miljön, leder inte till byggande med betydande

konsekvenser och annars har avsevärda skadliga

miljökonsekvenser eller andra avsevärda skadliga konsekvenser.

- I närheten finns fastigheter för fritidshus och för åretruntboende.

På 2000-talet har tre fritidsfastigheter ansökt och beviljats undantag för att bygga om fastigheten till åretruntboende, senast år 2018.

- Fastigheten har ägts av samma familj sedan 1957, och ägaren vill flytta tillbaka till hembygden då hen nyligen har gått i pension.

- Den befintliga bostadens yta är för liten och avsikten är att bygga ut en aning och att bevara ekonomi- och bastubyggnaderna, varför det behövs mera byggrätt.

- Den önskade utvidgningen är liten och bildar en grupp med huvudbyggnaden och ekonomibyggnaden.

- Hela tilläggsbyggrätten som följer med ändringen av

användningsändamålet skulle inte användas i och med ändringen.

- Den ansökta utvidgningen är mindre än de utvidgningar som beviljats för granntomten.

- Den befintliga bostaden kan med förnuftiga ändringar byggas om till åretruntboende och har fungerande husteknik.

- Fastigheten är redan ansluten till det kommunala vattenledningsnätet.

- Systemen för behandling av avloppsvatten på fastigheten är fungerande. WC-vattnet leds till en sluten behållare (3m³) och det övriga avloppsvattnet genom tre sedimenteringsbrunnar till

infiltrationsbädden på egen mark.

- Fastighetsägarna har inget behov av skoltjänster.

(32)

till Kardragsfjärden. På byggplatsen finns en fritidsbostad (ca 62 m²-vy), en bastubyggnad (ca 35 m²-vy) och en ekonomibyggnad (ca 42 m²-vy).

Enligt byggnads- och lägenhetsregistret finns det en fritidsbostad på fastigheten från 1961. Arealuppgifter finns inte i registret.

Av situationsplanen framkommer att fritidsbostaden är belägen ca 70 m från stranden i närheten av 10 meters höjdkurvan.

Av kartgranskningen framgår att det i närheten av byggplatsen finns flera egnahemshus, men största delen (ca 60 %) är fritidsbostäder.

Längs med Kardrags strandväg, som är ca 1,5 km lång, finns det enligt grundkartan sammanlagt 39 bebyggda byggplatser. Enligt byggnads- och lägenhetsregistret finns det fritidsbostäder på 23 byggplatser och egnahemshus på 16 byggplatser. Av

egnahemshusen är de flesta från början av 1900-talet och från 1960-1970-talet. På 2000-talet har det beviljats lov för tre egnahemshus (inte vid strand) och lov för ändring av tre fritidsbostäder till egnahemshus (vid strand).

Av grundkartan framkommer att hela strandremsan är bebyggd. På några ställen finns det byggplatser i fyra rader från stranden.

Sammanlagt 32 byggplatser har egen strand. Av dem har några endast en liten parcell vid stranden och bostadshuset är placerat längre bort från stranden. Endast sju (7) fastigheter saknar egen strand.

Den ansökta byggplatsens areal är 4 220 m² och strandlinjens längd är ca 40 m. Enligt bestämmelserna i byggnadsordningen borde byggplatsens areal vara 5 000 m² och strandlinjens längd minst 50 meter.

Nordväst om byggplatsen finns en grupp med egnahemshus på byggplatser vars areal överstiger 5 000 m². Endast ett av dem är från 2000-talet. De närmaste byggplatserna och byggplatserna sydost om den ansökta byggplatsen är alla i fritidsbruk.

Området finns allmän vattenledning, till vilket fastigheten är ansluten. Allmän avloppsledning finns inte.

Vid granskningen av beviljande lov inom området längs med Kardrags strandväg framkommer att undantag för ändring av användningsändamål från fritidsbostad till egnahems har beviljats för tre (3) byggplatser under de senaste 20 åren då

markanvändnings- och bygglagen har varit i kraft.

År 2003 har Nylands NTM-central (28.5.2003 UUS-2002-L-803-214) beviljat ett lov för ändringen av användningsändamålet för

fritidsbostad till egnahemshus på en byggplats vars areal är 0,6121

(33)

ha. Byggplatsens areal överstiger 5 000 m² och den har 50 m

strand, angränsar till året om bosättning som härstammar från 1920- och 1960-talet.

År 2007 har planläggnings- och byggnadsnämnden i Borgå (20.9.2007 § 301) i Borgå beviljat ett lov för ändring av användningsändamål från fritidsbostad till egnahemshus.

Byggplatsens storlek är 0,516 ha och strandlinjen ca 70 m.

År 2012 har stadsutvecklingsnämnden i Borgå (7.8.2012 § 208) beviljat lov för ett nytt egnahemshus istället för en fritidsbostad.

Byggplatsens areal är 0,647 ha och strandlinjen ca 65 m. Nylands NTM-central lämnade in besvär över beslutet och Helsingfors förvaltningsdomstol upphävde nämnden beslut (11.10.2013).

Helsingfors förvaltningsdomstol konstaterar i beslutet (10.11.2013) att det i närheten av byggplatsen inom strandområdet finns många fritidsbostäder och åretruntbostäder inom en radie av en kilometer.

Domstolen anser, att med beaktande av byggbeståndet i området, ska en utökning av åretruntbostäder i området utredas genom planläggning så att man bland annat kan beakta de övriga markägarnas behov av byggande och övrig markanvändning i området. Principen för likvärdigt bemötande av markägarna

förutsätter att också de övriga markägarna beviljas lov att bygga om sina fritidsbostäder till egnahemshus ifall undantag för det ansökta projektet skulle beviljas. Således skulle beviljande av det ansökta undantaget medföra olägenheter för planläggningen, genomförandet av planen och annan reglering av områdesanvändningen.

Helsingfors förvaltningsdomstol poängterar att år 2008 beviljad byggrätt för ett egnahemshus i området inte utgör en rättsgrund för beviljande av det ansökta undantaget och förvaltningsdomstolen anser att det inte förekommer rättsliga skäl för att bevilja

undantaget.

Besvär över Helsingfors förvaltningsdomstolen lämnades till Högsta förvaltningsdomstolen, men den förkastade besväret (15.9.2014) och Helsingfors förvaltningsdomstols beslut blev i kraft.

År 2018 har anhållits om lov på nytt för samma fastighet för året om boende. Ansökan gällde ändringen av den nybyggda, ersättande fritidsbostaden (undantag beviljat 17.3.2015 § 52) till egnahemshus.

Stadsutvecklingsnämnden i Borgå (12.6.2018 § 118) beslöt efter omröstning att bevilja det ansökta undantaget emot föredragandes beslutsförslaget. Föredragande lämnade avvikande åsikt mot beslutet.

Motiveringar:

Det är frågan om ändring av en fritidsbostad till egnahemshus och dess utvidgning inom ett område som i områdets gällande

delgeneraplan (utan rättsverkan) anvisats som jord- och

skogsbruksdominerat område (M-5). I byggplatsens närhet finns året om bosättning, men största delen är fortfarande fritidsboende.

(34)

byggplatser med fritidsbostäder, av vilka största delen är på

byggplatser som är lika små eller något större än denna byggplats.

Längs med Kardrags strandväg finns sammanlagt ännu 23

byggplatser med fritidsbosättningen. Byggnationen är delvis i fyra rader från stranden. I området finns inte allmänt avloppsnät.

Helsingfors förvaltningsdomstol konstaterade i sitt beslut år 2013 att tidigare beviljade beslut inte utgör en rättsgrund för det då ansökta undantaget. Detta gäller även i detta fall. De tidigare beviljade loven för ändring av användningsändamålet år 2003 och 2007, samt 2018, utgör inte en grund för beviljandet av denna ansökan. Vid nämndens beslut år 2018 har beredningen ansett att det inte förkommer

särskilda skäl som stöd för ansökan och att det ansökta

byggprojektet medför olägenheter med tanke på planläggningen, genomförande av planen och annan reglering av

områdesanvändningen.

Markanvändningsförhållandena i området har inte förändrats sedan år 2014, så Högsta förvaltningsdomstolen fattade sitt beslut. I strandområdet finns fortfarande många fritidshus på rätt så små motsvarande fastigheter. För området finns ingen generalplan med rättsverkan, området är beläget långt ifrån kommunala tjänster och området har inget allmänt avloppsnät. Den ansökta byggplatsen uppfyller inte kraven på minimistorlek och strandlinjens minimilängd i byggnadsordningen.

Med beaktande av byggplatsen läge och storlek, avståndet till kommunal service, avsaknaden av allmänt avloppsnät,

strandområdets täta byggnation och antalet fritidsbostäder, förekommer det inte särskilda skäl som stöd för ansökan. En ytterligare ökning av den fasta bosättningen i område ska utredas genom planläggning, där även övriga markägarnas byggbehov och annan markanvändning kan beaktas. Principen för likvärdigt

bemötande av markägarna skulle förutsätta att också de övriga markägarna i området beviljas lov att bygga om sina fritidsbostäder till egnahemshus ifall ansökan godkänns. Sålunda skulle beviljande av det ansökta undantaget medföra olägenheter för planläggningen, genomförandet av planen och annan reglering av

områdesanvändningen.

Bilagor:

Karta

Situationsplan

Stadsutvecklingsnämnden godkänner inte med stöd av MarkByggL 171 § det ansökta undantaget med hänvisning till ovan anförda motiveringar.

(35)

BESLUT OM UNDANTAG, PIRLAX 4242/50.504/2020

Ansökan:

För fastigheten * * * * * * * * anhålles om lov för byggandet av ett egnahemshus (350 m²-vy, 2 vån.).

Fastighetens areal är 2,0630 ha. Fastigheten är obebyggd.

Fastigheten kan anslutas till det allmänna vatten- och avloppsnätet.

Bygginskränkning:

Bakgrundsuppgifter:

- Sammanställning av de gällande landskapsplanerna i Nyland 2017: Ingen områdesreservering, s.k. vitt område.

Vattenområdet ingår i Natura 2000- området.

- Delgeneralplan över byar och glesbygd i Borgå (godkänd av fullmäktige 1996, utan rättsverkan).

Tre av grannarna har lämnat in anmärkning med anledning av det ansökta byggprojektet. I anmärkningarna framförs följande åsikter (förkortad sammanställning):

- Det ansökta egnahemshuset är för stort och passar varken in i näromgivningen eller högst uppe på berget.

- Bergsområdet utgör även ett viktigt rekreationsstråk för invånare och hjortdjur. Serpentinvägen och byggnaderna förstör

bergsområdet. Byggnaderna borde placeras lägre ner i sluttningen i närheten av Tegelbruksvägen.

- Lov för året om boende har inte beviljats på andra fastigheter i området.

- Strandremsan är smal och det är ifrågasatt om det är möjligt att bygga en bygga utan att den kommer för nära grannfastigheterna.

(36)

belastning som den tunga trafiken innebär för Tegelbruksvägen väcker oro.

- Motiveringar som sökanden framför:

Byggplatser ligger vid en befintlig väg och passar in bland den glesa bebyggelsen i området. Genom tomten leder ett tryckavlopp och en vattenledning. Det finns också en elanslutning vid tomtgränsen.

Byggandet medför således inte olägenheter för planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen och leder inte till menligt samhällsutveckling.

Ett stockhus passar in i bylandskapet, och byggandet försvårar inte bevarandet av särskilda natur- eller kulturmiljövärden eller

tillgodoseendet av rekreationsbehoven.

Byggande av ett enskilt egnahemshus i glesbygden är inte byggande som leder till betydande konsekvenser och har inte avsevärda skadliga miljökonsekvenser eller andra avsevärda skadliga konsekvenser.

Övriga utgångspunkter:

Byggplatsen är belägen på båda sidorna av Tegelbruksvägen i Pirlax och är obebyggd. I närområdet finns både fritidsboende och året om bebyggelse.

Största delen av fastigheten är belägen norr om Tegelbruksvägen, men den har en smal förbindelse till stranden söder om vägen.

Förbindelsen till stranden är som smalast ca fem (5) meter och den blir bredare invid stranden. Strandlinjens längd är ca 40 meter.

Ett terrängbesök utfördes på platsen 15.9.2020. Fastighetens område norr om Tegelbruksvägen består av ett vackert

bergsområde som stiger ganska brant uppåt från vägen sett.

Fastighetens norra del utgör skogsbruksmark och angränsar till Rånäs stranddetaljplaneområde. Inom stranddetaljplanen finns åtta obebyggda tomter för fritidsboende utan egen strand.

Enligt situationsplanen byggs en serpentinväg upp längs med

bergssluttningen och det nya egnahemshuset byggs på fastighetens högst punkt uppe på berget. Vid stranden byggs en brygga.

Det ansökta egnahemshuset är 350 m²-vy i två våningar. Enligt situationsplanen är det föreslagna bostadshuset placerat ca 270 meter från strandlinjen, i andra raden från stranden sett. I punkt 4.2 i byggnadsordningens föreskrivs om omfattningen av byggandet för fast boende. Enligt föreskrifterna får ett bostadshus i flera våningar på strandområde vara högst 350 m²-vy då bostadshuset placeras över 100 m från strandlinjen enligt medelvattenståndet.

Vid undantagstillstånd strävas efter att garantera ett likvärdigt

(37)

bemötande av markägarna genom att följa den så kallade moderfastighetsprincipen. Detta görs genom att granska den byggrätt som på moderfastigheten har använts. Vanligen betyder moderfastighet den fastighet som fanns då bygglagen (370/1958) trädde i kraft år 1959. Byggande och fastighetsbildning som efter det har gjorts inom moderfastighetens område betraktas som

moderfastighetens utnyttjade byggrätt.

Fastigheten som ansökan gäller har registrerats 14.9.2007. Som moderfastighet kan betraktas fastigheten * * * * * * * (registrerad 1957). Moderfastighetens areal var 12,565 ha år 1959. Inom

moderfastighetens område finns idag fem (5) bebyggda byggplatser, av vilka två finns på fastlandet och tre på tre holmar.

På fastlandet är moderfastighetens modifierade strandlinje ca 400 meter lång och där finns två fritidsbostadsbyggplatser. Detta

motsvarar 5 byggplatser per kilometer modifierad strandlinje. Ifall lov för byggande beviljas i enlighet med ansökan, skulle antalet

byggplatser uppgå till 7,5 byggplatser per kilometer modifierad strandlinje, vilket är mer än vad som normalt beviljats vid utarbetande av stranddetaljplaner och för vilket det finns förutsättningar att bevilja lov för med beslut om undantag.

År 2001 har Nylands miljöcentral inte beviljat undantag för byggandet av en ny fritidsbostad på ett outbrutet område av en annan fastighet (* * * * * * * *) inom samma moderfastighets område.

Planläggnings- och byggnadsnämnden förordade inte heller beviljandet av undantagsbeslutet. I nämndens utlåtande och Nylands miljöcentrals beslut har konstaterats att då man beaktar strandlinjens längd på moderfastigheten, de byggplatser som redan bildats av moderfastigheten och bebyggts samt principen om

likvärdigt bemötande av markägarna, föreligger inga särskilda skäl som stöd för ansökan.

År 2005 har anhållits on lov för byggande på ett outbrutet område av fastigheten * * * * * * * *. Det outbrutna området motsvarar i stort sett den fastighet som den här ansökan även gäller. Enligt

situationsplanen var det outbrutna området i sin helhet norr om Tegelbruksvägen och hade ingen förbindelse till strandområdet. Det ansökta egnahemshuset och ekonomibyggnaden var anvisade i närheten av Tegelbruksvägen. Planläggnings- och

byggnadsnämnden behandlade ansökan på sitt möte 16.6.2005 § 264. I beslutet lyfts fram att för invidliggande fastighet (* * * * * * * * har ansökts undantag för ett fritidshus. Nämnden förordade inte ansökan och Nylands miljöcentral avslog ansökan 10.11.2001.

Föredragandes beslutsförslag var att nämnden inte beviljar lov för det outbrutna området av fastigheten * * * * * * * * med följande motiveringar: Med beaktande av att

- området inte i regionplanen eller i någon annan av stadens planer anvisats som område för tätort eller byområde,

- om ansökan godkänns leder detta till en oplanerad tätbebyggelse på området vilket kommer att splittra samhällsstrukturen,

(38)

- de tidigare besluten,

- att principen om likvärdigt bemötande av markägarna äventyras, föreligger det inte särskilda skäl att bevilja bygglov enligt MarkByggL 137 §. Planläggnings- och byggnadsnämnden beslöt efter

omröstning (1-8) att bevilja det ansökta undantaget med

motiveringen att lägenheten är tillräckligt stor och byggplatsen är bra.

År 2007 har det ovannämnda outbrutna område styckats till en självständig fastighet (* * * * * * * *), vilket utgör den fastighet som denna ansökan berör. Vid styckningen har fastigheten erhållit en smal förbindelse till vattenområdet och ca 40 meter strandlinje. År 2007 har även beviljats bygglov i enlighet med beslutet om

undantag från år 2005, men byggprojektet har inte inletts och bygglovet är inte längre i kraft.

År 2017 har anhållits om ändring av användningsändamålet för en fritidsbostad till ett egnahemshus för en fastighet (* * * * * * * *) inom samma moderfastighets område. Stadsutvecklingsnämnden beslöt 10.10.2017 § 164 att det inte förekommer särskilda skäl som stöd för beviljandet av det ansökta undantaget.

Motiveringar:

Med beaktande av byggplatsens läge (egna strandlinje, andra raden från stranden), placeringen av byggnationen (högt upp på berget med havsutsikt) och tidigare fattade beslut i området (Nylands miljöcentral), fattas detta beslut med stöd av mark- och bygglagens 171 §. Även om beslutet skulle fattas med stöd av mark- och

bygglagens 137 §, skulle det inte förekomma särskilda

förutsättningar för lovets beviljande på basen av nedan nämnda motiveringar.

Vid beredningen av beslutet år 2005 konstaterades redan ett det inte förekommer särskilda skäl för lovets beviljande enligt

MarkByggL 137 §. Nylands miljöcentral har även år 2001

konstaterat att det med stöd av MarkByggL 171 § inte förekommer särskilda skäl som stöd för beviljandet av undantag för byggande på en annan fastighet inom samma moderfastighets området. År 2017 har konstaterats ett det inte förekommer särskilda skäl som stöd för beviljandet av fast bosättning på den angränsande fastigheten.

Markanvändningsförhållandena i området har inte förändrats sedan dessa beslut fattades.

Inom moderfastighetens område finns redan fem byggplatser med egen strand. Den ansökta byggplatsen är belägen i andra raden från stranden sett. Med beaktande av byggplatsens läge,

moderfastighetens storlek, redan beviljad byggrätt och utnyttjad strandlinje inom moderfastighetens område, förekommer det inte särskilda skäl som stöd för ansökan. Ifall undantag för det ansökta projektet beviljas, borde även de övriga moderfastigheterna i

(39)

området beviljas lika stor byggrätt enligt principen för likvärdigt bemötande av markägarna. Detta skulle betydligt öka byggandet i strandområdet och begränsa planeringsalternativen vid en eventuell kommande planläggning av området.

På ovan nämnda grunder föreligger det inte särskilda skäl som stöd för ansökan. Det ansökta byggprojektet medför olägenheter med tanke på planläggningen, genomförande av planen och annan reglering av områdesanvändningen.

Bilagor:

karta

situationsplan

Stadsutvecklingsnämnden godkänner inte med stöd av 171 § i Mark ByggL det ansökta undantaget med hänvisning till ovan anförda motiveringar.

(40)

17

BESLUT OM UNDANTAG, ERIKSDAL 3815/50.504/2020

Ansökan:

För ett ca 6 400 m² stort outbrutet område av fastigheten * * * * * * * anhålls om undantag för byggandet av ett egnahemshus (300 m²-vy, 2 vån.)

Av ansökan framkommer att det på fastigheten finns en fritidsbostad (60 m²-vy) som rivs.

Hela fastighetens areal är 0,8700 ha.

Styckningsförrättningen har inletts, men är inte registrerad ännu. Vid styckningen överförs ett område av fastighet * * * * * * * *till den angränsande fastigheten* * * * * * * *.

Nybyggnaden kan anslutas till vatten- och avloppsnätet.

Bygginskränkning:

- Avvikelse från byggnadsordningens punkt 4.2 gällande bestämmelserna om byggandets omfattning och punkt 5.1 om byggnadens minimiavstånd från strandlinjen.

Förutsättningar för ett jakande beslut:

Lov för det ansökta egnahemshuset kan beviljas på följande villkor:

- Den nuvarande fritidsbostaden ska rivas.

- Egnahemshuset får vara högst 250 m²-vy, om det byggs i flera våningar. Byggs egnahemshuset i en våning, får det vara högst 180 m²-vy.

- Nybyggandet ska till placering, storlek, utformning, fasadmaterial, färgsättning och fasadutformning anpassas till omgivningen.

- Nybyggnaden ska placeras så att områdets topografi beaktas, så att ingrepp och skärningar i terrängen samt fällning av träd kan undvikas. Även utfyllnad av terrängen ska undvikas.

- Trädbeståndet vid stranden ska bevaras.

- Egnahemshuset ska placeras ca 50 m från strandlinjen.

Nybyggnadernas slutliga placering avgörs i bygglovet.

- Nybyggnaderna ska anslutas till det allmänna vatten- och avloppsnätet.

- Byggandet ska ske i enlighet med bestämmelserna i

(41)

byggnadsordningen.

Bakgrundsuppgifter:

- Sammanställning av de gällande landskapsplanerna i Nyland 2017: Inga områdesreserveringar, s.k. vitt område.

- Delgeneralplan för byar och glesbygd i Borgå (godkänd av fullmäktige år 1996, utan rättsverkan):

- Viksbergsträsket har anvisats som ett skyddsområde (S).

- Byggnadsordningen i Borgå stad (fullmäktige godkänt 12.12.2007):

- Punkt 4.2 Omfattning av byggandet/ Fast boende:

- Den sammanlagda totala våningsytan får vara högst 10 % av byggplatsens areal.

- På en byggplats som används för fast bosättning i ett

strandområde får byggas högst ett bostadshus med en bostad i en våning med en våningsyta på högst 180 m² eller ett bostadshus med en bostad i flera våningar med en våningsyta på högst 250 m².

- Punkt 5.1 Byggande på strandområde/Placering och miljöanpassning av byggnader på strandområden:

- Vid byggande på strandområden skall byggnadernas höjdläge, utformning, fasadmaterial och färgsättning beaktas särskilt.

Byggnaden skall anpassas i det omgivande landskapet och den byggda miljön. Vid nybygge skall skärgårdens specifika och

traditionella byggnadssätt iakttas. På byggplatser vid stranden skall en byggnad i regel placeras med takåsen parallellt med stranden.

- På byggplatsen skall strandzonens växtlighet huvudsakligen bevaras. Landskapsvårdande åtgärder är tillåtna.

- Avståndet från en byggnad till strandlinjen samt placeringen av en byggnad på byggplatsen skall bestämmas så att landskapets

naturenlighet i mån av möjlighet bevaras

- Andra än båthusbyggnaders avstånd från strandlinjen vid

medelvattenståndet skall vara minst 50 m, om inte annat följer av kraven i det föregående.

- Punkt 14.1. Avvikelse från föreskrifterna: Undantag från byggnadsordningens föreskrifter kan beviljas i enlighet med de allmänna befogenheter som följer av § 171 i MarkByggL och med stöd av vad som i § 175 i MarkByggL bestäms om mindre undantag i samband med bygglov.

Rågrannen har inget att anmärka mot projektet.

Sökandes motiveringar (förkortad sammanställning):

- Byggplatsen är belägen ca 4 km från Borgå centrum och 200 meter från Mörskomvägen. På de senaste 30 åren har det i

närområdet inte byggts fritidsbostäder. Området är ypperligt för gles